Att mista en familjemedlem i suicid
En litteraturstudie
Författare: Jenny Gustafsson & Fanny Lindahl
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: Suicid är en vanlig dödsorsak runt om i världen. Varje år begår ungefär 788 000 personer suicid och en vanlig orsak är bakomliggande psykisk störning.
Närstående lämnas kvar och det är en utmaning för sjukvården att förhindra att suicid ska inträffa. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att kunna bemöta de närstående om ett fullbordat suicid skulle ske.
Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid.
Metod: En litteraturstudie bestående av 13 kvalitativa artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. En integrerad analys har använts utifrån beskrivning av Kristensson (2016).
Resultat: Att mista en familjemedlem i suicid resulterade i olika känslor hos de närstående. Resultatet framkom i fem kategorier som beskrev deras erfarenheter.
Dessa var Lidande, Skuld, skam och stigma, Behov av stöd, Söka mening och förståelse och Livet förändrades.
Slutsats: Att mista en familjemedlem i suicid skiljer sig från andra dödsorsaker.
Närstående som blev kvar gick igenom lidande följt av känslor som skuld och skam.
Att få professionellt stöd samt stöd från vänner och familj var för många betydelsefullt. Närståendes framtidstro var olika. Många sökte efter en orsak till varför personen begick suicid, andra fick försöka hitta acceptans utan förklaring.
Nyckelord
Suicid, närstående, erfarenheter, familjemedlem
Tack
Stort tack till vår handledare Eva som har stöttat och hjälpt oss genom hela arbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Suicid 1
2.2 Riskfaktorer 2
2.3 Begreppet familj 2
2.3.1 Närstående 3
2.4 Sjuksköterskans roll 3
2.5 Erfarenhet 4
3 Teoretisk referensram 4
4 Problemformulering 5
5 Syfte 5
6 Metod 6
6.1 Datainsamling och urval 6
6.1.1 Inklusionskriterier 6
6.1.2 Litteratursökning 7
6.2 Kvalitetsgranskning 8
6.3 Analysprocessen 9
6.4 Forskningsetiska aspekter 10
7 Resultat 10
7.1 Lidande 11
7.2 Skuld, skam och stigma 12
7.3 Behov av stöd 13
7.4 Söka mening och förståelse 14
7.5 Livet förändrades 15
8 Diskussion 16
8.1 Metoddiskussion 16
8.2 Resultatdiskussion 18
8.2.1 Lidande 19
8.2.2 Skuld, skam och stigma 20
8.2.3 Behov av stöd 21
8.2.4 Söka mening och förståelse 23
8.2.5 Livet förändrades 23
9 Kliniska implikationer 24
9.1 Förslag på framtida forskning 24
10 Slutsats 25
Bilagor
Bilaga 1 - Sökschema Bilaga 2 - Artikelmatris
1 Inledning
På vår psykiatriska verksamhetsförlagda utbildning träffade vi människor som led av psykisk ohälsa och som var suicidala. Suicid är den näst vanligaste dödsorsaken bland unga i ålderspannet 15-29 år världen över. Trots att suicid är så pass vanligt är det tabubelagt på flera platser i världen (Folkhälsomyndigheten, 2018). Suicid påverkar inte bara den enskilda individen utan kan ge förödande konsekvenser för de närstående. När vi träffade suicidala patienter inom psykiatrin blev vi
intresserade av området och hur hela familjen påverkas efter ett fullbordat suicid. Vi tycker att det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens inom området för att kunna bemöta de närstående. Enligt Benzein, Hagman och Saveman (2014) ska patienten och familjen inom sjukvården ses som en enhet.
2 Bakgrund
2.1 Suicid
Begreppet suicid kommer enligt Ottosson (2009) från grekiskan och innebär att personen avsiktligt genomgått en självdestruktiv handling som slutligen leder till döden. Suicid kan delas in i två grupper, direkt och indirekt suicid. Direkt suicid innefattar en medveten handling där död är själva utgångspunkten. Indirekt suicid är kopplat till ett självdestruktivt levnadssätt, personen har accepterat att död kan förekomma genom handlingen men det är inte själva målet. Levander, Adler, Gefvert och Tuninger (2017) menar att suicid är en av de vanligaste orsakerna till död i Sverige och 1500 personer begår i genomsnitt suicid per år. Det finns ytterligare cirka 500 självförvållade dödsfall där det har varit svårt att avgöra avsikten med dödsfallet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) omkom 788 000 människor världen över i suicid år 2015. Ottosson (2009) menar att ur en global synvinkel ligger Sverige på en medelhög nivå. Statistiken kan bero på ländernas inställning till suicid samt konsekvenser av livförsäkring vid suicid. Enligt
2.2 Riskfaktorer
Levander et al. (2017) menar att forskning påvisar flera faktorer som ökar risken för suicid. Det kan innebära ärftliga faktorer, om en nära släkting begått suicid ökar det risken för den anhöriga. Enligt Holland, Viviolo-Kantor, Logan och Leemis (2017) är en av orsakerna till suicid hos ungdomar om de tidigare har varit med om att en förälder eller nära vän begått suicid. En annan faktor är enligt Levander et al. (2017) psykiatriska diagnoser som bland annat innefattar depression, affektiva sjukdomar, psykossjukdomar samt missbruk. Det har också visat sig att dubbelt så många män som kvinnor begår suicid. Troligtvis beror det på en kultur där mannen inte borde visa sig svag för sig själv eller andra. Han är förknippad med framgång och målmedvetenhet. Ottosson (2009) beskriver ett starkt samband mellan negativa livshändelser och suicid. Negativa livshändelser kan innebära skilsmässa, ensamhet eller att bli änkling. Socialstyrelsen (2017) menar att tidigare suicidförsök är en riskfaktor för att begå fullbordat suicid. Det är störst risk om personen tidigare har gjort många våldsamma suicidförsök eller lider av en allvarlig psykisk störning.
Groh, Anthony och Gash (2018) menar att människor som bor långt ute på
landsbygden där samhällsresurserna är begränsade samt där fattigdom infinner sig är en vanlig riskfaktor. Ekonomiska problem är en stor stressfaktor och kan leda till att människor inte finner något annat val än att begå suicid för att ta sig ur problemet.
2.3 Begreppet familj
Benzein et al. (2014) menar att definitionen av begreppet familj har ändrats genom tiderna. Förut användes familj med utgångspunkt för den så kallade kärnfamiljen, individerna binds till varandra genom äktenskap eller blodsband. Idag finns en bredare syn där familjen är självvald. Individerna binds istället samman genom känslomässiga band och det är familjens egna val att bestämma vilka individer som räknas till familjen. När en negativ händelse drabbar en individ påverkas inte bara individen i sig utan även relationerna runt omkring. En liknelse är ett system där helheten är familjen och delarna är familjemedlemmarna. Om någon av
familjemedlemmarna far illa påverkar det hela familjen. I dagens samhälle förväntas
det enligt Benzein et al. (2014) att familjen ska ta hand om sina familjemedlemmar vilket kan vara mycket betungande. Utmattning samt upplevelse av nedsatt
livskvalité är vanliga konsekvenser av att ta hand om sina familjemedlemmar som lider av olika sjukdomstillstånd.
2.3.1 Närstående
I denna studie har begreppet närstående valts att användas för dem som mister en familjemedlem i suicid. Närstående betyder enligt Socialstyrelsen (2018) en individ som har en nära relation till en annan individ. Enligt Allgulander (2014) påverkas de närstående under lång tid när en familjemedlem begått suicid och kan vara det mest smärtsamma att uppleva. När en människa har begått suicid påverkas i genomsnitt sex personer. Vanliga känslor som uppkommer hos närstående är förnekelse, besvikelse, frustration, skam och ånger. Det kommer ofta som en chock och kan leda till familjesammanbrott, tvivel på tidigare värderingar och religion.
2.4 Sjuksköterskans roll
Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden. Det innefattar att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa samt lindra lidande. Allgulander (2014) menar att suicidala patienter är vanligt inom psykiatrin. Sjuksköterskan måste vara medveten om att ett fullbordat suicid kan ske samt besitta kunskap om hur problemet ska hanteras om händelsen skulle inträffa.
Det är betydelsefullt för arbetsgruppen i sig, men också för att närstående ska stöttas på bästa sätt.
I en studie som gjorts av Wilson och Marshall (2010) intervjuades närstående till någon som begått suicid. Det visade sig att sjuksköterskans stöd hade en väsentlig betydelse i närståendes sorgeprocess. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) kan lidande lindras om sjuksköterskan tar tillvara på familjens resurser, behov och kunskaper samt ser familjen som en enhet.
2.5 Erfarenhet
Begreppet erfarenhet betyder enligt Svenska akademins ordbok (2018) kunskaper eller färdigheter som är erhållna via något en person har varit med om. Det kan innebära händelser eller upplevelser. Leejsgard Christensen och Huus Jensen (2012) beskriver att det är först när kunskap har uppnåtts genom erfarenhet som människan kan bestämma vilket agerande som ska ske. Erfarenheten är personlig och har en stor betydelse gällande det nya och okända. För att nya erfarenheter ska äga rum hos en människa är det en förutsättning att utsättas för nya och okända situationer.
Lärandet sker via erfarenheter och är en aktiv process. Slutligen bidrar erfarenheten till nya bedömningsförmågor samt att kunna handla intellektuellt i framtida
situationer.
3 Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen som valdes till studien var familjefokuserad
omvårdnad. Benzein et al. (2014) beskriver familjen som ett systemiskt förhållande.
Om en av delarna i familjen drabbas av något påverkar det hela familjen, det vill säga helheten. När människor befinner sig i ett sammanhang och en förändring sker kan alla delarna påverkas, både i positiv och negativ riktning. Inom vård och omsorg benämns detta som familjefokuserad omvårdnad. Det är betydelsefullt att vårdpersonal skapar en bra relation med patientens familj eftersom patienten inte kan isoleras från sitt sammanhang. Den professionella sjuksköterskan bör tillämpa begreppet familj. Hela familjen ska ses som en enhet och vårdandet ska ske efter det. Dahlberg och Segesten (2010) menar att vårdvetenskapen sätter patientens perspektiv i fokus men även de närstående som i många fall är familjemedlemmar.
Människor är beroende av samspel med sina närstående och för de flesta räknas familjen som det viktigaste. Benzein et al. (2014) menar att patienten är en del i många system, både i vårdsystemet och i familjesystemet. För att skapa en god vård ska det finnas en ömsesidighet, vårdpersonal bjuder in familjen i vårdsystemet och familjen bjuder in vårdpersonalen i familjesystemet. Vårdpersonal ska inkludera familjen genom att ha samtal med familjen i enskildhet.
När en familjemedlem har drabbats av psykisk sjukdom kan enligt Berglund (2014) närstående känna olika känslor beroende på psykisk problematik. Känslor av sorg kan uppstå om någon förändras eller försvinner vilket kan krossa förhoppningar om framtiden. Om en människa som stått en nära förändras till en annan person eller drabbas av något negativt kan känslor av saknad infinna sig. Ibland uppkommer både känslor av sorg och saknad av en relation som förändras eller tar slut. Det är många närstående som känner både belastning och tomhet i situationen. Därför är det betydelsefullt att hela familjen runt omkring får möjlighet att berätta om sina tankar, känslor och reaktioner för någon. Stressen kan på så vis minskas och problemen kan lättare lösas för dem.
4 Problemformulering
Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. När en familjemedlem begår suicid påverkar det inte bara individen utan kan även påverka de närstående. Sex närstående drabbas i genomsnitt per fullbordat suicid. Familjen kan liknas vid ett system där familjen är helheten och familjemedlemmarna är delarna. Om en negativ händelse drabbar en av delarna påverkas helheten. När närstående mister en
familjemedlem i suicid är det vanligt att känslor av förnekelse, skam, frustration, besvikelse och ånger uppkommer. Närstående påverkas under en lång tid och i deras sorgeprocess är sjuksköterskans stöd en viktig del. Det är av stor betydelse att sjuksköterskan besitter kunskap om hur närstående ska stöttas på bästa sätt om suicid hos en familjemedlem skulle inträffa.
5 Syfte
Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid.
6 Metod
För att besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod. Kristensson (2016) menar att en litteraturstudie innebär att en ny studie görs av redan befintlig forskning. Först ställdes en undersökningsfråga som utgjorde syftet med själva studien och nästa steg var att söka litteratur inom det begränsade området. Slutligen gjordes en kritisk granskning av artiklarna och sedan sammanställdes den relevanta litteraturen till ett nytt resultat.
6.1 Datainsamling och urval
Datainsamlingen gjordes i Cinahl och PubMed och bestod av vetenskapliga artiklar.
Från början användes även PsycInfo men valdes bort på grund av att flertalet artiklar redan hittats i de resterande databaserna. Området för studien var vårdvetenskap och därför var dessa databaser relevanta för studien. För att hitta artiklar som kunde besvara syftet gjordes en systematisk sökning utifrån sökord kopplade till syftet.
I denna studie användes kvalitativa artiklar. Kristensson (2016) menar att kvalitativ forskning innebär att belysa människors upplevelser och tolkningar av ett fenomen.
Varje människas syn på verkligheten är unik och därför kan en händelse upplevas olika från individ till individ. Syftet var att belysa närståendes erfarenheter och därför är kvalitativ forskning mest relevant.
6.1.1 Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna innefattar artiklar som är skrivna på engelska och har en kvalitativ design. De ska vara vetenskapliga vilket enligt Kristensson (2016) innebär att de blivit peer reviewed. Det betyder att de har granskats innan publicering i en tidskrift. För att datainsamlingen ska vara aktuell har författarna inkluderat artiklar mellan 2009-2019. Studien har utgått från närstående perspektivet där alla oavsett kön eller nationalitet tillämpats. Personer som inkluderats ska vara över 18 år då ett vuxenperspektiv efterfrågas.
6.1.2 Litteratursökning
Litteratursökningen startade med en provsökning i databasen PubMed. Sökorden som användes var suicide, nurse, family och experience. Artiklar som matchade syftet hittades. Nästa steg var att utforma en sökstrategi. Kristensson (2016) menar att en sökstrategi krävs vid utformandet av en litteraturstudie. Det är av stor vikt att sökningen är planerad och välgjord eftersom den ligger till grund för studiens resultat och slutsats. En träff med bibliotekarien ägde rum avseende rådgivning samt vad som bör tänkas på vid utformandet av sökningen. I databaserna kan olika indexord användas. Enligt Kristensson (2016) är dessa indexord nyckelbegrepp som hittas i databasernas egen ordlista. I studien valdes i första hand användning av indexorden och när de inte förekom i databasens ordlista valdes sökningen att kombineras med fritextord. Det bidrog till ett bredare resultat för studien. Vid ett tillfälle kombinerades även indexordet med fritextordet. Sökorden kombinerades till varandra med Booleska sökoperatorer vilka var OR och AND. Trunkering användes på fritextorden och bidrar enligt Friberg (2016) till att sökningen även ger träffar på böjningar av sökordet. När sökordet har använts i kombination med trunkering avslutas det med symbolen (*). Majoriteten av sökorden har valts genom att studera de ord som kopplas till artiklar som ansågs vara relevanta. Sökmatrisen finns bifogad som bilaga 1.
Slutsökningen gjordes först i PubMed. Indexorden i databasen benämns som MeSH termer. Här användes istället Ulrichs Web för att se om artiklarna var vetenskapligt granskade. I slutsökningen valdes suicide, family, family relation, bereavement, grief, mental health recovery, attitudes to death, attitude och life change event. Vid valet av indexorden lästes databasens egen beskrivning av sökordet igenom för att bedöma om ordets innebörd var relevant för studien. En kombination gjordes med fritextorden suicide*, relati*, bereav* och experience*. Efter att sökningen begränsades med att artiklarna skulle vara max tio år gamla blev slutresultatet 134 artiklar. Sex artiklar valdes ut för att tillämpas i studiens resultatdel. Artiklar som exkluderades ansågs inte kunna besvara syftet, omfattades inte av
inklusionskriterierna eller saknades i fulltext.
Den andra slutsökningen gjordes i Cinahl. I första hand innebar sökstrategin i studien att samma sökord skulle användas så långt det gick för att finna likvärdiga träffar samt öka studiens trovärdighet. Indexorden benämns i Cinahl som major subject headings (MH). En del av indexorden byttes ut till synonymer på grund av att de inte existerade i Cinahls ordlista eller hade en annan betydelse. Slutligen valdes suicide, suicide survivors, family, family relations, extended family, bereavement, grief, recovery, attitude, family attitude och life experiences.
Fritextorden bestod av relati*, bereav* och experience*. Sökningen begränsades sedan med peer review samt att artiklarna inte fick vara äldre än år 2009. Antalet matchande artiklar blev 149 träffar där sju stycken valdes ut för studiens resultat.
Resterande träffar omfattades inte av inklusionskriterier, hade redan hittats i PubMed, ansågs inte kunna besvara syftet eller saknade fulltext. De sammanlagda antalet artiklar som användes i studien var slutligen 13.
6.2 Kvalitetsgranskning
Enligt Kristensson (2016) används granskningsmallar för att kritiskt och
systematiskt granska kvalitén i de vetenskapliga artiklarna från databaserna. Den vetenskapliga artikeln bör ha en hög kvalité för att kunna användas i
litteraturstudiens resultat. I kvalitativa studier bedöms bland annat studiens trovärdighet och förekomsten av bias vilket betyder systematiska fel. Författarna valde en granskningsmall av Carlsson och Eiman (2003) som berörde kvalitativa studier. Först granskades alla artiklarna var för sig av författarna och sedan gjordes en gemensam bedömning. Granskningsmallen innefattade olika kategorier som poängsätts från noll till tre poäng. Poängsättningen utgick ifrån kvalitén på artikelns abstrakt, introduktion, syfte, metod, resultat, diskussion och slutsats med
underrubriker till kategorierna. Maxpoäng var 48. Slutresultatet graderades från grad ett till tre där grad ett innebar en hög kvalité av studien vilket innefattar att artikeln har fått minst 80 % av maxpoängen. Grad två innebar att artikeln uppnår 70
% av maxpoängen vilket ger en medelhög kvalité. Om 60 % av maxpoängen är uppfyllt bedöms artikeln ha en låg kvalité och kategoriseras som grad tre. Resultatet av granskningsmallen är bifogad i bilaga 2.
6.3 Analysprocessen
I studien användes Kristenssons (2016) beskrivning av en integrerad analys.
Sammanställningen av resultatet i litteraturstudien ska presenteras på ett
överskådligt sätt vilket sker i olika steg genom analysprocessen. Författarna började med att läsa igenom artiklarna var för sig och sedan diskuterades innehållet
tillsammans. Artiklarna lästes igenom grundligt flera gånger för att kunna bearbeta texten och finna likheter samt skillnader. Nästa steg utformades genom att
kategorisera det lämpliga materialet som kunde relateras till syftet i en mall.
Meningsenheter som ansågs besvara syftet plockades ut till kategorierna och därefter gjordes en sammanfattning av dessa. Liknande meningsenheter kopplades samman och ställdes mot eventuella olikheter i resultatet. Ett exempel på
kategoriseringen visas nedan i tabell 1.
Tabell 1
Ursprungstext Sammanfattning Kategori
Närstående hade påträngande tankar om självmordet och hade svårt att sköta sina dagliga rutiner.
Känslorna var svåra att hantera och de kunde falla i gråt när som helst.
De hade svårt att sköta sina dagliga rutiner, de kunde falla i gråt när som helst.
Lidande
En mamma läste sin sons självmordsbrev och kände sig skyldig till sin sons död på grund av att hon inte lyckats skydda honom från lidandet.
En mamma kände sig skyldig till sin sons död för att hon inte kunnat skydda honom från lidandet
Skuld, skam och stigma
En närstående ville prata med en objektiv person som hade kunskap kring depressionen. Han upplevde svårigheter med att prata om självmordet med familjen.
En närstående ville prata med en objektiv person, svårigheter upplevdes av att prata om suiciden inom familjen.
Behovet av stöd
Närstående sökte efter orsaker till vad och vem eller orsakade
familjemedlemmens död. En person berättade hon kollade igenom sin
Närstående sökte orsaker till vad eller vem som orsakade
familjemedlemmens död.
Söka mening och förståelse
sons email och andra sidor på internet för att försöka hitta en orsak till sjävmordet, till exempel mobbning eller skuld.
En orsak ville hittas, till exempel mobbning eller skuld.
Många av de närstående ändrade sin attityd kring självmordet efter en tid och började engagerade sig i sitt eget liv för att må bra igen.
Vissa började aktivera sig med till exempel fysisk aktivitet samt socialisera sig.
Efter en tid förändrades attityden för en del till självmordet. Många närstående började sträva efter ett bättre mående samt återhämta sig igen
Livet förändrades
6.4 Forskningsetiska aspekter
I en litteraturstudie krävs det enligt Kristensson (2016) att ett etiskt förhållningssätt är tillämpat. I denna studie har författarna utgått från Helsingforsdeklarationen (2018) vid granskning av materialet. Artiklar som är granskade har fått tillstånd av en etisk kommitté. Författarna har varit medvetna om att förförståelse angående syftet kan påverka resultatet. Ett objektivt förhållningssätt har tillämpats och inga egna värderingar eller tolkningar har gjorts av texten. Materialet har inte plagierats.
7 Resultat
Det framkom fem kategorier i resultatet. Se tabell 2 nedan.
Tabell 2 Kategori
Lidande
Skuld, skam och stigma Behov av stöd
Söka mening och förståelse Livet förändrades
7.1 Lidande
Närstående var överens om att lidandet efter suicid skiljde sig från andra svåra händelser (Sugrue, McGilloway & Keegan, 2013; Dutra, Correa Preis, Caetano, Guedes dos santos & Lessa, 2018). Det fanns upplevelser om att de
familjemedlemmar som begått suicid var oersättliga vilket bidrog till att ett tomrum skapades efter dem (Gall, Henneberry & Eyre, 2013). Suicid lämnade smärtsamma avtryck i de närståendes liv och innebar ett stort trauma för familjen (Dutra et al., 2018). Mardrömmar, sömnlöshet, koncentrationssvårigheter och självanklagelser var vanliga reaktioner efter bortgången. Närstående tänkte även mycket på minnen från när familjemedlemmen fortfarande var vid liv vilket upplevdes smärtsamt (Pettersen et al., 2014). Andra känslor som uppstod var oro, ånger, skräck, maktlöshet, ensamhet och frustration (Gall et al., 2013). Närstående hade påträngande tankar om självmordet vilket resulterade i svårigheter att sköta sina dagliga rutiner. Tankarna var svåra att hantera och de kunde falla i gråt när som helst (Kasahara-Kiritani, Ikeda, Yamamoto-Mitani, & Kamibeppu, 2017). När en familjemedlem begick suicid kunde de liknas vid en dominoeffekt för de närstående.
(Dutra et al., 2018) Bortgången bidrog till självmordstankar hos vissa närstående och en del hade även begått suicidförsök (Sugrue et al., 2013). Lidandet som orsakades av suicid kunde bli en riskfaktor för närståendes hälsa. Att komma över och acceptera att personen valde att begå suicid var ett stort problem (Dutra et al., 2018).
Föräldrar som hade förlorat sitt barn i suicid berättade att sorgen inte kunde hanteras. De flesta kände sig tvungna att stänga in sina känslor av sorg för att inte visa sitt lidande för omgivningen. Inombords var upplevelsen att de hade nått botten. Alkohol och tabletter överdoserades. Barnets suicid hade även påverkat rollen som förälder till sina resterande barn. De orkade inte finnas där på samma sätt som tidigare på grund av sitt lidande (Sugrue et al., 2013). Eftersom att hela
familjen oftast upplevde smärta valde de närstående att dölja sin sorg för resterande familjemedlemmar. Detta gjordes av välmening för att inte belasta varandra
(Kawashima & Kawano, 2017). Många närstående tog avstånd från vanliga fraser som exempelvis “tiden läker alla sår”. De menade på att ärret av ett självmord
gällande en familjemedlem kommer finnas där för alltid, det kommer att följa med dem till graven (Sugrue et al., 2013).
7.2 Skuld, skam och stigma
Skuld och skam var vanliga känslor bland närstående som mist en familjemedlem i suicid. Ett misslyckande upplevdes och de anklagade sig själva för dödsfallet.
Självanklagelser uppstod som att de borde ha gjort mer, inte varit så självupptagna, insett att det var på allvar samt att de inte varit tillräckliga för att den närstående skulle överleva (Gall et al. 2013; Sugrue et al., 2013; Dutra et al., 2018). Föräldrar som förlorat ett barn i suicid menade att de borde ha lyckats skydda barnet från lidandet och därmed misslyckats med sitt ansvar som förälder (Kawashima &
Kawano, 2017; Gibson, Gallagher & Jenkins, 2010).
När suicid hade inträffat var det vanligt att närstående kände av stigmatiseringen som fanns i samhället. Vanliga åsikter var att närstående inte kunde göra vad som krävdes, att de borde ha gjort mer (Dutra et al., 2018). Närstående kände därför ofta skam och var oroliga för att berätta för andra vad som hade inträffat. En stor osäkerhet infann sig över vad andra skulle tycka, tänka och säga. Många valde därför att inte prata om händelsen. Andra isolerade sig och slutade delta i aktiviteter som de vanligtvis gick på innan suiciden inträffade (Gall et al., 2013; Gibson et al., 2010; Kath, Cunninghamn, Murphy & Debra, 2016; Pitman et al., 2018).
Kollegorna på jobbet kunde också upplevas som ett dilemma. Många var rädda över att dömas som kallhjärtade personer som orkade arbeta trots händelsen (Gibson et al., 2010). Stigmatiseringen i samhället kring suiciden påverkade de närstående. Att diskutera familjemedlemmens död gjorde därför de närstående osäkra (Maple, Edwars Plummer, & Minichiello, 2010). En närstående berättade att alla i samhället kände till henne nu, hon blev känd som “flickvännen till han som hängde sig i garaget”. Det fanns också närstående som hade fått höra att de som begått suicid hade gjort något vidrigt (Kath et al., 2016). Många valde att hålla dödsorsaken och sin sorg hemlig för att inte dömas av andra eller behandlas annorlunda (Pitman et al., 2018; Kath et al., 2016). Att möta nya kollegor som inte kände till dödsfallen
startade nya dilemman. För att skydda sig själva och kollegorna hölls dödsfallet hemligt. Att jobba med nya kollegor som inte kände till händelsen ansågs bekvämare (Gibson et al., 2010).
7.3 Behov av stöd
Det var många drabbade som uppskattade stöd efter suicidet. Det kunde inkludera praktiska saker som barnomsorg eller pappersarbete. Hantering av känslor samt emotionella råd var också betydelsefullt stöd. Närstående berättar att de minns godhet från människorna som ville hjälpa dem, både från privatpersoner och yrkespersoner (Pitman et al., 2018). Det var många närstående som såg den professionella hjälpen som ett sätt att lyfta bördan från familj och vänner. En trygghet om att det fanns hjälp om det behövdes var av betydelse (Pitman, et al., 2018). En närstående berättade att hans psykolog hade hjälpt honom otroligt mycket. Hälften av terapin innefattade att han fick förklarat för sig att incidenten inte var hans fel och det behövde han höra. En del gick till psykologer för att släppa ut all sin sorg, sedan kunde de gå tillbaka till jobbet och vara sig själva igen
(Pettersen et al., 2014). Det fanns även närstående som tyckte att omgivningen inte förstod hur det kändes att mista någon i suicid om de inte hade erfarenheten själva.
De ville därför prata med någon som gått igenom samma sak. Stödgrupp kunde vara ett bra alternativ. (Peters, Colleen Cunningham, Murphy, & Jacksson, 2016) En del närstående berättade att det var lättare att prata med en objektiv person än någon i familjen. Det kändes tryggt att öppna upp sig inför någon som hade kunskap om depression (Pettersen et al., 2014).
Många närstående berättade att det var skönt att få öppna upp sig samt dela sina känslor med någon. Det viktigaste var att få att gråta ut och göra sig av med sin frustration (Kasahara-Kiritani et al., 2017). Det fanns personer som tyckte att det bästa stödet var från vänner och familj. Det emotionella stödet var av stor vikt när det behövdes samt även det latenta stödet, känslan att veta att det fanns stöd där om man behövde det (Pitman et al., 2018). En del familjer var känsliga efter suicidet
och behövde stödja varandra efter inträffandet för att bygga upp familjestrukturen och kunna fortsätta med sitt liv (Dutra et al., 2018).
Vissa närstående valde att inte söka professionellt stöd efter dödsfallet. Exempelvis hade de låga förväntningar på den hjälp som erbjöds (Pitman et al., 2018; Pettersen et al., 2014). Andra tyckte det var meningslöst eftersom de ansåg att lidandet och sorgen var oundviklig. En del kände att de kunde hantera sorgen bäst själva och vissa hade inget stöd eftersom att de inte blev tillfrågade. Därav ansågs det att vården skulle vara mer framåtriktade gällande erbjudande av hjälp. De kände sig besvikna över att läkare, vänner och släktingar inte hjälpte dem tillräckligt i det akuta skedet. Vissa kände sig även kränkta över att de inte blev erbjudna hjälp eftersom de inte ansågs tillräckligt nära den avlidne personen. Det kunde gälla både formellt och informellt stöd. Samtidigt fanns det personer som inte ville ha någon hjälp för de ansåg att de var tvungna att hjälpa andra som var mer ledsna. (Pitman et al., 2018) En annan anledning till att inte söka hjälp var också att
familjemedlemmen hade sökt hjälp innan denne begått suicid. Eftersom att ingen professionell hjälp hade varit av nytta ansåg närstående att det var meningslöst att söka hjälp. Andra var i så djup sorg att de inte orkade söka hjälp (Pettersen et al., 2014).
7.4 Söka mening och förståelse
Många sökte efter mening och förståelse till varför suiciden inträffade (Ross, Kõlves, Kunde, & De Leo., 2018; Sugrue et al., 2013; Dutra et al., 2018; Kasahara- Kiritani et al., 2017). Sorgen kunde bli lindrigare genom ett självmordsbrev eller en video där personen bad om förlåtelse för avslutet, delade sina orsaker till
självmordet eller uttryckte kärlek till de efterlämnade personerna (Gall et al., 2013).
Vissa närstående sökte orsaker till vad och vem som orsakade familjemedlemmens död. En orsak till händelsen ville hittas, exempelvis mobbning eller skuld
(Kawashima & Kawano, 2017). Att få reda på den bakomliggande orsaken till händelsen kunde även bidra till att de närstående kunde hjälpa andra som led av psykisk ohälsa (Kasahara-Kiritani et al., 2017). Om ingen orsak identifierades
uppkom frustration. Ilskan kunde istället gå ut över den avlidnes vänner, läkare eller resterande vårdpersonal. (Ross et al., 2018; Pettersen et al., 2014). En tro på att det var någon som hade utlöst suiciden istället för något var vanligt (Kawashima &
Kawano, 2017). Andra hade tron om att det snarare var ett mord och inte ett självmord (Dutra et al., 2018). Att försöka förstå familjemedlemmens död var en stor utmaning i de flesta fall. Dödsfallet var oftast en plötslig och oväntad förlust (Sugrue et al., 2013; Dutra et al., 2018). I efterhand kunde vissa närstående identifiera och förstå varför familjemedlemmen valde att ta sitt liv (Sugrue et al., 2013). Ibland besvarades aldrig frågan om varför händelsen inträffade. Att förbli ovetandes fick accepteras av de närstående. Närstående kunde till slut infinna sig i att familjemedlemmen valde att genomföra en handling mot deras vilja. För att avsluta det enorma lidandet upplevdes istället en medkänsla för personen. De ville tro på att deras älskade nu befann sig i frid (Gall et al., 2013).
7.5 Livet förändrades
Självmordet utmanade familjens tidigare tro på livet. Ingen kunde någonsin förutspå att det skulle hända deras familj (Gall et al., 2013). Många krossade förhoppningar om framtiden uppkom. Tidigare värderingar om sig själva, deras liv och deras värld hade splittrats. Att förlora en familjemedlem i suicid stämde inte överens med hur de hade tänkt att livet skulle utveckla sig (Sugrue et al., 2013). Närstående som växt upp i religiösa familjer berättade att tron sviktade. Livet sågs på ett annorlunda sätt efter suicidet och svårigheter uppkom att våga tro på något igen (McGilloway &
Keegan, 2013). Tidigare åsikter om självmord förändrades. Vissa ansåg efter händelsen att suicid sågs som mindre skrämmande. De kunde själva se det som en möjlig utväg för att kunna kontrollera sitt öde medan andra var rädda för att bli suicidala. Många var dock övertygade om att de själva inte kommer dö genom suicid. Deras smärtsamma upplevelser av suicid hade ökat medvetenheten om konsekvenserna för de kvarlevande familjemedlemmarna (Pitman et al., 2017).
Efter en tid förändrades attityden för en del till självmordet. Många närstående började sträva efter ett bättre mående samt återhämta sig igen (Ross, et al., 2018;
Gall et al., 2013; Kasahara-Kiritani et al., 2017). En hobby, fysisk aktivitet samt socialisera sig med vänner och familj var av betydelse (Kasahara-Kiritani et al., 2017; Gall et al., 2013). En omvärdering av livet hade gjorts genom nya erfarenheter och reflektioner. Många närstående hade växt både emotionellt och andligt. En större medvetenhet hade tagit plats i deras liv vilket bidrog till att kunna hjälpa andra som var i liknande situationer (Ross et al., 2018). Händelsen kunde i vissa fall bidra till positiva aspekter som att bli mindre upprörd över andra incidenter,
förbättra rollen som förälder samt bli mer ödmjuk mot andra människor (Sugrue et al., 2013). Det fanns även närstående som trodde att familjen hade blivit starkare efter händelsen (Dutra et al., 2018). En beslutsamhet om att ta vara på sin tid samt en förstärkt uppskattning av livet upplevdes också (Pitman et al., 2017). Att flytta till ett nytt boende samt omge sig i nya miljöer var av betydelse för att gå vidare (Dutra et al., 2018; Kasahara-Kiritani et al., 2017).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Metoddiskussionen inspirerades av Kristensson (2016) vilken ska utgå från att lyfta fram metodens styrkor och svagheter. Här diskuteras eventuella problem som uppstod och lösningar till dem, risk för systematiska fel samt om metoden har varit relevant i förhållande till syftet. Fokus ska ligga på sökstratergin,
granskningsprocessen samt artiklarnas relevans och kvalite i en litteraturstudie.
Sökorden i den systematiska sökningen har valts ut noggrant utifrån syftet och synonymer har lagts till för att inte missa relevanta artiklar. Ämnesorden i databasernas ordlista har lästs igenom så att innebörden av ordet kan relateras till syftet. Kristensson (2016) menar att det är av betydelse att läsaren ska kunna avgöra om sökningen är korrekt genomförd. Därför har ett sökschema bifogats som bilaga vilket kan ses som en styrka i studien. Sökningen skedde först i både Pubmed, Cinahl och PsycInfo.Efter att flera artiklar granskats valdes PsycInfo bort på grund av att flertalet artiklar redan hittats i de resterande databaserna. Detta kan vara en
svaghet då relevanta artiklar kan ha missats. Samtidigt gjordes en avvägning då studiens tid var begränsad. Artiklarna som inkluderats i resultatet är inte äldre än tio år gamla. Syftet handlar om närståendes erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid. Författarna anser att det aktuella syftet inte behöver förändras över tid. Om äldre artiklar också inkluderats hade fler relevanta artiklar hittats, författarna ser därför begränsningen till tio år som en svaghet. Samtidigt menar Kristensson (2016) att artiklarna ska vara aktuella till studien, vilket i detta fall kan ses som en styrka med ett åldersspann på tio år.
Kristensson (2016) beskriver att överförbarhet innebär i vilken grad studiens resultat kan tillämpas i andra sammanhang. De artiklar som valdes till resultatet har inte begränsats geografiskt vilket kan medföra att överförbarheten till svensk sjukvård minskas. Alla nationaliteter har inkluderats vilket kan ses som en svaghet eftersom att synen på suicid kan skilja sig runt om i världen. Dock visar resultatet att
närståendes erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid liknar varandra trots geografiska skillnader. Detta kan ge ett bredare perspektiv och där med kan
överförbarheten stärkas. Att begränsa sig till vissa geografiska områden hade blivit en svårighet eftersom för få artiklar hade hittats. Ingen specifik roll som närstående valdes ut vilket kan medföra en svaghet i resultatet. Exempelvis kan förlusten av familjemedlemmen få olika konsekvenser beroende på om den avlidne var en son eller en mor. Ett inklusionskriterie i studien var att ett vuxenperspektiv
eftersträvades. I en av artiklarna var två av deltagarna mellan 15 till 20 år. Artikeln valdes att ta med ändå på grund av stort intresse för resultatet samt att majoriteten av deltagarna var över 20 år.
Minimum artiklar för studien var åtta stycken. Till resultatet hittades 13 artiklar vilken kan stärka resultatet i förhållande till syftet. Författarna har först granskat alla artiklarna var för sig och sedan tillsammans vilket kan ses som en styrka för
trovärdigheten. Enligt Kristensson (2016) är det av betydelse att samtliga artiklar först granskas var för sig av författarna för att sedan bedöma den slutgiltiga poängsumman tillsammans. De inkluderade artiklarna har en hög eller medelhög nivå på kvalitén. En del artiklar valdes bort på grund av att de kostade pengar vilket
kan ses som en svaghet då eventuellt relevanta artiklar exkluderats.
De artiklar som inkluderats till resultatet har bearbetats både enskilt och tillsammans av författarna. Meningsenheterna från samtliga artiklars resultat har först plockats ur enskilt och sedan jämförts och tolkats tillsammans vilket kan ses som en styrka då förhoppningsvis allt relevant material från artiklarna har hittats. Att synliggöra ett exempel från analysprocessen kan enligt Kristensson (2016) stärka tillförlitligheten i studien, därför visas en tabell av meningsenheterna under analysprocessen i tabell 1.
Kategoriseringen av meningsenheterna har gjorts tillsammans för att komma fram till ett trovärdigt resultat. Kristensson (2016) lyfter att när en eller flera personer analyserar en text stärks resultatet, det kallas triangulering. Fördelen med
triangulering är att texten blir mer tillförlitlig, den enskilda personens förförståelse riskera inte att färga resultat. En svårighet som uppstod vid analysprocessen var behärskning av det engelska språket i artiklarna. Därför har texten lästs långsamt och noggrant översatts till svenska. Användning av olika lexikon har använts med hänsyn till att dessa inte alltid översätter på ett korrekt sätt. Artiklar har inte valts bort utifrån egna åsikter samt inte heller när resultatet avvikit från resterande artiklar. Artiklar som inkluderats till resultatet har blivit etiskt godkända.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa närståendes erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid. Fem kategorier identifierades i förhållande till det insamlade materialet och kommer att diskuteras nedan. Dessa var Lidande, Skuld skam och stigma, Behovet av stöd, Söka mening och förståelse och Livet
förändrades.
Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen som valdes för studien var familjefokuserad omvårdnad. Orsaken till valet var att familjen kan ses som en helhet och familjemedlemmarna som delarna. Om någon negativ händelse drabbar en av delarna rubbas helheten. Om en familjemedlem begår suicid finns stor risk att de
närstående som lever kvar drabbas av avsevärd sorg, krossade framtidsplaner samt psykisk ohälsa. Familjen bör ses i sitt sammanhang samt i en familjefokuserad omvårdnad då inga perspektiv eller föreställningar är mer sant än något annat.
8.2.1 Lidande
Resultatet visade att suicid lämnade smärtsamma avtryck hos de närstående och bidrog till ett stort trauma. Flera uttalade att lidandet skiljde sig när det kom till att förlora någon i suicid jämfört med andra negativa livshändelser. Detta kan tolkas som att suicid upplevs annorlunda för de närstående jämfört med andra dödsfall.
Allgulander (2014) menar att det kan vara bland den mest smärtsamma upplevelsen att vara med om när en familjemedlem begår suicid. De närstående påverkas av negativa känslor under en lång tid. Detta kan styrkas av Powell och Matthys (2013) som menar att sorgen av suicid kan skilja sig från andra dödsorsaker, särskilt när händelsen skedde utan förvarning. Det framkom också i resultatet att en
dominoeffekt upplevdes hos familjen vilket kan jämföras med Benzeins et al (2014) beskrivning av familjefokuserad omvårdnad. Om en av familjemedlemmarna drabbas av något negativt eller försvinner påverkas familjens helhet. Familjen kan bidra med ett minskat lidande till varandra, likväl som ett ökat lidande.
Resultatet visade att de närstående ibland stängde in sina känslor av sorg för att inte belasta andra. Shields, Kavanagh och Russo (2015) menar att en del upplever att de inte bara har förlorat familjemedlemmen vid suicid utan hela familjen eftersom att de är nedbrutna av sorgen. Därav undviker de att prata om lidandet inom familjen för att inte belasta varandra. Detta kan tolkas som en nedåtgående spiral i familjen där alla delarna mår dåligt och svårigheter uppkommer med att stötta eller hjälpa varandra. Enligt resultatet uttalade de närstående att de inte orkade finnas för
varandra på samma sätt som innan händelsen. Enligt Benzein et al. (2011) är det inte självklart att familjemedlemmarna väljer att dela sin sorg med varandra. Det kan bero på att det är för smärtsamt samt att de närstående sörjer på olika sätt. Vissa i familjen vill dela med sig av gamla minnen till varandra medan andra mår bättre av att sörja ifred. Detta kan tolkas som att en distans skapas mellan
familjemedlemmarna.
Resultatet visade också att vissa närstående sätter sig emot klyschor som sägs av andra människor, exempelvis att “tiden läker alla sår”. Detta kan stärkas av Groh et al. (2018) som menar att dessa klyschor kan ge mer skada än nytta. Vissa närstående önskade att de utomstående personerna hellre ska vara tysta i sådana situationer, oavsett om de menar väl.Resultatet visade att närstående erfor att ärret som uppstod av en förlorad familjemedlem kommer att finnas där för alltid. Detta kan även kopplas till att familjen ses som enhet där alla påverkas av varandra. James (2014) menar att om en familjemedlem betytt mycket för en närstående kan det bidra till att närstående förlorar en del av sig själv när en familjemedlem försvinner.
8.2.2 Skuld, skam och stigma
Resultatet visade att självanklagelser hos de närstående var vanligt när en
familjemedlem hade begått suicid. En känsla av misslyckande uppstod vilket bidrog till att de anklagade sig själva för dödsfallet. Detta tolkas som att de närstående kände skam över att de inte gjorde mer för familjemedlemmen när den levde. Enligt Allgulander (2014) är det vanligt med känslor av skam efter ett suicid har inträffat.
Silvén Hagström (2017) menar att det är vanligt att närstående börjar rannsaka sig själva samt reflekterar över sitt eget ansvar över familjemedlemmens suicid.
Resultatet i studien visade att närstående beskyller sig själva för att de inte har varit tillräckliga för familjemedlemmen. Detta styrks också av Sheehan et al. (2016) som menar att hela familjen kan känna skuld och skam över att inte lyckas hålla familjen som en enhet. De borde ha klarat av att ta hand om varandra. Enligt Hagberg (2014) är familjens gemensamma mål att stödja varandra genom livets olika projekt. När detta inte uppnås påverkas de närstående negativt. Ett annat perspektiv som Silvén Hagström (2017) belyser hos de närstående är att de istället känner vrede mot den som begått suicid. Att de valde att försvinna trots medvetenheten av den sorg som uppstår hos de som blir lämnade kvar.
Att de närstående dömer sig själva är inte det enda perspektivet av skuld och skam som kan uppstå. Resultatet visade även att de närstående känner av stigmatiseringen i samhällen. Detta bidrar till att närstående känner en osäkerhet över att prata med utomstående människor gällande händelsen. Sheehan et al. (2016) menar att det är vanligt att relationer bryts. Vänner och grannar undviker närstående vid förlusten vilket kan bidra till att de blir ännu mer isolerade. Enligt Silvén Hagström (2019) kan samhället stigmatisering bli en stor konsekvens. Det bidrar till en ytterligare process att gå igenom utöver att bearbeta förlusten av sin familjemedlem. Det visade sig i resultatet att närstående därför väljer att hålla dödsorsaken hemlig. Dock är fallet inte alltid så. Powell och Matthys (2013) menar att närstående ibland väljer att dela med sig av sina erfarenheter av suiciden samt positiva minnen från när
familjemedlemmen fortfarande levde. Supiano (2012) beskrev en situation där en kvinna talade ut med sina kollegor och sin chef när situationen blev för jobbig, hon kände sig tacksam över att hon vågade göra det. Enligt Silvén Hagström (2017) blir suicid mer normaliserat när människor vågar öppna upp och dela med sig.
8.2.3 Behov av stöd
Resultatet visade att det var många närstående som såg den professionella hjälpen som ett sätt att lyfta bördan från familj och vänner. Det var en trygghet att det fanns hjälp om det behövdes. Detta tolkas som att professionell hjälp för närstående efter suicid är av stor betydelse. Nic an Fhali, Flynn och Dowlings (2016) lyfter det positiva med att söka professionell hjälp. Även om inte vårdpersonal kan finna lösningar på problemen är det läkande i sig att någon lyssnar på dem. Benzein et al.
(2014) beskriver att hälsostödjande familjesamtal som är ett annat sätt att få hjälp på. Det är en samtalsmetod som oftast brukar ges till en familj i grupp eller till enskilda familjemedlemmar. Här tas inte bara hänsyn till patienten utan till hela familjen eftersom att den ses som en helhet. Samtalsmetoden syftar på att alla involverade ska få berätta om sitt eget perspektiv kring situationen. Här belyses individernas tankar kring att identifiera problemet och resurserna samt hitta lösningar om framtidsplaner. Benzein et al. (2014) belyser också vikten om
professionell hjälp då familjen inte alltid besitter den kunskap som krävs för att minska lidande.
Resultatet visade att det var många människor som upplevde att de fick bäst stöd från vänner och familj. Både emotionellt stöd och latent stöd var av betydelse. En trygghet upplevdes av att känna att det fanns stöd om det behövdes. Benzein et al.
(2014) menar att i det sociala nätverket inom familjen kommer delarna ömsesidigt påverka varandra. Det är en ständig process där alla kommer att behöva hjälp av varandra vid olika perioder genom livet vilket bidrar till att individerna känner behövda och betydelsefulla. Detta tolkas som att både formellt stöd och informellt stöd var av stor betydelse. Enligt Nic an Fhali et al. (2016) är det betydelsefullt att få stöd från den professionella vården eftersom de har kunskap om sorgeprocessen, samt har möjlighet att skriva ut läkemedel vid behov. Detta kan också styrkas av Benzein et al. (2011) som menar att när familjen inte kan bidra med någon hjälp blir den professionella hjälpen av stor betydelse. Denna relation är olik familjerelationen då det professionella stödet inte kräver någon gentjänst tillbaka. Vid denna typ av hjälp eftersträvas också att familjen till slut ska kunna ge ett kompletterande stöd.
I resultatet visade det sig att en del närstående valde att inte söka stöd efter suicidet, de hade låga förväntningar på sjukvårdens hjälp. En del kände sig även kränkta över att de inte blev erbjudna hjälp eftersom de inte ansågs tillräckligt nära den avlidne personen. Miers, Arbott och Springer (2010) menar att det finns människor som undviker att söka professionell hjälp eftersom de hellre föredrar att dela sina känslor med någon som har samma erfarenhet. Samtidigt är det en del närstående som söker professionell hjälp för att de anser att det är sjukvårdspersonal som har mest
erfarenheter inom suicid och sorgeprocessen. Detta tolkas som att det är olika vilken syn närstående har om vem som har erfarenheter av suicid. Wright, Watson och Bell (2011) menar att det är de professionellas uppgift att lägga fram olika lösningar när någon söker hjälp. Det är samtidigt den hjälpsökande personens ansvar att
sjuksköterskan uppfattar och förstår problemet på rätt sätt. Det är samspelet mellan patient och sjuksköterska som gör att det terapeutiska samtalet växer fram.
8.2.4 Söka mening och förståelse
Resultatet visade att söka mening och förståelse för familjemedlemmens suicid var av stor betydelse för de närstående. Ett självmordsbrev var exempelvis något som kunde lindra smärtan. Shields, Kavanagh och Russo (2015) beskriver närståendes sökande efter orsak för suiciden. Många gånger lämnas de helt ovetandes vilket kan leda till mer frustration och självanklagelser. Fielden (2003) menar att få bekräftelse för varför suiciden inträffade är en viktig del i de närståendes sorgeprocess för att lättare kunna gå vidare. Resultatet visade att en del närstående aldrig fick reda på orsaken och att de tillslut fick finna acceptans ändå. Benzein et al. (2011) beskriver familjens livscykel där både normativa och unika livshändelser sker. Vid varje händelse påverkas hela familjen. Hur familjen väljer att hantera eller uppleva livshändelserna samt vilka resurser som finns inom det sociala nätverket är avgörande för hur stödet inom familjen blir. Målet är att nå hälsa.
8.2.5 Livet förändrades
Resultatet visade också att närståendes tro på religion och andra livsvärderingar kan krossas efter att en familjemedlem begått suicid. Detta kan styrkas med Allgulander (2014) som menar att det är vanligt att ens tro sätts på spel, tvivel på sin gud eller tidigare värderingar kan uppstå. Ratnarajah, Maple och Minichiello (2014) beskriver också att närstående ifrågasätter och ser kritiskt till sin religion efter att
familjemedlemmen begått suicid. Upplevelser av besvikelse till sitt trossystem uppkom. Dahlberg och Segesten (2010) menar att det som är av mening för en människa kan förändras över tid. Mening upplevs i ett sammanhang. Detta tolkas som att familjen liknas vid ett sammanhang och när någon försvinner kan även meningen som var av betydelse i livet förändras eller krossas. Syrén (2014) menar att känslor av ensamhet kan infinna sig när en familjemedlem försvinner eller förändras. Det kan bero på saknaden av att tillhöra någon samt brist på sammanhang och samhörighet.
Det visade sig att en del närstående började fokusera på sig själva för att må bra igen. Nya intressen och rutiner infördes i deras liv. Detta kan styrkas av Supiano
(2012) som menar att efter en tid hittade de flesta närstående nya sätt att hantera sorgen. Det kunde innebära att fördjupa sig i nya intressen och lära sig nya saker.
Benzein et al. (2011) menar att när någon blir sjuk eller dör inom familjen är det vanligt att rollerna och rutinerna förändras eller utvecklas. Att förändring sker inom dessa aspekter är ibland nödvändigt för familjens hälsa. Resultatet visade också att en del ville hjälpa andra som var i en psykiskt påfrestande period. Supiano (2012) beskriver också situationer där närstående använder sin nya erfarenhet till att hjälpa andra människor i liknande situationer. Enligt Miers et al. (2010) har föräldrar som förlorat sitt barn i suicid ofta ett behov av att ge stöd till andra som har det svårt.
9 Kliniska implikationer
I denna studie har ett resultat presenterats om närståendes erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid. Detta är ett viktigt ämne att belysa eftersom många närstående drabbas vid varje suicid. Genom en ökad kunskap kring närståendes erfarenheter kan sjuksköterskan få en inblick i deras livsvärld. Detta kan bidra till att sjuksköterskan lättare kan hantera mötet med närstående på ett hälsofrämjande sätt.
Närstående som inte bearbetar sin sorg har ökad risk för depression och även suicidtankar. Författarna anser därför att det viktigt att både närstående och
sjuksköterskan vågar prata om händelsen. Det är av stor betydelse att sjuksköterskan uppmärksammar de närstående och erbjuder dem stöd som exempelvis kan innefatta psykologkontakt, stödgrupper eller hälsostödjande familjesamtal.
9.1 Förslag på framtida forskning
När en familjemedlem begår suicid drabbas de närstående på olika negativa sätt.
Vissa lyckas ta sig igenom sorgen och börja ett nytt liv medan andra förblir sörjande. Eftersom att familjen kan liknas vid en enhet kan katastrofala följder uppkomma när en av familjemedlemmarna försvinner. Psykisk ohälsa samt även självmordstankar och självmordsförsök är bidragande faktorer. Under
uppsatsskrivandet har författarna uppmärksammat att mycket forskning finns när en person gjort ett suicidförsök samt hur vården blir därefter för personen. Det finns
också forskning gällande närståendes mående efter ett suicidförsök av en
familjemedlem. Däremot upplever författarna att bristande forskning finns kring hur närstående tas om hand samt följs upp inom sjukvården efter dödsfallet. Få artiklar beskriver hur familjen fungerar som en enhet och därför borde mer forskning utföras gällande hur närstående kan stöttas på ett bättre sätt efter att suicid har inträffat.
Sjuksköterskor kommer att träffa på dessa människor i sitt arbete. Därför är det betydelsefullt att besitta kunskap som sjuksköterska kring vad som är av betydelse för de närstående samt hur de ska bemötas på bästa sätt.
10 Slutsats
Resultatet i litteraturstudien visar att närstående påverkas avsevärt när en
familjemedlem begår suicid. En djup sorg till följd av känslor av skuld och skam gentemot händelsen påvisades. Familjer känner sig dömda av samhället på grund av en stigmatisering kring suicid. De upplever rädsla inför att prata med andra
människor om sin situation, en oro uppkommer över vad andra utomstående människor ska säga. Professionellt stöd samt stöd från vänner och familj visade sig oftast vara av stor betydelse för de närstående. Att söka mening och förståelse till varför suiciden inträffade visade sig kunna lindra smärtan. Det kändes oftast värre för de närstående när händelsen kom oväntat samt när ingen orsak hittades till suicidet. Många gånger uttalade de närstående sig om krossade framtidsplaner och tvivel på sin tidigare tro. En del närstående kunde i efterhand genom erfarenhet av suicid hjälpa andra som går igenom liknande situationer. Detta visades vara av positiv bemärkelse då många uppskattade att få prata med någon som har liknande erfarenheter av att mista en familjemedlem i suicid.
Referenser
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. (Upplaga 3:1). Lund: Studentlitteratur Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2011) Familj och sociala relationer. I A. F, Friberg., & J, Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och
förhållningssätt. (Upplaga 1:4 s.67-85). Lund: Studentlitteratur
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014) Relationen mellan sjuksköterska och familj - ett systemiskt förhållningssätt. I A E. Benzein, M. Hagberg & B-I.
Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1 s.53-63).
Lund: Studentlitteratur
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014) Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I A E. Benzein, M. Hagberg & B-I. Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1 s.33-49). Lund:
Studentlitteratur
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014) Varför ska familjen ses som en enhet? I A E. Benzein, M. Hagberg & B-I. Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1 s.27-31). Lund: Studentlitteratur
Berglund, N. (2014). Närståendearbete i Integrerad Psykiatri. I A. C. Brain, S.
Landquist-Stockman, H. Olsson (red) Integrerad psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.
Stockholm: Natur & kultur
Dutra, D., Correa Preis, L., Caetano J., Guedes dos santos, J-L., & Lessa, G. (2018) Experiencing suicide in the family: from mourning to the quest of overcoming, 5(71), 2146-2153. Doi: http://dx.doi.org/10.1590/0034-7167-2017-0679
Eiman, S. & Carlsson, M. (2003) Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet ”evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Hämtad 2019–04-08 från http://muep.mau.se/bitstream/2043/660/1/rapport
Fielden, J-M. (2003). International Journal of Mental Health Nursing. Grief as a transformative experience: Weaving through different lifeworlds after a loved one has completed suicide, 12(1), 74-85. Doi: https://doi.org/10.1046/j.1440-
0979.2003.00271.x
Folkhälsomyndigheten. (2018). Suicid i världen. Hämtad: 2019-03-04. Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/suicid-i- varlden/
Friberg, F. (2016) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Upplaga (1:3) Lund: Studentlitteratur
Gall, T-L., Henneberry, J., & Eyre, M. (2013) Death studies. Two perspective in needs of individuals bereaved by suicide, 38(7), 430-437. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2013.772928
Gibson, J., Gallagher, M., & Jenkins, M. (2010) Death studies. The Experiences of Parents Readjusting to the Workplace Following the Death of a Child by Suicide, 34(6), 500-528. Doi: http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2010.482879
Groh, C., Anthony, M., & Gash, J. (2018). The Aftermath of Suicide: A Qualitative Study With Guyanese Families. Archives of psychiatric nursing, 32(3), 469-474.
Doi:https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0883941717305733?via%3 Dihub
Hagberg, M. (2014). Åldrande, värde och beroende. I A. E, Benzein., M, Hagberg.,
& B-I, Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (1:2, s201-113).
Lund: Studentlitteratur
Helsingforsdeklarationen. (2018). World medical association declaration of
Helsinki – Ethical principles for medical research involving human objects. Hämtad 2019-04-25 från: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki- ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Holland, K-M., Viviolo-Kantor, A-M., Logan, J-E., & Leemis, R-W. (2017).
Antecedents of Suicide among Youth Aged 11–15: A Multistate Mixed Methods Analysis. Journal of youth and adolescense, (46)7, 1598-1610. Doi:
https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10964-016-0610-3
James, I. (2014) En familjs vardag vid livets slut. I A. E, Benzein., M, Hagberg., &
B-I, Saveman (red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 1:2, s207- 218). Lund: Studentlitteratur
Kasahara-Kiritani, M., Ikeda, M., Yamamoto-Mitani, N., & Kamibeppu, K. (2017) Death studies. Regaining my new life: daily lifes of suicide-bereaved individuals, 41(7), 447-454. Doi: http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2017.1297873
Kath, P., Cunninghamn, C., Murphy, G., & Debra J. (2016) Internation Journal of mental health nusing. People look down on you when you tell them how he died:
Qualiative insights into stigma as experienced by suicide survivors, 25(3), 251-257.
Doi: 10.1111/inm.12210
Kawashima, D., & Kawano, K. (2017) Journal of death & dying. Meaning reconstruction process after suicide: Life story of a japanese woman who lost her son in suicide, 74(4), 360-375. Doi: http://dx.doi.org/10.1177/0030222816652805
Kristensson, J. (2016). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (Upplaga 1:1). Stockholm: Natur & kultur
Leejsgard Christensen, S., & Huus Jensen, B. (2012). Didaktik och patientutbildning. (Upplaga 1:10). Lund: Studentlitteratur
Levander, S., Adler, H., Gefvert, O., & Tuninger, E. (2017). Psykiatri - en orienterande översikt. (Upplaga 3:1). Lund: Studentlitteratur
Maple, M., Edwars H,. Plummer, D., & Minichiello, V. (2010) Health and care.
Silienced voices: hearing the stories of parents bereaved through the suicide death of a young adult child, 18(3), 241-248. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-
2524.2009.00886.x
Miers, D., Abbott, D., & Springer, P-R. (2010) Death studies. A Phenomenological Study of Family Needs Following the Suicide of a Teenager, 36(2), 118-133. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2011.553341
Nic an Fhailí, M. Flynn, N-J., Dowling, S., Fhailí, M., Flynn, N., Dowling, S., &
Nic an Fhailí, M. (2016). Department of Research. Experiences of suicide
bereavement: a qualitative study exploring the role of the GP, 66(643), 92-98. Doi:
http://dx.doi.org/10.3399/bjgp16X683413
Ottosson, J-O. (2009) Psyk. (Upplaga 7:1). Stockholm: Liber AB
Peters, K., Colleen C, Cunningham, Murphy, G Jacksson, D. (2016) International Journal of Mental Health Nursing. Helpful and unhelpful responses after suicide:
Experiences of bereaved family members, 25(5), 218-225. Doi:
http://dx.doi.org/10.1111/inm.12224
Pettersen, R., Omerov, P., Steineck, G., Dyregrov, A., Titelman, D & Dyregrov K.
(2014) Death Studies. Suicide bereaved Siblings Perception of health services, 36(9), 323-331. Doi: http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2014.946624
Pitman, A., De Souzam, T., Krishna Putri, A., Stevensson, F., King, M., Osborn., D
& Morant, N. (2018). International journal of environmental research of public health. Support needs and experiences of people bereaved by suicide: Qualitative findings from a cross-sectional british study of bereaved young adults, 15(4), 666.
Doi: 10.3390/ijerph15040666
Pitman, A., Nesse, H., Morant, N., Azorina, V., Stevensson, F., King, M., &
Osborn, D. (2017). BMC psychiatry. Attitudes to suicide following the suicide of a friend or relative: a qualitative study of the views of 429 young bereaved adults in the UK, 87(1), 22-29. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jpsychores.2016.05.009
Powell, K., & Matthys, A. (2013) Journal of family communication. Effects of Suicide on Siblings: Uncertainty and the Grief Process, 13(4), 321-339. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/15267431.2013.823431
Ratnarajah, D., Maple, M., & Minichiello, V. (2014). Journal of death and dying.
Understanding Family Member Suicide Narratives by Investigating Family History, 69(1), 41-57. Doi: https://doiorg.proxy.lnu.se/10.2190/OM.69.1.c
Ross, V., Kõlves, K., Kunde, L., & De Leo, D. (2018) International journal of environmental research of public health. Parents’ experience of suicide-
bereavement: a qualitative study at 6 and 12 months after loss, 15(4), 618. Doi:
10.3390/ijerph15040618
Sheehan, L., Corrigan, P., Al-Khouja, M., Lewy, S., Major, D., Mead, J., Redmon, M., Rubey, C., Weber, S. (2018). Journal of deaht and dying. Behind Closed Doors:
The Stigma of Suicide Loss Survivors, 77(4), 330-349. Doi:
http://dx.doi.org/10.1177/0030222816674215
Shields, C., Kavanagh, M., & Russo, K. (2015) Journal of death & dying. A Qualitative Systematic Review of the Bereavement Process Following Suicide, 74(4), 426-454. Doi: http://dx.doi.org/10.1177/0030222815612281
Silvén Hagström, A. (2019). Death studies. “Why did he choose to die?”A meaning- searching approach to parental suicide bereavement in youth, 43(2), 113-121. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2018.1457604
Silvén Hagström, A. (2017). Journal of youth studies. Breaking the silence:
Parentallytally suicide-bereaved youths’ self-disclosure on the internet and the social responses of others related to stigma, 20(1) 1077-1092. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/13676261.2017.1307330
Socialstyrelsen. (2018). Närstående. Hämtad: 2019-03-27 från http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=262&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2017). Förslag till nationellt program för suicidprevention. [pdf]
Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9448/2006-107- 23_200610723.pdf
Sugrue, J-L., McGilloway, S., & Keegan, O. (2013) Death studies. The experiences of mothers bereaved by suicide: an exploratory study, 38(2), 118-124. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481187.2012.738765
Suppiano, K-P. (2012) Journal of loss and trauma. Sense-Making in Suicide Survivorship: A Qualitative Study of the Effect of Grief Support Group Participation, 17(6), 489-507. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/15325024.2012.665298
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor.
[Broschyr] Hämtad: 2019-03-18 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Syrén, S. (2014). Psykossjukdom i familjen - ett existentiellt inbördeskrig. I A. E, Benzein., M, Hagberg., & B-I, Saveman (red.), Att möta familjer i vård och omsorg.
(Upplaga 1:2, s167-178) Lund: Studentlitteratur
Wilson, A., & Marshall, A. (2010). The support needs and experiences of suicidally bereaved family and friends. Death studies, (34)7, 625-640. Doi:
http://dx.doi.org/10.1080/07481181003761567
Wright, L.,Watson, W., & Bell. J. (2011) Familjefokuserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Bilaga 1 – Sökschema
Databas - PubMed Sökning Sökningar och
kombinationer
Begränsningar Antal träffar
Lästa artiklar
Lästa abstrakt
Granskade abstrakt
Utvalda artiklar
S1 Suicide [MeSH] 58981
S2 Suicide* 80496
S3 S1 OR S2 81801
S4 Family [MeSH] 298370
S5 Family relation [MeSH]
87486
S6 Relati* 3689620
S7 S4 OR S5 OR S6 3851434
S8 Bereavement
[MeSH]
12643
S9 Grief [MeSH] 8460
S10 Bereav* 9079
S11 Mental health recovery [MeSH]
60
S12 S8 OR S9 OR S10 OR S11
15486
S13 Experience* 982199
S14 Attitudes to death [MeSH]
15521
S15 Attitude [MeSH] 536881
S16 Life Change Event [MeSH]
22122
S17 S13 OR S14 OR S15 OR S16
1452433
S18 S3 AND S7 AND S12 AND S17
311
S19 S18 2009-2019 134 134 41 14 6
[MeSH] = Indexord. OR och AND = Booleska sökoperatorer *=Trunkering
Databas - Cinahl.
Sökning Sökord &
Kombinatinationer
Begränsningar Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstract
Granskade artiklar
Utvalda artiklar
S1 (MH”Suicide+”) 26579
S2 (MH”Suicide
survivor+”) 89
S3 Suicide* 29617
S4 S1 OR S2 OR S3 31879
S5 (MH”Family+”) 194711
S6 (MH”Extended
family+”) 59838
S7 (MH”Family
relations+”)
3571
S8 Relati* 756673
S9 S5 OR S6 OR S7 OR S8
862623
S10 (MH”Bereavement+”) 12200
S11 (MH”Grief+”) 7093
S12 Bereav* 8820
S13 (MH”Recovery+”) 27141
S14 S10 OR S11 OR S12 OR S13
40826
S15 Experience* 351616
S16 (MH”Attitude+”) 377357
S17 (MH”Family attitudes+”)
21974
S18 (MH”Life
experiences+”) 32162
S20 S15 OR S16 OR S17 OR S18
660003
S21 S4 AND S9 AND S14 AND S20
243
S22 S21 Peer reviewed 212
S23 S22 Peer reviewed
2009-2019
149 149 53 16 7
(MH)= Indexord OR och AND = Booleska sökoperatorer * = Trunkering
