Av forskningsetiska skäl har jag inte kunnat gå in på lärarnas ämnesområden, utan att riskera konfidentialitetskravet. Det kan dock inte uteslutas att utsagorna om önskemål om ökad autonomi och mer inflytande över kursplaner bottnar i att läraren tycker att mätbarhetskravet har tagit sig för stort utrymmen i förhållande till det kunnande denne anser att ämnet kräver. Jag har tagit mig friheten att ha en del rättså långtgående hypoteser om detta ovan. Då inte studien lämnar några entydiga resultat i den här vägen och då jag som sagt är förhindrad att gå närmare in på de indikationer jag ändå kan skönja så torde detta kunna vara en infallsvinkel till vidare forskning. Det gäller inte enbart forskning på karaktärsämnen, utan en ämnesspecifik forskning torde vara till nytta för i princip alla ämnen.
Ett område som ingen lärare nämnt i intervjuer, men som ändå tangerar studiens inriktning är genomförande, bedömning och betygssättning vid särskild prövning i en kurs. Cliffordson (2004) noterar i sin studie att betygsinflation skulle ha varit särskilt markant påvisbar vid så kallad konkurrenskomplettering. Att många kurser inom medieområdet var mycket svåra att sätta upp fungerande rutiner för prövning i, redan före reformen, kan jag av egen erfarenhet vittna om. Prövning var givetvis inte omöjlig att genomföra, men vi såg oss dels nödsakade att begära åtminstone en del lektionsnärvaro för vissa moment och därtill måste vi kräva att den som önskade pröva hade tillgång till egen dator och viss programvara, som skolan inte kunde tillhandahålla. Klassperspektivet i vilka som kunde tänkas pröva var redan då problematiskt. Nu är kurserna än mer komplexa och rutiner saknas nog fortfarande i några kurser, utifrån tidsbrist att utarbeta dem. Skolan är skyldig att erbjuda prövning till den som så begär, men vilka blir det som kan pröva och på vilka premisser. Hur är det med likvärdigheten där, när den som önskar pröva i princip kan leta upp den skola som erbjuder ”lättaste villkoren”?
En kritisk granskning av hur betygsinflation bekämpas i andra länder, med en analys av använda metoder och deras eventuella ”biverkningar” skulle också kunna utgöra ett område för fortsatt forskning.
Referenser
Andersson, H. (1999) Varför betyg? – Historiskt och aktuellt om betyg. Lund, Studentlitteratur.
Basinger, D. (1997) Fighting grade inflation: A misguided effort? College Teaching, v45 n3, 88-91.
Berglind, H. (1995) Handlingsteori och mänskliga relationer. Stockholm, Natur och kultur. Biggs, M och Kamber, R. (2003) Grade inflation: Metaphor and reality. Journal of
Education, v184 n1, p31-37.
Cliffordsson, C. (2004) Betygsinflation i de målrelaterade betygen. Pedagogisk Forskning i Sverige 9:1
Crumbley, D. L., Flinn, R. E. och Reichelt, K. J. (2010) What is ethical about grade inflation
and coursework deflation? Journal of Academic Ethics, v8 n3, 187-197
De Witte, K., Geys, B. & Solondz, C. (2014) Public expenditures, educational outcomes and
grade inflation: Theory and evidence from a policy intervention in the Netherlands. Economics of education rewiew v40, 152-166.
Englund, T., Forsberg, E. och Sundberg, D. (2012) Vad räknas som kunskap?
Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm, Liber AB.
Forsberg, E och Wallin, E. (2006) Skolans kontrollregim – ett kontraproduktivt system för
styrning? Stockholm, HLS Förlag.
Franz, W-J. I. (2010) Grade inflation under the threat of student´s nuisance: Theory and
evidence. Economics of education rewiew v29 issue3, 411-422.
Gordon, M. E. och O´Halloran, K. C. (2014) A synergistic approach to turning the tide of
grade inflation. Higher Education, v68 n6. 1005-1023.
Hammarlund, J. (2012) Betygsättning i Naturkunskap från A till F – det första året med ett
nytt betygssystem. Kalmar, Linnéuniversitetet. ( http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:592063/FULLTEXT01.pdf).
Kvale, S. och Brinkman, S. (2010) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur AB
Linde, G. (2012) Det ska ni veta! – En introduktion till läroplansteori. Lund, Studentlitteratur AB
Lindström, L. och Lindberg, V. (2005) Pedagogisk bedömning – om att dokumentera,
Lundahl, C. och Folke-Fichtelius, M. (2010) Bedömning i och av skolan – praktik, principer,
politik. Lund, studentlitteratur AB.
Maltén, A. (1997) Pedagogiska frågeställningar – en introduktion till pedagogiken. Lund, Studentlitteratur.
Måhl, P, (2005) Vad krävs nu? En bok om hur skolan kan se ut och fungera. Stockholm, HLS Förlag.
Nata G., Neves, T. och Pereira, M. J. (2014) Unfairness in access to higher education: a
11 year comparison of grade inflation by private and public secondary schools in Portugal. The International Journal of Higher Education Research, v68 n6, 851-874
Petterson, A. (2007) Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. Mölnlycke, Lärarförbundets Förlag
Seger, I. (2014) Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa. Örebro, Örebro University. Selghed, B. (2011) Betygen i skolan. Stockholm, Liber AB
Skolverket. (2002) Att bedöma eller döma. Stockholm, Skolverket/Liber Distribution Skolverket. (2011A
) Gymnasieskola 2011. Stockholm, Skolverket. Skolverket. (2011B
) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm, Skolverket.
Skolverket. (2012) Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. Stockholm, Skolverket. PM 2012-03-29 (Dnr: 2012:387)
Starrin, B. och Svensson, P. (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund, Studentlitteratur.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund, Studentlitteratur AB.
Svensk Facklitteratur. (2011) Ny skollag i praktiken – lagen med kommentarer. Upplands Väsby, Svensk Facklitteratur AB.
Thomassen, M. (2007), Vetenskap, kunskap och praxis – introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö, Gleerups Utbildning AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur AB. Utbildningsdepartementet (2008). DS 2008:13. En ny betygsskala
Bilaga 1
Frågeställningar som skulle beröras under intervjuerna:
1. Allmän inställning till betyg och bedömning 2. Allmän uppfattning om gymnasiereformen.
3. Förändringar i de kurser läraren undervisar, utifrån gymnasiereformen. 4. Uppfattning om förändringarnas konsekvenser för betygsättningen.
5. Specifikt: Uppfattningen om förändringar i svårigheten för att nå ett visst betyg. 6. Uppfattning om konsekvenser i stort, för eleverna.
7. Exempel på kursmoment och därtill knutna undervisningsmetoder.
8. Kursmoment läraren tycker om och föredrar och/eller vill framhålla som viktiga 9. Kursmoment läraren tycker mindre om och/eller ser som mindre viktiga. (Eller rent av
olämpliga)
10. Reformens inverkan på fördelningen av de båda ovan nämnda kategorierna. 11. Hur länge läraren varit verksam inom yrket.