Förslag på vidare forskning

Som förslag på vidare forskning anser jag att det hade varit intressant att undersöka hur vägledare som studerat genuskunskap använder sig av genusperspektiv i sina vägledningssamtal. Hur kan litteratur på utbildningen och samtalsmodeller förbättras med hjälp av vägledarnas kunskap, för att uppnå de genusperspektiv som Malmö Högskola ska ha?

Källförteckning

Beauvoir, Simone de (1986). Det andra könet . 4. uppl. Stockholm: AWE/Geber

Butler, Judith (2005). Könet brinner!: texter . Stockholm: Natur och kultur

Connell, Raewyn (2003). Maskuliniteter. 2. tr. Göteborg: Diadalos

Connell, Raewyn (2003). Om genus . Göteborg: Daidalos

Cox, Roland (2005). Jämställt vägval: studie- och yrkesvägledning med genusperspektiv Gävle: Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län

Dalen, Monica (2008). Intervju som metod . 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Gemzöe, Lena (2002). Feminism . Stockholm: Bilda

Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former . 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Josefson, Helena (2005). Genus - hur påverkar det dig? . 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Lindh, Gunnel (2007). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen . 2. tr. Stockholm: HLS förlag

Mulinari, Diana, Sandell, Kerstin & Schömer, Eva (red.) (2003). Mer än bara kvinnor och

män: feministiska perspektiv på genus . Lund: Studentlitteratur

Pettersson, Lena (2001). Genus i och som organisation: översikt om svensk

arbetslivsforskning med genusperspektiv . Stockholm: Santérus

Roman, Christine (2004). Familjen i det moderna: sociologiska sanningar och feministisk

kritik . 1. uppl. Malmö: Liber

Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval, genus

Thurén, Britt-Marie & Sundman, Kerstin (red.) (1997). Kvinnor, män och andra sorter:

genusantropologiska frågor . Stockholm: Carlsson

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer . 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ulfsdotter Eriksson, Ylva (2006). Yrke, status & genus: en sociologisk studie om yrken på en

segregerad arbetsmarknad . Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/16843

Elektroniska länkar:

http://www.edu.mah.se/vintagecourselists/LSYVY/2004.htm

www.scb.se

På tal om kvinnor och män:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0202_2006a01_br_x10st0601.pdf

Studie- och yrkesvägledning – med eller utan ett genusperspektiv: http://dspace.mah.se/handle/2043/2521

Tjejigt och killigt – allting är inriktat till något:

http://dspace.mah.se/bitstream/2043/7722/1/Examensarbete%2c%20Lagercrantz%2c%20Bass ini.pdf

Den könsuppdelade arbetsmarknaden: http://www.ud.se/sb/d/108/a/17289 Etiska principer:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Genusperspektivet på Malmö Högskola:

Bilaga 1.

Intervjuguide

 Hur länge har du arbetat som vägledare?

 Vad var det som gjorde att du valde att utbilda dig och arbeta som studie- och yrkesvägledare?

 Vad har du arbetat med tidigare?

 Har du någon annan utbildning på eftergymnasialnivå?

 Använder du dig av någon speciell teori/metod i samtal? I så fall vilken/vilka. Varför just den/dessa?

 Vad tänker du på då du hör ordet genus?

 Har du någon uppfattning om de elever du möter väljer könstraditionella val eller inte?  Anser du att du som vägledare kan påverka könsarbetsfördelningen på

arbetsmarknaden? - Om ja, på vilket sätt?

- Vem/vilka har påverkat dig att agera på detta sätt?

- Tycker du att du som vägledare Ska påverka könsfördelningen?

 Malmö Högskola har fyra perspektiv genus, miljö, migration och etnicitet - vilken eller vilka av dessa ämnen anser du berördes mest under utbildningen? - vilka av dessa har du störst behållning av ute på fältet?

 Hur ser du på dina egna genuskunskaper? Varifrån anser du att du har tillägnat dig dem?

 Hur ser du på behovet av kunskap om genus i yrket som studie- och yrkesvägledare?  Hur väl anser du att kunskapen om genus uppfyllts under utbildningen?  Har du några förslag på vad eller hur förbättringar skulle kunna ske inom ämnet

Bilaga 2.

Nedan presenterar jag några av Studie- och yrkesvägledarprogrammets kurser och upplägg för att få en bild av vad som ingår i utbildningen. Jag kommer gå in djupare på de punkter där Högskolans tre perspektiv, klass, genus och etnicitet berörs. Jag är väl medveten om att de tre perspektiven kan beröras i mindre skala i litteraturen även om det inte är det boken i huvudsak tar upp och berör. Jag har på grund av tidsramen ingen möjlighet att gå igenom all litteratur på den grundliga nivån som skulle krävas för att se om de tar upp genusperspektivet.

Termin 1

Introduktion och

kommunikation (10 p) Individ och samhälle (10 p)

Termin 2 Vägledningens grunder (10 p) Den föränderliga människan (10 p) Termin 3 Karriärutveckling och vägledning (10 p)

Information och pedagogiska processer (10 p)

Termin 4

Arbetsliv och

omvärlden (10 p)

Vetenskaplig teori och

metod (5 p) Valbara kurser Vägledning och arbetsrehabilitering (5 p) Internationell vägledning (5 p) Termin 5 Examensarbete (10 p) http://www.edu.mah.se/vintagecourselists/LSYVY/2004.htm

Under första terminen på Studie- och yrkesvägledarutbildningen är ett av lärande målen enligt kursplanen att ”kunna reflektera över hur begreppen klass, genus och etnicitet förhåller sig till begreppen socialisation och väljande”(www.edu.mah.se) i kursen Individ och

samhälle. I denna första kurs nämns inte genusperspektivet överhuvudtaget.

Under termin två i kursen Vägledningens grunder är syftet bl.a. att studenterna ska få grundläggande kunskaper om modeller och teorier för samtal och vägledning. Under Innehåll

och kursens delkurser/moment kan vi läsa att ”i kursen ingår samtals- och vägledningsteorier

där särskild vikt läggs vid tillämpning och reflektion. Härvid belyses också betydelsen av perspektiven klass, genus och etnicitet”(www.edu.mah.se). Jag ser ingen tydlig koppling mellan genusperspektivet och litteraturen. Dock kan det vara på samma sätt som jag tidigare nämnt att det ingår i litteraturen i mindre omfattning men det finns ingen litteratur som tydligt

belyser genusperspektivet. Studenterna skall också resonera kring hur värderingar och attityder påverkar vägledaren och den sökande.

I kursen Den föränderliga människan berörs klass och etnicitet i litteraturen och det övergripande temat är psykologiska och teoretiska perspektiv på individens förändring och utveckling. Litteraturen tar bland annat upp kulturmöten, identitet och ungdomar. Även den sociala omgivningens påverkan, kommunikation, attityder och värderingar. Känsla av gemenskap och utanförskap, identitetsförlust och invandring. Genus nämns inte i kursplanen och kan heller inte utläsas ur litteraturlistan.

Under den tredje terminen på utbildningen ligger två kurser. Karriärutvecklig och vägledning samt Information och pedagogiska processer. I den först nämnda kursen kan vi under

lärandemål läsa att studenterna efter avslutad kurs skall ” ha förståelse för hur klass, genus, etnicitet och miljö påverkar individens karriärutveckling”(www.edu.mah.se). Under rubriken

Innehåll och kursens delkurser/moment uppges det att ett av momenten i kursen handlar om

karriärutvecklingsteorier där en stor ”vikt läggs vid deras relation till olika gruppers bakgrund och erfarenheter”(www.edu.mah.se). Detta tolkar jag som att man i detta moment fokuserar på klass och etnicitet. I litteraturlistan finns Roland Cox bok, Jämställt vägval med och denna bok är tydligt kopplad till genus och dess påverkan på individen. Under rubriken Bilaga 1kan vi läsa följande

Innehållet i kurs 5 har en naturlig anknytning till Malmö högskolas perspektivområden. Kursen behandlar hur människor väljer eller av andra anledningar når olika utbildnings- och yrkespositioner. I det sammanhanget belyses, diskuteras och analyseras vilken betydelse klass, genus, etnicitet och miljö har för de olika val, främst avseende utbildning och yrke, som individer och grupper ställs inför(www.edu.mah.se).

I kursen Information och pedagogiska processer framgår inte någon av de tre perspektiven tydligt, däremot under lärandemål kan vi läsa att efter avslutad kurs skall studenten ” utifrån olika perspektiv kunna beskriva processer som påverkar människors utveckling och lärande”(www.edu.mah.se). Vilka dessa perspektiv är framkommer inte i kursplanen.