nader, vilket skulle kräva redovisning och granskning i samband med stats- bidragsrekvisitionen på ett sätt som helt strider mot tanken bakom för
slagen om förenkling av statsbidragsgivningen genom generaliserande be
räkningar.
Statsbidrag till sådana skolskjuts- och inackorderingskostnader, som är en direkt följd av fortsättningsskolväsendets centralisering i ett distrikt, utgår enligt andra grunder än till kostnaderna för skjutsning och inackor
dering av elever i folkskolan. De invecklade bestämmelserna i den så kallade centraliseringskungörelsen avsåg ursprungligen att ge till resultat en täck
ning till hundra procent av ett distrikts kostnader för centralisering av fortsättningsskolan, men på grund av olika omständigheter har det faktiska läget nu blivit, att ett sådant resultat sällan inträffar. De sakkunniga redo
visar sålunda, att bidragsprocenten till inackorderingskostnader för de olika folkskolinspektionsområdena redovisningsåret 1953/54 varierade från 100 till 37 och att distrikten i genomsnitt erhöll endast 58,5 procent i bidrag för detta ändamål. Även till kostnaderna för skolskjutsar, som anordnats till följd av centraliseringsåtgärder, varierade bidragsprocenten och upp
gick i genomsnitt till 87. Medelbidraget till centraliseringskostnaderna redo
visningsåret 1953/54 utgjorde 75 procent av distriktens verkliga kostna
der. Det är således, som de sakkunniga framhåller, tydligt att statsbidrags
systemet enligt centraliseringskungörelsen numera leder till orättvisa resul
tat de olika distrikten emellan.
Något annat skäl att ha särskilda bestämmelser om bidrag till skolskjut
sar och inackordering, som föranledes av fortsättningsskolans centralise
ring, än att det ansetts, att bidraget skall utgå med belopp, som skiljer sig från dem som anses lämpliga i fråga om den egentliga folkskolan, torde inte finnas. Då hundraprocentsregeln i realiteten är övergiven och bestämmel
serna för åtskilliga distrikt, i synnerhet i glesbebyggda trakter, resulterar i bidrag efter en låg procentsats, synes det lämpligt att i enlighet med de sakkunnigas förslag nu åstadkomma större enhetlighet i bidragstilldelningen genom att bidrag till skolskjutsar och inackordering får utgå efter samma grunder för fortsättningsskolans elever som för folkskolans. Gällande be
stämmelser om centraliseringsbidrag och sjiilvskjutsbidrag i fortsättnings
skolan bör således upphävas och i stället folkskolereglerna beträffande skol
skjutsar och inackordering göras tillämpliga beträffande fortsättningssko
lan. Härigenom vinnes givetvis också en väsentlig förenkling av statsbi
dragssystemet.
Några nämnvärda utgi/isjörändringar följer icke av de förslag som jag här framlagt.
Kutigl. Maj.ts proposition nr 122 år 1957
46
Såsom jag inledningsvis angivit bör de av mig förordade ändringarna av grunderna för statsbidrag till skolskjutsar och inackordering i folk- och fort- sättningsskolan tillämpas från och med redovisningsåret 1958/59. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det föregående föreslagit.
Därvid bör självfallet övervägas vilka förenklingar som kan genomföras i proceduren såväl i fråga om ansökningsförfarandet som med avseende på förskotts- och statsbidragsrekvisitionerna. Det bör sålunda vara möjligt bland annat att borttaga det särskilda ansökningsförfarandet för statsbi
drag till skolskjuts med ordinarie trafikmedel och för inackorderingsbidrag ävensom att förenkla förskottsberäkningen genom att som huvudregel låta förskott för ett visst redovisningsår utgå i ett fixerat förhållande till det slutliga statsbidraget för det närmast föregående redovisningsåret.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna av mig i det föregående förordade ändrade grunder för statsbidrag till skolskjuts- och inackorderings- verksamheten i folk- och fortsättningsskolan, att tillämpas tills vidare från och med redovisningsåret 1958/59.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 122 år 1957
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1957 47
III. Statsbidrag till försöksverksamhet på enhetsskolans högstadium
1. Inledning
I allmänna statsbidragsutredningens betänkande Förenklad statsbidrags- givning (SOU 1956:8), som bland annat innehöll förslag rörande en för
enkling av bidragsgivningen till kommunerna för kostnaderna för folkskole
väsendet i allmänhet, berördes, som förut sagts, inte frågan om ändrade former för statsbidragsgivning till kommunernas kostnader för försöksverk
samhet med 9-årig enhetsskola. För bidrag till kostnaderna för denna verksamhet gäller vissa särskilda bestämmelser. Utredningen har i en tidi
gare nämnd promemoria den 29 mars 1956 framlagt synpunkter och för
slag rörande förenkling jämväl av statsbidragsgivningen på detta område, för vilka förslag här torde få närmare redogöras.
2. Nuvarande förhållanden
I försöksdistrikten tjänstgör, förutom inom folkskolan i övrigt förekom
mande lärarkategorier, på högstadiet adjunkter (Ca och Ce 29, Ca och Ce 27), ämneslärare (Ca 27 och 25, Ce 25), lärare i reglerad befordrings- gång, extra lärare samt folkskollärare i lönegrad Ca 23. Härjämte finns arvodesavlönade studieledare samt yrkeslärare. Arvodet till studieledare bestämmes av Kungl. Maj:t med beaktande av i första hand det antal läraravdelningar, som beröres av befattningen. Arvodet utgör ett tillägg till den lön som studieledaren åtnjuter i egenskap av lärare. Avlöning åt yrkeslärare bestämmes efter överenskommelse mellan läraren och skol
distriktet i varje särskilt fall.
Statsbidragsbestämmelserna för försöksdistrikten överensstämmer i hu
vudsak med dem, som gäller för folkskoleväsendet i övrigt. Således utgår statsbidrag till avlöning åt lärare i läroämnen enligt de grunder, som anges i kungörelsen 1948: 208 angående statsbidrag till avlönande av folk- och småskollärare m. m., dock att avdrag från statsbidraget enligt 3 § 4 mom.
kungörelsen icke skall ske. Till avlöning åt övningslärare utgår bidraget enligt samma grunder som för övningslärare inom folkskolan.
Statsbidrag till arvode åt studieledare utgår med arvodets hela belopp samt med belopp motsvarande den kostnad, som föranledes av nedsättning i studieledarens undervisningsskyldighct.
Till avlöning åt yrkeslärare utgår statsbidrag med belopp, motsvarande skoldistriktets samtliga kostnader, dock att det sammanlagda statsbidraget för redovisningsår ej må överstiga vad som sammanlagt skulle ha utgått
48
vid tillämpning av nedan angivet belopp för varje i gällande timplan upp
tagen, av yrkeslärare bestridd veckotimme:
Kungl. Maj:ts proposition nr 122 år 1957
Ortsgrupp 2 3 4 5
Kronor/ veckotimme ... 416 432 449 466
De angivna bestämmelserna avser statsbidrag till avlönande av lärare, som särskilt anställts för undervisning i yrkesämnen, och lärare, som ut
över full tjänstgöring inom skoldistriktet eller vid annan skola åtagit sig yrkesundervisning som tilläggstimmar. Genom statsbidragets konstruk
tion har distrikten möjlighet att erhålla bidrag till hela lönekostnaden, även om ersättningarna till vissa lärare överstiger de angivna maximibeloppen, under förutsättning att de överskjutande kostnaderna uppvägas av att ersättningar till andra yrkeslärare i motsvarande mån understiger de i statsbidragsbestämmelserna angivna beloppen.
Undervisningen i yrkesämne kan förutom av yrkeslärare bestridas av lärare i läroämne eller övningslärare vid samma försöksskola inom ramen av för tjänsten fastställd undervisningsskyldighet. I sådana fall utgår statsbidrag för undervisningen i yrkesämnet enligt de regler, som gäller för respektive slag av tjänst, d. v. s. med 100 procent, om tjänstgöringen inne
fattas i ämneslärartjänst, och 78 procent, om tjänstgöringen ingår i öv- ningslärartjänst.
Slutligen kan undervisning i yrkesämne ordnas på så sätt, att den bestri- des såsom fyllnadstjänstgöring av lärare vid skola som ej tillhör försöks- distriktet, d. v. s. tjänstgöringen inräknas i undervisningsskyldigheten för lärare vid annan skola, där full tjänstgöring ej kunnat beredas läraren. I sådant fall har skoldistriktet att till den skola, där tjänsten är placerad, utgiva ersättning för de timmar, som fyllnadstjänstgöringen omfattat, med på visst sätt beräknade belopp. För den ersättning, som distriktet utbetalat till annan skola, utgår statsbidrag med belopp motsvarande den totala ersättningskostnaden.
För lärarna i läroämnen skall försöksdistrikten betala fortlöpande av
gifter till statens pensionsanstalt för lärarnas pensionering enligt SPA- reglementet. Statsbidrag utgår med belopp motsvarande skoldistriktets utgifter för detta ändamål, i den mån statsbidrag utgår till lönen. Motsva
rande utgifter för övningslärare och yrkeslärare är ej statsbidragsberätti- gande.
Erläggandet av fortlöpande avgifter för lärare, som åtnjuter pensionsrätt enligt SPA-reglementet, grundar sig på de s. k. årsuppgifterna, som varje huvudman lämnar till pensionsanstalten. Årsuppgifterna jämte med led
ning av dessa beräknade avgifter skall insändas till pensionsanstalten inom tre månader efter läsårets utgång.
Förutom angivna bidrag till löne- och pensionskostnader utgår till för- söksdistrikt ett särskilt bidrag, försökskostnadsbidrag, med 15 kronor per elev och redovisningsår till distrikt i stad eller köping och med 22 kronor per elev och redovisningsår till annat distrikt. Försöksdistrikt i stad eller köping med särskilt omfattande glesbebyggelse må, efter medgivande av Xungl. Maj:t i varje särskilt fall, åtnjuta bidrag med det högre av nämnda belopp. Bidraget beräknas efter antalet elever på högstadiet vid läsårets början.
49