9. Avslutande diskussion
9.3 Förslag på vidare forskning
I studiens slutskede har vi funderat kring hur denna studie kan bidra till förslag på framtida studier. Eftersom denna studie utgörs av en fallstudie vore det intressant att genomföra en likadan studie vid andra högskoleinstitutioner för att se hur mycket resultatet skulle skilja sig ifrån det vi kommit fram till i denna studie. Dessa studier skulle dels kunna utföras vid andra handelshögskolor men även vid högskoleinstitutioner som innefattar andra ämnesområden.
Ett annat förslag är att göra en ny fallstudie, vid Handelshögskolan eller någon annan högskoleinstitution som implementerat ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter, för att studera styrkortets effektivitet och användbarhet i organisationen. Kaplan och Norton (Kaplan et al., 1999, s. 19) menar att styrkortet bland annat är användbart för att kommunicera vision och strategi, konkretisera strategin genom mått, planera och sätta upp målsättningar samt stärka strategisk feedback och lärande. Ett förslag på vidare forskning skulle därmed kunna vara att genomföra en ny fallstudie som utreder på vilket sätt styrkortet framför allt är användbart vid en högskoleinstitution. Leder ett balanserat styrkort till verklig förändring? Det är en frågeställning som vår studie inte ger empiriskt stöd för.
Vidare hade denna studie kunnat byggas ut genom fler respondenter som ett försök till att uppnå en än mer detaljerad bild av vilka mått som skulle kunna vara relevanta för att mäta kvalitet- och hållbarhetsaspekter.
Källförteckning
Adolfsson, P., & Solli, R. (2009). Offentlig sektor och komplexitet. Om hantering av mål, strategier och professioner. Hungary; Elanders Kft.
Agenda 21: Earth Summit—The United Nations Programme of Action from Rio de
Janeiro; United Nations: New York, USA 1992.
http://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/Agenda21.pdf [Hämtad 2014-09-20].
Almqvist, R. (2006). New public management - om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll. 1:a uppl. Liber AB
Alves, H., Mainarders, W.E., & Raposo, M. (2010). A relationship approach to higher education institution stakeholder management. Tertiary Education and Management, 16 (3), 159-181.
Arvidsson, K. (2004). Environmental management at Swedish universities.
International Journal of Sustainability in Higher Education, 5(1), 91 - 99.
Arvidsson, K., & Sammalisto, K. (2005). Environmental management in Swedish higher education. International Journal of Sustainability in Higher Education, 6 (1), 18 - 35.
Askling, B., & Almén, E. (1997). From Participation To Competition: Changes in the Notion of Decentralization in Swedish Higher Educational Policy. Teritary Education and Management, 3(3), 199-210.
Askling, B., Bauer, M., & Marton, S. (1999). Swedish Universites Towards Self-regulation: A New Look at Institutional Autonomy. Tertiarty Education and Managment, 5, 175-195.
Bansal, P. (2005). Evolving Sustainably: A Longitudinal Study of Corporate Sustainable Development. Strategic Management Journal, 26(3), 197-218.
Barth, M. (2013). Many roads lead to sustainability: a process-oriented analysis of change in higher education. International Journal of Sustainability in Higher Education, 14(2), 160-175.
Barth, M., Godemann, J., Rieckmann, M., & Stoltenberg, U. (2007) Developing key competencies for sustainable development in higher education. International Journal of Sustainability in Higher Education, 8 (4), 416-430.
Bontis, N., Dragonetti, C.N., Jacobsen, K., & Roos, G. (1999). The knowledge Toolbox:
A review of the tools available to measure and manage intangible resources. European Management Journal, 17(4), 391-402.
Boyne, G.A. (2002). Public and Private Management: What’s the Difference? Journal of Management Studies. 39 (1), 97-122.
Boyne , G .A., & Walker., R.M . (2004). Strategy Content and Public Service Organizations, Journal of Public Administration Research and Theory, 14 (2), 231 – 52.
Bozeman, B. (1987). All Organizations Are Public. London: Jossey-Bass.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Business Research Methods. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press.
Chandler, J.A. (1991). Public Adminstration And Private Management. Is There A Difference? Public Administration, 69, 392-397.
Chang, O.H. & Chow, C.W. (1999). The Balanced Scorecard: A Potential Tool for Supporting Change and Continuous Improvement in Accounting Education. Issues in Accounting Education, 14(3), 395-412.
Christensen, T., Lægreid, P., Roness, G.P., & Røvik, A.K. (2005). Organisationsteori för offentlig sektor. 1:a uppl. Liber Ekonomi
Cortese, D.A (2003). The Critical Role of Higher Education in Creating a Sustainable Future. Planning for Higher Education, 31(3), 15-22.
Cullen, J., Joyce, J., Hassall, T., & Broadbent, M. (2003). Quality in higher education:
from monitoring to management. Quality Assurance in Education, 11(1), 5-14.
Davis, S.A., Edmister, J.H., Sullivan, K., & West, C.K. (2003). Educating sustainable societies for the twenty-first century. International Journal of Sustainability in Higher Education, 4(2), 169-179.
De Bettignies, H-C., & Lépineux, F. (2009). Can Multinational Corporations Afford to Ignore the Common Global Good? Business and Society Review, 114 (2), s. 153-182.
De Lange, D.E., Busch, T., & Delgado-Ceballos, J. (2012). Sustaining Sustainability in Organizations. Journal of Business Ethics, 110 (2), s. 151-156.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur
DiMaggio, J.P., & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48, 147-160.
Dyllick, T., & Hockerts, K. (2002). Beyond the Business Case for Corporate Sustainability. Business Strategy and the Envitonment, 11, 130-141.
Eisenhardt, K.M. & Graebner, M.E., (2007). Theory Building from Cases:
Opportunities and Challenges. Academy of Management Journal, 50 (1), 25-32.
Elkington, J. (1999). Cannibals with forks: the triple bottom line of 21st century business. Eastbourne: Antony Rowe Ltd.
Epstein, M.J., & Wisner, P.S. (2001). Using a balanced scorecard to implement sustainability. Environ Qual Manage, 11(2), 1–11.
Esquer-Peralta, J., Velazquez, L., & Munguia, N. (2008). Perceptions of core elements for sustainability management systems (SMS). Management Decision, 46(7), 1027-1038.
Fernandez, S., & Rainey, G.H (2006). Managing Sucessful Organizational Change in the Public Sector. Public Administration Review, 66(2), 168-176.
Figge, F., Hahn, T., Schaltegger, S., & Wagner, M. (2002). The Sustainability Balanced Scorecard - Linking Sustainability Management to Business Strategy. Business Strategy and the Environment, 11 (5), 269-284.
Freeman, R.E. (1984) Strategic management :a stakeholder approach. Boston: Pitman Giddings, B., Hopwood, B., & O'brien, G. (2002). Environment, Economy and Society:
Fitting them Together into sustainable development. Sustainable Devleopment, 10, 187-196.
Gladwin, N.T., Kennelly, J.J., & Krause, S-T. (1995). Shifting paradigms for sustainable development: Implications for management theory and research. Academy of Management Review, 20(4), 874-907.
Greenwood, R. & Hinings, C.R. (1996). Understanding radical organizational change:
Brining together the old and the new institutionals. Academy of Management Review, 21(4), 1022-1054.
Grönmo (2004). Metoder i samhällsvetenskap. 1:a uppl. Malmö: Liber AB
Hansmann, R. (2010). “Sustainability Learning”: An Introduction to the Concept and Its Motivational Aspects. Sustainability, 2, 2873-2897.
Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitetteratur
Hood, C. (1995). The "New Public Management" in the 1980s: variations on a theme.
Accounting, Organizations and Society, 20 (2/3), 93-109.
Jabbour, C.J.C. (2010). Greening of business schools: a systemic view. International Journal of Sustainability in Higher Education, 11(1), 49-60.
Jennings, P.D., & Zandbergen, P.A (1995). Ecologically Sustainable Organizations: An Institutional Approach. The Academy of Management Review, 20(4), 1015-1052.
Johansson-Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap. Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur
Johnson, G & Scholes, K. (2002). Exploring Corporate Strategy. 6:e uppl. Harlow, England: Pearson Education
Jongboeld, B., Enders, J., Salerno, C. (2008). Higher education and its communities:
Interconnections, interdependencies and a research agenda. Higher education, 56, 303-324.
Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (2001). The strategy focused organization - How Balanced Scorecard companies thrive in the new business environment. 1:a uppl.
Boston, Mass: Harvard Business School.
Kaplan, R. S., Norton, D. P., & Svensson, P. (1999). The balanced scorecard: från strategi till handling. 1:a uppl. Oskarshamn: Tryckeri AB Primo.
Karatzoglou, B. (2012). An in-depth literature review of the evolving roles and contributions of universities to education for Sustainable Development. Journal of
Kemelgor, B., Johnson, S., & Srinivasan, S. (2000) Forces Driving Organizational Change: A Business School Perspective. Journal of Education for Business. 75 (3), 133-137.
Killander, H. (2013, 15 november). Fekis 2013: Industrin efterlyser hållbarhetstänk hos nya ekonomer. Lunds universitet. http://www.lum.lu.se/fekis-2013-industrin-efterlyser-hallbarhetstank-hos-nya-ekonomer/ [Hämtad 2014-10-25]
Lindh, M., Sundeen, J., & Torhell, C. (2010) Från högskolan i Borås till Hombolt . I:
M. Lindh & J. Sundeen, red. Från högskolan i Borås till Humbolt - Den svenska högskolan i motsägelsefull tid. 1:a uppl. Borås: Responstryck AB. Tillgänglig via:
http://bada.hb.se/bitstream/2320/6812/1/Vetskapfprof15.PDF [Hämtad 2014-05-07]
Lundahl, U., & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur
Länsiluoto, A. & Järvenpää, M. (2010). Greening the balanced scorecard. Business Horizons, 53, 385-395.
Merriam, B. (1988). Fallstudien som forskningsmetod. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur Moore, H. M. (2000). Managing for value: Organizational Strategy in For-Profit, Nonprofit and Governmental Organizations. Sage Publications, 29(1), 183-204.
NE (2014), Agenda 21. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/agenda-21 [Hämtad: 2014-05-11]
Nikolaou, E.I., & Tsalis, T.A. (2013). Development of a sustainability balanced scorecard framework. Ecologocal Indicators, 34, 76-86.
Northcott, D., & Taulapapa, M.T. (2012). Using the balanced scorecard to manage performance in public sector organizations: Issues and challanges. International journal of Public Sector Management, 25(3), 166-191.
Nyman, E. (2014, 19 augusti). Jordens ekologiska resurser slut för i år. SvD Nyheter.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/jordens-ekologiska-resurser-slut-for-i-ar_3831090.svd [Hämtad 2014-09-15]
Nørreklit, H. (2000). The balance on the balanced scorecard - A critical analysis of some of its assumptions. Management Accounting Research, 11(1), 65-88
Olve, N-G., Roy, J., & Wetter, M. (1999). Balanced Scorecard i svensk praktik. Uppl.
3:2. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB.
O'neil, H.F., Bensimon, M.E., Diamond, A.M., & Moore, R.M (1999). Implementing an academic scorecard. Change: The Magazine of Higher Learning, 31(6), 32-40.
Otley, D. (2001). Extending the boundaries of management accounting research developing systems for performance management. British Accounting Review, 33, 243-261.
Pandey, I.M. (2005). Balanced Scorecard: Myth and Reality. Vikalpa. 30(1), 51-66 Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB: Lund
Pollitt, C. (1995). Justification by Works or by Faith? Evaluating the New Public Management. SAGE publications, 1 (2), 133-154.
Regeringskansliet (2014) Myndigheter. Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/sb/d/2462 [Hämtad: 2014-09-16]
Robinson, J.(2004). Squaring the circle? Some thoughts on the idea of sustainable development, Ecological Economics. 48, 369-384.
Rondinelli, D., & Vastag, G. (2000). Panacea, Common Sense, or Just a Label? The Value of ISO 14001 Environmental Management Systems. European Management Journal, 18(5), 499-510.
Sahlin-Andersson, K. (2010). Att svåra konsten att leda universitet och högskolor - en balansakt i den högre skolan. I: M. Lind & J. Sundeen, red. Från högskolan i Borås till Humbolt - Den svenska högskolan i motsägelsefull tid. 1:a uppl. Borås: Responstryck AB. Tillgänglig via: http://bada.hb.se/bitstream/2320/6812/1/Vetskapfprof15.PDF [Hämtad 2014-05-07]
Samfak (2012) Nyckeltal 2008-2012. [Tillhandahållet dokument]
Samfak (2013) Delmål, fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier 2013- 2015 http://www.umu.se/digitalAssets/130/130953_bii-samhllsvetenskaplig-fakultet.pdf [Hämtad 2014-08-15]
Samfak (2014) Strategier avancerad nivå.
https://www.aurora.umu.se/enheter/samfak/Planeringuppfoljning/Visioner-och-strategier/. [Hämtad 2014-08-20]
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012). Research methods for business students. 6:e uppl. Pearson Education Limited
Sayed, N. (2013). Ratify, reject or revise: balanced scorecard and universities.
International Journal of Educational Management, 27 (3), 203-220.
SCB (u.å) Statliga förvaltningsmyndigheter.
http://www.myndighetsregistret.scb.se/Myndighet.aspx [Hämtad 2014-09-20]
Sedlacek, S. (2013). The role of universities in fostering sustainable development at the regional level. Journal of cleaner production. 48, 74-84.
SFS 1992:1434 Högskolelagen. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 2009:907 Förordning om miljöledning i statliga myndigheter. Stockholm:
Justitiedepartementet
Shriberg, M. (2002), “Sustainability in United States higher education: organizational factors influencing campus environmental performance and leadership”
Doktorsavhandling. Ann Arbor: University of Michigan. Tillgänglig via:
http://promiseofplace.org/research_attachments/Shriberg2002SustainabilityinHigherEdu .pdf [Hämtad 2014-05-07]
Sibbel, A. (2009). Pathways towards sustainability through higher education.
International Journal of Sustainability in Higher Education, 10(1), 68-82.
Simmonds, K. (1981). Strategic managment accounting. Management accounting (UK),
SIS, (u.å). Hur du certifierar dig mot ISO 14001. Swedish Standards Institute.
http://www.sis.se/tema/ISO14001/Hur-du-certifierar-dig-mot-ISO-14001/ [Hämtad 2014-10-14]
Sjöberg, K., & Wästerfors, D. (2008). Uppdrag: Forskning. Konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber
Stephens, J.C., Hernandez, M.E., Román, M., Graham, A.C., & Scholz, R.W. (2008).
Higher education as a change agent for sustainability in different cultures and contexts.
International Journal of Sustainability in Higher Education, 9 (3), 317-338.
Stromquist, N.P (2007). Internationalization as a respose to globalization: Radical shifts in university environment. Higher Education, 53, 81-105.
Svanström, M., Lozano-García, F.J., & Rowe, D. (2008). Learning outcomes for sustainable development in higher education. International Journal of Sustainability in Higher Education, 9(3), 339-351.
Thurén, T. (2005). Källkritik. 2:a uppl. Falköping: Liber AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur
UKÄ (2014). Lagar och regler som styr högskolan. Universitetskanslerämbetet.
http://www.uka.se/studentratttillsyn/lagarochreglersomstyrhogskolan.4.782a298813a88 dd0dad800011224.html [Hämtad 2014-09-20]
UNSECO, (2007). UNESCO and sustainable development. Tillgänglig via:
http://unesdoc.unesco.org/images/0013/001393/139369e.pdf [Hämtad 2014-05-04]
USBE (2014a) Hållbarhetsutredning 2013, Handelshögskolan, Umeå universitet.
Utredningen avser 2012 års verksamhet. Umeå mars 2014. [Tillhandahållet dokument]
USBE (2014b) Verksamhetsplan 2014 för Handelshögskolan gemensamt.
Handelshögskolan, Umeå universitet [Tillhandahållet dokument]
USBE (2014c) Handelshögskolan vid Umeå universitet. Handelshögskolan, Umeå universitet http://www.usbe.umu.se/ [Hämtad 2014-04-28]
Van Weenen, H. (2000). Towards a vision of a sustainable university. International Journal of Sustainability in Higher Education, 1(1), 20-34.
Velazquez, L., Munguia, N., & Sanchez, M. (2005). Deterring sustainability in higher education institutions - An appraisal of the factors which influence sustainability in higher education institutions. International Journal of Sustainability in Higher Education, 6 (4), 383-391.
Walker, D. (2008). Sustainability: Environmental management, transparency and competitive advantage. Journal of Retail & Leisure Property, 7(2), 119-130.
WCED (1987). Our common future, UN World Commission on Environment and Development. http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf [Hämtad 2014-05-01]
Wright, T. & Horst, N. (2013). Exploring the ambiguity: what faculty leaders really think of sustainability in higher education. International Journal Of Sustainability In Higher Education, 14 (2), 209-227.
Yin, R. (2003). Case study research – design and methods. 3:e uppl. Thousand Oaks:
Sage Publications
Yin, R. (2006). Fallstudier: design och genomförande. 1:a uppl. Malmö: Liber
I Bilaga 1: Intervjuguide 1
Ledning respondent 1 Bakgrundsinformation
1. Hur länge har du arbetat som vid Handelshögskolan?
2. Vilka tidigare erfarenheter har du?
Vision, mission och strategi
3. Vilka strategier har ni för att nå er vision och mission?
4. Anser du att alla medarbetare är medvetna om Handelshögskolans vision och mission?
a. Hur kommuniceras vision och mission idag och varför?
Mål och uppföljning
5. Vilka är era övergripliga strategiska mål?
6. Vilka ekonomiska mål har ni?
7. Vilka hållbarhetsmål har ni?
8. Vilka är era mest kritiska framgångsfaktorer för att uppnå dessa mål?
9. Hur ser uppföljningsprocessen av målen ut idag?
a. Mäter ni verksamhetens prestationer i dagsläget? I så fall hur?
b. Vilka är i så fall de viktigaste nyckeltalen?
Intressenter
10. Vilka är era viktigaste intressenter?
11. Hur kan ni tillgodose dessa intressenters behov?
Ansvar och hållbar utveckling
12. Vilket ansvar anser du att Handelshögskolan, som offentlig och akademisk verksamhet, har med avseende på hållbarhet?
13. Hur har ni möjlighet att påverka för att bidra till en hållbar utveckling?
14. Hållbar utveckling och socialt ansvarstagande definieras ofta utifrån tre olika dimensioner; socialt, ekonomisk och miljömässig.
a. Hur arbetar ni med dessa områden?
15. Vilka drivkrafter ligger bakom ert hållbarhetsarbete?
16. Anser du att arbetet för en hållbar utveckling kan ha en positiv effekt på andra prestationer i verksamheten? I sådant fall vilka?
17. Vilka är de största svårigheterna och/eller utmaningarna med hållbarhetsarbetet för Handelshögskolan?
Bilaga 2: Intervjuguide 2
forskning och utbildning respondent 2-6 och 13
Bakgrundsinformation
1. Hur länge har du arbetat vid Handelshögskolan och vilken tjänst har du idag?
2. Vilka tidigare erfarenheter har du?
Vision och mission
3. Den mission och vision vi har tagit del av betonar vikten av hög kvalitet på utbildningen/forskningen. Vad innebär en hög
utbildningskvalité/forskningskvalitet?
Mål och uppföljning
4. Vilka mål arbetar ni mot i ditt verksamhetsområde?
5. Vilka ekonomiska mål finns det?
6. Vilka är era strategier för att uppnå målen?
7. Hur mäts verksamhetens prestationer i dagsläget?
Intressenter
8. Vilka är ditt verksamhetsområdes viktigaste intressenter?
9. Hur kan ni tillgodose dessa intressenters behov?
10. Vilka anser ni är Handelshögskolans viktigaste intressenter med avseende på hållbarhet?
Ansvar och hållbar utveckling
11. Vad innebär hållbar utveckling för dig?
12. Hur kan ditt verksamhetsområde arbeta för att främja en hållbar utveckling?
13. Vilket ansvar anser du att ni som akademisk verksamhet har med avseende på hållbarhet?
14. Vilka drivkrafter anser du ligger bakom arbetet med att integrera hållbarhet i verksamheten?
15. Vilka svårigheter och utmaningar finns det?
16. Hållbar utveckling och socialt ansvarstagande definieras ofta utifrån tre olika dimensioner; socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Hur arbetar ni med dessa områden?
III Bilaga 3: Intervjuguide 3
Samverkan respondent 7-8 och 13 Bakgrundsinformation
1. Hur länge har du arbetat vid Handelshögskolan och vilken tjänst har du idag?
2. Vilka tidigare erfarenheter har du?
Mål och uppföljning
3. Vilka mål arbetar ni mot i ditt verksamhetsområde?
4. Vilka ekonomiska mål finns det?
5. Vilka är era strategier för att uppnå målen?
6. Hur mäts verksamhetens prestationer i dagsläget?
Intressenter
7. Vilka är ditt verksamhetsområdes viktigaste intressenter?
8. Hur kan ni tillgodose dessa intressenters behov?
Ansvar och hållbar utveckling
9. Vilka anser ni är Handelshögskolans viktigaste intressenter med avseende på hållbarhet?
10. Vad innebär hållbar utveckling för dig?
11. Hur kan ditt verksamhetsområde arbeta för att främja en hållbar utveckling?
12. Vilket ansvar anser du att ni som akademisk verksamhet har med avseende på hållbarhet?
13. Vilka drivkrafter anser du ligger bakom arbetet med att integrera hållbarhet i verksamheten?
14. Vilka svårigheter och utmaningar finns det?
15. Hållbar utveckling och socialt ansvarstagande definieras ofta utifrån tre olika dimensioner; socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Hur arbetar ni med dessa områden?
Bilaga 4: Intervjuguide 4 Hållbarhet respondent 9-11 Bakgrundsinformation
1. Hur länge har du arbetat inom Handelshögskolan och vilken tjänst har du?
2. Vilka tidigare erfarenheter har du?
Ansvar och hållbar utveckling
1. Hur tolkar du begreppet hållbar utveckling?
2. Hållbar utveckling beskrivs ofta utifrån tre dimensioner; miljö, sociala och ekonomiska. Hur anser du att Handelshögskolan arbetar med dessa områden?
3. Vilket ansvar anser du att Handelshögskolan, som offentlig och akademisk verksamhet, har med avseende på hållbarhet? och gentemot vilka intressenter?
4. Hur har ni, som offentlig verksamhet, möjlighet att påverka för att bidra till en hållbar utveckling i samhället?
5. Vilka drivkrafter ligger bakom ert hållbarhetsarbete?
6. Anser du att arbetet för en hållbar utveckling kan ha en positiv effekt på andra prestationer i verksamheten? I sådant fall vilka?
7. Vilka är de största svårigheterna och/eller utmaningarna med hållbarhetsarbetet för Handelshögskolan?
8. Vilka hållbarhetsmål arbetar ni efter idag?
a. Hur sker uppföljningen av dessa?
b. Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna, det vill säga vad krävs för att nå era hållbarhetsmål?
V Bilaga 5: Intervjuguide 5
Administration respondent 12 Bakgrundsinformation
1. Hur länge har du arbetat inom Handelshögskolan och vilken tjänst har du?
2. Vilka tidigare erfarenheter har du?
Ekonomi
3. Vilka ekonomiska mål arbetar ni efter?
a. Vilka är de främsta ekonomiska nyckeltalen?
4. Vilka strategier har ni för att nå dessa mål?
5. Vilka är de främsta utmaningarna att uppnå dessa mål
Handelshögskolan Umeå universitet 901 87 Umeå