9 Kliniska implikationer
9.1 Förslag på framtida forskning
När en familjemedlem begår suicid drabbas de närstående på olika negativa sätt.
Vissa lyckas ta sig igenom sorgen och börja ett nytt liv medan andra förblir sörjande. Eftersom att familjen kan liknas vid en enhet kan katastrofala följder uppkomma när en av familjemedlemmarna försvinner. Psykisk ohälsa samt även självmordstankar och självmordsförsök är bidragande faktorer. Under
uppsatsskrivandet har författarna uppmärksammat att mycket forskning finns när en person gjort ett suicidförsök samt hur vården blir därefter för personen. Det finns
också forskning gällande närståendes mående efter ett suicidförsök av en
familjemedlem. Däremot upplever författarna att bristande forskning finns kring hur närstående tas om hand samt följs upp inom sjukvården efter dödsfallet. Få artiklar beskriver hur familjen fungerar som en enhet och därför borde mer forskning utföras gällande hur närstående kan stöttas på ett bättre sätt efter att suicid har inträffat.
Sjuksköterskor kommer att träffa på dessa människor i sitt arbete. Därför är det betydelsefullt att besitta kunskap som sjuksköterska kring vad som är av betydelse för de närstående samt hur de ska bemötas på bästa sätt.
10 Slutsats
Resultatet i litteraturstudien visar att närstående påverkas avsevärt när en
familjemedlem begår suicid. En djup sorg till följd av känslor av skuld och skam gentemot händelsen påvisades. Familjer känner sig dömda av samhället på grund av en stigmatisering kring suicid. De upplever rädsla inför att prata med andra
människor om sin situation, en oro uppkommer över vad andra utomstående människor ska säga. Professionellt stöd samt stöd från vänner och familj visade sig oftast vara av stor betydelse för de närstående. Att söka mening och förståelse till varför suiciden inträffade visade sig kunna lindra smärtan. Det kändes oftast värre för de närstående när händelsen kom oväntat samt när ingen orsak hittades till suicidet. Många gånger uttalade de närstående sig om krossade framtidsplaner och tvivel på sin tidigare tro. En del närstående kunde i efterhand genom erfarenhet av suicid hjälpa andra som går igenom liknande situationer. Detta visades vara av positiv bemärkelse då många uppskattade att få prata med någon som har liknande erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid.
Referenser
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. (Upplaga 3:1). Lund: Studentlitteratur Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2011) Familj och sociala relationer. I A. F, Friberg., & J, Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och
förhållningssätt. (Upplaga 1:4 s.67-85). Lund: Studentlitteratur
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014) Relationen mellan sjuksköterska och familj - ett systemiskt förhållningssätt. I A E. Benzein, M. Hagberg & B-I.
Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1 s.53-63).
Lund: Studentlitteratur
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014) Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I A E. Benzein, M. Hagberg & B-I. Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1 s.33-49). Lund:
Studentlitteratur
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014) Varför ska familjen ses som en enhet? I A E. Benzein, M. Hagberg & B-I. Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1 s.27-31). Lund: Studentlitteratur
Berglund, N. (2014). Närståendearbete i Integrerad Psykiatri. I A. C. Brain, S.
Landquist-Stockman, H. Olsson (red) Integrerad psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.
Stockholm: Natur & kultur
Dutra, D., Correa Preis, L., Caetano J., Guedes dos santos, J-L., & Lessa, G. (2018) Experiencing suicide in the family: from mourning to the quest of overcoming, 5(71), 2146-2153. Doi: http://dx.doi.org/10.1590/0034-7167-2017-0679
Eiman, S. & Carlsson, M. (2003) Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet ”evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Hämtad 2019–04-08 från http://muep.mau.se/bitstream/2043/660/1/rapport
Fielden, J-M. (2003). International Journal of Mental Health Nursing. Grief as a transformative experience: Weaving through different lifeworlds after a loved one has completed suicide, 12(1), 74-85. Doi:
https://doi.org/10.1046/j.1440-0979.2003.00271.x
Folkhälsomyndigheten. (2018). Suicid i världen. Hämtad: 2019-03-04. Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/suicid-i-varlden/
Friberg, F. (2016) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Upplaga (1:3) Lund: Studentlitteratur
Gall, T-L., Henneberry, J., & Eyre, M. (2013) Death studies. Two perspective in needs of individuals bereaved by suicide, 38(7), 430-437. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2013.772928
Gibson, J., Gallagher, M., & Jenkins, M. (2010) Death studies. The Experiences of Parents Readjusting to the Workplace Following the Death of a Child by Suicide, 34(6), 500-528. Doi: http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2010.482879
Groh, C., Anthony, M., & Gash, J. (2018). The Aftermath of Suicide: A Qualitative Study With Guyanese Families. Archives of psychiatric nursing, 32(3), 469-474.
Doi:https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0883941717305733?via%3 Dihub
Hagberg, M. (2014). Åldrande, värde och beroende. I A. E, Benzein., M, Hagberg.,
& B-I, Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (1:2, s201-113).
Lund: Studentlitteratur
Helsingforsdeklarationen. (2018). World medical association declaration of
Helsinki – Ethical principles for medical research involving human objects. Hämtad 2019-04-25 från: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Holland, K-M., Viviolo-Kantor, A-M., Logan, J-E., & Leemis, R-W. (2017).
Antecedents of Suicide among Youth Aged 11–15: A Multistate Mixed Methods Analysis. Journal of youth and adolescense, (46)7, 1598-1610. Doi:
https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10964-016-0610-3
James, I. (2014) En familjs vardag vid livets slut. I A. E, Benzein., M, Hagberg., &
B-I, Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 1:2, s207-218). Lund: Studentlitteratur
Kasahara-Kiritani, M., Ikeda, M., Yamamoto-Mitani, N., & Kamibeppu, K. (2017) Death studies. Regaining my new life: daily lifes of suicide-bereaved individuals, 41(7), 447-454. Doi: http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2017.1297873
Kath, P., Cunninghamn, C., Murphy, G., & Debra J. (2016) Internation Journal of mental health nusing. People look down on you when you tell them how he died:
Qualiative insights into stigma as experienced by suicide survivors, 25(3), 251-257.
Doi: 10.1111/inm.12210
Kawashima, D., & Kawano, K. (2017) Journal of death & dying. Meaning reconstruction process after suicide: Life story of a japanese woman who lost her son in suicide, 74(4), 360-375. Doi: http://dx.doi.org/10.1177/0030222816652805
Kristensson, J. (2016). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (Upplaga 1:1). Stockholm: Natur & kultur
Leejsgard Christensen, S., & Huus Jensen, B. (2012). Didaktik och patientutbildning. (Upplaga 1:10). Lund: Studentlitteratur
Levander, S., Adler, H., Gefvert, O., & Tuninger, E. (2017). Psykiatri - en orienterande översikt. (Upplaga 3:1). Lund: Studentlitteratur
Maple, M., Edwars H,. Plummer, D., & Minichiello, V. (2010) Health and care.
Silienced voices: hearing the stories of parents bereaved through the suicide death of a young adult child, 18(3), 241-248.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2524.2009.00886.x
Miers, D., Abbott, D., & Springer, P-R. (2010) Death studies. A Phenomenological Study of Family Needs Following the Suicide of a Teenager, 36(2), 118-133. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2011.553341
Nic an Fhailí, M. Flynn, N-J., Dowling, S., Fhailí, M., Flynn, N., Dowling, S., &
Nic an Fhailí, M. (2016). Department of Research. Experiences of suicide
bereavement: a qualitative study exploring the role of the GP, 66(643), 92-98. Doi:
http://dx.doi.org/10.3399/bjgp16X683413
Ottosson, J-O. (2009) Psyk. (Upplaga 7:1). Stockholm: Liber AB
Peters, K., Colleen C, Cunningham, Murphy, G Jacksson, D. (2016) International Journal of Mental Health Nursing. Helpful and unhelpful responses after suicide:
Experiences of bereaved family members, 25(5), 218-225. Doi:
http://dx.doi.org/10.1111/inm.12224
Pettersen, R., Omerov, P., Steineck, G., Dyregrov, A., Titelman, D & Dyregrov K.
(2014) Death Studies. Suicide bereaved Siblings Perception of health services, 36(9), 323-331. Doi: http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2014.946624
Pitman, A., De Souzam, T., Krishna Putri, A., Stevensson, F., King, M., Osborn., D
& Morant, N. (2018). International journal of environmental research of public health. Support needs and experiences of people bereaved by suicide: Qualitative findings from a cross-sectional british study of bereaved young adults, 15(4), 666.
Doi: 10.3390/ijerph15040666
Pitman, A., Nesse, H., Morant, N., Azorina, V., Stevensson, F., King, M., &
Osborn, D. (2017). BMC psychiatry. Attitudes to suicide following the suicide of a friend or relative: a qualitative study of the views of 429 young bereaved adults in the UK, 87(1), 22-29. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jpsychores.2016.05.009
Powell, K., & Matthys, A. (2013) Journal of family communication. Effects of Suicide on Siblings: Uncertainty and the Grief Process, 13(4), 321-339. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/15267431.2013.823431
Ratnarajah, D., Maple, M., & Minichiello, V. (2014). Journal of death and dying.
Understanding Family Member Suicide Narratives by Investigating Family History, 69(1), 41-57. Doi: https://doiorg.proxy.lnu.se/10.2190/OM.69.1.c
Ross, V., Kõlves, K., Kunde, L., & De Leo, D. (2018) International journal of environmental research of public health. Parents’ experience of
suicide-bereavement: a qualitative study at 6 and 12 months after loss, 15(4), 618. Doi:
10.3390/ijerph15040618
Sheehan, L., Corrigan, P., Al-Khouja, M., Lewy, S., Major, D., Mead, J., Redmon, M., Rubey, C., Weber, S. (2018). Journal of deaht and dying. Behind Closed Doors:
The Stigma of Suicide Loss Survivors, 77(4), 330-349. Doi:
http://dx.doi.org/10.1177/0030222816674215
Shields, C., Kavanagh, M., & Russo, K. (2015) Journal of death & dying. A Qualitative Systematic Review of the Bereavement Process Following Suicide, 74(4), 426-454. Doi: http://dx.doi.org/10.1177/0030222815612281
Silvén Hagström, A. (2019). Death studies. “Why did he choose to die?”A meaning-searching approach to parental suicide bereavement in youth, 43(2), 113-121. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2018.1457604
Silvén Hagström, A. (2017). Journal of youth studies. Breaking the silence:
Parentallytally suicide-bereaved youths’ self-disclosure on the internet and the social responses of others related to stigma, 20(1) 1077-1092. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/13676261.2017.1307330
Socialstyrelsen. (2018). Närstående. Hämtad: 2019-03-27 från http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=262&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2017). Förslag till nationellt program för suicidprevention. [pdf]
Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9448/2006-107-23_200610723.pdf
Sugrue, J-L., McGilloway, S., & Keegan, O. (2013) Death studies. The experiences of mothers bereaved by suicide: an exploratory study, 38(2), 118-124. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2012.738765
Suppiano, K-P. (2012) Journal of loss and trauma. Sense-Making in Suicide Survivorship: A Qualitative Study of the Effect of Grief Support Group Participation, 17(6), 489-507. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/15325024.2012.665298
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor.
[Broschyr] Hämtad: 2019-03-18 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Syrén, S. (2014). Psykossjukdom i familjen - ett existentiellt inbördeskrig. I A. E, Benzein., M, Hagberg., & B-I, Saveman (red.), Att möta familjer i vård och omsorg.
(Upplaga 1:2, s167-178) Lund: Studentlitteratur
Wilson, A., & Marshall, A. (2010). The support needs and experiences of suicidally bereaved family and friends. Death studies, (34)7, 625-640. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481181003761567
Wright, L.,Watson, W., & Bell. J. (2011) Familjefokuserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Bilaga 1 – Sökschema
Databas - PubMed Sökning Sökningar och
kombinationer
Begränsningar Antal träffar
Lästa artiklar
Lästa abstrakt
Granskade abstrakt
Utvalda artiklar
S1 Suicide [MeSH] 58981
S2 Suicide* 80496
S3 S1 OR S2 81801
S4 Family [MeSH] 298370
S5 Family relation [MeSH]
87486
S6 Relati* 3689620
S7 S4 OR S5 OR S6 3851434
S8 Bereavement
[MeSH]
12643
S9 Grief [MeSH] 8460
S10 Bereav* 9079
S11 Mental health recovery [MeSH]
60
S12 S8 OR S9 OR S10 OR S11
15486
S13 Experience* 982199
S14 Attitudes to death [MeSH]
15521
S15 Attitude [MeSH] 536881
S16 Life Change Event [MeSH]
22122
S17 S13 OR S14 OR S15 OR S16
1452433
S18 S3 AND S7 AND S12 AND S17
311
S19 S18 2009-2019 134 134 41 14 6
[MeSH] = Indexord. OR och AND = Booleska sökoperatorer *=Trunkering
Databas - Cinahl.
Sökning Sökord &
Kombinatinationer
Begränsningar Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstract
Granskade artiklar
Utvalda artiklar
S1 (MH”Suicide+”) 26579
S2 (MH”Suicide
survivor+”) 89
S3 Suicide* 29617
S4 S1 OR S2 OR S3 31879
S5 (MH”Family+”) 194711
S6 (MH”Extended
family+”) 59838
S7 (MH”Family
relations+”)
3571
S8 Relati* 756673
S9 S5 OR S6 OR S7 OR S8
862623
S10 (MH”Bereavement+”) 12200
S11 (MH”Grief+”) 7093
S12 Bereav* 8820
S13 (MH”Recovery+”) 27141
S14 S10 OR S11 OR S12 OR S13
40826
S15 Experience* 351616
S16 (MH”Attitude+”) 377357
S17 (MH”Family attitudes+”)
21974
S18 (MH”Life
experiences+”) 32162
S20 S15 OR S16 OR S17 OR S18
660003
S21 S4 AND S9 AND S14 AND S20
243
S22 S21 Peer reviewed 212
S23 S22 Peer reviewed
2009-2019
149 149 53 16 7
(MH)= Indexord OR och AND = Booleska sökoperatorer * = Trunkering
Bilaga 2 – Artikelmatris
Syfte Metod Resultat Kvalitetsgranskning