Förslag på vidare forskning

Förhoppningsvis har den har uppsatsen i någon mån bidragit till en ökad förståelse hur gymnasieungdomar uppfattar politik, politiskt deltagande och undervisning om politik i samhällskunskap, och som på så sätt

45 kan utgöra ett underlag när samhällskunskapslärare planerar och genomför undervisning om politik. Ett bärande begrepp i min uppsats har varit politik och dess tre delar polity, politics, och policy. Någon som hade varit intressant att studera vidare är om elevers uppfattningar och intresse för politik påverkas beroende på vilken del av politikbegreppet som betonas och lyfts fram i samhällskunskapsundervisningen. Ett sätt är att göra klassrumstudier där undervisningen antingen tar sin utgångspunkt i policydimensionen eller i politydimensionen och se om olika undervisningsupplägg har en påverkan på elevers uppfattningar om politik.

46 Referenser

Almgren, E (2006). Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i skolan.

Amnå, E., Ekström, M. & Stattin, H. (2016). Ungdomars politiska utveckling: slutrapport från ett

forskningsprogram. Göteborg: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Makadam.

Bengtsson, Å. (2008). Politiskt deltagande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Broman, A (2009). Att göra en demokrat?: demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskola. Karlstad: Karlstads universitet

Bronäs, A (2000). Demokratins ansikte: en jämförande studie av tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Stockholm: HLS förlag

Bronäs, A (2003). Demokrati i samhällsundervisningen – kunskap eller fostran?. I Selander, S (Red.),

Kobran, nallen och majjen: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning (ss. 189–202).

Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Bäck, E., Bäck, H. & Gustafsson, N. (2015) Ungas politiska deltagande: Nya former och aktivitet genom sociala medier? I SOU 2015:96 Låt fler forma framtiden! Forskarantologi. Stockholm: Elanders Sverige, ss. 653–706.

Bäck, H., Larsson, T. & Erlingsson, G.Ó. (2012). Den svenska politiken strukturer, processer och resultat. Johanneshov: TPB.

Ekman, J & Amnå, E (2010). Politiskt deltagande och andra former av samhällsengagemang: en typologi. I Ekman, J & Linde, J (Red.), Politik, protest, populism – deltagande på nya villkor (ss. 34–60). Malmö: Liber AB

Ekman, T (2007). Demokratisk kompetens: om gymnasiet som demokratiskola. Göteborg: Göteborgs universitet

47 Eriksson, C (2006). ”Det borde vara folket som bestämmer”: En studie av ungdomars föreställningar om

demokrati. Örebro: Örebros universitet

Forsberg, Å. (2011). Folk tror ju på en om man kan prata deliberativt arrangerad undervisning på

gymnasieskolans yrkesprogram. Karlstad: Karlstads universitet

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & kultur.

Jarl, M (2004). En skola i demokrati?: föräldrarna, kommunen och dialogen. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen.

Karlefjärd, A (2011). Att rymmas inom sitt friutrymme: om samhällskunskapslärares tolkning, anpassning

och undervisning. Karlstad: Karlstads universitet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur Lundquist, L. (1993). Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket

Odenstad, C (2010). Prov och bedömning i samhällskunskap: en analys av gymnasielärares skriftliga

prov. Karlstad: Karlstads universitet.

Politik. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/politik

Sandahl, J (2013) Being Engaged and Knowledgeable: Social Science Thinking Concepts and

Students ́Civiv Engagement in Teaching on Globalisation. Nordidactiva- Journal of Humanities and Social

Science Education. 2013:1 (s. 158–179)

Skolverket (2003). Ung i demokratin: gymnasieelevers kunskaper och attityder i demokrati- och

samhällsfrågor. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). ICCS 2016: kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och

48 Sörbom, A. (2002). Vart tar politiken vägen?: om individualisering, reflexivitet och görbarhet i det

politiska engagemanget. Stockholm: Stockholms universitet

Ungdomsstyrelsen (2001). Ung i demokratin: Ungdomsstyrelsens sammanfattning av 14-15-åringars

demokratiska värderingar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen

Wall, P. (2011). EU-undervisning: En jämförelse av undervisning om politik på nationell och europeisk

nivå. Karlstad: Karlstads universitet

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

49 Bilaga 1

Intervjuguide

Intervjuguide – Fokusgrupper

Syfte: Att undersöka elevers uppfattningar om politik, politisk deltagande och vilken roll samhällskunskapsundervisningen har spelat för deras uppfattning och förståelse av politik och politiskt deltagande.

Inledning – Presentation av viktig information: Syftet med intervjun, konfidentialitet, att den kommer spelas in, att allas åsikter är lika mycket värda och att jag inte söker ”rätt” svar, utan deras uppfattningar, frivilligt man får avbryta om vill.

Uppfattningar om politik

1. Kan du berätta vad du tänker på när du hör ordet politik?

2. Upplever du politik någon som ligger nära din vardag eller upplevs det som något avlägset? 3. Upplever du politik som något positivt eller negativt?

4. Om du jämför ordet samhällsfrågor med politik, är det någon skillnad de två orden emellan? Uppfattningar om Politiskt deltagande

1. Om du som medborgare vill påverka politiskt, hur kan du göra då? 2. Har du själv vara delaktig politiskt på något sätt?

3. På vilka sätt kan du tänka dig att delta politiskt och vilka deltagandeformer kan du inte tänka dig? 4. Känner du att det finns ett värde i att som medborgare vara att delta politiskt?

Samhällskunskapsundervisningen

1. Om du tänker tillbaka på samhällskunskapsundervisningen hur har politik framställts och vilka delar har ni gått igenom?

2. Har samhällskunskapsundervisningen påverkan din syn på politik? (Hur har det påverkat/varför har det påverkat?)

3. Vilka kunskaper om politik känner du att samhällskunskapsundervisningen har givit dig?

4. Har samhällskunskapsundervisningen på något sätt bidragit till ett intresse för politik? Om nej/ om Ja: I så fall, på vilket sätt/varför/hur?

5. Har undervisningen berör begrepp som makt och demokrati? I vilka sammanhang i så fall? 6. Vilken syn på medborgaren i demokratin tycker du att samhällskunskapsundervisningen har

50 7. Har du fått ha inflytande över undervisningen? Innehåll/arbetssätt?

8. Har politik varit en fortlöpande och återkommande del av undervisningen eller har det mer varit knutit till ett specifikt undervisningsavsnitt?

9. Har samhällskunskapsundervisningen på något sätt tagit upp hur du kan påverka samhället? Vilka sätt har i så fall tagit upp?

10. Känner du att du har fått uttrycka dina åsikter på samhällskunskapslektionen?

Sonderande frågor: Kan du utveckla det?

Kan du säga något mer än det? Har du fler exempel på det? Hur menar du?

Förklara vidare?

Tolkande/validerande frågor Tidigare sa du att…

Som jag tolkade det så tänker du så här… Du menar alltså att…