6. Resultat och analys
7.4 Förslag på fortsatt forskning
Redan från första början av vårt arbete har det dykt upp nya angränsande frågeställningar som vi stannat upp vid, för att sedan lägga åt sidan. Vi har fokuserat på de valda forskningsfrågorna men vårt intresse för ämnet är stort och brett och då forskningsområdet är relativt nytt finns det mycket att fördjupa sig vidare i.
Nu år 2019, när teknik och digitalisering kommit så långt att digitala verktyg inte längre är någon sensation, utan ett naturligt inslag i skolvardagen för de flesta elever, väcks flera frågor och tankar. Det finns mycket kvar att ta reda på för att veta hur vi ska använda digitala verktyg på bästa sätt i vårt tidevarv.
I vår studie har vi konstaterat att kommunikationsroboten inte är helt approprierad i skolans värld än. Det finns misstänksamhet och viss oro kring hur den fungerar och vilka funktioner den har. Men hur och när vet man när ett digitalt verktyg är approprierad i skolan? Hur ser processen ut? Vilka steg finns på vägen när en elev först får tillgång till en AV1 tills att hen använder den utan att hen tänker på att den finns som verktyg mellan sig och skolan? Ser appropieringsprocessen alltid likadan ut, vilka steg finns och hur kan skolan stötta i denna process så att eleven får bästa möjliga stöd? Kan man mäta denna approprieringsprocess på något sätt?
Hur bör skolsituationen se ut för att underlätta för återgången till skolan för hemmasittare? I vår studie har vi sett hur en skola lyckats med att få en hemmasittare tillbaka till skolan bl.a med hjälp av en AV1 och en digital skolmiljö. Vilka är framgångsnycklarna i detta arbete? Den digitala skolmiljön och de digitala förutsättningarna är bara en del av stödet till eleven, men kan vi dra några slutsatser för att lära oss att stötta elever på bästa digitala sätt?
När vi tittat på hur AV1 fungerar och hur den skulle kunna fungera för att få tillbaka hemmasittare till skolan, har tanken väckts på att det skulle det vara intressant att jämföra kunskapsinhämtningen på traditionellt vis i klass och jämföra det med kunskapsinhämtning via en AV1. Kan man överhuvudtaget inhämta kunskap som är jämförbar med den man inhämtar på traditionellt vis i en klass? Eller fyller en AV1 bara
en social funktion? Kan man på något sätt mäta denna kunskapsinhämtning och jämföra resultaten?
När vi skulle göra vårt urval av respondenter upptäckte vi att AV1 eller andra liknande alternativ inte är särskilt vanligt förekommande i dagens svenska skola. Däremot vet vi att det finns elever som är långtidsfrånvarande av olika orsaker i alla skolor. I nuläget är det bara enstaka skolor som lyckats få tag på en AV1 och löst finansieringen. Om vidare studier visar att en kommunikationsrobot är ett bra verktyg för elever som är långtidsfrånvarande i skolan, är det då rimligt att alla dessa elever får tillgång till en sådan? Vad menar vi med en likvärdig skola och vad är rimliga digitala verktyg?
I vår studie har vi flera gånger stött på problematiken med spelberoende hos elever. Det skulle dels vara intressant att veta om dagens stora tillgång av digitala verktyg kan trigga spelberoende hos elever och dels skulle det vara intressant att veta om elever med npf-problematik löper större risk att hamna i ett spelberoende än andra elever. Om vidare studie visar att dagens stora tillgång på digitala verktyg leder till spelberoende hos elever, vad behöver man i så fall göra åt detta? Detta skulle kunna handla om ett folkhälsoproblem, där olika samhällsfunktioner skulle behöva samarbeta för att hitta ett fungerande stödarbete för både hem och skola.
I vår studie har vi valt att intervjua lärare med erfarenhet av AV1, det skulle också vara intressant att veta hur vårdnadshavare och elever ser på användandet av kommunikationsroboten. Är det bara positivt att eleven kan få vara med via en AV1 eller finns kanske ett stråk av stress? Vem är det som vill att eleven alltid ska kunna vara med och följa undervisningen, är det eleven själv (som kanske är sjuk), är det vårdnadshavaren som inte vill att barnet ska missa något i skolan eller är det skolan som vill säkerställa att eleven haft möjlighet att få den garanterade undervisningen? I dagens skola är det viktigt att elever presterar i alla delmoment i de olika ämnena för att få godkänt betyg, är detta en stress för alla inblandade som gör att man till varje pris vill att eleven inte ska miss något i skolans undervisning? Vi vet att elever blir sjuka under sin skolgång, men har vi ett skolsystem som tillåter det? Hur ser beredskapen ut på skolor när en elev kommer tillbaka från en lång tids frånvaro? Har vi ett skyddsnät redo för dessa eller handlar det om att ha tur och få en engagerad lärare eller specialpedagog? Detta handlar om ett förebyggande elevhälsoarbete och ett system som behöver innefatta även elever som är långtidsfrånvarande.
Av en slump har vi nu på slutet av vårt arbete, fått vetskap om att en sydsvensk kommun nu satsar på att använda sociala robotar i syfte att få tillbaka elever med
problematisk skolfrånvaro. Det hade varit intressant att göra en studie i denna kommun för att undersöka processerna, utmaningar och styrkor.
8. Referenser
Ahn, S. (2017). Aktör-nätverksteori. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) . Handbok i kvalitativ analys (s. 115-130) Stockholm: Liber
Aasland, S., Smith, B. G., Haddad, M. S. & Johansson, I. (2018). No Isolation (Kandidatuppsats University of Mannheim) Hämtat från:
https://brage.bibsys.no/xmlui/handle/11250/2570378
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Dahlstedt, M., Fejes A. (2018). Skolan, marknaden och framtiden, Lund:
Studentlitteratur
Friberg, P., Karlberg, M., Sundberg Lax, I. & Palmér, R. (red.) (2015). Hemmasittare och vägen tillbaka: [insatser vid långvarig skolfrånvaro]. Ingarö: Columbus. Henricsson, L. (2018, 25 okt). Robot hjälper elever tillbaka till skolan. Göteborgs
Posten. Hämtad från:
http://www.gp.se/nyheter/västsverige/robot-hjälper-elever-tillbaka-till-skolan-1.1015 3591
Henriks, K. (2018) Slutrapport Kommunikationsrobot AV1, Stockholm: Avdelningen för Digital Utveckling, Stadsledningskontoret
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerups.
Hopkins, L., Wadley, G., Vetere, F., Fong, M., Green, J. (2014). Utilising technology to connect the hospital and the classroom: Maintaining connections using tablet
computers and a ‘Presence’ App. Australian Journal of Education. 58 (3) 278–296. https://doi.org/10.1177/0004944114542660
Jakobsson, A. (2012) Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige. 17 (3–4) 152–170. issn 1401–6788. Hämtad från:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf
Kalla fakta (2018). De osynliga barnen [TV-program]. Sverige: TV 4, 3 december. Hämtad från: https://www.tv4play.se/program/kalla-fakta/10001100
Kroksmark, T. (2013). De stora frågorna om skolan. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Ljungdahl, T. (2018). En skola att längta till. Elever med omfattande frånvaro. Lund: Studentlitteratur
Newhart, V. A.& Olson, S. J. (2017). My Student is a Robot: How Schools Manage Telepresence Experiences for Students. UC Irvine., 342-347.
Hämtad från: https://escholarship.org/uc/item/08k3t0xv
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, M, (2017), Blended learning vid lärares professionella lärande,
(Magisteruppsats, Göteborgs universitet) https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/53573
OECD (2015). Improving Schools in Sweden - an OECD perspective. Hämtat från:
http://www.oecd.org/education/school/improving-schools-in-sweden-an-oecd-perspe ctive.htm
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen (2016). Omfattande frånvaro: En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtat 190130 från:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskni ngsrapport/Kvalitetsgranskning/omfattande-franvaro/
Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv, rapport 341:2010. Hämtat 190130 från:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee4471 5d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2356. pdf?k=2356
Lgr 11 (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Hämtad 190515 från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-grunds kolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2018?id=3975
Skolverket (2015) IT-användning och IT-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning 2015. Hämtat 190130 från:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35 a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3617.pdf?k =3617
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35 a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3971.pdf?k=39 71
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningen huvudrapport. Hämtat 190130 från: https://weburn.kb.se/metadata/030/SOU_8351030.htm
SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Stockholm: Utbildningsdepartementet Hämtad 190130 från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/01 /sou-201694/
Sjödin, K. & Gladh, M. (2018). Saknad i skolan- en vägledning för lärare att arbeta tvärprofessionellt med hemmasittare. Stockholm: Gothia Fortbildning
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). It i lärandet för att nå målen. Hämtad från:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/it-i-larandet.pdf/
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minne. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Säljö. R. (2017). Den lärande människan. I U.P Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.), Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, s.203–264). Stockholm: Natur &
Kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat 190204 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Wadley, G., Vetere, F., Hopkins, L. Green, J., Kulik, L. (2014). Exploring ambient technology for connecting hospitalised children with school and home
International Journal of Human-Computer Studies, 72 (8–9) 640-653, https://doi.org/10.1016/j.ijhcs.2014.04.003
Bilaga 1
1. Vilken är din utbildning och erfarenhet av läraryrket? 2. Beskriv hur ni har använt er av AV1?
3. Hur upplever du att det funkar för elev och vh, att genom AV1 kommunicera och delta i undervisningen?
4. Vad är det som gjort att det fungerat? Inte fungerat? 5. Hur har tekniken fungerat?
6. Hur har kommunikationen via AV1 fungerat?
7. Hur har AV1 fungerat i socialt samspel med övriga klassen?
8. Hur skulle du önska att det fungerade när en elev är långtidsfrånvarande? 9. Hur tror du att en AV1 skulle fungera för att försöka få hemmasittare tillbaka till
Bilaga 2
Lärande och samhälle
Datum
Informationsbrev
Vi, Malin Hansson och Gunilla Sonesson, är två studenter som går
specialpedagogprogrammet på Malmö Universitet. Vi går sista terminen av sex och ska nu skriva ett examensarbete med specialpedagogiskt fokus.
Vi kommer i vårt examensarbete göra en studie där vi undersöker om sociala robotar kan vara ett alternativ för att försöka få hemmasittare tillbaka till skolan. Vi vill därför intervjua några personer med erfarenhet av att arbeta med AV1 tillsammans med elever. Vi vill genomföra en kvalitativ intervju med dig. Vi beräknar att intervjun tar ca en timme att genomföra. Vi kommer sedan analysera intervjusvaren för att försöka förstå vilka faktorer som gör att den sociala roboten fungerar i skolverksamheten eller ej. Du kan när som helst välja att avbryta din medverkan.
För att kunna transkribera och analysera svaren i efterhand kommer vi göra en
ljudinspelning. Ljudinspelningen kommer sparas hos oss och kommer förstöras när vårt arbete är godkänt.
De enda som kommer lyssna på ljudinspelningen och ta del av det transkriberade materialet är vi själva och vår handledare. Materialet kommer avidentifieras och
kommer bara användas i vår studie. Vårt arbete presenteras på Malmö universitet i slutet av vår utbildning och publiceras därefter i Malmö universitets databas, MUEP.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15
Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
Studenternas namn
……… ………
Malin Hansson Gunilla Sonesson
Kontaktuppgifter:
Telefonnummer: Malin Hansson xxx Gunilla Sonesson yyy E-mailadress: xxx resp yyy
Ansvarig lärare/handledare: Anna Jober
E-mailadress: anna.jober@mau.se
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att delta i studien: Ja O Nej O Underskrift ………..………..……… Namnförtydligande: E-mailadress: Datum ………..………….