I den här studien så kom all information, insamlad via intervjuer, angående
engelskundervisningen på naturbruksprogrammet från tre lärare. Det hade varit mycket intressant att vidga perspektivet och få insyn i hur de eleverna som lärarna har ser på sin undervisning. Jag har i studien presenterat några av lärarnas tankar kring den undervisning som är kopplad gentemot elevernas yrkesinriktning, hur de reflekterar kring om detta ökar motivationen hos eleverna mm, men elevernas egna perspektiv är helt bortskalat.
En annan aspekt som jag ser skulle vara väl lämplig för vidare studier ligger på en mer organisatorisk nivå. Jag går i min studie in väldigt kort i lärarnas arbetsmiljö, och hur deras arbetsrumssituation underlättar eller stjälper eventuella samarbeten mellan kollegor. Detta ser jag som ett utmärkt område för vidare studier, kanske inte bara rent rumsmässigt, men även gällande arbetslagssammansättning, huruvida lärarna har möjlighet att samplanera i ämneslag mm. För att lärare ska få till bra samarbeta krävs det en bra nog arena för att detta samarbeta ska få bra förutsättningar – att därför undersöka just de förutsättningar som finns på
35
8 Referenser
Armstrong, A. C. (1908). The Evolution of Pragmatism. The Journal of Philosophy,
Psychology and Scientific Methods, 5(24), 645–650. JSTOR.
https://doi.org/10.2307/2011792
Dewey, J. (1997). Demokrati och Utbildning (N. Sjödén, Övers.). Bokförlaget Daidalos AB.
Falk-Lundqvist, Å., Hallberg, P.-G., Leffler, E., & Svedberg, G. (2011). Entreprenöriell
Pedagogik i Skolan—Drivkrafter för Elevers Lärande (1:a uppl.). Liber AB.
Henry, A., Korp, H., Sundqvist, P., & Thorsen, C. (2018). Motivational Strategies and the Reframing of English: Activity Design and Challenges for Teachers in Contexts of Extensive Extramural Encounters. Tesol Quarterly, 52(2), 247–273.
https://doi.org/10.1002/tesq.394
Hickman, L. A., & Alexander, T. M. (2009). The Essential Dewey: Ethics, Logic, Psychology. Indiana University Press.
http://ebookcentral.proquest.com/lib/umeaub-ebooks/detail.action?docID=923147
Kilpatrick, W. (1918). Kilpatrick—The Project Method (1918). Teachers College Record,
19(4). http://www.educationengland.org.uk/documents/kilpatrick1918/index.html
Legg, C., & Hookway, C. (2019). Pragmatism. I E. N. Zalta (Red.), The Stanford
Encyclopedia of Philosophy (Spring 2019). Metaphysics Research Lab, Stanford
University. https://plato.stanford.edu/archives/spr2019/entries/pragmatism/
Lightbown, P. M., & Spada, N. (1999). How Languages are Learned (7:e uppl.). Oxford University Press.
36
Lindberg, V. (2002). Yrkesutbildning i omvandling—En studie av lärandepraktiker och
kunskapstransformationer. Stockholms universitets förlag.
https://ebookcentral.proquest.com
Lundahl, B. (2012). Engelsk Språkdidaktik: Texter, kommunikation, språkutveckling (3:e uppl.). Studentlitteratur.
Peirce, C. S., & Eisele, C. (1976). Mathematical Philosophy. De Gruyter, Inc.
http://ebookcentral.proquest.com/lib/umeaub-ebooks/detail.action?docID=929206 Ryan, A. (1996). Pragmatism, Social Identity, Patriotism, and Self-Criticism. Social Research,
63(4), 1041–1064.
Skolinspektionen. (2014). Undervisning på Yrkesprogram (Kvalitetsgranskning 2014:5). Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/yrkesprogram/05-yrkesprogram-sammanfattning.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan för Gymnasieskolan 2011, Examensmål och
Gymnasiegemensamma Ämnen.
Stigmar, M. (2002). Metakognition och Internet: Om Gymnasieelevers
Informationsanvändning vid Arbete med Internet. Växjö University Press.
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206681/FULLTEXT01.pdf
Trost, J. (2005). Kvalitativa Intervjuer (3:e uppl.). Studentlitteratur.
Utvær, K. S. B. (2014). Explaining Health and Social Care Students’ Experiences of Meaningfulness in Vocational Education: The Importance of Life Goals, Learning Support, Perceived Competence, and Autonomous Motivation. Scandinavian Journal
37
of Educational Research, 58(6), 639–658.
https://doi.org/10.1080/00313831.2013.821086
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
38
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Hur länge har du jobbat som lärare? a. Specifikt engelska?
b. Annan arbetslivserfarenhet? 2. Hur länge på Naturbruksprogrammet?
a. Specifikt engelska?
3. Har du andra erfarenheter från naturbrukssidan? a. Eget intresse?
4. Brukar du (engelskläraren) samarbeta med yrkeslärare för att genomföra din undervisning?
a. Om ja, på vilket sätt?
5. Hur stor procent anser du är i grunden uppgifter som är kopplade till elevernas framtida yrke? Är vissa områden bättre lämpade att koppla till yrket? (läroplanen) 6. Vilka delar du arbetsrum med? Hur ser den fysiska miljön ut på skolan. Skoltradition.
Läroböcker. Kollegialt samarbete inom ämnet. Ensam med engelska?
7. Ser du en skillnad i elevernas respons och arbetsinsats när uppgiften är kopplad till deras yrkesliv jämfört med när den inte är det?
8. På vilket sätt behöver du stöd för att genomföra uppgifter kopplade till elevernas framtida yrkesliv? Och ytterligare, får du det stödet?
a. Samplanering b. Schema c. Arbetslag d. Lokaler
9. Kan du ge ett exempel på en uppgift du använt som kopplar till elevernas yrke? 10. Hur ser skolan och resterande personal på att jobba ämnesöverskridande? 11. Finns det någon sambedömning mellan engelskan och yrkeslärarna?
12. Vilka element i en uppgift underlättar för eleverna? Ger ökad kunskapsinlärning? 13. Vilka är grundpelarna för lyckad ämnesintegrering?
39
Bilaga 2
Informationsbrev
Information om studien:
Engelska på Naturbruksprogrammet
Examensarbete
Denna studie skall undersöka hur engelskundervisningen på naturbruksprogrammet ser ut. Främst skall studeras hur/om lärarna jobbar ämnesöverskridande och inkluderar elevernas yrkesinriktning i engelskundervisningen. Därtill kommer studien att behandla vilka förutsättningar lärarna har att för att jobba ämnesöverskridande mot elevernas yrkesinriktning.
För att studera ovanstående kommer en del personuppgifter samlas in. Dessa personuppgifter behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt, och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstad universitets studieregister. Därefter kommer uppgifterna att förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av
personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se. Kontaktuppgifter: