Denna undersökning ger en bred bild över hur olika typer av sjuksköterskor har uppfattat införandet av NPM, då studien har genomförts på flera avdelningar och flera specialistsjuksköterskor har intervjuats. Genom att istället studera en specifik avdelning eller en specifik grupp specialistsjuksköterskor, ges möjligheten att få en ännu djupare förståelse kring hur NPM har påverkat just deras arbete, både formellt och informellt sett.
Utifrån våra slutsatser att sjuksköterskornas profession vuxit sig starkare, menar vi att det krävs vidare forskning för att se huruvida den stärkta sjuksköterskeprofessionen verkligen är något positivt. Det finns exempel där en stark profession kan vara bra (Forsberg & Westerdahl, 2007). Det kan dock vara en fara om den växer sig allt för starkt och
33 professionens medlemmar börjar agera utanför sina ramar (Forsberg & Westerdahl, 2007, s. 798). Frågan blir då vilken den optimala styrkan är för sjuksköterskornas profession.
Ett förslag på fortsatt forskning skulle också kunna vara att studera en privat vårdinrättning och således få en ökad förståelse kring NPM:s påverkan på professionen. Detta då denna inrättning torde använda sig av idéer från näringslivet i större utsträckning än vad en offentlig vårdinrättning gör.
34
Källförteckning
Abbott, A. 1988. Professionalism reborn: theory, prophecy and policy. Chicago: Univ. of Chicago Press.
Akademiska sjukhuset i Uppsala 1990, Årsredovisning 1990, Uppsala.
Akademiska sjukhuset i Uppsala 2000, Årsredovisning 2000, Uppsala.
Akademiska sjukhuset i Uppsala 2010, Årsredovisning 2010, Uppsala.
Almqvist, R. 2004. “Två decennier med „New Public Management‟ - Succé eller fiasko?”,
Kommunal ekonomi och politik, vol. 8, no. 4, pp. 7-24.
Arlbjørn J. S., Freytag P. V., de Haas H. 2011. "Service supply chain management: A survey of lean application in the municipal sector", International Journal of Physical Distribution &
Logistics Management, vol. 41, no. 3, pp. 277-295.
Bentling, S. 2001. Sjuksköterskeprofessionen: vetenskapliga idéer och kunskapsutveckling. Stockholm: Liber.
Blomgren, M. 1999. “Pengarna eller livet?: Sjukvårdande professioner och yrkesgrupper i mötet med en ny ekonomistyrning”, Doktorsavhandling, Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala universitet.
Brunetto, Y. & Farr-Wharton, R. 2004. “A case study examining the impact of public-sector nurses' perception of workplace autonomy on their job satisfaction: lessons for management”,
International Journal of Organisational Behaviour, Vol. 8, no. 5, pp. 521-539. Hämtad 6:e
december, 2011, från
http://www.usq.edu.au/extrafiles/business/journals/HRMJournal/InternationalArticles/Volume %208/Vol8Brunetto%20%20Farr-Wharton5.pdf
Brunsson, N. & Sahlin-Andersson, K. 2000. “Constructing Organizations: The Example of Public Sector Reform”, Organization Studies, vol. 21, no. 4, pp. 721-746.
35 Catasús, B. & Grönlund, A. 2005. “More Peace for Less Money: Measurement and Accountability in the Swedish Armed Forces”, Financial Accountability & Management, vol. 21, no. 4, pp. 467-484.
Dahl, H.M. & Eriksen, T.R. 2005. Dilemmas of care in the Nordic Welfare State: continuity
and change. Aldershot: Ashgate Publishing Ltd.
Forsberg, P. & Westerdahl, S. 2007. “For the sake of serving the broader community: Sea piloting compared with auditing”, Critical Perspectives on Accounting, vol. 18, no. 7, pp. 781–804.
Freidson, E. 1986. Professional powers: a study of the institutionalization of formal
knowledge. Chicago: Univ. of Chicago Press.
Freidson, E. 1994. Professionalism reborn: theory, prophecy and policy. Oxford: Polity Press.
Hood, C. 1991. “A Public Management for all Seasons”, Public Administration, vol. 69, no. 1, pp. 3-19.
Jones, D. & Womack, J. 2003. Lean thinking: banish waste and create wealth in your
corporation. London: Free Press Business.
Lannerheim, L. 1994. Syster blir till: en sociologisk studie av sjuksköterskeyrkets framväxt
och omformering. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Göteborg: Göteborgs
universitet.
Lapsley, I. 2008. “THE NPM AGENDA: BACK TO THE FUTURE”, Financial
36 Levay, C. & Waks, C. 2009. “Professions and the Pursuit of Transparency: Two Cases of Soft Autonomy”, Organization Studies, vol. 30, no. 5, pp. 509-527.
Lewis, P., Saunders, M., Thornhill, A. 2009. Reasearch methods for business students. Harlow: Financial Times Prentice Hall.
Nolin, J. 2008. In the search of a new theory of professions: Science for the professions. Rapport no. 4. Borås: Borås högskola.
Skånes universitetssjukhus 2010, Årsredovisning 2010, Lund.
Small, M. L. 2009. “„How many cases do I need?‟: On science and the logic of case selecetion in field-based research”, Etnography, vol 10, no. 1, pp. 5-38.
Svensk sjuksköterskeförening 2007. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Ödeshög: Danagårds grafiska.
Universitetssjukhuset i Lund 1991, Årsredovisning 1991, Lund.
Universitetssjukhuset i Lund 2000, Årsredovisning 2000, Lund.
Van Maanen, J. and Barley, S.R. 1984. “Occupational communities: cultures and controls in organizations”, Research in Organizational Behavior, vol. 6, pp. 287–365.
38
Bilaga
Bilaga 1 NPM
1. Konkret professionell ledning och ansvarsuppdelning
- Hur ser ansvarsuppdelningen ut? - Vilket ansvar har du som sjuksköterska? - Vilka är dina överordnade respektive underordnade?
- Hur ser ansvarsfördelningen ut jämfört med tidigare? Har ni mer/mindre ansvar?
2. Tydligt ansvarskrävande i form av effektivitetsmål och prestationsmått
- Finns det olika former av mål som ni ska uppnå? Exempelvis - en patient har endast X antal minuter med er eller har ni ett visst antal patienter per dag?
- Finns det någon form av mått som mäter er prestation? Hur följs de upp? - Finns det någon skillnad gentemot tidigare?
- Finns det någon form av belöningssystem? Om ja - hur fungerar detta? När implementerades det?
3. Större fokus på resultat snarare än processer
- Ligger fokus på resultatet eller på processen - det vill säga - är det viktigaste att få patienten frisk eller är det viktigare hur patienten blir frisk?
- Finns det i detta avseende någon skillnad gentemot tidigare?
4. Skifte mot uppdelning av enheter inom den offentliga sektorn
- Har du märkt av en ökad eller minskad decentralisering inom er organisation? Det vill säga - har organisationen blivit mer eller mindre uppdelad där olika enheter agerar med varandra utan att intressekonflikter kan uppstå?
5. Skifte mot konkurrens för bättre kostnadseffektivitet och högre standard
- Har ni blivit utsatta för någon form av konkurrens i syfte att förbättra effektiviteten? - Finns det någon skillnad mot tidigare?
6. Tillämpning av bevisat framgångsrik ledningskultur från privat sektor
- Vet du om ni har infört någon form av system för att effektivisera ert arbete? Om ja - när skedde denna implementering.
- (Om ja) Hur har den påverkat ert arbete?
7. Större disciplin och sparsamhet i resursutnyttjande.
- Hur ser ert resursutnyttjande ut jämfört med tidigare - är det mer sparsamt nu? Profession
Teori
- Hur ser internutbildningen ut - jämför med längre bak i tiden? Hur har den förändrats? - Har utbildningen förändrats i samband med införandet av olika kontrollsystem (har det blivit mer/mindre, lättare/svårare, bättre/sämre utbildningar)?
Samhällsnytta
- Hur ser vårdkvaliteten idag jämfört med tidigare?
Etisk kod
- Har ni en etisk kod? - Hur ser den ut?
- Har den förändrats den senaste tiden?
Autonomi
- Hur självgående är ni - hur mycket frihet har ni nu jämfört med tidigare? - Har införandet av olika system ökat eller minskat er frihet?
39 Känner ni att det finns någon skillnad på er och andra sjuksköterskor?
Känner du mer samhörighet med just anestesisjuksköterskor? Skapar man sin självbild utifrån sin yrkesroll?
Hur ser de sociala relationer till andra sjuksköterskor ut?
Har sjuksköterskors något gemensamt intresse som skapats av deras arbete som för dem samman även utanför arbetstid?
Skillnader mot förr - helhetsperspektiv
Ur ett helhetsperspektiv - hur anser du att de förändringar som genomförts har påverkat dig och ditt arbete?
Anser du att dessa förändringar är en förbättring eller försämring?
Bilaga 2 Tabell 1:
Sjukhus Intervjulängd (min)
Erfarenhet (år) Uppsala 60 24 Uppsala 40 20 Uppsala 70 31 Uppsala 45 22 Uppsala 40 19 Uppsala 35 25 Uppsala 50 23 Uppsala 45 27 Uppsala 55 17 Uppsala 35 19 Uppsala 40 1 Uppsala 35 2 Uppsala 40 1 Lund 55 22 Lund 35 25 Lund 60 18 Lund 50 23 Lund 45 20