Svensklärares läromedelsval

LÄRARPROGRAMMET

Svensklärares val av läromedelstexter

Lina Kittel

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2008

Handledare: Gunnel Persson Humanvetenskapliga Institutionen

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga Institutionen

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel:

Svensklärares

val

av läromedelstexter

Författare: Lina

Kittel

Handledare: Gunnel

Persson

ABSTRACT

Det huvudsakliga syftet var att undersöka valen av läromedelstexter inom svenskämnet i gymnasieskolan, mer bestämt vilka texter som används och vilka faktorer som lärarna tycker spelar in när de väljer läromedelstexter. Gymnasielärare som undervisar i svenskämnet har därför fått besvara en enkät och därigenom fått ge sin bild av hur läromedelsvalen görs i deras klasser. Resultaten visar att den enskilda läraren upplever sig ha mycket stor makt över vilka texter som används inom svenskämnet. Lärarna uppgav att de faktorer som spelade störst roll i valet av texter var personliga ställningstaganden om kunskapssyn och ämnessyn, därefter kom styrdokument och hänsyn till elevens förutsättningar, behov och valda studieinriktning. Ju längre bort från läraren faktorerna verkade desto mindre roll har de för valet av läromedel. Närhet och tillgänglighet verkar vara nyckelord för de faktorer som lärarna anser styra dem mest. De menar att tillgänglighet av de texter som de vill använda gör att chanserna ökar att de kommer att användas. De böcker som finns i klassuppsättningar och skolbibliotek spelar roll för vilka texter som läses i klassrummet. De vanligaste texttyperna inom svenskämnet verkar vara förlagsproducerade läromedelstexter, det vill säga traditionella läroböcker, men även romaner och noveller är mycket vanligt och ofta förekommande inom ämnet. Ovanligare genrer är övrig bruksprosa och texter producerade inom skolan av lärare och elever.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 3

2 BAKGRUND ... 4

2.1 Genrer inom svenskämnet ... 5

2.1.1 Förlagsproducerade läromedelstexter ... 5

2.1.2 Övrig bruksprosa ... 7

2.1.3 Elev- och lärarproducerade läromedelstexter ... 8

2.1.4 Skönlitterära texter ... 9

2.2 Faktorer som styr svensklärarnas val av läromedelstexter ... 10

2.2.1 Styrdokument ... 10

2.2.2 Den enskilda skolan ... 12

2.2.3 Skolledning och kollegor ... 13

2.2.4 Eleverna ... 14

2.2.5 Den enskilda läraren och svenskämnet ... 15

2.2.6 Förlagen ... 16

2.2.7 Lärares inställning till läromedelsvalen ... 16

3 PROBLEM ... 18

4 METOD ... 19

4.1 Undersökningsmetod och databehandling ... 19

4.2 Undersökningsgrupp ... 20 4.3 Metodkritik ... 21 5 RESULTAT ... 22 5.1 Läromedelstexter ... 22 5.1.1 Förlagsproducerade läromedelstexter ... 22 5.1.2 Övrig bruksprosa ... 23

5.1.3 Elev- och lärarproducerade läromedelstexter ... 24

5.1.4 Skönlitteratur ... 24

5.1.5 Lärares inställning till de texter som används ... 24

5.1.6 Sammanfattning ... 25

5.2 Vem styr valet av läromedelstexter? ... 25

5.2.1 Den undervisande läraren ... 25

5.2.2 Samarbete med kollegor ... 25

5.2.3 Skolledning ... 26

5.2.4 Eleverna ... 26

5.2.5 Lärares inställning till läromedelsvalen ... 27

5.2.6 Sammanfattning ... 28

5.3 Vilka faktorer styr valet av läromedelstexter? ... 28

5.3.1 Lärarnas egna ställningstaganden ... 29

5.3.2 Styrdokument ... 30

5.3.3 Ekonomins direkta och indirekta påverkan på läromedelsvalet ... 31

5.3.4 Kriterier för läromedel ... 33

5.3.5 Yttre aktörer ... 33

5.3.6 Sammanfattning ... 33

6.1 Texter som läses inom svenskämnet ... 34

6.1.1 Förlagsproducerade läromedelstexter ... 34

6.1.2 Övrig bruksprosa ... 35

6.1.3 Skönlitterära texter ... 36

6.1.4 Elev- och lärarproducerade texter ... 37

6.2 Faktorer som styr valet av läromedelstexter ... 37

6.2.1 Den enskilda läraren och svenskämnet ... 37

6.2.2 Styrdokument ... 38

6.2.3 Eleverna ... 39

6.3 Förslag till förbättringar inom området ... 40 6.3.1 Förslag till fortsatt forskning ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

1

INTRODUKTION

Lärare är generellt sett olika och jobbar på olika skolar som har olika profileringar. De undervisar elever som i sin tur är olika, har olika smak, intresse, förutsättningar och studerar på olika program. Det lärarna har gemensamt är att alla måste följa skollag, läroplan och kursplaner för aktuellt ämne. Inom samma kommun måste även skolorna följa de lokala utvecklingsplanerna. Kursplanerna är ganska oprecisa när det gäller innehåll, vilket ger lärarna en stor pedagogisk frihet att själva välja vilka texter de tycker är lämpliga i sina klasser. Läroplanerna å andra sidan menar att utbildningen ska vara likvärdig i hela landet. Variationerna gällande innehåll har givetvis en eller flera naturliga orsaker, men vilka är dessa?

Korsell (2007) ställde sig frågan om det gick att skönja några mönster i hur lärare i grundskolan väljer läromedel. Denna uppsats har en liknande ansats, men riktar in sig på gymnasielärare i svenskämnet. Det finns inte särskilt mycket forskning om hur läromedel väljs (Selander och Skjelbred 2004). Dessutom är ämnet läromedel stort och komplext, och rör många olika frågor som exempelvis kunskapssyn, lärande, läroplanens mål och undervisningstraditioner (Korsell 2007). Selander och Skjelbred (2004) menar att frågan om läromedelsval handlar om både ekonomi och pedagogik, samt inverkan från elever, läroplaner och andra institutionella ramar. Att välja läromedel är en viktig del av det pedagogiska arbetet. Uppsatsen syftar alltså till att undersöka vilka typer av texter som läses i svenskämnet på gymnasiet, samt vad som styr lärares val av läromedelstexter.

2

BAKGRUND

För att kunna studera lärarnas val av läromedelstexter behövs först och främst en definition av begreppet läromedel. Det finns ingen officiell definition, och därför blir det naturligt att använda begreppet på det sätt som görs inom den mesta forskning inom ämnet, det vill säga, i vid bemärkelse. Det betyder att alla texter som används i skolan är potentiella läromedelstexter, eftersom man studerar dem för att lära sig något och nå måluppfyllelse i det aktuella ämnet. Läromedel är alltså texter och andra hjälpmedel som lärare och elever kommer överrens om är användbara i syfte att nå målen (Hellström 1986). Denna definition användes, efter mycket diskussioner och en avgörande proposition från regeringen, redan 1980 i utbildningsdepartementets stora undersökning Läromedlens funktion i

undervisningen, och kom även att bli den gällande definitionen i Lgr 80. I förarbetet

till Lpf94 finner vi exakt samma definition, även om läroplanen i sig sedan saknar definition av vad läromedel är (SOU 1992:94, Kapitel 6, bilaga 1). Skolverkets rapport nr. 284 Läromedlens roll i undervisningen från 2006 menar också att det är intentionen med den valda texten som avgör om den ska betraktas som läromedel eller inte. Läromedelstexter är alltså alla texter som läses i skolan för att skapa kunskap och nå måluppfyllelse.

Det finns givetvis andra perspektiv på läromedel som används av forskare. Korsell (2007) menar att man skulle kunna dela in läromedel enligt vem som producerat det, det vill säga i förlagsproducerat, övrigproducerat, lärarproducerat och elevproducerat. Det är givetvis en aspekt som även tas upp här och delvis bygger kategoriseringen av texter på vem/vilka som producerat dem. Ett annat sätt att dela in texter är i autentiska texter och icke-autentiska texter, där autentiska texter är skriva i ett annat syfte än undervisningssyfte och icke-autentiska texter alltså är samma sak som förlagsproducerade läromedelstexter Därmed borde även klargöras att begreppen läroböcker eller förlagsproducerade läromedelstexter kommer att användas när traditionella läroböcker åsyftas.

2.1

Genrer inom svenskämnet

Det finns många möjliga sätt att kategorisera texter och många aspekter som behövs tas med i beräkningen när man behandlar ämnet. För att möjliggöra en undersökning av vilka typer av texter som läses i skolan måste dock dessa texter delas in i olika kategorier. Ett urval av texttyper som ska studeras måste också göras. Denna uppsats fokuserar inte på via vilket medium texten produceras, men kommer huvudsakligen att handla om traditionella texter antingen tryckta eller elektroniska. Det vidgade textbegreppet kommer inte heller att studeras i denna uppsats. Vi förstår det talade ordet på ett annat sätt en det skrivna. En filmatisering av en roman är alltså inte samma sak som romanen i sig. Därmed inte sagt att inte film och andra medier så som TV, musik och bilder inte ska ha en given plats i svenskämnet. De kommer bara inte att studeras i denna uppsats.

Eftersom objektet för denna studie i första hand är tryckta texter görs den huvudsakliga kategoriseringen av texterna efter genre. Vad är då definitionen på en genre? Hellspong och Ledin (1997) menar att en genre ”är knuten till en viss situation, som den hämtar sin livskraft ur” (s. 24-25). Ett exempel de lyfter är en fackföreningstidning som ju skrivs av speciella journalister för en viss grupp läsare och med ett specifikt syfte. När man diskuterar texter utifrån genrebegreppet har man en naturlig koppling mellan textslag och verksamhet. Följande stycken kommer därför att behandla kategorierna: förlagsproducerade läromedelstexter, övrig bruksprosa, egenproducerade läromedelstexter och skönlitterära texter. Kategorierna kommer även att delas in i flera olika genrer.

2.1.1

Förlagsproducerade läromedelstexter

Förlagsproducerade läromedel räknas till vad vi brukar kalla för sak- eller bruksprosa. De förlagsproducerade texterna är skrivna av en viss typ av författare i undervisningssyfte (Hellspong & Ledin 1997). Dessa texter tas här upp som en egen kategori skiljd från övrig bruksprosa som kan tänkas användas som läromedel i skolan. Selander (1988) har myntat begreppet pedagogisk text gällande förlagsproducerade läromedelstexter. Han menar att vad som kännetecknar en

pedagogisk text är att den inte är skriven för att skapa ny kunskap utan för att reproducera befintlig sådan. Det måste alltså ske ett urval och en avgränsning gällande stoffet. En pedagogisk text bör också struktureras på ett sätt som gör att stoffet blir lättillgängligt för eleverna. Reichenberg (2005) å andra sidan menar att läroböcker ofta innehåller svåra texter som har mycket hög informationstäthet. Texten som alltså ska vara lättillänglig blir i själva verket det motsatta. Språket i läroböcker är mer koncentrerat vilket bland annat innebär satsförkortningar, passiv form, svagare bindning och fler substantiv än i andra texttyper (Reichenberg 2005). De gymnasieelever som deltog i Reichenbergs studie fick ge sina synpunkter på läroböcker i allmänhet, det vill säga inte specifikt för svenskämnet, men de tyckte i allmänhet att läroböcker innehåller många svåra ord, att läroböcker är språkligt svåra att sätta sig in i, att texterna innehåller alltför komprimerad information. På frågan hur de skulle skriva läroböcker om de fick vara författare svarade de att de skulle vilja förenkla och modernisera språket och strukturera informationen tydligare, samt sålla bort en del information. Almlöv (1991) föreslår även att en starkare tematik borde göra läroböckerna mer lättillgängliga.

Det bör vidare nämnas att de förlagsproducerade läromedelstexterna kan ha antingen en brukstexts- eller skönlitterär stil. Förr var det till exempel vanligt med så kallade läseböcker av skönlitterär karaktär som exempelvis Nils Holgerssons

underbara resa skriven av Selma Lagerlöf 1906 (Danielsson 1988).

En speciell typ av läromedel är antologierna vilka kan tyckas leva i gränslandet mellan skönlitteratur och förlagsproducerad läromedelstext. Visserligen innehåller antologier utdrag ur autentiska texter som exempelvis romaner och noveller, men ofta har dessa tillhörande författarbiografier och bibliografier som är skriva av läromedelsförfattaren. För enkelhetens skull kommer antologier alltså att kategoriseras som läromedel, vilket även stöds av Hellspong och Ledin (1997).

Danielsson (1988) benämner antologier som läseböcker vilket definitivt för tankarna till läroböcker. Hon visar dessutom på de dilemman som redaktörer av antologier står inför. De tre antologierna som hon studerat visade sig ge tre olika verklighetsuppfattningar. De dominerades av olika genrer och hade tematiskt olika innehåll, en betonade den litterära kanon, en annan hade sin tyngdpunkt på religiösa texter och den tredje hade en tematisk tyngdpunkt på fosterlandet. Även om hennes undersökning ligger ganska långt tillbaka i tiden visar den ändå på problematiken med att exempelvis använda endast en antologi som utgångspunkt för

undervisningen, åtminstone om valet och användandet av antologin är oreflekterat. Även Gustafsson (1980) pekar på de ideologiska problemen med förlagsproducerade läromedel. Författaren måste alltid göra ett urval av stoff som i sin tur är baserat på tolkningar. Detta innebär konsekvenser för undervisningen. Även Korsell (2007) menar att de är problematiskt att läroboksförfattarna ofta haft tolkningsföreträde när det gäller vad kurserna ska innehålla.

Förlagsproducerade läromedel är definitivt den genre som den mesta av forskningen om läromedel har studerat. Redan när läromedelsböcker började bli vanligt dominerade de undervisningen. Hellström (1986) menar att förlagsproducerade läroböcker dominerar undervisningen i den svenska skolan, men eftersom den mesta forskning som verkar påstå detta har ett par år på nacken är det intressant att fråga sig hur det ser ut i dagsläget. Juhlin Svensson (2000) konstaterar att det finns två huvudinriktningar gällande användningen av läromedel. Det ena alternativet är att gymnasielärarna planerar sin undervisning utifrån en förlagsproducerad lärobok, som ska tänkas täcka alla moment i kursplanerna. Övriga läromedel används endast kompletterande. Det andra alternativet är att elevens kunskapsmål är i centrum och ej läroboken. Läroboken är i detta synsätt en av flera läromedel. Enligt Juhlin Svensson (2000) är den första inriktningen den dominerande när det gäller gymnasielärarna, men spår att den andra mer flexibla inriktningen kommer att bli vanligare i och med lärarnas ökande inflytande, bland annat när det gäller ekonomi. Hon anser att detta är positivt eftersom det gynnar lärarnas inflytande över sin egen arbetssituation.

2.1.2

Övrig bruksprosa

Kommande avsnitt kommer att behandla övriga former av bruksprosa. Till skillnad från de förlagsproducerade läromedelstexterna kan man säga att dessa andra genrer inom bruksprosan räknas till autentiska texter. De är inte skriva för ett skolsammanhang, men kan användas som läromedel ändå (Korsell 2007). Bruksprosan behandlar nämligen oftast ett kunskapsinnehåll och skrivs vanligtvis utan konstnärliga avsikter. Sakprosan delas in i fackvetenskaplig stil, populärvetenskaplig stil, juridisk stil och offentlig stil som i information från myndigheter, institutioner och andra samhällsorgan samt lagar och författningar,

protokoll, meddelanden, rapporter, remissvar, utredningar och betänkningar. Vidare hör tidningsstil, som tidningar både elektroniska och tryckta, radio, TV, video och datanät till sakprosan. Nyhetstext är en av de vanligaste texttyperna inom denna genre. Inom nyhetstext är referat och reportage dominerande (Möijer 1998).

Svårigheten med både informationstäta läroböcker och andra genrer inom bruksprosan är att svaga läsare ofta har problem att förstå dessa typer av texter. Studier visar att elever i allmänhet har svårt att sätta sig in i faktatexter, eftersom dessa texter har få berättande drag. Eleverna är ofta sedan de är små vana vid sagor, de första läseböckerna i skolan innehåller ofta berättande texter som man kan leva sig in i. När eleverna så småningom möter faktatexter kan de inte relatera till textens innehåll. Faktatexter ställer alltså högre krav på läsarens aktivitet (Reichenberg 2005). Reichenberg (2005) menar vidare att elever med läsförståelseproblem ofta söker sig till nationella program med låg intagningspoäng som t.ex. Omvårdnadsprogrammet (OP) och Handel och administration (HP). Här kommer de fortsatt att möta svåra texter, som exempelvis medicinska texter som läses på Omvårdnadsprogrammet. För elevernas kommande patienter kan det vara livsavgörande hur bra eleverna är på läsförståelse.

Övriga genrer inom bruksprosan är material från myndigheter, kommunen el. dyl, samt material från intresseorganisationer. En annan typ av genre är reklam, som har en viljebetonad stil, det vill säga den vill övertala oss om att exempelvis köpa en viss vara (Möijer 1998). Ytterligare en genre som hör till bruksprosan och som har viljebetonad stil är religiösa texter (Möijer 1998).

2.1.3

Elev- och lärarproducerade läromedelstexter

I skolan produceras fortlöpande texter av olika typer, vilka Korsell (2007) skulle kalla för elevproducerade texter respektive lärarproducerade texter. I denna uppsats presenteras dess båda kategorier under en och samma rubrik då de båda är producerade av aktörer i skolan. Det är inget nytt att lärare producerar eget material i undervisningssyfte, som man sedan ofta delar med sig av. En ny företeelse är dock att lärare delar med sig av sitt undervisningsmaterial över Internet genom

Givetvis producerar också eleverna texter i skolan som sedan används i undervisningen. En företrädare för att elever lär av varandra genom att dela med sig är Dysthe som i Det flerstämmiga klassrummet (1995) argumenterar för att elevens röst är lika mycket en källa till kunskap som lärarens eller läromedlets.

2.1.4

Skönlitterära texter

Skönlitteratur räknas som subjektiv stil, det vill säga den bygger på känslor, värderingar och personliga ställningstaganden. Den vädjar till vår fantasi och empati och är skriven med konstnärliga ambitioner. Skönlitteratur hör till autentiska texter då den ursprungligen är skriven i ett annat syfte än undervisning (Möijer 1998).

Skönlitteratur delas in i tre huvudkategorier: epik som är samma sak som prosa eller fiktiva berättelser, lyrik som är poesi och dikter och dramatik det vill säga olika typer av pjäser. Denna uppsats har valt att hålla fast vid denna uppdelning men delar upp epiken i dess vanligaste genrer: romaner, noveller och sagor (Möijer 1998). Övriga, mindre vanliga, genrer har lämnats åt sidan. Dramatik och lyrik delas inte in i ytterligare kategorier. När det gäller epik, lyrik och dramatik särskiljs inte olika författare, epoker, teman och motiv.

En typ av skönlitterära texter är sagorna. Lindhagen (1993) har arbetat med sagor som grund för diverse olika projekt. Hon hävdar bland annat att sagan har en psykologisk viktig jag-stärkande funktion och stödjer sig bland andra på Karin Taubes forskning. Tack vare sagans psykologiska inverkan på sin läsare, menar Lindhagen och Taube (Lindhagen 1993), att den passar alldeles utmärkt att använda som specialpedagogisk resurs. Överhuvudtaget visar studier att elever med svag läsförståelseförmåga ofta har lättare att förstå berättande text eftersom dessa ofta kännetecknas av röst och hög kausalitet, ofta är språket varierat som exempelvis blandande långa och korta meningar. Berättande text bygger också ofta på identifikation, vilket gör att en svag läsare har lättare att sätta sig in i en berättande text än en faktatext. Enligt Reichenberg (2005) visar detta på vikten att man i skolan skapar lärandemiljöer som uppmuntrar till läsning genom att låta eleverna läsa texter som är kulturellt bekanta för dem, det vill säga som de kan identifiera sig med (Reichenberg 2005).

2.2

Faktorer som styr svensklärarnas val av läromedelstexter

Följande avsnitt behandlar olika faktorer som skulle kunna tänkas styra svensklärarnas val av läromedelstexter i gymnasieskolan.

2.2.1

Styrdokument

Gymnasieskolans olika styrdokument, så som skollag, läroplan, kursplaner betygskriterier, nationella ämnesprov samt diverse lokala planer och mål, är faktorer som borde styr lärarnas val av vilka texter som ska läsas inom ramen för de tre olika kurserna i svenskämnet. Skollagen menar att utbildningen måste vara likvärdig i hela landet, medan det går att läsa i läroplanerna att det inte behöver innebära att all utbildning behöver behandla samma ämnen och utföras på samma sätt, vidare öppnar kursplanerna i svenskämnet upp för olikheter i och med att de betonar infärgning av kurserna utifrån vald studieinriktning. Enligt Skolverkets rapport (2006a) har det skett en värdeförskjutning av likvärdighetsbegreppet från att likvärdighet i princip varit synonymt med jämlikhet till att handla om frihet för lärare och elever. Rapporten konstaterar, utifrån en stickprovsundersökning i Sveriges sydligaste respektive nordligaste kommuner, att det inte föreligger något hot för den svenska skolans likvärdighet geografiskt sett.

”Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper” (s. 39) (Utbildningsdepartementet 1994). Vilka kunskaper som ska förmedlas finns sedan specificerade i kursplanerna för respektive gymnasiekurs. De nuvarande kursplanerna är dock mycket allmänt hållna, vilket ger varje skola och lärare stor pedagogisk frihet att bestämma vilket innehåll de olika kurserna ska ha.

Enligt kursplanen för Svenska A (Skolverket 2000) ska eleverna ”kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text som är relevant för eleven själv och för den valda studieinriktningen samt för eleven som samhällsmedborgare”. Kursplanen specificerar inte närmare vilken typ av text som avses, men det står att det som borde styra valet av text är elevens eget intresse, samt vilket program eleven går på.

Dessutom borde texter av allmänt samhälleligt intresse studeras inom kursen. Vidare ska kursen innehålla ”saklitteratur och litterära texter från olika tider och kulturer”. Kursplanen specificerar dock att eleverna ska ”kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser”. Det borde innebära att vissa av de texter som läses inom kursen hämtas från antingen skolbiblioteket eller stadsbiblioteket samt Internet.

Kursplanerna för Svenska B (Skolverket 2000) ger inte mer information än de för Svenska A. Vissa element återkommer, som exempelvis att eleverna ska läsa texter som har samband med den valda studieinriktningen, vilket innebär att Svenska A och B på exempelvis det naturvetenskapliga programmet inte blir samma kurser som Svenska A och B på exempelvis Livsmedelsprogrammet. I kursplanerna för Svenska B står det även skrivet att eleverna ska ”kunna jämföra och se samband mellan litterära texter från olika tider och kulturer” vilket innebär att de texter som väljs måste vara skriva vid olika tidpunkter samt i olika delar av världen. Vidare nämner kursplanen för B-kursen att eleverna ska studera ”centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker”. Här blir givetvis de olika epokerna och den litterära kanon viktiga att ta hänsyn till. Slutligen när det gäller Svenska C (Skolverket 2000), vilken är allmänt känd för att vara en muntlig kurs finns det inte heller speciellt mycket skrivet om vad som ska läsas inom kursen, dock nämns det att eleverna ska ”ha fördjupat sina kunskaper om texter och textuppbyggnad” (Skolverket 2000) vilket kan göras genom både läsning och skrivning.

Traditionellt sett har läromedelsproducenter utformat ett läromedel de anser täcker kursen på ett tillfredställande sätt. En ständigt aktuell fråga är vem som ska ha tolkningsföreträde när det gäller kursplanerna. Juhlin Svensson (2000) pekar dock på problematiken kring att läromedelsförfattarna ofta har tolkningsföreträde när det gäller kursplanerna. Enligt den undersökningen som Korsell (2007) gjorde finns det dock en önskan från lärarhåll att överta läroboksförfattarnas tolkningsföreträde. Korsell (2007) fann att lärarna i grundskolans år fem planerade sin undervisning till högre grad efter de nationella proven än kursplaner och läroplaner. Lärarna menade att deras planering påverkats starkt av provens utformning. Motivet var att lärarna ville att eleverna skulle lyckas väl på de nationella proven. De är dessutom mer konkreta till sin natur än övriga styrdokument.

Juhlin Svensson (2000) menar att de kommunala skolplanerna i hennes undersökning inte hade något läromedelsperspektiv. Läromedel nämndes endast i generella termer som att det skulle finnas läromedel av god kvalitet eller att det var viktigt att öka elevinflytandet vid inköp av läromedel. De lokala arbetsplanerna för de skolor som ingick i undersökningen synliggjorde inte heller läromedelsfrågan.

2.2.2

Den enskilda skolan

Det är välkänt att många skolor ofta har starka traditioner som kan påverka den enskilda läraren att välja vissa texttyper före andra (Juhlin Svensson 2000). Även den litterära kanon kan av tradition starkt påverka lärarens val av texter (Selander och Skjelbred 2004). Skolan har dessutom ofta en begränsad mängd klassuppsättningar av läroböcker, antologier och romaner etc. som antagligen styr undervisningsinnehållet. Samma sak gäller de olika skolornas bibliotek. Juhlin Svensson (2000) fann att lärarna såg vikten av skolbiblioteket för valet av läromedel, men bibliotekets roll var ändå underställd institutionens egen läromedelstillgång.

Det finns mycket lite forskning om hur skolornas olika profileringar styr läromedelsvalet eller hur sponsring direkt eller indirekt påverka undervisningen. Samma sak gäller för hur beslut tagna i exempelvis skolledning om hur man vill att undervisningen ska vara på den enskilda skolan styr lärarnas val av texter. Olika skolor och tjänstefördelningar kan även ge olika möjligheter att få tillräckligt mycket tid för planeringar av lektioner och dessas innehåll. Juhlin Svensson (2000) fann i sin studie att organisatoriska förutsättningar för lärarnas arbete definitivt påverkar deras undervisning och även läromedelsanvändningen. Överlag vittnar lärare om att de upplever en överbelastning i sitt arbete.

Även ekonomiska faktorer styr valet av läromedel. Juhlin Svensson (2000) konstaterar att kostnaden för läromedel varierar kraftigt mellan olika program på gymnasiet, och de teoretiska programmen har minst läromedelskostnad per elev. Kärnämnenas kostnader för läromedel består ofta i att köpa in läsårets lärobok och kopieringskostnader. Det är enligt Juhlin Svensson (2000) vanligt att pengarna går via ämnesinstitutionen, som ofta väljer ut ett primärt läromedel det vill säga en förlagsproducerad lärobok. Korsell (2007) fann att den knappa ekonomin ute på skolorna hade stor betydelse för vilka läromedel som användes. Det kan man även se

på de minskade försäljningssiffrorna hos förlagen. Hon menar även att statistik från Skolverket och FSL visar på samma sak.

Korsells (2007) forskning visar att lärare har olika sätt att lösa den ekonomiska aspekten när det gäller läromedelsval. Många tillverkar, enligt henne, egenproducerade texter skriva av lärare för att det i princip är kostnadsfritt. En del lärare köper in läromedel för egna pengar och tar med sig den från arbetsplats till arbetsplats. Vissa lärare hävdar att övrigproducerat läromedel ofta är billigare än förlagsproducerat, ofta kan man få detta material helt gratis. Dessutom kan vissa övrigproducerade läromedel köpas in billigt. Korsell (2007) anser vidare att de ekonomiska anslagen för inköp av läromedel måste öka dramatiskt.

2.2.3

Skolledning och kollegor

Följande stycke kommer att behandla rektors och andra kollegors, exempelvis ämneslagets och arbetslagets, inflytande över vilka texter läraren väljer att använda som läromedel i sin undervisning i svenskämnet. Huruvida det finns utarbetade kriterier för valet av läromedel tas också upp.

Det är rektorn som har det övergripande ansvaret för att eleverna får tillgång till bra läromedel.

Rektor har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar ett särskilt ansvar för att[…] eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel (LPF 94 s. 50).

Korsell (2007) ställer sig frågan vilka kriterier som finns för ”läromedel av god kvalitet”, samt vem det är som har tolkningsföreträde i frågan. Hon menar också att lärarna måste få mer arbetstid till att utvärdera och utveckla användandet av läromedel. Tidigare fanns det utarbetade kriterier för läroböcker och dessa studerades mycket noga både språkligt och fackdidaktiskt av Statens institut för läromedelsgranskning (SLI). Numera saknas det både kontroll och uppmärksamhet kring de läromedel som används i skolorna. Den granskning som sker är via Bibliotekstjänst (BTJ). De ger några raders omdöme om varje nyutkommen lärobok,

vilket senare sammanställt i en lista. Om omdömena är kritiska har förlaget rätt att kräva ett nytt omdöme från en annan lektör (Reichenberg 2005).

Flera läromedelsforskare har visat genom sin forskning att skolorna inte har några utarbetade kriterier för val av läromedel (Juhlin Svensson (2000). Valet av läromedel på gymnasiet går oftast till så att ämneslaget, som sitter på pengarna för exempelvis svenskämnet, väljer ut en primär lärobok som sedan huvudsakligen utgör kursplanen för ämnet (Juhlin Svensson 2000). Även Reichenberg (2005) menar att ämneslaget är den instans som har störst inflytande för inköp av läromedel.

2.2.4

Eleverna

Kurserna i svenskämnet ska anpassas till elevernas valda studieinriktning, men det finns även krav från läroplanen på individanpassad undervisning. Undervisningen, och därmed också läromedelsvalet, borde alltså anpassas för elevernas olika behov och förutsättningar. Lärarna tycker sig också anpassa valet av läromedel efter elevernas behov (Korsell 2007). Enligt kursplanerna borde även elevernas personliga önskemål och intressen styra valet av texter. Selander och Skjelbred (2004) menar dock att flera undersökningar visar att det bara är en procent av lärarna som ger eleverna stort inflytande över valet av läromedel. När eleverna tillfrågades visade det sig att de aldrig hade hört talas om att elever hade blivit involverade i processen att välja läromedel. Eleverna har alltså i de allra flesta fall ett begränsat inflytande, som sträcker sig till utvärdering av kurserna och därmed läroböckerna. Även Juhlin Svensson (2000) menar att elevinflytandet över valet av läromedel är minimalt. Reichenbergs (2005) studie visar dessutom att eleverna var mycket kritiska till de läroböcker som valts ut av lärarna. Molloy (2003) hävdar att elever ofta inte har någon aning om varför de läser vissa böcker inom svenskämnet. Eleverna tycker att de skönlitterära texterna som väljs inte har något djupare ämnessammanhang. Hon hävdar också att läsning av skönlitteratur inte är en könsneutral aktivitet vilket kan påverka pojkarnas läslust negativt. Reichenberg (2005) drar slutsatsen att svensklärarna borde samarbeta med andra ämnen för att med hjälp av skönlitterära texter öka läslusten i de övriga ämnena, samt att samarbete med bibliotekarie skulle vara önskvärt.

2.2.5

Den enskilda läraren och svenskämnet

Selander och Skjelbred (2004) menar att det i mångt och mycket är upp till den enskilda läraren att välja läromedel. Kernell (2002) delar upp lärarens profession i några olika delar som givetvis kan inverka på lärarens undervisning: ämneskompetens, ämnesdidaktisk kompetens, vetenskaplig kompetens, pedagogiskt yrkesspråk, didaktisk kompetens och så vidare.

När det gäller teorier om inlärning och synen på kunskap finns det en hel del olika synsätt som präglar olika lärares sätt att undervisa, som till exempel behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturella perspektiv som i sin tur har en mängd kända upphovsmän (Imsen 2005). Denna uppsats kommer på grund av utrymmesskäl dock inte att undersöka inom vilket fält läraren befinner sig, utan kommer endast att ta upp om läraren anser sig vara påverkad av sin syn på inlärning och kunskap när han/hon väljer läromedelstexter.

När det gäller ämnessyn finns det också olika sätt att tänka. Malmgren (1996) menar att det finns tre huvudsakliga inriktningar inom svenskämnet: svenska som färdighetsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne och svenska som litteraturhistoriskt ämne. Uppsatsen undersöker inte vilken ämnessyn lärarna anser sig ha, men vissa faktorer kommer ändå att slå an på ämnet, till exempel om man anser att den litterära kanon har stor betydelse för vilka texter som man väljer, eller om man använder sig av elevtexter väldigt ofta etc. Brink (1992) menar att det historiskt sett har varit mycket vanligt att svenskämnet har setts som ett litteraturhistoriskt ämne och att de framstående författarna har fått stort utrymme.

Många undersökningar visar att ämnet i sig har stark inverkan på vilken typ av läromedel som används. Wikman (2004) konstaterar i sin undersökning av gymnasielärares användning av läromedel att det finns starka kopplingar till vilket ämne som avses, vilket även stämmer överrens med skolverkets rapport Läromedlens

roll i undervisningen som behandlar användningen av läromedel i undervisningen i

tre ämnen i grundskolan: bild, samhällskunskap och engelska. Undersökningen menar att förlagsproducerade läromedel dominerar engelskämnet men att man kompletterar med skönlitteratur. I samhällskunskap använder man sig också av en lärobok men inte i lika stor utsträckning som i engelska. Man kompletterar sedan med Internet och massmedia. I bilden användes dock främst egenproducerat

läromedel. Wikman (2004) menar att det är vanligast att i ämnena matematik, geografi och engelska till stor del använda sig av förlagsproducerade läromedel. Han menar också att förlagsproducerade läromedel främst används som innehållsmässig kursplan snarare än metodisk. Det finns en hel del forskning som visar på de förlagsproducerade läromedlens inverkan på undervisningen, att de fungerar både som hjälpmedel och stöd, samt legitimerar urvalet av stoff (Hellström 1986). Wikman (2004) menar att det är vanligt att läroböcker ses som ett stöd i kontakten med föräldrar. Läroboken anses garantera kunskap och utveckling.

Wikman (2004) visar också i sin avhandling att ju mer erfaren läraren i fråga är desto mindre använder denne sig av förlagsproducerade läromedel. Korsell (2007) fann dock inget entydigt mönster att erfarenhet skulle ha betydelse när det gäller lärarens val av läromedel, men hon kunde utröna ett visst motstånd mot förlagsproducerade läromedel hos de lärare som hade en nyare utbildning. Lärarna uppgav också att de inte ville bli styrda av en lärobok som inte passade ihop med deras pedagogiska grundsyn.

2.2.6

Förlagen

Uppsatsen undersöker bland annat förlagens påverkan på läromedelsvalet. Det finns ett intresse från förlagens sida att sälja mycket läroböcker. Förlagens försäljningssiffror pekar dock stadigt nedåt, och förlagen försöker med olika aktiva insatser försöker att bryta denna trend. Förlagen har till exempel rabattsystem, skickar ut reklam till skolor och finns givetvis representerade på diverse mässor. De gör även besök ute på skolor (Isaksson 2000). Det saknas forskning om hur mycket förlagen påverkar lärarna i deras val av läromedel.

2.2.7

Lärarnas inställning till läromedelsvalen

För att kunna göra ett bra jobb krävs det att man känner en viss tillfredsställelse med sin verksamhet. Det måste finnas både fysiska möjligheter att göra ett bra jobb och arbetsglädje för lärarna. I Skolverkets rapport (2006b) redovisas resultat som visar på att ju högre tillfredsställelse läraren känner med sin egen undervisning desto bättre uppfattade eleverna att läraren var på att undervisa. Rapporten visar att det även fanns ett samband mellan lärarnas skattning av sin egen metodiska och didaktiska

förmåga och hur viktiga de anser att styrdokumenten är för utformningen av deras undervisning.

Man kan även se att behöriga lärare i större utsträckning känner sig tillfreds med sin undervisning än de utan behörighet. De lärarna som känner sig tillfreds med sin egen förmåga trivs också bättre med kollegor, rektor och övrig personal. Rapporten visar att det har betydelse för elevens lärande att läraren har både lärarutbildning och utbildning inom sitt ämne. Även Korsell (2007) har studerat denna aspekt av läraryrket och fann att de lärare som är mest nöjda med sitt förlagsproducerade läromedel är de som varit med och beslutat om nyinköp av en lärobok. Alla lärare i hennes undersökning känner dock att de kan påverka vilka läromedel som köptes in. Korsell (2007) fann också att de lärare som anser att de ekonomiska resurserna är tillräckliga anser sig kunna påverka läromedelsinköpen.

3

PROBLEM

Syftet med uppsatsen är att undersöka svensklärares uppfattningar om deras val av läromedelstexter i gymnasieskolan.

• Vilka typer av texter används inom svenskämnet på gymnasiet? • Hur ofta använder man de respektive läromedelstexterna?

• Vad upplever lärare är det som styr deras val av läromedelstexter? • Känner lärare sig tillfreds med valen av läromedelstexter?

4

METOD

Följande kapitel behandlar undersökningen med hänseende på den metod som använts och vad det har fått för konsekvenser för resultatet.

4.1

Undersökningsmetod och databehandling

Eftersom uppsatsens syfte är att undersöka svensklärares val av läromedelstexter fick de aktuella lärarna svara på en enkät (se bilaga 1). Anledningen till att enkät valdes som metod var för att få underlag med stor variation av lärare, program och skolor. I konstruerandet av enkäten utgick jag ifrån den enkät som användes i Skolverkets rapport (2006b) Läromedlens funktion i undervisningen, men ändrade en hel del för att frågorna och svarsalternativen skulle passa uppsatsens syfte och frågeställningar. De fyra första frågorna lånades rakt av från den tidigare nämna rapportens enkät, därefter utelämnades frågor om hur länge lärarna har arbetat som lärare i allmänhet och på den aktuella skolan. Frågor om hur många ämnen läraren undervisar i utelämnades, liksom hur många elever varje klass rymmer. Frågan om vilka årskurser läraren undervisar i byttes ut mot i vilka program och kurser i svenskämnet läraren undervisar. Vidare behölls frågan om vilka uppdrag läraren har i sin tjänst. Därefter behölls frågan om hur man planerar undervisningen. Frågan hade från början tre svarsalternativ (själv, tillsammans med kollegor och tillsammans med elever) men här lades fler alternativ som i samråd med skolledning, i samråd med kollegor i ämneslag, arbetslag och lärare på andra skolor till. Allmänna frågor om ämnets karaktär, status och popularitet togs helt bort eftersom de inte täcktes in i denna uppsats syfte. Därefter följde i den ursprungliga enkäten ett antal frågor i vilka lärarna skulle ta ställning till hur stor påverkan olika faktorer har för deras undervisning. Dessa fogades samman till en fråga (fråga 10) med många svarsalternativ. Frågan om vilka texter som läses inom svenskämnet skapades från grunden (fråga 9), liksom de avslutande frågorna om huruvida lärarna känner sig tillfreds med läromedelsvalen (fråga 11-13).

Enkäten innehåller 14 frågor, varav 13 är slutna frågor med fasta svarsalternativ. I fråga 14 fick lärarna en möjlighet att lämna övriga kommentarer. Därmed bör också påpekas att undersökningsmetoden alltså huvudsakligen har en

kvantitativ ansats (Trost 2001). Målet var att kunna skönja mönster i hur lärarna väljer läromedelstexter.

Enkätsvaren har behandlats anonymt och konfidentiellt. I behandlingen av svaren har Excel använts som hjälpmedel för att skapa tabeller där lärarnas svar framgår. Detta har gjorts med stor noggrannhet så att alla svar skulle registreras rätt och inget skulle utelämnas. Excel har även använts till att skapa de diagram som visas i resultatkapitlet.

4.2

Undersökningsgrupp

Urvalet för undersökningen är svensklärare som undervisar på gymnasienivå. Sammanlagt har 71 svensklärare i tre kommuner tillfrågades om att medverka i undersökningen. Lärarna kontaktades via e-post. I första skedet gick en intresseförfrågan ut till lärarna, varvid de som visade sig intresserade tilldelades enkäter. Efter någon vecka skickades en ny möjlighet att delta respektive påminnelser om att delta, efter det hade inkommit 23 svar. Bortfallet blev alltså så högt som 67%, vilket givetvis inte är bra för undersökningens reliabilitet (Trost 2001).

De lärare som medverkar i studien är alla behöriga gymnasielärare med utbildning inom svenskämnet. Det är övervägande kvinnor (78 %) som deltar i undersökningen, vilket i och för sig inte är konstigt eller problematiskt eftersom könsfördelningen bland de svarande korrelerar med antal kvinnor respektive män som undervisar i ämnet. De lärare som deltar i studien är av blandad ålder med födelseår från 1942 till 1982. Av svensklärarna i studien arbetar 78 % på kommunala gymnasieskolor och 22 % på fristående gymnasieskolor. Såväl praktiska och teoretiska program finns representerade: Samhällsprogrammet, Naturvetenskapliga programmet, Estetiska programmet, Hotell och Restaurangprogrammet, El-programmet, Handel och Administration, FordonsEl-programmet, Media samt Hantverksprogrammet.

4.3

Metodkritik

Det stora problemet för den här studien har givetvis varit det enorma bortfallet. Anledningen till det stora bortfallet är att många svensklärare har en extrem arbetsbelastning så här under vårterminen. Det lilla antal deltagande för det svårt att lägga för mycket vikt på resultatet eller kunna se samband mellan olika frågor som lärarna har fått ta ställning till. Det är även problematiskt att använda procentsatser eftersom få svar gör ganska stor inverkan på resultatet. Vid några tillfällen i resultatdelen kommer ändå procentsatser att användas, och detta är när det finns anledning att jämföra olika svar med varandra, samt när lärarna har svarat mycket enhälligt på frågorna.

Vidare kritik mot studien på grund av bortfallet är att detta kan medföra att fördelningen av svarande kan bli ojämn. Det vill säga, fler lärare på en viss skola kan ha varit intresserade av att medverka än lärare på en annan skola, vilket man bör ta i beaktande när det gäller analysen av resultatet. Det bör också nämnas att en av de skolor som ingår i studien av olika anledningar är knuten till ett visst läromedel, det vill säga kurserna är utformade efter läromedlet, och de tre lärare som arbetar på denna skola har i princip inget annat val än att i första hand använda förlagsproducerade läromedelstexter.

5

RESULTAT

Resultatkapitlet kommer huvudsakligen att delas in i två grupper. Den första delen behandlar vilka texter lärarna uppger används inom svenskämnet samt hur ofta dessa används. Tyngdpunkten ligger på vilka texter som används flitigt och vilka som inte används lika ofta. Det kommer även presenteras resultat huruvida lärarna är nöjda med de texter som används. Den andra delen behandlar vem/vilka som huvudsakligen styr läromedelsvalet, samt vilka olika faktorer som lärarna uppger styr dem. Dessutom kommer lärarnas tillfredställelse med gällande system när det gäller valet av läromedelstexter att tas upp.

5.1

Läromedelstexter

Genom att fråga lärarna vilka olika typer av texter de använder sig av i sin undervisning samt be dem uppge hur ofta dessa används kan vi få en bild av vilka genrer som är vanligare förekommande än andra. Målet är att finna mönster i användandet av läromedelstexter i svenskämnet. Eftersom underlaget för studien är begränsat behandlas användandet utifrån relativt generella termer, till exempel vilka texter som lärarna uppger är vanligt förekommande respektive ovanligt förekommande.

5.1.1

Förlagsproducerade läromedelstexter

Förlagsproducerade läromedel som läroböcker och antologier är vanliga inom svenskämnet på gymnasiet. Alla lärare använder sig av förlagsproducerade läromedel åtminstone varje termin, de flesta varje månad. Det finns ingen av lärarna som uppger att de helt avstått från förlagsproducerade läromedel. Tre lärare arbetar på en skola som är knutna till ett förlag, och de använder mycket förlagsproducerat läromedel.

Totalt sett är det 30 % som bygger sin undervisning på förlagsproducerat läromedel, då de uppger sig använda det varje lektion. 82 % av lärarna använder förlagsproducerat läromedel varje månad eller oftare. Även antologier är mycket

vanligt förekommande i undervisningen, då 82 % av de tillfrågade lärarna använder sig av antologier varje månad eller oftare.

Tabell 5.1 Användandet av förlagsproducerade läromedelstexter, samt användandet av antologier

0 5 10 15 Antal lärare 1 2 3 4 5 Användandet av förlagsproducerade läromedelstexter och antologier

Förlagsproducerat läromedel Antologier

Diagramförklaring:

1= Varje lektion/nästan varje lektion 2= Varje månad

3= Minst en gång per termin 4 = Mer sällan

5 = Aldrig

Antal deltagande lärare är 23 st

5.1.2

Övrig bruksprosa

Övrig bruksprosa kommer att redovisas enligt vilka genrer som är vanligt förekommande, samt vilka som tenderar att vara mer ovanliga inom svenskämnet. Vanligast är tidningstexter, alla lärarna inom svenskämnet använder tidningstexter åtminstone varje termin. Över hälften av lärarna använder tidningstexter så ofta som varje månad. Tidskrifter är också relativt vanligt förekommande. De flesta uppger att de använder tidskrifter minst en gång per termin. Även fack- och referenslitteratur används flitigt inom svenskämnet. 65 % av lärarna använder sig av denna genre varje månad eller oftare. Vanligast är fack- och referenslitteratur på de teoretiska programmen samhällsprogrammet och naturvetenskapliga programmet.

En mindre vanlig genre är vetenskapliga artiklar, som dock 65 % av lärarna använder minst en gång per termin. Vanligast är vetenskapliga artiklar på de teoretiska programmen. Inom svenskämnet verkar brukstexter så som material från

myndigheter och intresseorganisationer, reklam och religiösa texter vara relativt ovanliga. De flesta, över 65 % av lärarna, använder dessa genrer mer sällan än en gång per termin.

5.1.3

Elev- och lärarproducerade läromedelstexter

Den kategorin som uppvisar spretigast resultat är egenproducerade läromedelstexter. En anledning till detta kan vara att lärarna har tolkat begreppen olika, men det kan givetvis också vara så att användandet av dessa genrer faktiskt ser väldigt olika ut från lärare till lärare. Det verkar dock som om material från lektion.se inte har fått särskilt stort genomslag ännu. Nästan 50 % av lärarna använder aldrig tjänsten.

5.1.4

Skönlitteratur

Skönlitteratur är vanligt förekommande inom kurserna i svenska på gymnasiet. De genrer som är mest populära är prosagenrerna romaner och noveller. Det finns ingen lärare som inte använder noveller och romaner i sin undervisning. Ett fåtal använder genrerna så sällan som minst en gång per termin. De allra flesta använder noveller och romaner åtminstone varje månad.

De övriga genrerna inom skönlitteraturen, lyrik, dramatik och sagor, är också vanligt förekommande men inte lika ofta som romaner och noveller. Sagor och dramatik brukar lärarna använda minst en gång per termin. En lärare påpekar att sagor används av henne i Svenska A. Lyrik är något vanligare än dramatik och sagor. En lärare har lyrik i sin undervisning varje lektion. Sedan använder hälften av lärarna lyrik varje månad och hälften minst en gång per termin.

5.1.5

Lärarnas inställning till de texter som används

Är lärarna då nöjda med de texter som läses inom deras kurser i svenskämnet? 90% svarar att de känner stor eller ganska stor tillfredställelse med läromedelstexterna. 10 % känner ganska lite tillfredsställelse med texterna. Ingen är totalt missnöjd.

5.1.6

Sammanfattning

Vi alltså konstatera att skönlitteratur, speciellt prosatexter, är mycket vanliga inom svenskämnet. Även antologier och andra förlagsproducerade läromedel används i stor utsträckning. Mindre vanligt är det med övrig bruksprosa och egenproducerat material. Lärarna är överlag nöjda med de texter som används i deras kurser inom svenskämnet.

5.2

Vem styr valet av läromedelstexter?

En avsikt var att ta reda på hur man planerar undervisningen för att sedan kunna jämföra detta med till hur hög grad beslut av till exempel skolledningen eller ämneslag verkligen spelar när det gäller valet av läromedel.

5.2.1

Den undervisande läraren

Det visar sig att de allra flesta lärare alltid eller nästan alltid planerar sin undervisning på egen hand. 82 % av lärarna uppger att de alltid eller nästan alltid planerar sin undervisning på egen hand.

5.2.2

Samarbete med kollegor

Vid samarbete är det vanligast att man samarbetar i första hand med en kollega och i andra hand tillsammans i ämneslaget, snarare än med arbetslaget. Av de medverkande lärarna är sex stycken ämnesansvariga, fyra av dessa är dessutom och läromedelsansvariga för svenskämnet. En av de ämnesansvariga lärarna är även arbetslagsledare. De ämnesansvariga lärarna känner överlag att de har större inflytande över valet av läromedelstexter än övriga lärare.

När det gäller hur stor påverkan lärarna anser att beslut ämneslag och arbetslag varierar resultatet väldigt mycket. En anledning till detta kan vara att arbetslag och ämneslag är olika mycket utvecklade på olika skolor och man arbetar olika mycket tillsammans i dessa konstellationer. En lärare påpekar att den skolan

hon arbetar på har mycket få lärare och därför kan man inte finna lämpliga konstellationer för exempelvis arbetslag. Denna lärare är ensam svensklärare på sin skola och då blir det givetvis mycket svårt att arbeta i ämneslag.

Lärarna uppger att de sällan planerar sin undervisning tillsammans med kollegor på andra skolor. Det visar sig också att lärarna skattar att samarbete med lärare på andra skolor har mycket liten betydelse för lärarna i deras val av läromedel.

5.2.3

Skolledning

Vidare menar lärarna att de sällan eller aldrig planerar undervisningen i samråd med skolledning. När det gäller huruvida beslut i skolledningen påverkar lärarnas val av läromedelstexter uppger vissa lärare att det har stor betydelse, medan andra anser detta vara helt betydelselöst. Inställningen till skollednings beslut stämmer det även även överrens med vikten av skolans profilering. De som menar att beslut i skolledning påverkar dem mycket i valet av läromedel uppger även att skolans profilering har stor eller ganska stor betydelse, medan de lärare som upplever att beslut från skolledningen inte har någon betydelse inte heller finner skolans profilering en viktig faktor.

5.2.4

Eleverna

De flesta lärare uppger att lika ofta som de planerar undervisningen med en kollega, lika ofta planerar de tillsammans med sina elever. En lärare pekar dock på att hon är i början av sin profession och kände sig osäker först men att hon nu kan ge eleverna mer utrymme att påverka när det gäller val av litteratur. De flesta lärare menar dock att de tar mycket stor hänsyn till sina elevers valda studieinriktning, behov och förutsättningar vid valet av läromedelstexter.

Diagram 5.2 Elevernas inflytande över valet av läromedelstexter 0 2 4 6 8 10 12 14 Antal lärare 1 2 3 4 5

Elevernas inflytande över valet av läromedelstexter

Elevernas behov och förutsättningar Elevernas valda studieinriktning Elevernas önskemål Diagramförklaring: 1 = Mycket stor 2 = Ganska stor 3 = Ganska liten 4 = Mycket liten 5 = Ingen alls

Antal deltagande lärare är 23 st.

Många lärare pekar särskilt ut elevernas valda studieinriktnings som en faktor de gärna tar hänsyn till, men att detta kan begränsas av exempelvis skolans ekonomi eller tidsbrist. ”Synd att man inte har mer tid att leta upp texter som är inriktade mot elevernas valda studieinriktning.” En lärare menar att det krävs fantasi och kreativitet för att tillgodose alla elevers behov. Denna lärare menar samtidigt att hon ”vill se så mycket som möjligt till deras programinriktning. Men det är svårt ibland när inte resurser finns, eller räcker till riktigt”. Hos vissa lärare finns det alltså en ambition att anpassa sig efter de elever som finns i deras klasser men att skolans förutsättningar ibland hindrar att lärarna kan göra detta i så stor utsträckning som de önskar.

5.2.5

Lärarnas inställning till läromedelsvalen

En annan befogad fråga knuten till detta är huruvida lärarna överlag känner att de kan påverka vilka texter som läses, och om de är nöjda med hur valet av läromedelstexter görs. Alla lärare som ingår i studien känner att de åtminstone till någon grad kan påverka vilka läromedelstexter som läses inom svenskämnet. 73 % av lärarna känner att de har väldigt mycket att säga till om när det gäller påverka vilka texter som läses. När det gäller huruvida lärarna kände tillfredsställelse med

hur valen av läromedelstexter görs svarade 56 % att de kände ganska mycket tillfredsställelse och 26 % att de kände väldigt mycket tillfredsställelse med hur valen görs. En person kände att denne var helt missnöjd med hur dessa val gör till. Några har svarat att de kan påverka ganska mycket eller ganska litet. Dessa lärare har sedan förtydligat att de arbetar på skolor som är knutna till ett visst läromedel. ”Lärarnas egen möjlighet till påverkan vid val av läromedel är därför försumbar.” Dessa lärare känner ändå ganska stor tillfredsställelse både med de texter som användes och hur valet av läromedel går till.

5.2.6

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den enskilda läraren oftast har stor makt i utformningen av sin undervisning. Lärarna planerar oftast sin undervisning på egen hand. Vid samarbete är det vanligast att man planerar tillsammans med en enstaka kollega. Ämneslaget har större betydelse för lärarnas val av läromedelstexter än arbetslaget. Samarbete med lärare på andra skolor har ringa betydelse för lärarnas undervisning. Även skolledningens inflytande på valet av läromedel är i de flesta fall begränsat, förutom i de fall där skolan har en stark profilering eller samarbete med ett specifikt förlag. Lärarna menar att vilka elever de undervisar är mycket viktigt för valet av läromedel. Lärarna planerar ibland sin undervisning tillsammans med eleverna.

5.3

Vilka faktorer styr valet av läromedelstexter?

Lärarna i studien har alltså fått ta ställning till hur stor betydelse olika faktorer har när de väljer läromedelstexter. Först kommer de faktorer som har störst betydelse att presenteras och sedan de som har mindre eller föga betydelse.

5.3.1

Lärarnas egna ställningstaganden

Lärarna i studien är överrens om att lärarens kunskapssyn och ämnessyn har störst betydelse i valet av läromedelstexter. Det vill säga de faktorer som har med lärarens egna ställningstaganden att göra, vilket också stämmer bra överrens med det faktum att lärarna oftast planerar sin undervisning på egen hand. Alla lärare i studien uppger att kunskapssyn och ämnessyn har mycket stor eller ganska stor betydelse för deras läromedelsval. Teorier om inlärning har också stor betydelse för lärarna. 68 % menar att teorier om inlärning har mycket stor eller stor betydelse.

Tabell 5.3 Lärarnas personliga ställningstaganden och dessas inflytande över läromedelsvalet

0 2 4 6 8 10 12 14 16 Antal lärare 1 2 3 4 5 Påverkan på läromedelsvalet Teorier om inlärning Kunskapssyn Ämnessyn Diagramförklaring: 1 = Mycket stor 2 = Ganska stor 3 = Ganska liten 4 = Mycket liten 5 = Ingen alls

Antal deltagande lärare är 23 st.

En annan faktor som undersökts är lärarnas inställning till den litterära kanon. 69% av lärarna uppger att den litterära kanon har mycket stor eller ganska stor betydelse när de väljer texter inom svenskämnet. Vissa lärare menar att det är viktigt för eleverna att läsa klassiker. En lärare pekar på att de läser litteraturhistoria i kronologisk ordning och att moderna, okända författare är bannlysta. Han menar att

de får eleverna läsa på egen hand. De flesta lärare menar dock att traditionen har väldigt liten betydelse när de väljer läromedelstexter. Överlag visar undersökningen att lärarens personliga ställningstagande är viktigare än alla andra faktorer.

5.3.2

Styrdokument

Exempelvis uppger lärarna att deras kunskapssyn och ämnessyn har större betydelse än till exempel kursplaner och läroplaner, även om en hel del lärare tycker att läroplaner, kursplaner och betygskriterier också styr deras val av läromedel. En lärare i studien uttrycker sig så här: ”Kursplaner styr givetvis men i dem står inga förslag eller måsten. Därför är vi fria på gott och ont”.

Tabell 5.4 Styrdokumentens påverkan på läromedelsvalet

0 2 4 6 8 10 12 14 1 2 3 4 5 LPF94 Kursplaner Betygskriterier Lokala mål/planer Nationella ämnesprov Diagramförklaring 1= Mycket stor 2= Ganska stor 3= Ganska liten 4= Mycket liten 5= Ingen alls Antal deltagande: 23 st.

Som vi kan se i diagrammet är lokala mål och planer minst lika viktiga som övriga styrdokument. Hur är det då med andra faktorer på den enskilda skolan?

5.3.3

Ekonomins direkta och indirekta påverkan på läromedelsvalet

En faktor som kan tänkas styra läromedelsvalet både direkt och indirekt är ju skolans ekonomiska förutsättningar. Ekonomin kan styra både hur många lärare som finns på skolan, hur mycket tid som ger för planering, samt vilka läromedel man kan köpa in. Den ekonomiska aspekten kan också se olika ut på olika skolor, vilket syns tydligt i undersökningen. 48 % av lärarna anser att skolans ekonomiska resurser har mycket stor eller ganska stor betydelse för valet av läromedel. Endast 2 lärare menar att skolans ekonomi inte har någon betydelse alls för valet av läromedelstexter.

Tabell 5.5 Ekonomins påverkan på valet av läromedelstexter

0 2 4 6 8 10 Antal lärare 1 2 3 4 5 Påverkan på läromedelsvalet Skolans ekonomi Tid för planering Diagramförklaring: 1 = Mycket stor 2 = Ganska stor 3 = Ganska liten 4 = Mycket liten 5 = Ingen alls

Antal deltagande lärare är 23 st.

En lärares skola lånar in läroböcker, antologier, romaner för kortare/längre tid, vilket gör att lärarna blir friare i sitt val av läromedel. De flesta lärare tycker dock att skolans ekonomi påverkar deras frihet att välja texter på ett negativt sätt. Oftast på grund av att de skulle behöva mer tid till planering, vilket inte är möjligt på grund av ekonomin.

Mycket handlar om hur mycket tid jag har till att planera sina lektioner. Har jag för en gångs skull mycket tid så kan man kolla tidningar och tidskrifter på biblioteket, har jag som oftast lite tid då tar jag genvägen och går genom läroböcker eller texter som använts i olika texthäften till nationella prov.

En lärare uttrycker att om man inte har råd att köpa in en bok får man försöka hitta texterna på annat sätt, och då blir tidspressen avgörande för vilka texter som används. 56 % av lärarna uppger att tiden för planering har mycket stor eller ganska stor betydelse för vilka läromedelstexter de använder sig av.

Många av lärarna menar att de önskar att det fanns fler och nyare klassuppsättningar av böcker på skolorna, men att detta ofta inte är möjligt för att ekonomin sätter käppar i hjulet.

Ekonomin sätter gränser för hur/vad/vilka texter man kan ha i svenskämnet. Jag skulle önska ett större utbud, eller helst en helt annan uppsättning än den som finns tillgänglig, men det går alltså inte att få av ekonomiska skäl.

Undersökningen visar att många av lärarna anser att de böcker som finns tillgängliga har mycket stor eller ganska stor betydelse för vilka texter som läses inom svenskämnet.

Tabell 5.6 Tillgänglighetens påverkan på läromedelsvalet

0 2 4 6 8 10 12 Antal lärare 1 2 3 4 5

Tillgänglighetens påverkan på läromedelsvalet

Klassuppsättningar Tillgång till datorer Skolbiblioteket Diagramförklaring: 1 = Mycket stor 2 = Ganska stor 3 = Ganska liten 4 = Mycket liten 5 = Ingen alls

Även tillgången till datorer och annan teknik påverkar lärarna i deras val av läromedelstexter. 60 % av lärarna menar att tillgången till datorer spelar mycket stor eller ganska stor roll när de väljer läromedel. De lärare som uttrycker detta pekar främst på bristen av datorer som ett stort problem. En lärare menar att man inte kan använda elevproducerat material så mycket som man kan önska på grund av bristen på datorer. En annan lärare påpekar att datorbristen gör att datorerna som finns måste användas till textproduktion och inte att läsa texter på Internet.

5.3.4

Kriterier för läromedel

Ingen av skolorna som medverkar i undersökningen har kriterier för val av läromedel. När det gäller hur stor betydelse utvärderingar av läromedel spelar in kan vi konstatera att det är väldigt olika för olika lärare. Resultatet för denna fråga blev att lärarnas skattning av hur stor betydelse denna faktor har fördelade sig mycket jämt över de olika svarsalternativen.

5.3.5

Yttre aktörer

Angående yttre aktörers påverkan på den enskilda lärarens val av läromedel kan vi konstatera att sponsorer och läromedelsförlag har ganska liten påverkan i slutändan.

5.3.6

Sammanfattning

För att sammanfatta vilka faktorer som styr svensklärarna i deras val läromedelstexter kan vi konstatera att personliga ställningstaganden om kunskap och svenskämnet, samt teorier om inlärning har stor betydelse. Vilka elever läraren undervisar påverkar valet av texter. Det finns en ambition hos lärarna att anpassa undervisningen efter elevernas valda studieinriktning, men att ekonomi och tid för planering ibland inskränker den ambitionen. Ekonomin styr även indirekt genom vilka böcker som finns tillgängliga på skolan och i skolbiblioteket. Tillgången till datorer har också betydelse för vilka texter som läses. Yttre faktorer som sponsring, förlagsrabatt och andra påtryckningar från förlagen har i de flesta fall inte så stor betydelse. Nyckelord tycks vara närhet och tillgänglighet.

6

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i två huvudsakliga delar. Först kommer resultatet för vilka texter som läses att diskuteras och därefter kommer de faktorer som lärarna uppger vara viktiga eller oviktiga för valet av läromedelstexter.

6.1

Texter som läses inom svenskämnet

Den studie som gjorts inom denna uppsats visar på att det läses mycket texter inom svenskämnet. Här kommer de olika kategorierna av texter att diskuteras utifrån tidigare forskning samt den studie som gjorts inom denna uppsats.

6.1.1

Förlagsproducerade läromedelstexter

Den kategori läromedelstexter som överlag har fått tillstå mest forskning är förlagsproducerade läromedel. Tidig forskning visar att förlagsproducerade läromedel dominerade den svenska skolan under 1900-talet (Hellström 1986). Juhlin Svensson (2000) menar att det huvudsakligen finns två sätt att förhålla sig till läromedel inom gymnasieskolan. Den första innebär att man planerar sin undervisning utifrån ett förlagsproducerat läromedel och kompletterar med andra läromedel. Det andra är att läroboken är ett av flera läromedel. Den senare modellen menar Juhlin Svensson (2000) är mest gynnsam eftersom den ger lärarna större frihet att påverka sin egen arbetssituation. Denna uppsats undersökning stödjer i viss mån Juhlin Svenssons påstående, även om den inte undersöker exakt detta fenomen. Undersökningen visar att förlagsproducerade läromedel fortfarande är vanliga inom svenskämnet på gymnasiet. Alla lärare i studien använder förlagsproducerade läromedel i någon mån. Av lärarna i studien använder 31 % av lärarna förlagsproducerade läromedelstexter varje lektion. 77 % av lärarna använder förlagsproducerat läromedel varje månad eller oftare.

81 % av de tillfrågade lärarna använder sig av antologier varje månad eller oftare. Danielsson (1988) visar på problematiken i att allt för mycket utgå från antologier i undervisningen, då de antologier hon studerade visade upp mycket olika världsbilder i och med urvalet som redaktörerna hade gjort. Detta är ett problem eftersom det är lärarna som borde ha tolkningsföreträde till kursplanerna och inte

läroboksförfattarna (Korsell 2007). En lärare i studien menar att hennes skola lånar in läromedel för kortare eller längre perioder och att de därför inte är särskilt styrda av läromedlet. Detta verkar vara att arbetssätt att rekommendera eftersom man alltid måste ta ställning till nytt material. När man tar ställning till nytt material får man en chans att reflektera över om texterna skulle passa de elever man har. Att elevanpassa valet av läromedelstexter är också någonting som lärarna i studien förordar och tycker är viktigt.

Det framgår även i studien att skolor kan vara knutna till ett visst förlag och att dessa lärare kände sig mindre nöjda med läromedelsvalet än övriga lärare, vilket stödjer den forskning som menar att det är viktigt att lärarna känner att de har kontroll över sin egen arbetssituation. Det handlar givetvis inte om att man inte bör använda förlagsproducerat läromedel eller att de inte fyller någon funktion i undervisningen, utan att risken med läroböcker är att de får fungera kursplan. Om man däremot tar in en annan text, som inte finns med i läroboken, gör man antagligen det för att man tycker att den texten är bra eller fyller en funktion.

6.1.2

Övrig bruksprosa

Det kan, med tanke på att det så tydligt inom kursplanerna påpekas att svenskämnet ska infärgas efter vald studieinriktning, finnas stor anledning att använda sig av olika typer av övrig bruksprosa inom svenskämnet.

Det finns en mängd olika typer av bruksprosa som används inom svenskämnet på gymnasiet, så som tidningstexter, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, fack- och referenslitteratur, material från myndigheter, material från intresseorganisationer, reklam och religiösa texter. Reichenberg (2005) har forskat om läsförståelsen av både förlagsproducerade läromedel och andra brukstexter, och hon konstaterar att eleverna ofta har svårt att förstå dessa sorters texter eftersom de ofta har en hög informationstäthet och kräver högre krav på läsaraktivitet än exempelvis skönlitterära texter. Hon konstaterar att det för en blivande undersköterska är avgörande för patientens liv huruvida vissa texter förstås på rätt sätt. Därför borde det finnas stor anledning att öva på att förstå dessa typer av texter.

Lärarna i studien visar en tydlig strävan efter att vilja anpassa kurserna efter den valda studieinriktningen, precis som kursplanerna i svenskämnet förespråkar, men menar att detta oftast hindras av tidsbrist, ekonomi eller att man inte har det

materialet man behöver tillräckligt tillgängligt. Om ämneslagen kunde diskutera vilka böcker, tidningar och annat material man bör införskaffa utifrån vilka program skolan erbjuder skulle antagligen ”rätt” material finnas på institutionerna. Om aktuellt material från exempelvis livsmedelsverket fanns tillgängligt på en skola som erbjuder Hotell och Restaurangprogrammet är det större chans att det används. Undersökningen visar nämligen att tillgängligheten är en mycket stor faktor att räkna med, eftersom lärarna ofta har ganska lite tid för planering av lektioner och inte alltid hinner leta rätt på de texter man skulle önska använda.

6.1.3

Skönlitterära texter

Skönlitteratur är huvudsakligen berättade text och har högre grad av identifikation än bruksprosa (Reichenberg 2005). Reichenberg (2005) menar att det därför är viktigt att man i skolan låter eleverna läsa böcker som är kulturellt bekanta för dem för att de ska utveckla god läsförståelseförmåga. Därför borde man eventuellt fundera på att öka elevernas inflytande både över de böcker som var och en ska läsa, samt vilka böcker som ska köpas in till institutionen. Flera forskare (Selander och Skjelbred 2004, Juhlin Svensson 2000, Reichenberg 2005, Molloy 2003) har funnit att eleverna i de allra flesta fall har mycket begränsat inflytande över läromedelsvalet. Om eleverna fick vara med och köpa in böcker till institutionerna skulle de kanske välja andra böcker än lärarna och dessutom skulle det öka chanserna att just de böcker som eleverna vill läsa läses i skolan. För den undersökning som har gjorts inför denna uppsats visar att de böcker som finns tillgängliga inom institutionen eller på skolbiblioteket har betydelse för vilka böcker som faktiskt läses. Flera lärare i studien menar också att de önskar att deras skola skulle ha ett större utbud av klassuppsättningar av romaner.

Skönlitterära läromedelstexter är också den kategori som vid sidan om förlagsproducerade läromedelstexter är dominerande inom svenskämnet, däribland är genrerna romaner och noveller vanligast förekommande. Detta, i kombination med tillgängligheten, är en anledning till att så många också använder sig av antologier. Alla lärare i studien använder noveller och romaner i sin undervisning oftast varje månad eller mer. De övriga genrerna inom skönlitteraturen, lyrik, dramatik och sagor, är också vanligt förekommande men inte lika ofta som romaner och noveller.