9 Slutsatser 43
9.1 Förslag på fortsatt forskning 44
För närvarande fokuserar forskningen om studenters anställningsbarhet till stor del på
personliga färdigheter, vilket medverkar till att studenterna själva får omfattande ansvar över sin egen anställningsbarhet. Synsättet kan även resultera i att upprätthålla orättvisa
förhållanden i arbetslivet och ge upphov till idéer om att det är studenternas eget fel om de inte får anställning och att de inte gjort tillräckligt för att bli anställningsbara. Alla studenter har dock inte samma förutsättningar till anställningsbarhet på grund av att sociala
maktstrukturer i samhället som ålder, kön, etnicitet och klass som tenderar att missgynna vissa studenter. Enligt mitt tycke borde det därför föreligga ett större samhällsansvar över
anställningsbarhet eftersom individen inte har inflytande över alla faktorer som påverkar deras anställningsbarhet. Förslag på fortsatt forskning med detta i åtanke är att studera hur olika omständigheter som till exempel arbetsmarknadspolitik, samhällsförändringar eller sociala maktstrukturer påverkar studenternas förutsättningar till att bli anställningsbara. Detta är viktiga faktorer att belysa för att motverka att studenter får för omfattande ansvar över sin egen anställningsbarhet, och för att motverka upprätthållandet av orättvisa förhållanden på arbetsmarknaden.
- 45 -
Käll- och litteraturförteckning
Atkinson, J., & Meager, N. (1986). Changing Working Patterns: How companies achieve
flexibility to meet new needs. London: National economic development office.
Berglund, T. (2007). Flexible Work Situations and Employees’ Thoughts of Leaving the Organization. I Furaker, B., Hakansson, K., & Karlsson, J. (Red.), Flexibility and Stability in Working Life (s. 148-172). Palgrave: Macmillan.
Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala:
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (Sociology of Education and Culture), Uppsala universitet.
Bryman. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber. Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1:
Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, M. Socialt kapital Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på
folkhälsa. Umeå: Institutionen för epidemiologi och folkhälsa. Umeå universitet.
Fodge, M. (2011). Att göra sig anställningsbar om instrumentella identitetspositioner och könad säljbarhet. Örebro: Akademin för Humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet.
Forrier, A., & Sels, L. (2003). The concept employability: A complex mosaic. International
Journal of Human Resources Development and Management, 3(2), 102–124.
https://doi.org/10.1504/IJHRDM.2003.002414
Fejes, A. (2016). Vem ansvarar för den enskilde individens anställningsbarhet. I Sparrhoff, G., & Fejes, A. (Red), Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning och arbetsliv. (s. 77-89). Lund: Studentlitteratur.
Furåker, B., Hakansson, K., & Karlsson, J. (2007). Flexibility and Stability in Working Life. Palgrave Macmillan.
Furåker, B. (2007). Type of employment contract and attitudes to flexibility: An analysis of data from three swedish surveys. In Flexibility and Stability in Working Life (pp. 173-196). Palgrave Macmillan.
Haake, U., & Löfgren Martinsson, M. (2016). Anställningsbarhet: mellan verktygslåda och kritisk reflektion. I Sparrhoff, G., & Fejes, A. (Red), Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning och arbetsliv. (s. S. 139–152). Lund: Studentlitteratur.
Hagevi, M., & Viscovi, D. (2016). Enkäter att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur.
- 46 -
Holmes, L. (2013). Competing perspectives on graduate employability: possession, position or process? Studies in Higher Education (Dorchester-on-Thames), 38(4), 538–554.
https://doi.org/10.1080/03075079.2011.587140
Håkansson, K., & Isidorsson, T. (2017). Flexibilitet och nya bemanningsstrategier. I Bengtsson, M., & Berglund, T. (Red.) Arbetslivet (s. 203–228). Lund: Studentlitteratur.
Ingram, N., & Allen, K. (2019). “Talent-spotting” or “social magic”? Inequality, cultural sorting and constructions of the ideal graduate in elite professions. The Sociological Review,
67(3), 723–740. https://doi.org/10.1177/0038026118790949
Knight, P., & Yorke, M. (2003). Employability and Good Learning in Higher Education.
Teaching in Higher Education, 8(1), 3–16. https://doi.org/10.1080/1356251032000052294
Lindberg, O. (2016). Nyttig, vald eller bildad? I Sparrhoff, G., & Fejes, A. (Red),
Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning och arbetsliv. (s. 95-107). Lund: Studentlitteratur.
Löfgren Martinsson, M. (2008). Högre utbildning och arbete med personal- och
arbetslivsfrågor - om professionalisering och utveckling av anställningsbarhet. Lund:
Department of Education, Lund Universitet.
Magnusson, C., & Nermo, M. (2017). Gender, Parenthood and Wage Differences: The
Importance of Time-Consuming Job Characteristics. Social Indicators Research, 131(2), 797– 816. https://doi.org/10.1007/s11205-016-1271-z
McQuaid, R., Green, A., & Danson, M. (2016). Introducing Employability. Urban Studies
(Edinburgh, Scotland), 42(2), 191–195. https://doi.org/10.1080/0042098042000316092
Merrill, B., Finnegan, F., O’Neill, J., & Revers, S. (2019). “When it comes to what employers are looking for, I don”t think I’m it for a lot of them’: class and capitals in, and after, higher education. Studies in Higher Education (Dorchester-on-Thames), 45(1), 163–175.
https://doi.org/10.1080/03075079.2019.1570492
Nilsson, S. (2010). Enhancing individual employability: the perspective of engineering graduates. Education & Training (London), 52(6/7), 540–551.
https://doi.org/10.1108/00400911011068487
Nilsson, S. (2016). Om anställningsbarhet i professionella grupper. I Sparrhoff, G., & Fejes, A. (Red), Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning och arbetsliv. (s. S. 123–135). Lund: Studentlitteratur.
- 47 -
Nord, T. (2017). Paradigmskifte inom den svenska arbetslinjen: effekter för
arbetsförmedlarnas yrkesutövning och yrkesroll. ARBETSMARKNAD & ARBETSLIV, 4, 27–43.
Pitman, T., Roberts, L., Bennett, D., & Richardson, S. (2017). An Australian study of graduate outcomes for disadvantaged students. Journal of Further and Higher Education, 43(1), 1–13. https://doi.org/10.1080/0309877x.2017.1349895
Smith, V. (2010). [Review of Review article: Enhancing employability: Human, cultural, and
social capital in an era of turbulent unpredictability]. Human Relations, 63(2), 279–300.
https://doi.org/10.1177/0018726709353639
Sparrhoff, G. (2016). Anställningsbarhet ett tecken i tiden. I Sparrhoff, G., & Fejes, A. (Red), Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning och arbetsliv. (s. 25-35). Lund:
Studentlitteratur.
Sparhoff, G., & Fejes, A. (Red). (2016). Anställningsbarhet: perspektiv från utbildning och
arbetsliv. (uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Sveriges akademikers centralorganisation. (u.å.). Hälsovetare- folkhälsa. Hämtad 2020-08-17 från https://www.saco.se/studieval/yrken-a-o/halsovetare-folkhalsa/
Saito, E., & Pham, T. (2018). A comparative institutional analysis on strategies that graduates use to show they are “employable”: a critical discussion on the cases of Australia, Japan, and Vietnam. Higher Education Research and Development, 38(2), 369–382.
https://doi.org/10.1080/07294360.2018.1529024
Sin, C., & Neave, G. (2014). Employability deconstructed: perceptions of Bologna stakeholders. Studies in Higher Education (Dorchester-on-Thames), 41(8), 1447–1462. https://doi.org/10.1080/03075079.2014.977859
Suleman, F. (2017). The employability skills of higher education graduates: insights into conceptual frameworks and methodological options. Higher Education, 76(2), 263–278. https://doi.org/10.1007/s10734-017-0207-0
Tomlinson, M. (2017). Forms of graduate capital and their relationship to graduate
employability. Education & Training (London), 59(4), 338–352. https://doi.org/10.1108/et- 05-2016-0090
- 48 -
Bilaga A, Missivbrev och enkät
Enkät om studenters anställningsbarhet
MissivbrevHej jag heter Emma och jag läser en magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap på
Högskolan i Borås. Jag skriver just nu mitt examensarbete som handlar om studenters syn på deras anställningsbarhet och kommande position på arbetsmarknaden. Jag skulle bli väldigt glad och tacksam om du vill besvara denna enkät. Ditt deltagande är mycket värdefullt för att få kunskap om studenters upplevda anställningsbarhet. Enkäten är anonym och valfri att besvara samt möjlig att avbryta när som helst. Svaren från enkäten behandlas konfidentiellt och oåtkomligt för obehöriga.
Med vänliga hälsningar Emma Gustafsson Kryssa i det svarsalternativ som passar dig bäst
1. Kön Man Kvinna Annat 2. Födelseår 3.Civilstånd Ensamstående Sambo Gift
- 49 - 4. Hemmaboende barn
ja nej
5. Vilken utbildning läser du? Folkhälsovetare
Personalvetare
6. Vilket år på utbildningen läser du? År 1
År 2 År 3
7. Jag läser utbildningen för att förbättra min position på arbetsmarknaden 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
8. Jag har under min studietid varit engagerad inom exempelvis studentkår, programråd, intresseorganisation, fackförbund eller liknande för att stärka min position på
arbetsmarknaden
1 2 3 4 5
- 50 -
9. Jag har under min studietid läst extra kurser utöver kurserna som ingår i utbildningen för att stärka minposition på arbetsmarknaden
1 2 3 4 5
instämmer inte alls Instämmer helt
10. Jag har under min studietid arbetat extra inom ett yrkesområde som är relaterat till min utbildning för att stärka min position på arbetsmarknaden
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
11. Jag har disciplin över mina studier för att förbättra mina chanser att få arbete efter examen 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
12. Jag planerar att läsa en magister- eller masterutbildning efter examen för att stärka min position på arbetsmarknaden
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
13. Jag tillgodogör mig kontinuerligt information om vilken kompetens som eftersöks på arbetsmarknaden inom mitt yrkesområde, exempelvis genom att ta del av platsannonser eller liknande
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
- 51 -
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
15. Jag anpassar mig efter vilka krav som finns på arbetsmarknaden för att öka mina chanser att få anställning efter examen
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls
Instämmer helt 16. Jag är beredd att flytta om jag får ett arbete relaterat till min utbildning på annan ort
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
17. Jag är beredd att pendla om jag får ett arbete relaterat till min utbildning på annan ort 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
18. Jag är beredd att ta en visstidsanställning eller projektanställning som mitt första arbete efter examen
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
19. Jag har ett stort socialt nätverk
1 2 3 4 5
- 52 -
20. Jag har socialt stöd från familj och vänner gällande min utbildning 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
21. Jag har sociala kontakter inom arbetslivet som kan förbättra mina chanser att få anställning relaterat till min utbildning efter examen 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls
Instämmer helt 22. Jag anser att utbildningen förbereder mig för kommande arbetsliv
1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
23. Jag anser att utbildningen är anpassad utifrån arbetsmarknadens 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
24. Jag anser att mina chanser är goda att få arbete efter examen 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
25. Jag anser att det är hård konkurrens om jobb inom mitt yrkesområde 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
26. Jag anser att mina chanser att få arbete efter examen är lika goda som mina kurskamraters 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
- 53 -
27. Jag tror att Coronapandemin påverkar mina chanser att få arbete efter examen 1 2 3 4 5
Instämmer inte alls Instämmer helt
28. Nedan har du möjlighet att lämna kommentarer kring enskilda frågor eller om enkäten som helhet. Jag är tacksam att få ta del av dina åsikter.
Stort tack för din medverkan i enkäten!
Har du frågor rörande enkäten kan du nå mig på mailadressen: s195703@hb.se Med vänlig hälsningar
- 54 -