6 DISKUSSION
6.3 Förslag till förbättringar inom området
Gällande vidare forskning skulle det vara intressant att göra en större mer djuplodande studie i ämnet än vad som funnits tid för inom ramen för detta examensarbete. Kvalitativa intervjuer skulle antagligen ge en djupare förståelse av lärarnas situation när det gäller hur man väljer läromedel.
Att lärarna tvingas till kvalitetsmässigt sämre undervisning än vad som skulle kunna vara fallet skulle delvis kunna undvikas genom att man har en tydligare tanke och planering i ämneslagen angående vilka läromedel som behöver finnas tillgängliga hela tiden. Det kanske inte bara är ett förlagsproducerat läromedel utan även andra texter. Det skulle även i vissa fall kanske vara positivt om skolledning gav lärarna mer tid till detta ändamål eftersom det faktiskt är rektor som är ansvarig för att läromedel av god kvalitet ska finnas på skolan (Utbildningsdepartementet 1994). Dessutom menar flera forskare att det borde finnas kriterier för hur man väljer läromedel, samt vad som är läromedel av god kvalitet. Det visar flera forskare att det saknas ute på skolorna. Denna studie finner samma resultat. Ingen av skolorna som deltar i studien har kriterier för läromedel, utan läromedelsvalet verkar vara helt utlämnat lärarens goda omdöme.
Skolorna kan förslagsvis ge mer anslag till läromedel. De kan även ges tid till utarbetning av kriterier av läromedel, och utvärderingar borde göras i större omfattning än idag. Lärarna kan även få mer tid att tillsammans med varandra och eleverna köpa in läromedel som finns tillgänglig på skolan eller i skolbiblioteket, detta bör göras kontinuerligt eftersom behovet kan skifta mellan terminer då det kommer nya elever och andra omständigheter förändras. Dessa förändringar borde ge en mer kvalitetssäkrad undervisning och öka lärarnas arbetssituation både på så sätt att stressen minskar och man får arbeta med exakt de texter som man önskar.
REFERENSLISTA
Almlöv, C. (1991). Begriplighetshinder i en gymnasielärobok i svenska. Rapport nr 158. Uppsala : FUMS.
Asplund Carlsson, M. Molin, G. Nordberg, R. (2004). Texter och så vidare : det
vidgade textbegreppet i svensk skola och förskola. Stockholm: Natur och
kultur.
Brink, L. (1992). Gymnasiets litterära kanon. Uppsala: Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Danielsson, A. (1988). Tre antologier – tre verkligheter. Lund: Lund University Press.
Dysthe, O. (1995). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, C. (1980). Läromedlens funktion i undervisningen. En rapport från utredningen om läromedelsmarknaden. Utbildningsdepartementet (Ds U 1980:4).
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, L. och Ledin, P. (1997). Vägar genom texten. Handbok i
brukstextsanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hellström, L. (1986). Läromedlens funktioner - och dysfunktioner. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö.
Isaksson, C. (2002). Läroboken. Stockholm: Läromedelsförlagen.
Juhlin Svensson, A-C. (2000). Nya redskap för lärande. Studier av lärarens val och
användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag.
Korsell, I. Läromedel : det fria valet? : om lärares användning av läromedel. Stockholm: Liber.
Lindhagen, M. (1993). En säck full med sagor. Solna: Ekelunds förlag.
Malmgren, L-G. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Möijer, K. (1998). Svensk stillära. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Reichenberg, M. (2005). ”Det är därför vi aldrig läser i den boken” :
gymnasieelevers tankar om läsning och tryckta texter. IPN-rapporter. Nr
Reichenberg, M. (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers
förståelse av olika textversioner. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgenis.
Doktorsavhandling.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Selander, S. (1988). Lärobokskunskap. Lund: Studentlitteratur.
Selander, S. (1997). Textbooks and educational media. Collected papers 1991-1995. Stockholm: IARTEM.
Selander, S. och Skjelbred, D. (2004). Pegagogiske tekster – for kommunikasjon og
læring. Oslo: Universitetsforlaget.
Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier. Gymnasiet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2006a). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val,
användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och sahmhällskunskap. Rapport nr. 284).
Skolverket. (2006b). Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? En kvantitativ
analys av variation och likvärdighet över tid. Rapport nr. 275.
Skolverket (2006c). Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Rapport nr. 282.
Utbildningsdepartementet. (2001). Läroplanen för de frivilliga skolformerna. Solna: Lärarförbundet.
Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters
BILAGA 1
_____________________________________________________
Svensklärarnas val av texter
_____________________________________________________
Bakgrund och syfte
Utgångspunkten för uppsatsen är att alla texter är potentiella källor till kunskap. Det finns givetvis en mängd olika texttyper som kan tänkas användas som läromedel inom svenskämnet, och denna uppsats vill därför undersöka vilka typer av texter som de facto läses. Uppsatsen undersöker även vad det är som styr valet av texter inom svenskämnet, samt om lärarna känner tillfredställelse med denna del av sitt arbete.
Syftet är alltså att undersöka svensklärarnas val av läromedelstexter, samt vad det är som styr detta val.
Så här besvarar du enkäten
Du besvarar enkäten genom att kryssa i boxarna såhär: Om du ångrar dig och behöver ta bort ditt kryss gör såhär:
Om du vill skriva mer än vad som ges utrymme för i frågan eller om du vill förtydliga någonting kommer detta ges utrymme för i slutet av enkäten. Om du vill nyttja denna möjlighet förtydliga gärna vilken fråga du avser.
Jag ber dig att svara och skicka tillbaka enkäten i det frankerade svarskuvertet så snart som möjligt.
Hur dina svar kommer att hanteras
Dina svar kommer att behandlas anonymt och konfidentiellt, vilket innebär att svaren från respektive medverkande ej kommer att kunna spåras på något sätt, varken i hantering av enkäten eller resultatet. Dina svar kommer att förvaras och hanteras på ett sådant sätt så att ingen obehörig får tillträde till dem.
Resultat
Resultatet kommer att presenteras i mitt examensarbete i slutet av vårterminen 2008
Kontakta gärna mig
Om du vill ha ytterligare information om undersökningen eller har frågor angående enkäten:
Lina Kittel e-post: lk22de@student.hik.se
Telefon: 073-9081294
Examensarbete 15 p Handledare: Gunnel Persson
Högskolan i Kalmar
1. Är du kvinna eller man? Kvinna Man
2. Vilket år är du född? År: 19____
3. Vilken typ av skola arbetar du på? Kommunal gymnasieskola Fristående gymnasieskola
4. a. Vilken typ av program arbetar Praktiskt program
du huvudsakligen på? Teoretiskt program
b. Vilket/vilka program arbetar du på?
___________________________________________________________________________
5. Har du en utbildning som ger dig formell Ja
behörighet att undervisa på gymnasiet? Nej
6. Vilken utbildning har du inom svenskämnet? Lärarexamen med inriktning i ämnet
Lärarexamen med viss utbildning
i ämnet
Annan högskoleutbildning inom
ämnet
Ingen utbildning inom ämnet
7. Vilka kurser undervisar du denna termin? Svenska A Svenska B Svenska C
8. Vilka uppgifter eller uppdrag ingår i din anställning? Arbetslagsledare eller liknande Läromedelsansvarig för
svenskämnet.
Ämnesansvarig för svenskämnet Inget av ovanstående
9. Hur planerar du din undervisning? Alltid/ Ibland Sällan Aldrig nästan alltid
a. Själv
b. Tillsammans med en kollega
c. Tillsammans med kollegor i ämneslaget d. Tillsammans med kollegor i arbetslaget e. Tillsammans med kollegor på andra skolor f. Tillsammans med eleverna
g. I samråd med skolledning
10. Hur ofta använder du dig av Varje/ Varje Minst en Mer sällan Aldrig
följande typer av texter? nästan månad gång per (Ange ett kryss för varje rad) varje termin
lektion
a. Förlagsproducerade läromedelstexter b. Antologier
c. Egenproducerade texter (skriva av
d. Lärarproducerade texter från lektion.se e. Elevproducerade texter
f. Romaner (även utdrag) g. Noveller (även utdrag)
h. Sagor
i. Lyrik
j. Dramatik
k. Fack- och referenslitteratur l. Vetenskapliga artiklar m. Tidningstexter n. Tidskrifter
o. Material från myndigheter, kommunen el. dyl p. Material från intresseorganisationer
q. Reklam
11. Vilken betydelse har följande faktorer för vilka texter du använder
dig av i svenskämnet?
(Ange ett kryss för varje rad) Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten Ingen alls
a. Skolans profilering
b. Beslut av skolledningen
c. Beslut i arbetslag
d. Beslut i ämneslag
e. Samarbete med lärare på andra skolor
f. Teorier om inlärning
g. Din kunskapssyn
h. Din ämnessyn
i. Den litterära kanon
j. Elevernas olika behov och förutsättningar
k. Elevernas valda studieinriktning
l. Elevernas önskemål
m. Skolans ekonomiska resurser
n. Hur mycket tid du har för lektionsplanering
o. Sponsring (från exempelvis företag)
p. Förlagens rabattsystem
q. Läroplanen (Lpf94)
r. De nationella kursplanerna
s. Nationella betygskriterier
t. Lokala planer/lokala betygskriterier
u. Nationella ämnesprov
v. Tradition (”vi har alltid använt den här boken”)
w. De böcker som finns tillgängliga
i klassuppsättningar på skolan x. Tillgång till datorer
z.De böcker som finns tillgängliga i skolbiblioteket
å. Tradition (”vi har alltid använt den här boken”)
Fortsättning fråga 11.
för vilka texter du använder dig av i svenskämnet?
(Ange ett kryss för varje rad) Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten Ingen alls
ä. Kontinuitet (tex. läroboksserier som finns
riktade till flera kurser inom svenskämnet)
ö. Läromedelsproducenter
(tex. genom reklam, mässor, skolbesök)
Aa. Skolans kriterier för läromedel
(Fylles endast i om sådana finns)
Ab. Egna eller skolans bedömningar/utvärderingar
12. Hur mycket känner du att du kan påverka Väldigt mycket
vilka texter som används i dina klasser i svenskämnet? Ganska mycket Ganska lite
Inte alls
13. Känner du generellt sett tillfredsställelse med de texter Ja, väldigt mycket
som används i dina klasser i svenskämnet? Ja, ganska mycket
Ja, men ganska lite
Nej, inte alls
14. Känner du generellt sett tillfredsställelse med hur valen Ja, väldigt mycket
av läromedelstexter görs? Ja, ganska mycket
Ja, men ganska lite
Nej, inte alls
15. Övriga synpunkter ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________