Upplevelser av fysisk aktivitet hos vuxna personer som lider av depressiva symtom eller
depression
- En litteraturstudie
Författare: Nina Franksson & Rebecca Forsling
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: Depression är en ledande orsak till ohälsa världen över och depressiva symtom är idag vanligt förekommande hos normalbefolkningen. Fysisk aktivitet har visat sig ha god effekt på att minska depressiva symtom och rekommenderas som alternativ eller kompletterande behandlingsmetod.
Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av fysisk aktivitet hos personer som lider av depression eller depressiva symtom.
Metod: Resultat från sju artiklar sammanfattades i denna litteraturstudie med hjälp av en integrerad analys. Vald teoretisk referensram är begreppet livskraft.
Resultat: Två huvudkategorier identifierades under analysen, positiva upplevelser och negativa upplevelser. Utifrån dessa två huvudkategorier uppstod tre respektive två underkategorier.Resultatet visade att personer som lider av depression eller depressiva symtom till stor del hade positiva erfarenheter av fysisk aktivitet.
Negativa erfarenheter förekom också, men inte i lika stor utsträckning som de positiva erfarenheterna.
Slutsats: Slutsatsen visar att upplevelserna av fysisk aktivitet hos personer som drabbats av depression eller depressiva symtom var övervägande positiva. Däremot visade resultatet också att all typ av fysisk aktivitet inte passar alla människor. Det är därför viktigt att de professioner som möter denna patientgrupp bär med sig kunskapen om att enskilda patienter kan påverkas olika av fysisk aktivitet.
Nyckelord
Depression, depressiva symtom, vuxna, upplevelser, fysisk aktivitet
Tack
Stort tack till våra handledare Cecilia Olin och Anna Kraft vid Linneuniversitetet för ert stöd och er eminenta handledning genom vårt arbete.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Depression 1
2.2 Depressiva symtom 2
2.3 Behandlingsmetoder 2
2.4 Fysisk aktivitet 4
2.5 Livsvärld 4
2.6 Sjuksköterskans roll 5
3 Teoretisk referensram 6
3.1 Livskraft 6
4 Problemformulering 6
5 Syfte 7
6 Metod 7
6.1 Inklusionskriterier 7
6.2 Sökstrategi 7
6.3 Urval 8
6.4 Kvalitetsgranskning 8
6.5 Analys 9
6.6 Forskningsetiska aspekter 11
7 Resultat 11
7.1 Positiva upplevelser 12
7.1.1 Välbefinnande 12
7.1.2 Att få ökat självförtroende 12
7.1.3 Känsla av motivation till ett fysiskt aktivt liv 13
7.2 Negativa upplevelser 14
7.2.1 Att inte uppleva någon hälsoeffekt 14
7.2.2 Att uppleva minskat självförtroende 14
8 Diskussion 15
8.1 Metoddiskussion 15
8.1.1 Sökning- och urvalsförfarande 15
8.1.2 Kvalitetsgranskning av artiklar 16
8.1.3 Analys 16
8.1.4 Överförbarhet 17
8.1.5 Etiska aspekter 17
8.2 Resultatdiskussion 17
8.2.1 Välbefinnande 18
8.2.2 Självförtroende 20
8.2.3 Motivation 21
9 Kliniska implikationer 22
9.1 Förslag på framtida forskning 22
10 Slutsats 22
11 Referenser 24
Bilagor
Bilaga 1. Exempel sökstrategi 1
Bilaga 2 Sökschema PsycInfo 3
Bilaga 3 Sökschema Cinahl 6
Bilaga 4 Litteraturmatris 8
Bilaga 5 Granskningsmall Malmö högskola 13
1 Inledning
Depression beräknas vara en av de större folksjukdomarna världen över och är en ledande orsak till ohälsa (Läkemedelsverket, 2016). År 2018 var 300 miljoner människor runt om i världen drabbade av depression (WHO 2018). Depressiva symtom är idag vanligt hos normalbefolkningen och personer med depression förekommer inom alla patientgrupper (Adler, Knorring & Oreland, 2016; Skärsäter, 2014). Fysisk aktivitet har visat sig minska depressiva symtom och rekommenderas som kompletterande eller alternativ behandlingsmetod för personer som lider av depression (Läkemedelsverket, 2016; Socialstyrelsen, 2017). Skärsäter (2014) beskriver vikten av att som sjuksköterska kunna möta personer som lider av
depression och identifiera om det finns behov för vård. Utifrån patientens behov har sjuksköterskan som uppgift att utforma deras omvårdnad och bidra med stöd för deras hälsoutveckling (Skärsäter, 2014). Författarna i denna litteraturstudie har kommit i kontakt med depression och depressiva symtom både privat och inom sjuksköterskeutbildningen. Information om fysisk aktivitets påverkan på denna typ av ohälsa har upplevts som begränsad. Därför vill författarna som blivande
legitimerade sjuksköterskor få en djupare förståelse samt bredare kunskap om hur denna patientgrupp kan stöttas och vårdas. Denna litteraturstudie fokuserar på vuxna personer över 18 år.
2 Bakgrund
2.1 Depression
I Sverige riskerar cirka 36 procent av alla kvinnor respektive 23 procent av alla män att någon gång i sitt liv insjukna i depression (Socialstyrelsen, 2017). Depression delas in i tre svårighetsgrader - lindrig, medelsvår och svår. Att drabbas av depression kan leda till minskad energi, trötthet och sviktande självkänsla (Skärsäter, 2014). Detta i sin tur kan leda till att personen drar sig undan och blir mer inaktiv. Det förekommer även individuella skillnader i form av förmågan att
hantera svåra situationer som påverkar utvecklingen av depression (Westrin, 2015).
Riskfaktorer till utveckling av depression är förändrad livssituation, långvarig stress, små möjligheter till självbestämmande och fysisk inaktivitet (Skärsäter, 2014;
Folkhälsomyndigheten, 2013). Symtom på depression nedstämdhet, nedsatt energi, påtagligt minskat intresse eller minskad glädje, förlust av självtillit, skam och skuldkänslor, tankar på döden eller suicid, svårighet att tänka eller obeslutsamhet, vankelmod, sömnsvårigheter och aptitförändringar (Socialstyrelsen, 2017). För att få diagnosen depression ska personen i fråga besväras av symtom under minst två veckors tid. Symtomen nedstämdhet, nedsatt energi och påtagligt minskad glädje eller brist på intresse för aktiviteter som tidigare gett tillfredsställelse anses vara mest betydelsefulla för att kunna diagnostiseras med depression. Om åtgärd inte vidtas ökar risken för långvarigt lidande och suicid (Socialstyrelsen, 2017). Hos äldre personer över 65 år och hos barn under 18 år kan symtom på depression yttra sig annorlunda (Läkemedelsverket, 2016).
2.2 Depressiva symtom
I denna litteraturstudie används depressiva symtom som ett begrepp eftersom symtom på depression kan förekomma hos personer utan att de har fått diagnosen depression (Adler, Knorring & Oreland, 2016). Depressiva symtom är vanligt förekommande hos normalbefolkningen och det kan vara svårt att avgöra när ett behandlingskrävande sjukdomstillstånd har utvecklats. Enligt Adler et al.
(2016) kan det finnas skäl att diskutera behandling av personer som upplever depressiva symtom, trots att kriterierna för att få diagnosen depression inte har uppfyllts, eftersom det i vissa fall kan orsaka ett kliniskt lidande. Människor är olika sårbara för att drabbas av depressiva symtom och känsligheten hos en person ökar i samband med upprepade stressfulla och traumatiska händelser (Westrin, 2015;
Skärsäter, 2014).
2.3 Behandlingsmetoder
Det är främst farmakologisk behandling tillsammans med psykoterapi som rekommenderas vid depression (Läkemedelsverket, 2016; Socialstyrelsen, 2017).
Vid lindrig till medelsvår depression är psykoterapi förstahandsvalet som
behandlingsmetod, men farmakologisk behandling används även som alternativ behandlingsmetod hos dessa patienter. Vid svår depression används ofta någon form av psykoterapi tillsammans med farmakologisk behandling som behandlingsmetod (Läkemedelsverket, 2016). Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn på olika psykoterapier som används vid bland annat behandling av depression (Socialstyrelsen, n.d: Läkemedelsverket, 2016). Med denna form av terapi får patienten hjälp med att identifiera och korrigera de negativa tankemönster som är orsaken till patientens avvikande beteende (Socialstyrelsen, n.d).
Under de senaste åren har farmakologisk antidepressiv behandling ökat påtagligt (Westrin, 2015). Den farmakologiska terapin som i första hand används mot
depression är selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI-läkemedel. Risken med farmakologisk antidepressiv behandling är att patienten kan uppleva biverkningar (Läkemedelsverket, 2016). Antidepressiva läkemedel kan till en början av
behandlingstiden ge biverkningar som ökad oro och sömnproblem, vilket riskerar att påverka patientens behandlingsmotivation.
Utifrån de nationella riktlinjerna 2017 är ett alternativ till behandling av lindrig och medelsvår depression fysisk aktivitet (Socialstyrelsen 2017). Statens
folkhälsoinstitut (2008) uppger att fysisk aktivitet minskar förekomsten av
depressiva symtom både preventivt, omedelbart och långsiktigt. Fysisk aktivitet har visat sig ge god effekt på depressiva symtom och depression och ger tydliga resultat i jämförelse med placebo samt att det även har god inverkan på den kroppsliga hälsan (Socialstyrelsen, 2017; Field, Diego, Delgado & Medina, 2013; Eddolls, McNarry, Lester, Winn, Stratton & Mackintosh, 2018). Regelbunden fysisk aktivitet kan exempelvis leda till ökad självkänsla och förbättrad sömnkvalitet (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Enligt Field et al. (2013) har exempelvis regelbunden yoga lika god effekt mot depression och depressiva symtom som behandling i form av sociala stödgrupper har. Regelbunden yoga bidrog till sänkta nivåer av
stresshormonet kortisol och det minskade de depressiva symtomen hos deltagarna.
Eddols et al. (2018) resultat visade på att depressiva symtom minskade i samband med att kondition och BMI hade förbättrades.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en behandlingsstrategi för att öka och främja fysisk aktivitet (FYSS, nd). Konceptet bygger på ett personcentrerat förhållningssätt där personens situation, diagnos, tidigare erfarenheter och riskfaktorer är i fokus för behandlingen (Statens folkhälsoinstitut, 2011). FaR kan ordineras av legitimerad vårdpersonal såsom läkare, fysioterapeut eller sjuksköterska (FYSS, nd).
2.4 Fysisk aktivitet
Folkhälsomyndigheten (2019) definierar fysisk aktivitet som all typ av rörelse som ger en ökad energiomsättning i kroppen. Fysisk aktivitet ökar kroppens
funktionsförmåga som bland annat leder till ökat välbefinnande och bibehållen kognitiv förmåga (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Kroppens ökade
funktionsförmåga beror bland annat på frisättning av hormonerna adrenalin, kortisol och tillväxthormon som sker vid träning. Ökning av noradrenalin sker redan vid lägre arbetsbelastning och halten av noradrenalin i blodet kan vara förhöjt upp till flera timmar efter träningspasset. Den rekommenderade mängden fysisk aktivitet för vuxna personer är minst 150 minuter i veckan och intensiteten ska vara måttlig eller högre (FYSS, 2011). Är intensiteten hög rekommenderas minst 75 minuter träning i veckan och även muskelstärkande träning med fokus på större muskelgrupper bör enligt rekommendationer utföras minst två gånger per vecka. Exempel på olika typer av fysisk aktivitet som kan utföras på träningskliniken, utomhus eller hemma är bollsporter, cykling, dans, gymnastik, gång, löpning och yoga (Klungland Torstveit, M., 2008).
2.5 Livsvärld
Dahlberg och Segesten (2010) beskriver livsvärld som ett centralt begrepp inom vårdvetenskapen. För att kunna vårda med patienten i fokus bör sjuksköterskan ha patientens livsvärld som grund eftersom livsvärlden är ett begrepp som beskriver världen så som den erfars ur patientens individuella perspektiv. Även om
livsvärlden utgör en värld som delas med andra är varje persons livsvärld unik och
högst personlig. Varje patients individuella livssammanhang påverkar hur hälsa, sjukdom och lidande erfars. Sjuksköterskan bör därför ha patientens livsvärld i fokus för att kunna stödja och stärka personens hälsoprocesser.
2.6 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan har som ansvar att hålla sig uppdaterad med ny forskning och att arbeta utifrån en evidensbaserad vård (International Council of Nurses [ICN], 2007).
Dahlberg och Segesten (2010) lyfter även vikten av att skapa goda förutsättningar för patienter och att främja deras hälsa. Detta kan ske genom råd och stöd om åtgärd utifrån patientens behov och livssituation. Patientens motivation till att använda fysisk aktivitet som behandlingsmetod är relaterat till stöd och rådgivning från personal med utbildning inom området (Andersen, Lendahls, Holmberg & Nilsen, 2019). Även statens folkhälsoinstitut (2011) lyfter behovet av stöd till patienter som har fått fysisk aktivitet utskrivet på recept. Att som sjuksköterska vara följsam och öppen för patientens livssituation ökar möjligheten till en förståelse för den personens livsvärld samt främjar en god relation med patienten (Dahlberg &
Segesten, 2010). Detta bidrar till ökat förtroende för sjuksköterskan vilket i sin tur kan främja patientens hälsa. Dahlberg och Segesten lyfter även vikten av att som sjuksköterska ha en öppenhet för patientens livsvärld och perspektiv. Det är patienten som ska utgöra medelpunkten för vårdandet och för att kunna främja patientens hälsa behöver sjuksköterskan förstå hur hälsa, sjukdom och lidande erfars ur patientens perspektiv. Därför är det viktigt att som sjuksköterska lyssna och vara uppmärksam på hur patienter upplever sin situation och vilka symtom som
framträder (Skärsäter, 2014).
3 Teoretisk referensram
3.1 Livskraft
I denna studie har begreppet livskraft använts som teoretisk referensram. Livskraft kan beskrivas som hälsans kärna, en central hälsoresurs, den energi och styrka en människa kan inneha (Fagerström, 2017). Vidare menar Fagerström att livskraft är en hälsoresurs som kan fungera som en motivation till hälsa. Att känna längtan, törst och hunger är fundamentalt i att finna sin egen livskraft eftersom detta leder till att människan börjar söka efter sina egna behov och begär vilket ökar chanserna till att finna sin kraftkälla inombords. Finner personen sin kraftkälla finner hen sin
livskraft. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar livskraft som en förmåga att leva det liv man strävar efter och att känna sig levande. Om en människa har förlorat sin förmåga att skapa det liv de strävar efter samt har brist på välbefinnande kan de ha förlorat sin livskraft. Vad som behövs för att stärka livskraft är individuellt och beroende av vilken situation en person befinner sig i men fysiskt arbete framhävs vara främjande för många. Det finns både inre och yttre hälsoresurser som främjar livskraft (Fagerström, 2017). Källor till stärkt livskraft kan exempelvis vara sociala förhållanden, upplevelser i naturen, trygghet och autonomi. Det finns även faktorer som försvagar och hämmar en persons livskraft, exempelvis minskad
självständighet, nedsatt fysisk och psykisk förmåga, fysisk inaktivitet och negativa levnadsförhållanden.
4 Problemformulering
Depression beräknas vara en av de större folksjukdomarna världen över och är en ledande orsak till ohälsa. Depression och depressiva symtom förekommer inom alla patientgrupper. Exempel på depressiva symtom är nedstämdhet, nedsatt energi, påtagligt minskat intresse eller minskad glädje, förlust av självtillit och
sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet har visat sig minska depressiva symtom och rekommenderas som komplimenterande eller alternativ behandlingsmetod för personer som lider av depression. Fysisk aktivitet används till viss del som
behandlingsmetod inom hälso-och sjukvården, men trots att det minskar depressiva symptom används det inte i lika stor utsträckning som psykoterapi eller
farmakologisk terapi. Sjuksköterskan är en av de professioner som har behörighet att ordinera fysisk aktivitet på recept, därför kan ökad kunskap hos legitimerade sjuksköterskor om hur personer med depression eller depressiva symtom erfar fysisk aktivitet vara ett sätt att öka användningen av denna behandlingsmetod.
5 Syfte
Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av fysisk aktivitet hos personer som lider av depression eller depressiva symtom.
6 Metod
Som metod för denna litteraturstudie har en systematisk litteratursökning använts.
En litteraturstudie utgår från att kritiskt granska och sammanställa tidigare
vetenskaplig forskning som ingår i det området studien berör (Kristensson, 2014).
6.1 Inklusionskriterier
Inklusionskriterier i denna studie var artiklar som undersökte upplevelser av fysisk aktivitet i relation till depression eller depressiva symtom hos personer över 18 år.
Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2009 - 2019, inkludera både kvinnor och män samt vara vetenskapligt granskade. Både kvalitativa studier och
kvantitativa studier har inkluderats i sökningen för att finna relevanta resultat i relation till syftet. De inkluderade artiklarna var skrivna på engelska.
6.2 Sökstrategi
Studiens sökstrategi ligger som grund för studiens resultat och slutsatser, därför är det av stor vikt att vara tydlig och transparant under insamlingen av data
(Kristensson, 2014). För att hitta artiklar som svarar till denna studies syfte användes en systematisk sökning i tre databaser. Då studiens syfte omfattar både omvårdnad och psykisk hälsa valde författarna att söka inom databaserna Cinahl,
Pubmed och PsycInfo. Sökningen i PubMed gav inga relevanta träffar och uteslöts därför från studien. Referenserna som publiceras i Cinahl är inom omvårdnad, medicin, arbetsterapi och fysioterapi. PsycInfo innehåller referenser med fokus på psykologi, psykiatri, sociologi och omvårdnad.
Indexord som var relevanta till syftet valdes ut och kombinerades därefter ihop till olika sökblock med hjälp av den booleska sökoperatorn ”OR” (se bilaga 1).
Resultatet av sökningen blev först väldigt bred, därför gjordes flera fritextsökningar som sedan också lades ihop till ett nytt sökblock. Orden som användes i
fritextsökningen trunkerades(*) för att inkludera artiklar där sökorden benämndes både i singular och plural. De tre sökblocken kombinerades genom att söka med de booleska sökoperatorn “AND” och gav totalt 434 träffar i Cinahl och 1293 träffar i PsycInfo. Sedan begränsades sökningen med peer review och publikationsåren 2009-2019 och gav ett slutgiltigt resultat på 290 träffar i Cinahl och 625 träffar i PsycInfo.
6.3 Urval
Totalt granskades 915 artiklar utifrån titel eller abstract för att hitta artiklar som var relevanta för studiens syfte. Av de 915 granskade artiklarna valdes 21 stycken ut och lästes i fulltext då de ansågs vara relevanta till studiens syfte. Sökningen i PsycInfo och Cinahl gjordes inte tillsammans, utan sökningen skedde individuellt av författarna på vardera databas. Sista steget var en noggrann kvalitetsgranskning av de valda artiklarna utifrån en granskningsmall framtagen av Malmö högskola (se bilaga 5).
6.4 Kvalitetsgranskning
Kristensson (2014) menar att kvalitetsgranskning är centralt i en litteraturstudie eftersom kvaliteten varierar mellan de olika studierna som går att nå i de olika databaserna. Artiklarna granskades utifrån en kvantitativ granskningsmall och en kvalitativ granskningsmall från Malmö högskola (se bilaga 5), beroende på vilken typ av studie som granskades. Granskningsmallen var avsedd för patienter med lungcancer, men har modifierats för att avse patienter med depression eller
depressiva symtom. Granskningsmallarna utgick från ett poängsättningssystem där
en artikel kunde få max 47 eller 48 poäng. Åttio procent av poängen gav
kvalitetsgrad ett, vilket var den högsta graden av tre möjliga. Alla sju valda artiklar i studien uppnådde grad ett, därför ansågs artiklarna var tillförlitliga.
6.5 Analys
I denna studie har en integrerad analys använts för att sammanställa resultatet av studierna som valts ut. Enligt Kristensson (2014) kan en integrerad analys enklast göras genom följande steg. Stegen innefattar att identifiera likheter och skillnader som sedan kategoriseras. Kategorierna sammanställs sedan och kan användas som grund för underrubriker i resultatredovisningen. Resultaten i samtliga studier lästes noggrant av båda författarna för att hitta likheter och skillnader, sedan valde författarna ut meningar eller stycken som svarade på studiens syfte. Därefter markerade författarna de ord som var meningsbärande för att sedan sortera in dem i olika grupper utifrån likheter och skillnader. Författarna kategoriserade sedan de olika grupperna med huvudkategorier. För att förtydliga resultatet ytterligare skapades undergrupper. Översättningen av språket skedde först när den löpande texten skapades. Exempel syns i tabell 1 nedan.
Tabell 1.
Meningsenhet Etikett Underrubrik Huvudkategori Many reported
experiencing a
‘good’, ‘pleasant’
feeling after being active. They felt physically and mentally ‘clearer’,
‘freshened up’, invigorated, relaxed and calmer
Förbättrat mående
Att uppleva Välbefinnande
Positiva upplevelser
The participants described an unusual feeling of being pleased
Empowerment Att få ökat självförtroende
with themselves after an exercise session. They claimed that, when many things in life fail,
momentarily breaking through the resistance and powering through the program can have a large impact on one’s self-esteem Other benefits from physical activity were commonly mentioned as motivators, including being fit, feeling good about oneself and seeing results
Känna sig motiverad
Känsla av motivation till ett fysiskt aktivt liv
Tracey, however, did not find being active again directly beneficial for her
depression, as she did not enjoy the activity in which she took part
Brist på fördelar Att inte uppleva några
hälsoeffekter Negativa upplevelser
A number of the participants experienced initial feelings of
discomfort, awkwardness or intimidation when (re)beginning physical activity
Att känna osäkerhet och obehag i
samband med att börja träna igen.
Att uppleva minskat självförtroende
and entering a new, unfamiliar environment, such as the gym or an exercise class
6.6 Forskningsetiska aspekter
Etiska aspekter inom forskningen innefattar forskarens ansvar gentemot forskningen, forskarsamhället och samhället i övrigt (Vetenskapsrådet, 2017).
Viktiga synpunkter inom forskningsetiken handlar om hur personer som deltar i forskningsprojekt som försökspersoner eller informanter får behandlas. Dessa personer ska exempelvis i högsta möjliga grad skyddas från skador eller
kränkningar i samband med forskningen. Att använda god forskningsetik ingår i forskningens kvalitetskrav (Vetenskapsrådet, 2017). Även vid litteraturstudier ska det tas hänsyn till forskningsetiska aspekter, vilket innebär att kritiskt granska de valda studierna utifrån ett forskningsetiskt perspektiv (Kristensson, 2017).
Författarna i denna studie har arbetat utifrån forskningsetiska överväganden och försäkrat sig om att valda artiklar har en tydlig redovisning utifrån en etisk aspekt eller fått tillstånd från en etisk kommitté. Författarna har under arbetets gång strävat efter att sätta sina föreställningar åt sidan för att inte påverka resultatet till sin fördel.
Alla resultats har presenterats eftersom det anses vara oetiskt att endast presentera de resultat som stödjer författarnas åsikter (Forsberg & Wengström, 2016).
7 Resultat
De huvudkategorier som framkom utifrån analysen var positiva upplevelser och negativa upplevelser. Under positiva upplevelser uppstod tre underkategorier - att uppleva välbefinnande, att få ökat självförtroende samt att uppleva motivation till ett fysiskt aktivt liv. Under negativa upplevelser som huvudkategori uppstod två underkategorier - Att inte uppleva några hälsoeffekter och att uppleva minskat
självförtroende.
7.1 Positiva upplevelser
7.1.1 Välbefinnande
Majoriteten av studiernas resultat visade att deltagarna hade upplevt ett ökat välbefinnande av att vara fysiskt aktiva (Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016;
Pickett, Kendrick & Yardley, 2017; Rogerson, Murphy, Bird & Morris, 2012;
Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner, 2011; Uebelacker, Kraines, Broughton, Tremont, Gillette, Espein-Lubow,..& Battle, 2017). Flera deltagare beskrev att fysisk aktivitet fick dem att känna sig lugna, mer avslappnade och mer nöjda med sig själva (Danielsson et al., 2016; Pickett, et al., 2017; Rogerson, et al., 2012; Searle, et al., 2011; Uebelacker, et al., 2017). De upplevde även en känsla av ökad energi och att de orkade med mer vardagsaktiviteter. Deltagarna upplevde också en känsla av välmående och att deras humör förbättrades (Pickett, et al,. 2017;
Rogerson, et al., 2012; Azar, Ball, Salmon & Cleland, 2010; Cole, 2010). En del deltagare upplevde att fysisk aktivitet bidrog till en “upplyftande känsla” och att det blev lättare att hantera negativa tankar i samband med den fysiska aktiviteten (Danielsson, et al., 2016; Rogerson, et al., 2012; Uebelacker, et al., 2017). Andra deltagare beskrev ökat välbefinnande ur ett fysiskt perspektiv och berättade att fysisk aktivitet hade förbättrat deras sömn, att de kände sig starkare, mer alerta och mer rörliga. (Cole, 2010; Searle et al., 2011; Uebelacker et al., 2017). Deltagarna beskrev också att fysisk aktivitet fick dem att känna sig mentalt starkare (Picket et al., 2017; Uebelacker et al., 2017), mer fokuserade (Rogerson et al., 2012; Picket et al., 2017) och att de minskade deras depressiva symtom (Picket et al., 2017; Searle et al., 2011).
7.1.2 Att få ökat självförtroende
Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde en känsla av ökat självförtroende till följd av fysisk aktivitet (Azar, Ball, Salmon & Cleland, 2010;
Pickett, Kendrick & Yardley, 2017; Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016; Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner, 2011). Deltagarna upplevde en känsla av att de nu var kapabla till att utföra mer vardagsaktiviteter efter att ha börjat leva
ett aktivt liv (Picket et al., 2017; Danielsson et al., 2016). Om mycket i livet kändes misslyckat så kunde fysisk aktivitet ge styrkan tillbaka och på så vis påverka och stärka deras självförtroende. Att vara aktiv gav deltagarna en känsla av att hitta tillbaka till den personen de var innan depressionen och att återigen få känna sig
”normal” (Pickett et al., 2017; Danielsson et al., 2016). Att vara fysiskt aktiv gav även deltagarna en känsla av att ha presterat och att vara engagerade i något, vilket också bidrog till en känsla av livsglädje (Rogerson et al., 2012; Picket et al., 2017).
Att vara nöjd med sin vikt och att känna sig vältränad gav deltagarna en mer positiv syn på sig själva, vilket också ökade deras självförtroende (Pickett et al., 2017; Azar et al., 2010).
7.1.3 Att uppleva motivation till ett fysiskt aktivt liv
Resultatet visar att andra människor påverkade deltagarnas uppfattning om fysiskt aktivitet och fungerade som en motiverande faktor till ett mer aktivt liv (Rogerson, Murphy, Bird & Morris, 2012; Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016; Azar, Ball, Salmon & Cleland, 2010; Cole, 2010). Ett antal deltagare menade att fysisk aktivitet var lättare att utföra till följd av att andra i omgivningen var fysiskt aktiva
(Danielsson et al., 2016; Azar et al., 2010; Cole, 2010). Även stöd från den sociala omgivningen var betydande för deltagarna (Cole, 2010; Danielsson et al., 2016;
Picket et al., 2017; Rogerson et al., 2012; Uebelacker, Kraines, Broughton, Tremont, Gillette, Espein-Lubow,... & Battle, 2017). Att uppleva stöd ledde till en positiv uppfattning om utförandet av fysisk aktivitet och underlättade möjligheten till ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Andra viktiga personer i deltagarnas omgivning kunde vara sjukvårdspersonal, fysioterapeuter eller träningsinstruktörer som erbjöd stöd och hjälp (Danielsson, et al., 2016; Uebelacker, et al., 2017; Rogerson, et al., 2012). Exempelvis kunde en träningspartner, någon i familjen, vänner eller en fysioterapeut få upplevelsen av fysisk aktivitet att bli mer positiv och därigenom leda till ett mer aktivt liv (Rogerson, et al., 2012; Danielsson, et al., 2016). Ett antal deltagare menade att upplevelsen av att behålla sin vikt eller minska i vikt till följd av deras fysiska aktiviteter motiverade dem till att fortsätta vara fysiskt aktiva (Pickett et al., 2017; Azar et al., 2010).
7.2 Negativa upplevelser
7.2.1 Att inte uppleva någon hälsoeffekt
Det fanns deltagare som inte upplevde några hälsofördelar av att vara fysiskt aktiva och att deras mentala hälsa inte hade förbättrats (Pickett, Kendrick & Yardley, 2017; Cole, 2010; Danielsson, Kihlbom & Rosberg, 2016). En återkommande orsak hos de deltagare som inte upplevde någon hälsoeffekt var att den träningsform som de utövat under interventionen inte hade upplevts som rolig eller motiverande (Cole, 2010; Picket et al., 2017). Andra deltagare var omotiverade till att vara fysiskt aktiva på grund av deras generella uppfattning av att träning och fysisk aktivitet var ointressant eller tråkigt (Danielsson et al., 2016; Rogerson et al., 2012). Resultatet visade också att flera deltagare uttryckte att fysisk aktivitet inte var något för dem på grund av deras depression eller depressiva symtom (Azar et al., 2010; Cole, 2010;
Danielsson et al., 2016; Rogerson et al., 2012; Searle et al., 2011). Deltagarnas depression eller depressiva symtom resulterade i låg sinnesstämning, dåligt självförtroende och känslor av att inget längre var roligt, vilket försvårade för flera deltagare att vara fysiskt aktiva.
7.2.2 Att uppleva minskat självförtroende
Resultatet visar att fysisk aktivitet kunde framkalla känslor av dåligt självförtroende och negativ självbild, vilket ledde till minskad motivation till att vara fysiskt aktiv hos deltagarna (Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner, 2011; Cole, 2010). Deltagarna upplevde deras dåliga självförtroende som en barriär till att fortsätta leva ett fysiskt aktivt liv (Azar, Ball, Salmon & Cleland, 2010; Searle et al., 2011; Cole, 2010) och beskrev känslor av att inte lita på sin egen förmåga som orsaker till att de inte var fysiskt aktiva (Searle et al., 2011; Cole, 2010). Resultatet visade också att flera deltagare inte tyckte om att vara fysiskt aktiv i miljöer där andra personer också tränar, exempelvis gym eller gruppträningar (Azar et al., 2010;
Picket et al., 2017). Deltagarna upplevde en känsla av att behöva prestera över deras egen förmåga när de tränade i grupp eller bland folk, vilket resulterade i att de undvek att träna eller att de hellre var fysiskt aktiva när de kunde vara ensamma (Azar et al., 2010; Cole; 2010).
8 Diskussion
Författarnas diskussion är inspirerad av Henricsson (2012) beskrivning om hur en litteraturstudies metod- och resultatdiskussion bör skrivas.
8.1 Metoddiskussion
Syftet med en metoddiskussion är att författarna ska kunna påvisa hur kvaliteten på litteraturstudien har säkerställts vilket kan ske genom att diskutera det genomförda arbetets styrkor och svagheter (Henricsson, 2012). Arbetets kvalitet kan ha
påverkats av författarnas begränsade tid och att författarna saknar tidigare erfarenhet av att genomföra litteraturstudier. Författarnas begränsade kunskap och tid
resulterade bland annat i att problemområde och syftet har ändrats genom arbetets gång, vilket också kan ha påverkat arbetets kvalitet.
Enligt Henricsson (2012) bör även författarna reflektera över sin förförståelse i ämnet då förförståelsen kan sänka arbetets trovärdighet. Eftersom författarna hade både privata erfarenheter och arbetsrelaterade erfarenheter om fysisk aktivitet i relation till depression skulle det kunna sänka trovärdigheten i arbetet. Det som stärker arbetets trovärdighet, trots förförståelsen, är att analysen är granskad av andra studenter och handledare under de gruppseminarier som författarna tagit del av. Under gruppsemniarierna och handledarmöterna har författarnas förförståelse diskuterats för att inte påverka studiens resultat och därmed stärka studiens trovärdighet.
8.1.1 Sökning- och urvalsförfarande
De artiklar som valdes ut för granskning fann författarna genom att söka på databaserna Cinahl och PsycInfo. En sökning gjordes även i PubMed, men då författarna inte fann några artiklar som var relevanta för syftet, exkluderades sökningen i denna databas. Henricsson (2012) menar att kvaliteten på arbetet kan stärkas genom att söka i flera databaser inom forskningsområdet eftersom det ökar chanserna för att finna relevanta artiklar, vilket ökar trovärdigheten i arbetet.
Till en början begränsades sökningen genom att söka på artiklar som publicerades mellan åren 2014-2019 eftersom författarna strävade efter att hitta så ny forskning
som möjligt. Denna begränsning gjorde att flera relevanta artiklar uteslöts, därför begränsades sökningen med åren 2009-2019 istället. För att hitta relevanta sökord till ämnet gjordes först testsökningar på de databaser som författarna valt att använda sig av. Då författarna själva hade bristande erfarenhet av litteratursökning utformades sedan en sökstrategi tillsammans med en av Linnéuniversitetets bibliotekarie som hade kunskap inom området. Flera olika sökblock av ämnesord och fritextsökningar kombinerades för att ge en bred, men specifik, sökning inom ämnet. Den slutgiltiga sökningen gjordes vid flera tillfällen för att inte missa nytillkomna studier under arbetets gång.
Henricsson (2012) beskriver att artiklar av samma design bör användas i arbetet för att stärka dess trovärdighet. De artiklar som har använts i litteraturstudien är av olika design och kan därför ses som en svaghet, men eftersom artiklarna som användes svarade på syftet och ansågs vara av hög kvalitetsgrad valde författarna att använda dessa studier ändå. Efter att ha sorterat ut de artiklar som inte ansågs vara relevanta för arbetet återstod sju artiklar.
8.1.2 Kvalitetsgranskning av artiklar
För att säkerställa att de utvalda artiklarna var av hög kvalitet utfördes en
kvalitetsgranskning utifrån Malmö högskolas granskningsmall (se bilaga 5). Första artikeln granskades av båda författarna, men sedan delades artiklarna upp och författarna granskade hälften var för att spara tid. Att inte granska artiklarna tillsammans sänker trovärdigheten i arbetet (Henricsson, 2012), vilket författarna var medvetna om under tiden kvalitetsgranskningen gjordes. Även om
kvalitetsgranskningen av de flesta artiklar gjordes individuellt, fördes en diskussion angående varje artikels kvalitetsgranskning mellan författarna. Av de sju artiklar som granskades uppnådde alla artiklar kvalitetsgrad ett.
8.1.3 Analys
Författarna utförde en integrerad analys med stöd från Kristenssons (2014) litteratur.
Alla artiklar analyserades först individuellt av författarna, sedan analyserades artiklarna gemensamt genom att jämföra och diskutera kategorier och underrubriker tillsammans. Huvudkategorier i resultatet valdes ut gemensamt av författarna efter
att ha fastställt underrubrikerna. Att både individuellt och gemensamt analysera artiklarnas resultat stärker trovärdigheten i litteraturstudien (Henricsson, 2012).
8.1.4 Överförbarhet
Av all forskning som har använts i denna studie var endast en artikel från Sverige.
Enligt Henricsson (2012) kan det påverka studiens överförbarhet till den svenska sjukvården då sjukvården i andra länder kan se annorlunda ut. För att stärka studiens överförbarhet kunde författarna valt att endast söka efter forskning som gjorts i Sverige, men eftersom detta begränsade resultat av sökningen valde författarna att inte exkludera artiklar från andra länder. Eftersom det heller inte handlar om sjukvården i sig, utan om patienter eller personers upplevelse, ansåg författarna att artiklar från andra länder inte skulle påverka studiens överförbarhet i för hög grad.
Deltagarnas variation i ålder, bakgrund och graden på deras sjukdomstillstånd skulle kunna ses som både en styrka och en svaghet i studiens överförbarhet. Variationen gör att resultatet är brett och kan överföras till ett större antal personer. Det som kan ses som en svaghet är att den breda variationen hos deltagarna kan ha påverkat resultatet. Upplevelser av fysisk aktivitet enligt en person på sjuttiofem år skiljer sig möjligtvis från erfarenheter av fysisk aktivitet hos en person som är tjugofem år. Det kan bland annat bero på att sjukdomsbilden och symtomen på depression ser
annorlunda ut hos dessa personer.
8.1.5 Etiska aspekter
Eftersom denna studies syfte berör människor har författarna försäkrat sig om att alla valda artiklar har blivit godkända av en etisk kommitté genom att granska artiklarnas innehåll. Denna försäkran grundar sig i svensk lag som har till syfte att skydda den enskilda människan vid forskning (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2018:1999).
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa erfarenheter av fysisk aktivitet hos vuxna personer som lider av depression eller depressiva symtom. Den teoretiska referensram som författarna valde att utgå ifrån var begreppet livskraft. Som tidigare beskrivits innebär livskraft att känna sig levande och att kunna leva det liv som personen i fråga eftersträvar. Livskraft beskrivs också som en hälsoresurs som kan
fungera som en motivation till hälsa. Enligt Fagerström (2017) kan inaktivitet och svag fysisk förmåga ha en negativ inverkan på en persons upplevda livskraft, därför hade författarna föreställningen om att fysisk aktivitet skulle bidra med en ökad känsla av livskraft hos personer som lider av depression eller depressiva symtom.
Resultatet visade att personer som lider av depression eller depressiva symtom hade delade erfarenheter om hur fysisk aktivitet påverkade deras hälsa. De huvudfynd som författarna identifierade var deltagarnas positiva och negativa erfarenheter av fysisk aktivitet. Positiva erfarenheter var ökat välbefinnande, ökat självförtroende och att uppleva motivation till ett vidare fysiskt aktivt liv. Negativa erfarenheter av fysisk aktivitet hos deltagarna var att de inte upplevde några hälsoeffekter och känslor av att deras självförtroende minskade. Författarna hade föreställningen om att deltagarnas erfarenheter skulle vara positiva, vilket visade sig vara sant hos majoriteten av deltagarna. Däremot var det också deltagare som upplevde att fysisk aktivitet inte hade någon betydande effekt på deras hälsa, och i vissa fall även en negativ påverkan. Att fysisk aktivitet inte skulle passa för alla deltagare hade författarna räknat med, men att det skulle ha en negativ påverkan på vissa av deltagarnas mentala hälsa var enligt författarna ett oväntat resultat. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) är det av betydande roll för sjuksköterskan att förstå patientens livsvärld och att försöka förstå hälsa, lidande och sjukdom ur ett patientperspektiv.
Att vara medveten och att ha förståelse för både de positiva och negativa
erfarenheter deltagarna upplevde är därför av betydelse för författarna som blivande sjuksköterskor. Resultatet i denna studie ger en inblick i deltagarnas livsvärld och olika perspektiv angående fysisk aktivitet i relation till deras hälsa och har bidragit med ny kunskap hos författarna.
8.2.1 Välbefinnande
Fysisk aktivitet har till stor del visat sig upplevas som något positivt hos personer som lider av depression eller depressiva symtom. Deltagare beskrev känslor av ökat välbefinnande i form av att känna sig avslappnade, lugna och att vara på bättre humör. De upplevde även att de blev piggare när de levde ett fysiskt aktivt liv och att de orkade med mer under vardagarna jämfört med när de inte var fysiskt aktiva, vilket stödjer Fagerströms (2017) teori om att fysisk aktivitet kan bidra till ökad livskraft. De upplevde även effekter på deras fysiska hälsa, vilket också bidrog till
ett ökat välmående hos deltagarna. Delar av resultatet stödjer författarnas
föreställning om att fysisk aktivitet kan bidra till ökad livskraft hos personer som lider av depression eller depressiva symtom, eftersom deltagarna beskriver upplevelser av välbefinnande, inre motivation och mer energi till att utföra vardagliga aktiviteter.
Tidigare forskning menar att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom och kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för personer som lider av depression (Socialstyrelsen, 2017; Field, Diego, Delgado & Medina, 2013; Eddols, McNarry, Lester, Winn, Stratton & Macintosh, 2018). Resultatet i denna studie överensstämmer delvis med den tidigare forskningen då majoriteten av deltagarna upplevde förbättrad mental och fysisk hälsa i samband med ett fysiskt aktivt liv.
Däremot visade resultatet även att fysisk aktivitet hade en negativ påverkan på vissa av deltagarnas mentala hälsa, vilket inte är i enlighet med den tidigare forskning som har presenterats i denna studie. Därför anser författarna att denna del av resultatet är värt att lyfta, trots att majoriteten av deltagarna upplevde positiva effekter av fysisk aktivitet.
Ett antal deltagare upplevde inga förbättringar på deras mentala hälsa, detta verkade i flera fall vara relaterat till att deltagarna upplevde att den fysiska aktivitet de hade utfört var tråkig och att de inte var motiverade till att träna. Andra uttryckte att de inte hade något intresse av fysisk aktivitet eller träning i sig, och upplevde därför att fysisk aktivitet inte påverkat dem positivt. En persons källa till livskraft är enligt Fagerström (2017) individuellt och faktorer som kan hämma en persons känsla av livskraft är exempelvis nedsatt psykisk förmåga. Deltagarnas negativa upplevelser skulle delvis kunna präglas av att deras psykiska förmåga varit påverkad till följd av deras depression. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar att upplevd livskraft bland annat innebär att leva det liv personen i fråga strävar efter och att känna sig levande.
Eftersom en del deltagare inte hade något intresse av fysisk aktivitet eller upplevde det som tråkigt, skulle fysisk aktivitet kunna ses som en hämmande faktor på dessa personers livskraft. Att vara medveten om vilka faktorer som hämmar eller stärker patientens livskraft är av betydelse för sjuksköterskan eftersom det ger en inblick i
patientens livsvärld och perspektiv. Att ha en förståelse för patientens livsvärld och livskraft är nödvändigt för att kunna motivera och främja patientens hälsa (Dahlberg
& Segesten, 2010)
Tidigare forskning beskriver bland annat att den fysiologiska förändring som sker i kroppen vid fysisk aktivitet har en positiv effekt på måendet och att det minskar depressiva symtom (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Resultatet talar i vissa fall emot detta, eftersom flera deltagare inte upplevde att deras mentala hälsa förbättrades efter att ha varit fysiskt aktiva. Faktorer som träningens intensitet och hur ofta och längre deltagarna har tränat skiljer sig i de olika artiklarna, och skulle kunna vara en orsak till att vissa deltagare upplevde förbättrat välmående, medan andra deltagare inte gjorde det (FYSS, 2011). Eftersom denna studie är begränsad kan inga slutsatser dras, men det fick författarna att reflektera över varför deltagarnas erfarenheter var både positiva och negativa.
8.2.2 Självförtroende
När en person drabbas av depression och depressiva symtom kan självtilliten svikta och självkänslan påverkas negativt. Detta i sin tur kan leda till att personens livskraft minskar. I Dahlberg och Segesten (2010) menar de att “ha hälsa” innebär att må bra och vara kapabel till att genomföra det man anser vara värdefullt i livet.
Förlusten av en persons livskraft ligger alltså i relation till ohälsa. Personer som drabbats av depression och depressiva symtom har i stor grad mist sin livskraft.
Resultatet tyder på att fysisk aktivitet kan ge hälsa tillbaka till dessa personer genom ökat självförtroende och därigenom öka deras livskraft. När en individ drabbas av ohälsa, både psykisk och fysisk, förändras personens livsvärld till någonting nytt och annorlunda (Dahlberg & Segesten, 2010). Risken finns att man inte längre känner sig hemmahörande i sin egen kropp och självförtroendet minskar. Eftersom resultatet i denna studie visar att fysisk aktivitet kan leda till ett ökat självförtroende styrker det Socialstyrelsens (2017) rekommendationer om att fysisk aktivitet kan vara ett bra komplement till de mer vanligt förekommande behandlingarna såsom farmakologisk behandling och samtalsterapi.
I motsats till de deltagare som fick ökat självförtroende till följd av fysisk aktivitet fanns det ett antal deltagare som upplevde minskat självförtroende i samband med fysisk aktivitet. Att ha andras människors ögon på sig när man utför någon typ av aktivitet hade påverkan och fick deltagarna att känna sig obekväma. Depression eller depressiva symtom kan ha en negativ påverkan på självförtroendet
(Socialstyrelsen, 2017) och resultatet visar att fysisk aktivitet kan förstärka denna känsla hos personer som lider av depression eller depressiva symtom. Detta i sin tur leder till att fysisk aktivitet undviks. Detta bör framtida legitimerade sjuksköterskor ha i åtanke när fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd hos personer med denna typ av problematik diskuteras. All typ av träning passar inte alla människor, det är därför viktigt att som sjuksköterska vara lyhörd och tillsammans med patienten komma överens om vad hen kan tänka sig att prova på. Det finns flera olika alternativa aktiviteter som inte kräver att man tränar bland andra och det är då sjuksköterskans uppgift att hitta dessa olika alternativ och göra patienten delaktig i valet av aktivitet.
8.2.3 Motivation
Inom sjukvården kommer sjuksköterskor ha möjlighet att ordinera fysisk aktivitet på recept (FYSS, nd). Sjuksköterskan kommer även att möta patienter inom olika områden som drabbats av depression eller depressiva symtom (Skärsäter, 2014). Det är då av stor vikt att veta vad som eventuellt kan motivera dessa patienter till fysisk aktivitet. Resultatet visar att människor i den sociala omgivningen påverkade deltagarna till att fortsätta vara fysiskt aktiva och att andras fysiskt aktiva liv påverkade deltagarna i en positiv riktning. Motivationen kommer möjligtvis från att dessa personer känner trygghet till följd av andras närhet och att det inger en känsla av mening och sammanhang, vilket Dahlberg och Segesten (2010) menar är viktigt för en människas upplevelse av hälsa. För att känna livskraft behövs ett antal olika komponenter som är olika för varje individ och ett exempel är sociala förhållanden (Fagerström, 2017). Att få träna med andra och finnas i ett sammanhang med andra kan ge ökad livskraft vilket leder till att människan lättare kan stå emot
påfrestningar från livet och har lättare att hantera sina depressiva symtom. Detta är viktigt att ha med sig som sjuksköterska när man möter patienter med denna typ av problematik.
Resultatet visar även att personer inom vården kan vara ett stöd och en motivation, exempelvis sjuksköterskor eller fysioterapeuter. Detta bör sjuksköterskan ha i åtanke då det ger en möjlighet att stödja patienten i tillfrisknandet av sin sjukdom och i de fysiska aktiviteter som kan komma att bli aktuella när personen har möjlighet att utföra dem.
9 Kliniska implikationer
Att kunna förstå patientens erfarenheter har betydelse för sjuksköterskan eftersom patientens livsvärld och perspektiv bör vara i fokus för sjuksköterskans vårdande.
Resultatet i denna studie ger en inblick i patientens livsvärld och kan vara till stöd för att motivera patienter till fysisk aktivitet. Kunskapen om de negativa effekter resultatet visade är av betydelse för att identifiera möjliga barriärer patienter kan uppleva av fysisk aktivitet, och på så vis hjälpa sjuksköterskan att stötta och motivera dessa patienter på bästa sätt.
9.1 Förslag på framtida forskning
Författarna upplevde att forskning angående erfarenheter av fysisk aktivitet hos vuxna som lider av depression eller depressiva symtom var begränsad, eftersom det var svårt att hitta artiklar som berörde området. Författarnas problem med att hitta relevanta artiklar skulle också kunna bero på deras bristande kunskaper i sökstrategi.
En annan framtida forskningsfråga som väcktes var varför en del personer upplever en negativ effekt av att träna, trots att forskning med evidens visar att de
fysiologiska effekter fysisk aktivitet har i kroppen borde resultera i ett ökat välbefinnande, och inte ett försämrat välbefinnande.
10 Slutsats
Syftet med denna studie var att belysa erfarenheter av fysisk aktivitet hos personer som lider av depression och depressiva symtom. Slutsatsen visar att erfarenheterna
av fysisk aktivitet hos personer som drabbats av depression eller depressiva symtom var övervägande positiva. Däremot visade resultatet också att all typ av fysisk aktivitet inte passar alla människor. Fysisk aktivitet kan, med förankring i denna studies resultat, skapa mer obehag för människor som drabbats av denna typ av ohälsa istället för att fungera som en behandlande åtgärd. Det är därför viktigt att de professioner som möter denna patientgrupp bär med sig kunskapen om att enskilda patienter kan påverkas olika av fysisk aktivitet.
11 Referenser
Adler, M., Knorring, L., Oreland, L., (2016) Depression – bakgrund och behandling (2016:6). Hämtad från Läkemedelsverkets webbplats:
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/Depression%E2%80%93bakgru nd_och_behandling.pdf
Andersen, P., Lendahls, L., Holmberg, S. & Nilsen, P., (2019) Patients’ experiences of physical activity on prescription with access to counsellors in routine care: a qualitative study in Sweden. BMC Public Health. 2019; 19; 210.
Doi:10.1186/s12889-019-6535-5
Azar, D., Ball, K., Salmon, J., Cleland, V.,J. (2010) Physical activity correlates in young women with depressive symptoms: a qualitative study
International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 20107:3 https://doi.org/10.1186/1479-5868-7-3
Cole, F. (2010). Physical Activity for its Mental Health Benefits: Conceptualising Participation within the Model of Human Occupation. British Journal of
Occupational Therapy, 73(12), 607–615.
https://doi.org/10.4276/030802210X12918167234280
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1.
utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Danielsson, L., Kihlbom, B., Rosberg, S., (2016) "Crawling Out of the Cocoon":
Patients' Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression. Physical Therapy, Volume 96, Issue 8, 1 August 2016, Pages 1241–1250, https://doi.org/10.2522/ptj.20150076
Eddolls, W., McNarry, M., Lester, L., Winn, C., Stratton, G., Mackintosh, K. (2018) The association between physical activity, fitness and body mass index on mental well-being and quality of life in adolescents. Qual Life Res;27(9): 2313–2320 doi:
10.1007/s11136-018-1915-3
Fagerström, L. (2017) Livskraft och livshållning. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I.
(red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur AB.
Field, T., Diego, M., Delgado, J., Medina, L., (2013) Yoga and social support reduce prenatal depression, anxiety and cortisol. Journal of Bodywork and Movement Therapies, volume 17, sida 397-403. https://doi-
org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jbmt.2013.03.010
Folkhälsomyndigheten (2013) Fysisk aktivitet. Hämtad 2019-03-15 Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/fysisk-aktivitet/
Folkhälsomyndigheten (2019) Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Hämtad 2019- 02-28 Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk- halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
FYSS (2011) Rekommendationer om fysisk aktivitet. Hämtad 2019-04-06 från http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/
FYSS (n.d.) Fysisk aktivitet på recept. Hämtad 2019-02-28 Från:
http://www.fyss.se/far/om-fysisk-aktivitet-pa-recept-far/
FYSS (2018) Promoting physical activity. Hämtad 2019-03-22 från
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/3.-Promoting-physical-activity.pdf
Gudmundsson, P., Lindwall, M., Gustafson, D. R., Östling, S., Hällström, T., Waern, M., & Skoog, I. (2015). Longitudinal associations between physical activity and depression scores in Swedish women followed 32 years. Acta Psychiatrica Scandinavica, 132(6), 451-458.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/acps.12419
Henricssons, M. (2012). Diskussion. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Kalling, L., V., (2012) Fysisk aktivitet på recept – en underutnyttjad resurs.
Läkartidningen, (109), 2348-2350.
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/19030/LKT1251s2348_2350.pdf
Klungland Torstveit, M.,(2008) Olika typer av fysisk aktivitet och träning. Hämtad från FYSS hemsida:
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/02/7.-Olika-typer-av-fysisk-aktivitet- och-tr%C3%A4ning.pdf
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2018:1999) Hämtad från riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460
Läkemedelsverket (2016) Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. Hämtat 2019-03-22 från
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard/behandlingsrekommendationer/Info_fran_LV_nr_6_2016_behandlingsrek ommendation_webbpublicering.pdf
Pickett, K., Kendrick, T., Yardley, L., (2017) “A forward movement into life”: A qualitative study of how, why and when physical activity may benefit depression.
Mental Health and Physical Activity, volym (12) 100-109.
doi:10.1016/j.mhpa.2017.03.004
Rogerson, M., Murphy, B., Bird, S., Morris, T. (2012) "I don’t have the heart": A qualitative study of barriers to and facilitators of physical activity for people with coronary heart disease and depressive symptoms. The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity Volym (9). 140. doi:10.1186/1479-5868- 9-140
Searle, A., Calnan, M., Lewis, G., Campbell, J., Taylor, A., & Turner, K. (2011).
Patients' views of physical activity as treatment for depression: a qualitative study.
The British journal of general practice: the journal of the Royal College of General Practitioners, 61(585), 149–156. doi:10.3399/bjgp11X567054
Skärsäter, I., (2014) Psykisk ohälsa. Edberg, A. & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (n.d) KBT (Kognitiv beteende terapi). Hämtad 2019-04-05 från https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarb ete/kbtkognitivbeteendeterapi?fbclid=IwAR37guTmqbt_4hfzXhZF5li2Xs5I_LyED 1XZryRwxhF4_9mxE0EylGww5AQ
Socialstyrelsen (2017) Nationella riktlinjer, vård vid depression och ångestsyndrom.
Hämtad 2019-02-28 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12- 4/Sidor/default.aspx
Socialstyrelsen (2017b) Kraftig ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna.
Hämtad 2019-03-01 Från
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarno chungavuxna
Statens folkhälsoinstitut (2008) FYSS 2008, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Hämtad 2019-03-01 Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/cf793dd29a824eacb8581ca903 eb12ad/fyss_081.pdf
Statens folkhälsoinstitut (2011) FaR -Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Hämtad 2018-02-28 Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1b eff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf
Uebelacker, L., Kraines, M., Broughton, M., Tremont, G., Gillette, T., Epstein- Lubow, G., Abrantes, A., Battle, C., Miller, I. (2017) Perceptions of hatha yoga amongst persistently depressed individuals enrolled in a trial of yoga for depression.
Complementary Therapies in Medicine, volym (34) 149-155.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ctim.2017.06.008
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Hämtad 2019-03-18 från file:///C:/Users/User/Downloads/God-forskningssed-2017%20(1).pdf
Westrin, Å., (2015) Depression hos vuxna. Hämtad 2019-03-15 Från:
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=140
World Health Organisation [WHO] (2018) Mental disorders. Hämtad 2019-02-28 Från https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/mental-disorders
Bilaga 1
Exempel sökstrategi
Sökning Psycinfo
Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
Indexord (Thesaurus)
Depression(emotion) OR Major depression OR Postpartum depression OR Late life depression
Fritextsökning
Physical activity OR Exercise OR
Fritextsökning
Experience* OR Perception*
OR Feel* OR View* OR attitude*
Sökning Cinahl
Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
Indexord (Subject Headings)
Depression
Indexord (Subject Headings)
Physical Activity OR Exercise OR Therapeutic Ecercise
Fritextsökning
Experience* OR Perception OR Attitude* OR Opinion* OR View*
Bilaga 2
Sökschema Psycinfo
Search ID Sökord Antal
träffar
Läst
titel/abstract
Lästa artiklar i fulltext
Inkluderade artiklar
S1 Ämnesord
Major depression OR Late life depression OR Postpartum depression OR
depression(emotion)
143,272
S2 ”Physical activit*” 95,747
S3 Exercise* 84,939
S4 ”Physical exercise*” 37,747
S5 ”Exercise therap*” 15,828
S6 Experience* 635,589
S7 Perception* 540,865
S8 feel* 140,629
S9 View* 295,160
S10 Attitude* 538,812
S11 S2 OR S3 OR S4 OR S5 133,640
S12 S6 OR S7 OR S8 OR S9 OR S10 1,656,116
S13 S1 AND S11 AND S12 1,293
Peer-reviewed 1,017
2009-2019 625 625 10 3
Bilaga 3
Sökschema Cinahl
Search ID Sökord Antal träffar Läst titel/Abstract Lästa artiklar i fulltext
Inkluderade artiklar
S1 MH ”Physical
Activity”
33,882
S2 MH ”Exercise” 43,185
S3 MH ”Depression” 95,261
S4 S1 OR S2 74,019
S5 Experience* 349,178
S6 Perception* 129,881
S7 Attitude* 277,648
S8 Opinion* 34,296
S9 View* 104,581
S10 MH ”Therapeutic
Exercise” 20,153
S11 S1 OR S2 OR S10 92,659
S12 S5 OR S6 OR S7
OR S8 OR S9
726,141
S13 S3 AND S11 AND
S12
434
2009-2019 318
Peer review 290 290 11 4
Bilaga 4
Litteraturmatris
Författare, land, år
Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Gradering
Pickett, Karen;
Kendrick, Tony;
Yardley, Lucy,
England/ 2017
Mental Health and Physical Activity Vol.
12,
“A forward movement into life”: A qualitative study of how, why and when physical activity may benefit depression
To elucidate the change process by exploring physical activity experiences among individuals with self-reported and diagnosed depression or low mood who felt it had or had not helped their mood
- Grounded theory - Totalt 26 deltagare
medverkade i studien.
- Analyserades enligt Grounded theory
Majoriteten av deltagarna beskrev att deras humör och depression hade påverkats positivt av fysisk aktivitet, tre deltagare hade inte upplevt någon påverkan och ett antal deltagare hade blandade upplevelser.
1
Rogerson, Michelle C;
Murphy, Barbara M; Bird, Stephen;
Morris, Tony.
Australien, 2012
The International Journal of
Behavioral Nutrition and Physical Activity Vol. 9,
"I don’t have the heart": A qualitative study of barriers to and facilitators of physical activity for people with coronary heart disease and depressive symptoms
To explore the barriers to and facilitators of physical activity for cardiac patients with depressive symptoms
- Kvalitativ metod - Semi-strukturerad
intervjustudie.
- Totalt 15 deltagare.
- Innehållsanalys.
Deltagarna i studien upplevde både barriärer och motiverande faktorer till att vara fysiskt aktiva.
Barriärer kunde vara brist på kunskap om träning och låg sinnesstämning.
Motiverande faktorer var bland annat positivt stöd från omgivningen och att uppleva positiva
psykologiska förändringar.
1
Uebelacker, Lisa A.; Kraines, Morganne;
Broughton, Monica K.;
Tremont, Geoffrey;
Gillette, L. Tom;
Complementary Therapies in Medicine,
Perceptions of hatha yoga amongst
persistently depressed
To understand depressed individuals'
experiences in a 10- week hatha yoga program
- Kvalitativ metod - Öppna frågor på
enkät
- Totalt 50 deltagare - Mixed method
med randomiserad kontroll studie - Tematisk analys.
Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde att yoga kunde användas som en strategi för att minska depressiva symtom
1
Epstein-Lubow, Gary; Abrantes, Ana M.; Battle, Cynthia; Miller, Ivan W.
United States, 2017
a trial of yoga for depression
Searle, Aidan;
Calnan, Michael;
Lewis, Glyn;
Campbell, John;
Taylor, Adrian;
Turner, Katrina
United
Kingdoms, 2011
British Journal of General Practice,
Patients' views of physical activity as treatment for depression: a qualitative study.
To explore patients' views of physical activity for the treatment of depression in the context of primary care
- Kvalitativ metod, - Djupgående
intervjuer
- Totalt 33 deltagare - Mixed method
med randomiserad kontrollstudie - Tematisk analys
De flesta deltagare upplevde att fysisk aktivitet var en acceptabel behandling för depression.
Fysisk aktivitet kunde förbättra deltagarnas humör och gav en känsla av
distraktion från negativa tankar och en känsla av mening.
1
Azar D; Ball K;
Salmon J; Cleland
International Journal of Behavioral Nutrition &
The aim of this study was to gather
- Kvalitativ metod - Semistrukturerade
Resultat visar att lågt självförtroendet kan
1
Australia, 2010 Physical activity correlates in young women with
depressive symptoms:
a qualitative study.
information about the correlates of physical activity among young women with and without depressive symptoms.
- Totalt 40 deltagare - Tematisk analys
fysisk aktivitet samt att omgivningen kan fungera som en motivation
Fiona Cole
England, 2010
British Journal of Occupational Therapy
Physical activity for its mental health benefits:
conceptualizing participation within the Model of Human Occupation
This article aims to present the research process and discuss the findings concerning barriers and supports to participation, with relevance to occupational therapy practice in mental health
- Kvalitativ metod - djupgående
intervjuer
- Totalt 7 deltagare - tematisk analys
Resultat visar att de faktorer som påverkar deltagandet av fysisk aktivitet hos depressiva var exempelvis personens självbild, intresse för fysisk aktivitet samt omgivningen
1
Danielsson, Louise; Kihlbom, Birgitta; Rosberg, Susanne
Physical Therapy,
"Crawling Out of the Cocoon": Patients'
The purpose of this study was to explore a physical therapy exercise
- Kvalitativ metod - Semistrukturerade
intervjuer
- Totalt 13 deltagare
Majoriteten av deltagarna upplevde positiva
hälsoeffekter till följd av fysisk aktivitet.
1
Sweden, 2016
Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression.
intervention, as experienced by people with major depression.
- Mixed method med randomiserad kontroll studie - Kvalitativ
innehållsanalys
Exempelvis ökat
självförtroende. Ett antal deltagare uppfattade fysisk aktivitet som tråkigt.
Bilaga 5
Malmö högskolas bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknar Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angivet Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angivet Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Patienter med
depression eller depressiva symtom
Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
