• No results found

Förslag till ändrade skatteregler under våren 2020

6 Inkomster

6.1 Förslag till ändrade skatteregler under våren 2020

Sammanfattning

– I propositionerna Vårändringsbudget för 2020, Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset och Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset, föreslår regeringen flertalet förändringar på skatteområdet.

– År 2020 väntas den offentliga sektorns skatteintäkter minska med 3,3 procent. Den kraftiga konjunkturnedgången medför en inbromsning av viktiga skatte- baser såsom lönesumma och hushållens konsumtion samt bidrar även till att hushållens kapitalvinster och företagens vinster minskar.

– År 2021 och de efterföljande prognosåren förväntas en gradvis återhämtning i svensk ekonomi. Skatteintäkterna bedöms då öka med drygt 5 procent per år. Samtliga skattebaser väntas bidra till ökningen men återhämtningen är särskilt stark för kapitalskatterna.

– Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, uppgår 2020 till 42,7 procent, vilket är på samma nivå som året innan. Under prognosperioden ökar skattekvoten något till 42,9 procent.

– I förhållande till budgetpropositionen för 2020 har prognosen för offentliga sektorns skatteintäkter reviderats ned med 135 miljarder kronor för 2020 men mindre för de efterföljande prognosåren.

6.1

Förslag till ändrade skatteregler under våren

2020

I tabell 6.1 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de regeländringar på skatte- området som föreslagits under våren 2020 i propositionen Vårändringsbudget för 2020 och i de extra ändringsbudgetar som har lämnats till riksdagen. I tabellen

redovisas även effekterna på skatteområdet av riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2020.

I tabellen redovisas tre olika offentligfinansiella effekter. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Referens- alternativet vid tolkningen av bruttoeffekten är de förväntade skatteintäkterna i från- varo av regeländringar. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Den offentlig- finansiella effekten av en regelförändring förväntas i vissa fall vara olika stor för olika

Prop. 2019/20:100

50

år. Det kan bero på att åtgärden är tillfällig eller på att åtgärdens indirekta effekter inte uppkommer omedelbart. Den varaktiga effekten är ett mått på den bestående årliga effekten av en skatteändring och möjliggör jämförelser av regeländringar vars netto- effekter fördelas olika över tiden. För en detaljerad beskrivning av metodfrågor kopplade till redovisningen av offentligfinansiella effekter hänvisas till

Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner 2020: Metoder för effekt- beräkningar vid ändrade skatteregler, som publiceras på www.regeringen.se.

Tabell 6.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler

Miljarder kronor Effekt från Brutto- effekt 2020 Netto- effekt 2019 Netto- effekt 2020 Netto- effekt 2021 Netto- effekt 2022 Netto- effekt 2023 Var- aktig effekt Anpassning av investeraravdraget på grund av

EU:s regler om statligt stöd 2020-08-01 0,01 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Beskattning av utländska säljare

för kemikalieskatten 2020-10-01 0,01 0,00 0,01 0,04 0,04 0,04 0,04

Summa förslag i

Vårändringsbudget för 2020 0,02 0,00 0,02 0,05 0,05 0,05 0,05

Anstånd med inbetalning av

skatt i vissa fall 2020-03-30 -0,17 0,00 -0,17 0,00 0,00 0,00 -0,17

Summa förslag i Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av

coronaviruset -0,17 0,00 -0,17 0,00 0,00 0,00 -0,17

Tillfällig nedsättning av

arbetsgivaravgifterna 2020-03-01 -30,50 0,00 -24,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Tillfällig nedsättning av

egenavgifterna 2020-01-01 -2,18 0,00 -1,53 0,00 0,00 0,00 0,00 Ökad avsättning till

periodiseringsfonder 2019-01-01 1,54 -9,00 1,54 1,54 1,54 1,54 -0,03 Anstånd med betalning av

mervärdesskatt i vissa fall 2020-04-06 -0,00 0,00 -0,00 -0,00 -0,00 -0,00 -0,00

Summa förslag i Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatte- området med anledning av

coronaviruset -31,14 -9,00 -23,99 1,54 1,54 1,54 -0,03

Ingångsavdraget genomförs inte 2020-07-01 1,97 0,00 1,67 4,77 6,22 6,22 6,68

Summa riksdagsbeslut 1,97 0,00 1,67 4,77 6,22 6,22 6,68

Summa -29,32 -9,00 -22,47 6,36 7,81 7,81 6,53

Källa: Egna beräkningar.

I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslår regeringen att utformningen av investeraravdraget ändras för att det ska vara förenligt med villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen och att reglerna ändras för beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten. Sammantaget bedöms dessa förslag innebära att skatte- intäkterna ökar med 20 miljoner kronor 2020 och 50 miljoner kronor 2021–2023. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med

anledning av coronaviruset har riksdagen beslutat att införa en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med inbetalning av skatter och avgifter under perioden januari–september 2020 (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202). Den offentlig- finansiella brutto- och nettoeffekten beräknas till -170 miljoner kronor 2020. Åtgärden har därefter ingen offentligfinansiell effekt. Finansdepartementets beräknings-

effekterna vid ändrade regler för uppbörd, betalningsförskjutningar eller uppskov med inbetalning av skatt. Anstånd utgör en betalningsförskjutning av redan fastställda skatter. I dessa fall beräknas den offentligfinansiella bruttoeffekten som skillnaden mellan nuvärdet av betalningsströmmen av intäkten för ett visst inkomstår om betal- ningarna sker i enlighet med de föreslagna reglerna och nuvärdet om betalningarna sker i enlighet med de befintliga reglerna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av statens förändrade upplåningskostnader. Den offentligfinansiella effekten av förändrade regler för uppbörd, betalningsförskjutningar eller uppskov med inbetalning av skatt är oftast liten i förhållande till den intäkt som berörs av förändringen.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset har riksdagen beslutat att

arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna tillfälligt sätts ned (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204). Den offentligfinansiella bruttoeffekten uppgår till -30,5 respektive -2,18 miljarder kronor 2020 och nettoeffekten till -24 respektive -1,53 miljarder kronor. Riksdagen beslutade också att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ska ha möjlighet att sätta av upp till 100 procent av den skattepliktiga vinsten 2019 till periodiseringsfond. Det beräknas minska skatte- intäkterna med 9 miljarder kronor 2019. Avsättningarna återförs därefter till beskattning under en sexårsperiod. Slutligen beslutades att ett företag ska kunna få anstånd med skatteinbetalningar under ett år även för mervärdesskatt som redovisas helårsvis. Förslaget påverkar statens lånebehov men har en försumbar offentlig- finansiell effekt.