6. Diskussion och slutsats
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Vi har i vår studie ett flertal hypoteser där vi inte lyckats få fram statistiska samband trots att teorier och tidigare undersökningar talar för detta. Vi ser därför gärna att studien görs om i ett mycket större urval. Vi valde dessutom att genomföra vår studie med hjälp av en kvantitativ metod för att samla in data. Enkäten innehåller slutna frågor där respondenten genom olika likertskalor kryssar i det alternativt som stämmer bäst in enligt dennes uppfattning. Detta innebär att respondentens egna åsikter och motiveringar till svaret inte kommer fram, vilket skulle kunna vara intressant att
undersöka. För att ta reda på detta och kanske även få till en mer djupgående studie skulle man kunna utföra samma studie igen med kompletterande personliga intervjuer, för att påvisa ytterligare aspekter.
Vi har i den här undersökningen inte tagit hänsyn till personlighetsfaktorer. Det är rimligt att tro att de effekter av det autentiska trasformativa ledarskapet vi tittat på, d.v.s. hur personer upplever den etiska miljön, identifikationen med det egna företaget samt etiska handlingar och beslut, påverkas av vad för typ av person man är. Vi anser därför att det skulle vara en intressant vinkling att titta på personlighetsfaktorer i samband med de faktorer som vi har valt att fokusera på i vår studie
6.5 Avslutande slutsats
Revisorer har en sits där deras objektivitet och etiska handlingar kan bli påverkade genom bland annat förhållandet de har till sina klienter. Vi har lyft det autentiska transformativa ledarskapets och den etiska kulturens roll som kontextuella faktorer som stärker individers etiska och moraliska tankar, beteenden, tankar och beslut. Förhoppningen är att vår studie ska främja fortsatt välbehövlig forskning kring ledarskapets betydelse för revisorers objektivitet och etiska handlingar.
Referenser
Aktiebolagslagen (2005:551)
Alvesson, M. (2000). Social identity and the problem of loyalty in knowledge-intensive companies.
The Journal of Management studies, Vol. 37(8), pp. 1101-1124
Avolio, B. J., Gardner, W. L., Walumbwa, F.O., Luthans, F., Douglas R. & May, D. R. (2004). Unlocking the mask: a look at the process by which authentic leader’s impact follower attitudes and behaviours. The Leadership Quarterly, Vol. 15, pp. 801-823
Avolio, B. J., William L. & Gardner, W.L. (2005). Authentic leadership development: Getting to the root of positive forms of leadership. The Leadership Quarterly, Vol. 16, pp. 315-338
Bamber, E. & Iyer, V. (2007). Auditors' Identification with Their Clients and Its Effect on Auditors' Objectivity. Auditing, Vol. 26(2), pp. 1-24
Bass, B.M., & Steidlmeier, P. (1999). Ethics, character, and authentic transformational leadership behaviour. The Leadership Quarterly, Vol. 10, pp. 181–217
Bell, J., (2006) Introduktion till forskningsmetodiken, Lund: Studentlitteratur AB
Bryman A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder, Stockholm: Liber AB
Brown, M. & Treviño, L. (2006). Ethical Leadership: A Review and future directions. The
Leadership Quarterly, Vol. 17, pp. 595-616
Cianci, A. M., Hannah, S. T., Roberts, R. P. & Tsakumis, G. T. (2014). The effects of authentic leadership on followers' ethical decision-making in the face of temptation: An experimental study.
The Leadership Quarterly, Vol. 25, pp. 581-594
Coram, P., Ng. J. & Woodliff, D.R. (2000). The effects of time budget pressure and risk of error on auditor performance. Department of accounting and finance. The University of Western Australia, pp. 2-4
Coram, P., Ng. J. & Woodliff, D.R. (2003). A survey of time budget pressure and reduces audit quality among Australian auditors. Australian Accounting Review, Vol. 13(1), pp. 38-45
DeAngelo, L. (1981). Auditor independence, low-balling and disclosure regulation. Journal of
Diamant, A. (2004). Revisorns oberoende: Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Uppsala: Lustus
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen O. (2003). Statistisk verktygslåda -samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur AB
Donnelly, D.P., O´Bryan, D. & Quirin, J.J. (2003). Auditor acceptance of dysfunctional audit behaviour: an explanatory model using auditor’s personal characteristics. Behavioural Research in
Accounting, Vol. 15, pp. 87-100
Douglas, P.C., Davidson, R.A. & Schwartz, B.N. (2001). The Effect of Organizational Culture and Ethical Orientation on Accountants’ Ethical Judgments. Journal of Business Ethics, Vol. 34, pp. 101–121
Eggeby, E., & Söderberg, J. (1999). Kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur Ejvegård, R., (2009) Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur
Ekström, M., & Larsson, L. (2000). Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur Epitropaki, O. & Martin, R. (2005). The moderating role of individual differences in the relation between transformational/transactional leadership perceptions and organizational identification. The
Leadership Quarterly, Vol. 16, pp. 569–589
Eriksson, L.T. & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande “Utan tvivel är man inte riktigt klok”, Stockholm: Liber AB
Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber AB FAR (2015) Hämtad 2015-03-27 från: http://www.far.se/Om-oss/
Francis, J.R. (2004). What do we know about audit quality? British Accounting Review, Vol. 36, pp. 345-368
Hellman, N. (2011). Chief Financial Officer Influence on Audit Planning. International Journal of
Auditing, Vol. 15, pp. 247-274
Herda, D.N. & Lavelle, J.J. (2013). How the auditor-client relationship affects on the extent of value-added service provided to the client. American Accounting association, Vol. 7(1), pp. 9-14 Herrbach, O. (2001). Audit quality, auditor behaviour and the psychological contract. European
Accounting Review, Vol.10 (4), pp. 787-802
Huhtala, M., Kangas, M., Lämsä, A. & Feldts, T. (2013). Ethical managers in ethical organizations? The leadership-culture connection among Finnish managers. Leadership & Organization
Development Journal, Vol. 34 (3), pp. 250-270
Jacobsen, I.J, (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomiska och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Jamal, K. & Sunder, S. (2011). Is mandated independence necessary for audit quality? Journal of
Accounting and Economics, Vol. 36, pp. 284-292
Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Liber AB
Keeley, M. (1995). The trouble with transformational leadership: Toward a federalist ethic for organizations. Business Ethics Quarterly, Vol. 5, pp. 67-95
Kreiner, G.E. & Ashforth, B.E. (2004). Evidence toward an expanded model of organizational identification. Journal of Organizational Behavior, Vol. 25, pp. 1-27
Lundén, B. (2005). Revision: Praktisk handbok för revisorer, Näsviken: Björn Lundén information
AB
McKendall, M. (1993). The tyranny of change: Organizational development revisited. Journal of
Business Ethics, Vol. 12, pp. 93-104
Olsson, H. & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv, Stockholm: Liber AB
Otley, D.T. & Pierce, B.J. (1996a). Audit time budget pressure: consequences and antecedents.
Otley, D.T. & Pierce, B.J. (1996b). The operation of control systems in large audit firms, Auditing:
A Journal of Practice and Theory, Vol. 15(2), pp. 66-68
Pallant, J. (2005). SPSS survival manual: a step-by-step guide to data analysis using SPSS for
windows. (Version 12, 2. ed.) Buckingham: Open University Press
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur
Pierce, B. & Sweeney, B. (2004). Cost-quality conflict in audit firms: an empirical investigation.
European Accounting Review, Vol. 13(1), pp. 415-441
Pierce, B. & Sweeney, B. (2011). Audit Team Defence Mechanism: Auditee Influence, Accounting
and Business Research, Vol. 41(4) pp. 333-356
Podsakoff, P.M., MacKenzie, S.B., Morrman, R.H. & Fetter, R. (1990). Transformational leader behaviors and their effects on followers’ trust in leader, satisfaction, and organizational citizenship behaviors. Leadership Quarterly, 1(2), 107-142
Revisorslagen (2001:883)
Revisorsnämnden (2015). Godkända och auktoriserade revisorer. Hämtad 2015-03-26 från: http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/statistik/lopande/2015/statistik_1503 02.pdf
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2002). Att skriva en bra uppsats, Stockholm: Liber AB
Rodriquez, J. (2014). Social identity theory. Hämtad 2015-04-02 från: http://ehis.ebscohost.com.webproxy.student.hig.se:2048/eds/detail/detail?sid=5ad63855-3049-4062-b903 99a8f9edb6e2%40sessionmgr4001&vid=0&hid=4211&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU%3d#db=ers&A N=93872236
Sahnoun, M.H. & Ali, Z.M. (2011). Auditor-auditee negotiation: effect of auditor independence and experience in Tunisian context. Critical Accounting, Vol. 3(1)
Shafer, W.E. & Wang, Z. (2010). Effects on ethical context on conflict and commitment among Chinese accountants. Managerial Auditing Journal, Vol. 25(4), pp. 377-400
Snyder, M. (1987). Public appearances, private realities: The psychology of self-monitoring. New York, NY: W. H. Freeman & Co
Stevens, C.U., D´intino, R.S. & Victor, B. (1995). The moral quandary of transformational leadership: change for whom? Research in Organizational Change and Development, Vol. 8, pp. 123-143
Svanberg, J. & Öhman, P. (2014). Auditor´s identification with their clients: Effect on audit quality.
The British Accounting Review, Vol. 46 (3), pp. 215-322
Sweeney, B., Arnold, D. & Pierce, B. (2010). The impact of perceived ethical culture of the firm and demographic variables on auditors, ethical evaluation and intention to act decisions. Journal of
Business Ethics, Vol. 93(4), pp.531-551
Toor, S-R. & Ofori, G. (2009). Ethical Leadership: Examining the Relationships with Full Range Leadership Model, Employee Outcomes, and Organizational Culture. Journal of Business Ethics, Vol. 90 pp. 533–547
Treviño, L.K., Butterfield K. D. & McCabe D. L. (1998). - The ethical context in organizations: Influences on employee attitudes and behaviours. Business Ethics Quarterly, Vol. 8 pp. 447-476 Van Dick, R. (2001). Identification in organizational contexts: linking theory and research from social and organizational psychology. International Journal of Management Reviews, Vol. 3(4), pp. 265-283
Van Knippenberg, D. & Hogg, M.A. (2003). A social identity model of leadership effectiveness in organizations. Research in Organizational Behavior, Vol. 25, pp. 243–295
Victor, B. & Cullen, J.B. (1988). The organizational bases of ethical work climates, Administrative
Science Quarterly, Vol. 33 (1) pp. 101-125
Wahlgren, Lars. (2012). SPSS steg för steg, Lund: Studentlitteratur AB
Walumbwa, F.O., Avolio, B.J., Gardner, W.L., Wernsing, T.S. & Peterson, S.J. (2008). Authentic Leadership; Development and validation of a theory-based measure. Journal of Management, Vol. 34 (1), pp.89-126
Willet, C. & Page, M., (1996). A survey of time budget pressure and irregular auditing, practices among newly qualified UK charters accountants, British Accounting Review, Vol. 28(2) pp. 101-120
Yukl, G. & Kaulio, M. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow: Prentice Hall
Zhu, W., Avolio, B.J., Riggio, R.E. & Sosik, J.J. (2011). The effect of authentic transformational leadership on follower and group ethics. The Leadership Quarterly, Vol. 22(5), pp. 801-817
Årsredovisningslagen (1995:1554)
Bilagor
Bilaga 1Enkätfrågor
BAKGRUNDSFRÅGOR - Kön - Ålder- Antal år inom branschen
-Hur länge har du arbetat hos sin nuvarande arbetsgivare? (antal år) - Arbetar du inom “Big 4”?
- Position i företaget, “manager/partner” eller “godkänd/auktoriserad revisor”. - Hur ekonomiskt betydelsefull är din största klient?
TRANSFORMATIVT LEDARSKAP
Nedan finns en uppsättning påståenden som kan eller inte kan beskriva din chefs beteende på arbetet. Med hjälp av nedanstående skala, ange i vilken utsträckning du instämmer med påståendet. Utgå från att varje uttalande är beskrivande för din chef.
(7-gradig skala från “Stämmer inte alls” till “Instämmer till fullo”) “Söker alltid nya möjligheter för enheten/institutionen/ organisationen” “Målar en intressant bild av framtiden för vår grupp”
“Inspirerar andra med sina planer för framtiden”
“Får andra att engagera sig i hans/hennes planer för framtiden” “Leder genom sina handlingar snarare än genom ord”
“Är en bra förebild”
“Föregår med gott exempel”
“Främjar samarbete mellan arbetsgrupper” “Uppmuntrar medarbetare att vara lagspelare “
“Får gruppen att arbeta tillsammans mot gemensamma mål” “Utvecklar en teamkänsla och en laganda bland sina medarbetare” “Visar att han/hon förväntar sig mycket av mig”
“Nöjer sig inte med det näst bästa” “Agerar utan hänsyn till mina känslor” “Visar respekt för mina personliga känslor”
“Har försett mig med nya sätt att se på saker som tidigare upplevt som invecklade och svåra” “Har idéer som tvingat mig att ompröva och ifrågasätta mina egna tankegångar”
“Utmanar mig att tänka på gamla problem på nya sätt” “Beter sig på ett sätt som tillgodoser mina personliga behov” “Behandlar mig utan hänsyn till mina personliga känslor” “Har en klar uppfattning om vart vi är på väg”
ETISK KULTUR
Vänligen tänk på den organisation som du arbetar i när du besvarar dessa frågor
(Sex svarsalternativ, från “Helt falskt” till “Helt sant”)
“Ledningen i det här företaget griper in med disciplinåtgärder mot oetiskt beteende när det händer”
“Anställda i det här företaget upplever att personer som bryter mot de professionella etiska reglerna trots det belönas formellt av företaget”
“Bestraffningar för oetiskt beteende genomförs strikt i det här företaget” “Oetiskt beteende bestraffas i företaget”
“Den högsta ledningen i det här företaget står för en hög etisk standard” “Toppcheferna i det här företaget är förebilder Helt falskt för oetiskt beteende” “Etiskt beteende är normen i det här företaget”
“Den högsta ledningen i det här företaget guidar besluten i en etisk riktning” “Etiskt beteende belönas i företaget”
“Yrkesmässiga etiska regler stämmer överens med informella normer på företaget” “Det här företaget kräver att man lyder auktoriteter, utan att ifrågasätta”
“Folk i det här företaget förväntas göra vad de blir tillsagda” “Chefen har alltid rätt i det här företaget”
“Personer med integritet belönas i det här företaget”
“Toppcheferna i det här företaget visar regelbundet att de bryr sig om etik”
RAQ ACTS
Under det senaste året, hur ofta har du agerat på följande sätt i samband med upprättandet av en revision? (Fem alternativ, från “Nästan alltid” till “Aldrig”)
“Gjort ytliga granskningar av klienters dokument? “Accepterat en svag förklaring från klienten?”
TBP
- Tidsbudgetarna har på din arbetsplats under det senaste året varit (här ombeds respondenten välja ett
alternativ från “mycket lätt att uppnå” till “omöjliga att uppnå”)
- Hur ofta uppnår du din tidsbudget? (Fem alternativ, från “Nästan alltid” till “Aldrig”)
- Om du inte underrapporterade din tid, hur ofta skulle du uppnå din tidsbudget? (Fem alternativ, från “Nästan alltid” till “Aldrig”)
OBJEKTIVITET
Vänligen svara på följande revisionsfall. Försök se din största klient framför dig i dessa situationer. Vi är medvetna om att du normalt skulle kräva mer bakgrundsinformation. Men, för syftet med vår studie ber vi dig att svara (1) baserat på den begränsade informationen och (2) anta att fallen involverar din största klient
“I årets revision har en tvist uppstått mellan dig och din största klients ledning angående väsentligheten av vissa oregistrerade skulder som du upptäckt under revisionen. Vare sig professionella riktlinjer eller riktlinjer på̊ ditt företag erbjuder något definitivt svar på om det aktuella beloppet är materiellt. Klientens ekonomichef, som är en fördetta partner med dig, anser att den totala mängden oregistrerade skulder är oväsentlig och menar därför är det onödigt att göra justeringar av redovisningen. Som revisor, hur troligt är det att du inte kommer att kräva att dessa skulder skall redovisas? “
“Ditt företag har utvecklat en programvara som kallas ACE redovisningssystem som säljs till allmänheten samt till ditt företags kunder. Under granskningen av din största kund upptäcker du en allvarlig kontrollsvaghet i
redovisningssystemet som ditt företag har installerat. Vad är sannolikheten att ditt brev till ledningen hos klienten kommer att innehålla negativa kommentarer om redovisningssystemet?”