8. Diskussion och slutsatser
8.1 Förslag på framtida forskning
Det vore intressant att i framtida forskning genomföra en intervjustudie och studera hur yrkesverksamma inom socialt arbete upplever sina möjligheter att förhålla sig till och ta stöd av kommunala handlingsplaner mot våld i nära relationer i det praktiska arbetet. Det kan förstås vara relevant att undersöka de yrkesverksammas egna uppfattningar och upplevelser av handlingsplanerna samt deras perspektiv på och erfarenhet av att arbeta förebyggande mot våld i nära relationer. När det gäller ett förebyggande arbete skulle det vidare vara intressant att genomföra en studie som undersöker huruvida våldsutövare kan uppfatta och förstå att deras beteende är problematiskt eller också undersöka vilka insatser som skulle öka möjligheten för våldsutsatta att lämna en destruktiv relation i ett tidigare skede.
30
9.Referenslista
Abramsky, T., Watts, C. H., Garcia-Moreno, C., Devries, K., Kiss, L., Ellsberg, M., Jansen, H. A., & Heise, L. (2011). What factors are associated with recent intimate partner violence? findings from the WHO multi-country study on women's health and domestic violence. BMC public health, 11, 109. https://doi.org/10.1186/1471-2458-11-109
All European Academies (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Berlin: ALLEA - All European Academies. Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review. (2., [rev.] uppl.) Los Angeles: Sage.
Boréus, K. (2015). Diskursanalys. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.176–190). Stockholm: Liber.
Brottsförebyggande rådet [BRÅ]. (u.å.). Våld i nära relationer. Hämtad 5 maj 2020 från Brottsförebyggande rådet https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara- relationer.html
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Eliasson, M. & Ellgrim, B. (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer [Elektronisk resurs] en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) (s. 13–37). Stockholm: Liber. Hall, P. & Löfgren, K. (2006). Politisk styrning i praktiken. (1. uppl.) Malmö: Liber. Heffernan, K., Blythe, B., & Nicolson, P. (2014). How do social workers understand and
respond to domestic violence and relate this to organizational policy and practice? International Social Work, 57 (6), 698–713. doi: 10.1177/0020872812453188
Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning AB. Jakobsson, A., Von Borgstede, C., Krantz, G., Spak, F., & Hensing, G. (2013). Possibilities and hindrances for prevention of intimate partner violence: Perceptions among professionals and decision makers in a Swedish medium-sized town. International journal of behavioral medicine, 20(3), 337–343. doi:10.1007/s12529-012-9238-1
Johansson, K. (2014). Crime prevention cooperation in Sweden: A regional case study. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 15(2), 143–158. doi:
31
Laisser, R. M., Nyström, L., Lugina, H. I., & Emmelin, M. (2011). Community perceptions of intimate partner violence-a qualitative study from urban Tanzania. BMC women's health, 11(1), 1–13. doi: /10.1186/1472-6874-11-13
Lindgren, S. (2014). Summering. I. M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [rev.] uppl.) (s. 73–86). Malmö: Gleerup.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation
Lundberg, L. (2018). A new area of expertise? Incorporating social work with intimate partner violence into Swedish social services organizations. Nordic Social Work Research, 8(2), 171– 184. doi: 10.1080/2156857X.2017.1343744
Lundberg, L., & Bergmark, Å. (2018). Self-perceived competence and willingness to ask about intimate partner violence among Swedish social workers. European Journal of Social Work, 1– 12. doi: 10.1080/13691457.2018.1540970
Lundberg, L., & Stranz, H. (2019). A matter of choice—professionals’ views on the incorporation of practical work with intimate partner violence into Swedish personal social services. Nordic Journal of Social Research, 10(1), 48–65. doi: 10.7577/njsr.2593
Moser Hällen, L. & Sinisalo, E. (2018). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer i en
samhällskontext. I E, Sinisalo. & L, Moser Hällen. (red.). Våld i nära relationer socialt arbete i forskning, teori och praktik. (s. 15–26) (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK] (u.å.). Våld i nära relationer. Hämtad 30 mars, 2020, från
Nationellt centrum för kvinnofrid, https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara- relationer/vald-i-nara-relationer/
Okenwa-Emegwa, L. (2019). Doctoral Theses as a Source of Knowledge Production for IPV Prevention: A Literature Review of Doctoral Theses at a Swedish University. Open Public Health Journal, 12(1), 145–154. doi: 10.2174/1874944501912010145
SFS 1949:105 Tryckfrihetsförordningen. Stockholm. Justitiedepartementet SFS 2001:453 Socialtjänstlagen. Stockholm. Socialdepartementet
Socialstyrelsen (2016). Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Från,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf
Socialstyrelsen (2019). Våld i nära relationer. Hämtad 30 mars, 2020, från Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
32
SOU 2006:65. Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Sverige. Socialdepartementet (2016). Makt, mål och myndighet: feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Socialdepartementet
Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] (u.å.). Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för att stärka jämställdhetsarbetet på lokal och regional nivå 2018– 2020. Stockholm: Socialdepartementet. Från
https://skr.se/download/18.2ec0a40816106217d5ce6d7b/1516959129300/%C3%96K%20om%2 0att%20st%C3%A4rka%20j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsarbetet.pdf
Temple, J. R., Stuart, G. L., & O'Farrell, T. J. (2009). Prevention of intimate partner violence in substance-using populations. Substance use & misuse, 44(9–10), 1318–1328. doi:
10.1080/10826080902961377
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) (s. 62–80). Stockholm: Liber.
Whitaker, D. J., Murphy, C. M., Eckhardt, C. I., Hodges, A. E., & Cowart, M. (2013).
Effectiveness of primary prevention efforts for intimate partner violence. Partner abuse, 4(2), 175–195. doi:10.1891/1946–6560.4.2.175
Bilaga 1 - Kartläggning av kommunala handlingsplaner
Kommun Vad titeln innehåller för begrepp Giltighetsperiod Målgrupper som handlingsplanen omfattar Ansvarsfördelning och samverkanHur beskrivs arbetet mot våld i nära
relationer?
Hur beskrivs det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer? Definition av våld i nära relationer Kommun 1 Kommun -övergripandeplan våld i nära relationer Handlingsplanen upprättades 2014 och gällde till och med 2017. Enligt information från Folkhälsosamordnare i kommunen ska den redovisade handlingsplanen uppdateras hösten 2020.
Det finns ingen rubrik om målgrupper.
Handlingsplanen omfattar både våldsutsatta och förövare, mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män, våld i samkönade relationer, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer samt barns utsatthet som vittne till våld mellan vuxna.
Det är samhällets ansvar att stödja och hjälpa individer som lever med VINR.
Myndigheterna har olika ansvarsområden och ska på olika sätt hjälpa den som är utsatt för våld eller den som utsätter någon för våld. Kommunen träffas regelbundet för utveckling i arbetet kring VINR. I gruppen finns representanter från kommun, landsting, kvinnojour, polis,
kriminalvårdens frivård, rädda barnen och brottsofferjouren.
I delmålen framgår det att: -både vuxna som utsätts och barn som utsätts och/eller bevittnar VINR, samt förövare ska
uppmärksammas och snabbt få stöd och hjälp,
-medarbetare och
förtroendevalda ska ha goda kunskaper om VINR, -alla invånare ska ha tillgång till information om VINR och vilket stöd som finns att få. Informationen ska finnas på strategiska platser och finnas på olika språk, -samverkan både inom och mellan kommunen, myndigheter och frivillighetsorganisationer.
Det finns ingen rubrik om förebyggande arbete.
Det övergripande målet med handlingsplanen är att förebygga och minska våld i nära relationer på olika nivåer.
Tre insatsområden – ökad samverkan, ökad kunskap och stärkt förebyggande arbete.
Utifrån respektive verksamhet som möter målgruppen våldsutsatta ska de utarbeta förebyggande insatser som kommer målgruppen till godo. Det framgår ej vad de ska vara för insatser.
Det finns ingen rubrik om definitionen av våld i nära relationer.
Våld kan ske inom varje nära relation. VINR innebär att offret utsätts våld eller hot om våld av en person med vilken hon/han har eller har haft en nära relation. Denna våldsform förekommer i alla samhällsklasser, åldrar och kulturer. Det är viktigt att poängtera att barn som har bevittnat våld har upplevt våld. Kommun 2 Handlingsplan för våld i nära relation och hedersrelaterat våld Handlingsplanen upprättades 2017 och gäller till och med 2020.
Det finns ingen rubrik om målgrupper.
Handlingsplanen omfattar mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män, våld i samkönade relationer, barn som utsätts som vittne och/eller våld, förövare samt hedersrelaterat våld.
Myndigheter och organisationer som möter våldsutsatta behöver samverka såväl på verksamhetsnivå som i enskilda ärenden.
Omsorgsnämnden, familje- och utbildningsnämnden samt bostadsföretaget ska ta fram egna rutiner och insatser utifrån verksamhets- och ansvarsområde med utgångspunkt i planen. De har en grupp som består av representanter från olika myndigheter och
organisationer, de träffas två gånger per år i syfte att samordna arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn.
I delmålen framgår det att: -personer som utsätts och barn och unga som bevittnat VINR ska uppmärksammas och de ska få snabbt stöd och hjälp,
-personer som har utövat våld eller är oroliga för att så kan komma att ske ska snabbt få stöd och hjälp, -medarbetare ska ha kunskap om VINR,
-alla kommuninvånare ska ha tillgång till information om VINR samt vilket stöd som finns att tillgå,
-samverkan både inom kommunen och mellan kommunen, myndigheter och frivillighetsorganisationer ska fungera på ett tillfredsställande sätt.
Det finns ingen rubrik om förebyggande arbete.
-Viktigt att förbygga och bekämpa våld och det behövs åtgärder behövs på olika nivåer. Det framgår dock inte vilka nivåer eller hur,
-berörda förvaltningar och verksamheter ska arbeta med individer både enskilt men även på olika nivåer,
-de skriver inte om hur det förebyggande arbetet ska vara utformat men de skriver att varje berörd part ska utforma förebyggande insatser utifrån sin verksamhets- och ansvarsområde som kommer målgruppen våldsutsatta tillgodo.
Det finns ingen rubrik om definitionen av våld i nära relationer. Hänvisar till FN:s definition av våld mot kvinnor. I handlingsplanen står det att VINR finns överallt i samhället, i alla klasser och i alla sammanhang. Se kolumn om målgrupper. Kommun 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor Strategin upprättades 2019 och gäller till och med år 2022.
Det finns ingen rubrik om målgrupper.
Handlingsplanen omfattar alla individer som utsätts för våld i alla olika slags närståenderelationer, barn som bevittnar och/eller utsätts för våld, samt förövare.
Lagar inom vård, omsorg, socialtjänst och skola reglerar ansvar för förebyggande och motverkande av våld.
Samverkan är en central del för att kunna förstärka det våldspreventiva arbetet
Samverkan ska ske mellan offentliga och ideella stödverksamheter så att den våldsutsatta ska få så bra stöd som möjligt.
-Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn,
-kunskapsspridning till allmänheten om de olika insatser som kan erbjudas och ges inom kommunen, -kunskap och utveckling av metoder och arbetssätt för att motverka våldet som sker genom utbildning, -insatser för ökad kunskap om mäns våld mot kvinnor hos berörda yrkesgrupper och beslutsfattare på alla samhällsnivåer.
Det finns en rubrik om förebyggande arbete.
-Förstärka det våldspreventiva arbetet genom att arbeta med maskulinitetsfrågor och machonormer för att komma till rätta med orsakerna bakom mäns våld mot kvinnor, -viktigt med samverkan för att förstärka det våldsförebyggande arbetet,
-utöka insatser till våldsutövare och det är viktigt att fokusera på bakomliggande orsaker till mäns våld.
Det finns ingen rubrik om definitionen av våld i nära relationer.
Det finns en bild som illustrerar samband mellan mäns våld, mäns våld mot kvinnor och VINR. I strategin framgår det att VINR, utövas det huvudsakligen, men inte uteslutande, av män mot kvinnor. Det är viktigt att motarbeta allt slags våld i nära relationer.
Kommun 4 Handlingsplan, våld i nära relationer. Framgår ej när handlingsplanen är upprättad. Enligt information från kommunen är handlingsplanen aktuell och är under revidering men Corona-pandemin har gjort att revideringen har skjutits upp.
Det finns ingen rubrik om målgrupper.
Handlingsplanen omfattar våldsutsatta personer samt barn som bevittnar våld.
Socialtjänsten har det yttersta ansvaret enligt
socialtjänstlagen.
Arbets- och
näringslivskontoret har ansvar att vart annat år identifiera vilka aktörer som ska samverka internt och externt för att ge våldsutsatta vuxna och barn samt våldsutövare, det stöd och den hjälp de behöver. Det krävs även en ytterligare handlingsplan kring hur samverkan ska vara och det är viktigt att samverkan utvärderas.
Handlingsplanen ska kompletteras med kontorens egna rutiner och checklistor.
-Individer som uppsöker arbets- och näringskontoret ska få snabb och effektiv hjälp utifrån individens behov,
-systematisk kartlägga och säkerställa kontorens samverkan, -om den våldsutsatta godkänner, tar Arbetsmarknadsenheten kontakt våldsutövaren för att erbjuda samtal samt för att informera om att socialtjänsten blivit inkopplade. De kan även samtala med familjen för att förhindra upprepning av våld,
-VINR ska kartläggas för att se effekten av erbjudna insatser. Förövare ska synliggöras för att få våldet att minska,
-yrkesverksamma ska kunna använda FREDA.
Det finns ingen rubrik om det förebyggande arbetet.
Det som framkommer om förebyggande arbetet i handlingsplanen är att en av de viktigaste insatserna för att förebygga våld i nära relationer är att sprida kunskap och därav innehåller handlingsplanen delar som beskriver begreppen våld, olika typer av våld, nära relation samt särskilt utsatta grupper.
Det finns en rubrik om definitionen av våld i nära relation.
VINR innebär våld som utövas mot en individ av en närstående person. För att personen ska betraktas som närstående ska det finnas eller ha funnits en nära och
förtroendefull relation mellan honom eller henne och den som utsätts för brottet. Makar, sambor, pojk- och flickvänner, föräldrar, mo- och farföräldrar, mostrar, fastrar, farbröder, morbröder, syskon, barn och barnbarn. Bedömningen ska göras utifrån familje- och
levnadsförhållandena i det enskilda fallet. Kommun 5
Handlingsplan våld i nära relationer
Handlingsplanen upprättades 2017 och gäller till och med 2020.
Det finns en rubrik om målgrupper.
Under rubriken framkommer det att handlingsplanen riktar sig till personer som utsätts för våld av närstående, barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva utsätts för våld, personer som utövar våld mot närstående.
Områdeschefen för socialtjänst och bistånd har det
övergripande ansvaret för handlingsplanen.
Det finns en samverkansgrupp som ska träffas två gånger per termin i syfte att återuppta samverkan mellan bland annat skola, integration MVC/BVC, polis mm.
Alla verksamheter och organisationer har ansvar att upprätta egna rutiner i hur de går tillväga i ärenden om VINR. Handlingsplanen ska ligga till grund för genomförandet av de egna rutinerna och åtgärderna.
-Viktigt med en utökad kompetensutveckling bland anställda, chefer och politiker för att på så sätt möjliggöra att våldet kan identifieras och att kvalitetssäkra insatser erbjuds,
-nyanställda ska gå en webbutbildning om VINR, sedan är det viktigt med kontinuerliga utbildningar så att våldet upptäckas och minskas,
-yrkesverksamma kan få handledning och metodstöd av två samordnare, -alla invånare ska veta var de kan vända sig om de utsätts för VINR eller utövar våld. Informationen ska vara på olika språk,
-det ska finnas tydliga rutiner och checklista för
socialtjänst/bistånd gällande utsatta och förövare, -kartlägga förekomsten av VINR.
Det finns ingen rubrik om det förebyggande arbetet.
Det enda som framgår om det förebyggande arbete är vikten av att “erbjuda och ge insatser enligt 4 kap. 1 § SoL till den som utövar våld är dessutom en viktig del i förebyggande arbete”.
Det står i handlingsplanen att det finns ett behov att se över möjligheten till förebyggande arbete för både utsatta och förövare.
Det finns ingen rubrik om definitionen av våld i nära relationer.
Det finns en rubrik om definition av vad begreppet våld och närstående separat innebär. Begreppet närstående är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan vara makar, sambor, pojk- eller flickvänner, föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar, samt personer som den utsatta står i beroendeställning till. Bedömningen görs i det enskilda fallet om någon ska betraktas som närstående.
Kommun 6 Handlingsplan för kommunens arbete mot våld i nära relationer Handlingsplanen upprättades år 2020 och gäller tillsvidare.
Det finns ingen rubrik om målgrupper.
Handlingsplanen omfattar våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnar våld och personer som utsätter närstående för våld.
Handlingsplanen belyser kvinnors särskilda utsatthet.
Socialnämnden har som ansvar att följa den lagstiftning som finns och erbjuda och ge insatser till både brottsoffer och våldsutövare. Socialnämndens interna och externa samverkan ska involvera alla relevanta verksamheter så att insatserna är samordnade. Det bör ske i beaktande av att det även kan handla om insatser som rör övriga familjemedlemmar i den enskildes närhet. Myndighetsenheten ska ha en representant som ingår i extern samverkansgrupp tillsammans med polis, kvinnojour med flera.
-Kommunens invånare ska lättillgängligt nå information om kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, -kommunen ska göra en kartläggning och analys av hur de sociala tjänster som erbjuds inom kommunen svarar mot gruppers och enskildas behov, -nyanställda ska gå en webbutbildning om våld i nära relationer. Anställda inom kommunen skall ha kunskap och för att förnya kunskaper ska de gå på kontinuerliga återkommande utbildningstillfällen, -frågor om VINR ska lyftas på APT,
-yrkesverksamma ska ställa frågor om våld i alla möten.
Det finns en rubrik om det förebyggande arbetet.
-Samordnare för VINR, eller motsvarande funktion, har i sitt uppdrag att arbeta strategiskt förebyggande och fungera som en resurs för kommunen, -samordnare och handläggare ska regelbundet delta i de nätverk som finns upprättade, -samordnare och handläggare ska delta i nätverk för extern samverkan tillsammans med annan kommun. I nätverket ingår polis, vårdpersonal och kvinnojour med flera, -viktigt att erbjuda insatser till våldsutövare.
Det finns ingen rubrik om definitionen av våld i nära relation.
Kommunens arbete mot våld utgår från ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”.
Kvinnors särskilda utsatthet och att män vanligtvis är förövare lyfts fram. Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt och upprepat VINR. Kommun 7 Våld i nära relation Handlingsplanen upprättades 2017 och reviderades senast 2018 och gäller tillsvidare.
Det finns ingen rubrik om målgruppen.
Det står i handlingsplanen att målgruppen är både till våldsutsatta personer, barn som bevittnat våld samt förövare.
Det framgår vilken enhet inom socialtjänsten som har ansvar beroende på om det är vuxna eller barn.
Insatserna till våldsutsatta, barn som utsatts och/eller bevittnat ska samordnas internt och externt så att de inte motverkar varandra. Det finns en etablerad extern samverkan med vård- och omsorgs, samt
skola/fritidshem/förskola.
Det finns ett samverkansforum mellan polis, åklagare och alternativ mot våld (ATV), för både barn och vuxna som utsatts för våld.
-Våldsutsatta, våldsutövande personer samt barn om bevittnad våld ska få stöd och den behandling de är i behov av,
-viktigt att tillhandahålla individuellt behovsprövande insatser,
-yrkesverksamma ska ha kunskap om hur frågor om våld ska ställas med hjälp av bedömningsinstrumentet FREDA,
-yrkesverksamma kan vända sig till en VINR-grupp och få rådgivning om hur ärenden ska hanteras.
Det finns ingen rubrik om det förebyggande arbetet.
Det framgår att det är viktigt att erbjuda och ge insatser till de som utövar våld för att förebygga och motverka våld.
Alternativ till våld (ATV) är en behandling som hjälper våldsutövare att förstå vad om är våld i nära relationer och medvetandegör
beteendemönster denna har.
Det finns en rubrik om definitionen av våld i nära relationer. Det framgår att våld i nära relationer är någon form av våld som förekommer i en nära och
förtroendefull relation. Det kan exempelvis vara en partner, före detta partner, syskon, släktingar eller andra personer som man har en förtroendefull relation till.
Kommun 8 Plan mot våld i nära relation
Handlingsplanen upprättades 2016 och gäller till och md 2022.
Det finns ingen rubrik om målgruppen. Handlingsplanen omfattar våldsutsatta personer, barn som upplever VINR och