9 Kliniska implikationer
9.1 Förslag på framtida forskning
Författarna upplevde att forskning angående erfarenheter av fysisk aktivitet hos vuxna som lider av depression eller depressiva symtom var begränsad, eftersom det var svårt att hitta artiklar som berörde området. Författarnas problem med att hitta relevanta artiklar skulle också kunna bero på deras bristande kunskaper i sökstrategi.
En annan framtida forskningsfråga som väcktes var varför en del personer upplever en negativ effekt av att träna, trots att forskning med evidens visar att de
fysiologiska effekter fysisk aktivitet har i kroppen borde resultera i ett ökat välbefinnande, och inte ett försämrat välbefinnande.
10 Slutsats
Syftet med denna studie var att belysa erfarenheter av fysisk aktivitet hos personer som lider av depression och depressiva symtom. Slutsatsen visar att erfarenheterna
av fysisk aktivitet hos personer som drabbats av depression eller depressiva symtom var övervägande positiva. Däremot visade resultatet också att all typ av fysisk aktivitet inte passar alla människor. Fysisk aktivitet kan, med förankring i denna studies resultat, skapa mer obehag för människor som drabbats av denna typ av ohälsa istället för att fungera som en behandlande åtgärd. Det är därför viktigt att de professioner som möter denna patientgrupp bär med sig kunskapen om att enskilda patienter kan påverkas olika av fysisk aktivitet.
11 Referenser
Adler, M., Knorring, L., Oreland, L., (2016) Depression – bakgrund och behandling (2016:6). Hämtad från Läkemedelsverkets webbplats:
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/Depression%E2%80%93bakgru nd_och_behandling.pdf
Andersen, P., Lendahls, L., Holmberg, S. & Nilsen, P., (2019) Patients’ experiences of physical activity on prescription with access to counsellors in routine care: a qualitative study in Sweden. BMC Public Health. 2019; 19; 210.
Doi:10.1186/s12889-019-6535-5
Azar, D., Ball, K., Salmon, J., Cleland, V.,J. (2010) Physical activity correlates in young women with depressive symptoms: a qualitative study
International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 20107:3 https://doi.org/10.1186/1479-5868-7-3
Cole, F. (2010). Physical Activity for its Mental Health Benefits: Conceptualising Participation within the Model of Human Occupation. British Journal of
Occupational Therapy, 73(12), 607–615.
https://doi.org/10.4276/030802210X12918167234280
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1.
utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Danielsson, L., Kihlbom, B., Rosberg, S., (2016) "Crawling Out of the Cocoon":
Patients' Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression. Physical Therapy, Volume 96, Issue 8, 1 August 2016, Pages 1241–1250, https://doi.org/10.2522/ptj.20150076
Eddolls, W., McNarry, M., Lester, L., Winn, C., Stratton, G., Mackintosh, K. (2018) The association between physical activity, fitness and body mass index on mental well-being and quality of life in adolescents. Qual Life Res;27(9): 2313–2320 doi:
10.1007/s11136-018-1915-3
Fagerström, L. (2017) Livskraft och livshållning. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I.
(red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur AB.
Field, T., Diego, M., Delgado, J., Medina, L., (2013) Yoga and social support reduce prenatal depression, anxiety and cortisol. Journal of Bodywork and Movement Therapies, volume 17, sida 397-403.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jbmt.2013.03.010
Folkhälsomyndigheten (2013) Fysisk aktivitet. Hämtad 2019-03-15 Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/
Folkhälsomyndigheten (2019) Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Hämtad 2019-02-28 Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
FYSS (2011) Rekommendationer om fysisk aktivitet. Hämtad 2019-04-06 från http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/
FYSS (n.d.) Fysisk aktivitet på recept. Hämtad 2019-02-28 Från:
http://www.fyss.se/far/om-fysisk-aktivitet-pa-recept-far/
FYSS (2018) Promoting physical activity. Hämtad 2019-03-22 från
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/3.-Promoting-physical-activity.pdf
Gudmundsson, P., Lindwall, M., Gustafson, D. R., Östling, S., Hällström, T., Waern, M., & Skoog, I. (2015). Longitudinal associations between physical activity and depression scores in Swedish women followed 32 years. Acta Psychiatrica Scandinavica, 132(6), 451-458.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/acps.12419
Henricssons, M. (2012). Diskussion. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Kalling, L., V., (2012) Fysisk aktivitet på recept – en underutnyttjad resurs.
Läkartidningen, (109), 2348-2350.
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/19030/LKT1251s2348_2350.pdf
Klungland Torstveit, M.,(2008) Olika typer av fysisk aktivitet och träning. Hämtad från FYSS hemsida:
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/02/7.-Olika-typer-av-fysisk-aktivitet-och-tr%C3%A4ning.pdf
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2018:1999) Hämtad från riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Läkemedelsverket (2016) Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. Hämtat 2019-03-22 från
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Info_fran_LV_nr_6_2016_behandlingsrek ommendation_webbpublicering.pdf
Pickett, K., Kendrick, T., Yardley, L., (2017) “A forward movement into life”: A qualitative study of how, why and when physical activity may benefit depression.
Mental Health and Physical Activity, volym (12) 100-109.
doi:10.1016/j.mhpa.2017.03.004
Rogerson, M., Murphy, B., Bird, S., Morris, T. (2012) "I don’t have the heart": A qualitative study of barriers to and facilitators of physical activity for people with coronary heart disease and depressive symptoms. The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity Volym (9). 140. doi:10.1186/1479-5868-9-140
Searle, A., Calnan, M., Lewis, G., Campbell, J., Taylor, A., & Turner, K. (2011).
Patients' views of physical activity as treatment for depression: a qualitative study.
The British journal of general practice: the journal of the Royal College of General Practitioners, 61(585), 149–156. doi:10.3399/bjgp11X567054
Skärsäter, I., (2014) Psykisk ohälsa. Edberg, A. & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (n.d) KBT (Kognitiv beteende terapi). Hämtad 2019-04-05 från https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarb ete/kbtkognitivbeteendeterapi?fbclid=IwAR37guTmqbt_4hfzXhZF5li2Xs5I_LyED 1XZryRwxhF4_9mxE0EylGww5AQ
Socialstyrelsen (2017) Nationella riktlinjer, vård vid depression och ångestsyndrom.
Hämtad 2019-02-28 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4/Sidor/default.aspx
Socialstyrelsen (2017b) Kraftig ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna.
Hämtad 2019-03-01 Från
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarno chungavuxna
Statens folkhälsoinstitut (2008) FYSS 2008, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Hämtad 2019-03-01 Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/cf793dd29a824eacb8581ca903 eb12ad/fyss_081.pdf
Statens folkhälsoinstitut (2011) FaR -Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Hämtad 2018-02-28 Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1b eff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf
Uebelacker, L., Kraines, M., Broughton, M., Tremont, G., Gillette, T., Epstein-Lubow, G., Abrantes, A., Battle, C., Miller, I. (2017) Perceptions of hatha yoga amongst persistently depressed individuals enrolled in a trial of yoga for depression.
Complementary Therapies in Medicine, volym (34) 149-155.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ctim.2017.06.008
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Hämtad 2019-03-18 från file:///C:/Users/User/Downloads/God-forskningssed-2017%20(1).pdf
Westrin, Å., (2015) Depression hos vuxna. Hämtad 2019-03-15 Från:
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=140
World Health Organisation [WHO] (2018) Mental disorders. Hämtad 2019-02-28 Från https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/mental-disorders
Bilaga 1
Exempel sökstrategi
Sökning Psycinfo
Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
Indexord (Thesaurus)
Depression(emotion) OR Major depression OR Postpartum depression OR Late life depression
Fritextsökning
Physical activity OR Exercise OR
Fritextsökning
Experience* OR Perception*
OR Feel* OR View* OR attitude*
Sökning Cinahl
Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
Indexord (Subject Headings)
Depression
Indexord (Subject Headings)
Physical Activity OR Exercise OR Therapeutic Ecercise
Fritextsökning
Experience* OR Perception OR Attitude* OR Opinion* OR View*
Bilaga 2
Sökschema Psycinfo
Search ID Sökord Antal
träffar
Läst
titel/abstract
Lästa artiklar i fulltext
Inkluderade artiklar
S1 Ämnesord
Major depression OR Late life depression OR Postpartum depression OR
depression(emotion)
143,272
S2 ”Physical activit*” 95,747
S3 Exercise* 84,939
S4 ”Physical exercise*” 37,747
S5 ”Exercise therap*” 15,828
S6 Experience* 635,589
S7 Perception* 540,865
S8 feel* 140,629
S9 View* 295,160
S10 Attitude* 538,812
S11 S2 OR S3 OR S4 OR S5 133,640
S12 S6 OR S7 OR S8 OR S9 OR S10 1,656,116
S13 S1 AND S11 AND S12 1,293
Peer-reviewed 1,017
2009-2019 625 625 10 3
Bilaga 3
Sökschema Cinahl
Search ID Sökord Antal träffar Läst titel/Abstract Lästa artiklar i fulltext
Inkluderade artiklar
S1 MH ”Physical
Activity”
33,882
S2 MH ”Exercise” 43,185
S3 MH ”Depression” 95,261
S4 S1 OR S2 74,019
S5 Experience* 349,178
S6 Perception* 129,881
S7 Attitude* 277,648
S8 Opinion* 34,296
S9 View* 104,581
S10 MH ”Therapeutic
Exercise” 20,153
S11 S1 OR S2 OR S10 92,659
S12 S5 OR S6 OR S7
OR S8 OR S9
726,141
S13 S3 AND S11 AND
S12
434
2009-2019 318
Peer review 290 290 11 4
Bilaga 4
Syfte Metod Resultat Gradering
Pickett, Karen; into life”: A qualitative study of how, why and
medverkade i studien.
- Analyserades enligt Grounded theory
Majoriteten av deltagarna beskrev att deras humör och depression hade påverkats positivt av fysisk aktivitet, tre deltagare hade inte upplevt någon påverkan och ett antal deltagare hade blandade upplevelser.
1
Rogerson, study of barriers to and facilitators of till att vara fysiskt aktiva.
Barriärer kunde vara brist på kunskap om träning och låg sinnesstämning.
Motiverande faktorer var bland annat positivt stöd från omgivningen och att uppleva positiva
- Kvalitativ metod - Öppna frågor på upplevde att yoga kunde användas som en strategi för att minska depressiva symtom
1
Epstein-Lubow, aktivitet var en acceptabel behandling för depression. tankar och en känsla av mening. study was to gather
- Kvalitativ metod - Semistrukturerade
Resultat visar att lågt självförtroendet kan
1
Australia, 2010 Physical activity
fysisk aktivitet samt att omgivningen kan fungera som en motivation
Fiona Cole
England, 2010
British Journal of Occupational Therapy
Physical activity for its mental health benefits:
- Kvalitativ metod - djupgående
intervjuer
- Totalt 7 deltagare - tematisk analys
Resultat visar att de faktorer som påverkar
"Crawling Out of the Cocoon": Patients'
The purpose of this study was to explore a physical therapy exercise
- Kvalitativ metod - Semistrukturerade
intervjuer
- Totalt 13 deltagare
Majoriteten av deltagarna upplevde positiva
hälsoeffekter till följd av fysisk aktivitet.
1
Sweden, 2016
Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression.
intervention, as experienced by people with major depression.
- Mixed method med randomiserad kontroll studie - Kvalitativ
innehållsanalys
Exempelvis ökat
självförtroende. Ett antal deltagare uppfattade fysisk aktivitet som tråkigt.
Bilaga 5
Malmö högskolas bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknar Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angivet Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angivet Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Patienter med
depression eller depressiva symtom
Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20 % 5-20% <5%
Bortfall med betydelse för resultat Analys saknas/ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekt Ej angivet Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning etc)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc)
Ej acceptabelt Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser Slutsats saknas Låg Medel God
Överenstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng
Total poäng (max 48 p) Grad I: 80%
Grad II: 70%
Grad III: 60%
Titel Författare
Malmö högskolas bedömningsmall för studier med kvantitativ metod
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angivet Ej relevant Relevant Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Patienter med Depression eller depressiva symtom
Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet > 20% 5-20% < 5%
Bortfall med betydelse för resultatet
Analys saknas/Ja
Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk analys (beräkningar, metoder, signifikans)
Saknas Mindre bra Bra
Confounders Ej
kontrollerat
Kontrollerad
Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överenstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas
Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 47 p) Grad I: 80%
Grad II: 70%
Titel:
Författare: