Förslag till fortsatt forskning

❏ Det hade varit intressant att göra samma studie igen, men med en större empirisk studie för att se om utfallet hade blivit annorlunda. Alla revisorer och revisionsklienter har inte samma erfarenhet, de har varit med om olika saker och för att fånga dessa erfarenheter och olika upplevelser behövs det en större bredd på antalet respondenter.

Det hade exempelvis kanske gått att finna ytterligare mönster i relationen mellan revisorer och revisionsklienter.

❏ Ett annat förslag till fortsatt forskning kan vara att beroende på vilken storlek revisionsklienternas företag är och hur stora revisorernas byråer är, hade utfallet kunnat bli annorlunda. Det kan exempelvis visa på skillnader i upplevelser då mindre bolag får mindre uppmärksamhet och kanske även sämre revisionskvalitet.

❏ Vidare hade det även varit intressant att genomföra en studie ur en tredje parts syn och jämföra med revisorerna och revisionsklienterna. Det vill säga hur intressenterna upplever relationen mellan revisorer och revisionsklienter och hur det påverkar revisionen. Intressenterna kan exempelvis ha åsikter om hur revisorers och revisionsklienters relation ska se ut.

Referenser

Ardhani, L., Subroto, B., & Hariadi, B. (2019). Does Auditor Independence Mediate the Relationship Between Auditor Rotation and Audit Quality. Journal of Accounting and Business Education, 4(1). doi: 10.26675/jabe.v4i1.8145

Beatty, A., & Weber, J. (2006). Accounting Discretion in Fair Value Estimates: An

Examination of SFAS 142 Goodwill Impairments. Journal of Accounting Research, 44(2), 257-288. doi:10.1111/j.1475-679X.2006.00200.x

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.

Carey, P., & Simnett, R. (2006). Audit Partner Tenure and Audit Quality. The Accounting Review, 81(3), 653-676. doi: 10.2308/accr.2006.81.3.653

Carrington, T. (2016). Revision. Stockholm: Liber AB.

Chen, H., Liu, Q., Luo, L., & Suzuki, T. (2019). The consequences of private relationship between audit partners and their clients. Asia-Pacific Journal of Accounting & Economics, 26(6), 659-683, doi: 10.1080/16081625.2017.1392876

Collin, S-O. (2019). Revisorns roll. Balans nr 2.

Dahlstrom, R., & Ingram, R. (2003). Social networks and the adverse selection problem in agency relationships. Journal of Business Research, 56(9), 767-775. doi: 10.1016/S0148-2963(01)00261-2

David, M., & Sutton, C.D. (2017). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.

DeFond, M.L., Raghunandan, K. & Subramanyam, K.R. (2002). Do Non-Audit Service Fees Impair Auditor Independence? Evidence from Going Concern Audit Opinions. Journal of accounting research, 40(4), 1247-1274.

Diamant, A. (2004). Revisors oberoende - om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Uppsala: Iustus.

Empson, L., Muzio, D., Broschak, J.P., & Hinings, B. (2015). The Oxford handbook of professional service firms. Oxford: Oxford University Press.

Engerstedt, U., & Strömqvist, A. (2003). Revisorns opartiskhet och självständighet - en jämförelse mellan gamla och nya oberoenderegler. Balans nr 10.

Espinosa-Pike, M., & Barrainkua, I. (2016). An exploratory study of the pressures and ethical dilemmas in the audit conflict. Revista de contabilidad - Spanish accounting review, 19(1), 10-20. doi: 10.1016/j.rcsar.2014.10.001

FAR. (u.å.a). Revisionstjänster. Hämtad 2020-01-23,

från https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/revisonstjanster/

FAR. (u.å.b). EtikU 13 Revisorsrotation. Hämtad 2020-01-23, från https://www.faronline.se/dokument/e/etiku13/

FAR. (u.b.c). EtikU 14 EUs förordning om revision av företag av allmänt intresse - arvodesbegränsningar och förbjudna tjänster. Hämtad 2020-02-16, från

https://www.faronline.se/dokument/e/etiku14/

FAR. (u.å.d). IESBAs Etikkod. Hämtad 2020-03-09, från https://www.faronline.se/dokument/i/iesbasetikkod/

Grönroos, C. (2008). Service management och marknadsföring. Malmö: Liber AB.

Johansson, P. (2018, 23 november). Revisorer måste bli hjältar. Dagens industri. Hämtad 2020-01-23, från https://www.di.se/debatt/revisorer-maste-bli-hjaltar/

Kroll, K.M. (2012). Mandatory auditor rotation: where things stand: the PCAOB’s proposal to implement mandatory auditor rotation has drawn a slew of comments. Here are some of the arguments--both for and against auditor limits. Financial Executive, 28(2), 42–45.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Malterud, K (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Moberg, K. (2006). Bolagsrevisorn - Oberoende, ansvar, sekretess. Stockholm: Nordstedts Juridik AB

Morrill, J. (2008). Research on rotation. CA Magazine-Toronto, 141(7), 63–65.

Mostafa-Mohamed, D., & Hussien-Habib, M. (2013). Auditor independence, audit quality and the mandatory auditor rotation in Egypt. Education, Business and Society: Contemporary Middle Eastern Issues, 6(2), 116-144. doi: 10.1108/EBS-07-2012-0035

Myers, J.N., Myers, L.A., & Omer, T.C. (2003). Exploring the Term of the Auditor-Client Relationship and the Quality of Earnings: A Case for Mandatory Auditor Rotation? The Accounting Review, 78(3), 779-799.

Patrick, Z., Vitalis, K., & Mdoom, I. (2017). Effect of Auditor Independence on Audit Quality: A Review of Literature. International Journal of Business and Management Invention, 6(3), 51-59.

Ravas, B. (2012). Independence and objectivity - A sine qua non principle in auditing. Annals of the University of Petrosani Economics, 12(4), 219-226.

Richard, C. (2006). Why an auditor can't be competent and independent: A french case study. European accounting Review, 15(2), 153-179.

Schatt, A., Doukakis, L., Bessieux-Ollier, C., & Walliser, E. (2016). Do Goodwill

Impairments by European Firms Provide Useful Information to Investors?. Accounting in Europe, 13(3), 307-327. doi: 10.1080/17449480.2016.1254348

SFS 2001:883. Revisorslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

Shapiro, A. (2005). Who Pays the Auditor Calls the Tune - Auditing Regulation and Clients' Incentives. Seton Hall Law Review, 35(3), 1029-1094.

Skinner, D.J, & Srinivasan, S. (2012). Audit Quality and Auditor Reputation: Evidence from Japan. The Accounting Review, 87(5), 1737-1765. doi: 10.2308/accr-50198

Söderbom, A., & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande - rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Tepalagul, N., & Lin, L. (2015). Auditor Independence and Audit Quality: A Literature Review. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 30(1), 101-121. doi:

10.1177/0148558X14544505

Thahir Abdul Nasser, A., Abdul Wahid, E., Nazatul Faiza Syed Mustapha Nazri, S., &

Hudaib, M. (2006). Auditor-client relationship: the case of audit tenure and auditor switching in Malaysia. 21(7), 724-737.

Tidningen balans. (2018). Nya regler för oberoende vad gäller egentligen. Hämtad den 2020- 01-23, från https://www.tidningenbalans.se/nyheter/nya-regler-for-oberoende-vad-galler-egentligen/

Vismaspcs. (2018). Revision - Vad är revision? Hämtad 2020-01-23, från https://vismaspcs.se/ekonomiska-termer/vad-ar-revision

Wallerstedt, E. (2009). Revisorsbranschen i Sverige under 100 år. Stockholm: SNS Förlag.

Zang, Y. (2008). Discretionary behavior with respect to the adoption of SFAS no. 142 and the behavior of security prices. Review of Accounting and Finance, 7(1), 38-68. doi:

10.1108/1475770810853842

Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman.

(Mid Sweden University doctoral thesis: 14). Sundsvall: Mid Sweden University. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1612/FULLTEXT01.pdf

Öhman, P., & Wallerstedt, E. (2012). Audit regulation and the development of the auditing profession: The case of Sweden. Accounting History, 17(2), 241-257. doi:

10.1177/1032373211434723