Förslag  till  fortsatt  forskning

I studien framkom grundsärskolans behov av en undervisning med struktur och tydlighet. Det finns genom digitala lärverktyg och andra pedagogiska hjälpmedel stora möjligheter att individanpassa undervisningen på ett för eleven konkret och förståeligt sätt. Ofta när det sker förändringar med att nya digitala verktyg förs in i skolan, saknas utbildning och riktlinjer för hur de kan användas så att det bli ett naturligt inslag i undervisningen. En framtida forskning

35

om hur de digitala verktygen kompletterar de saknade läromedlen i grundsärskolan samt hur de kan utnyttjas på bästa tänkbara sätt, ser jag som ett område att få veta mer om.

Slutligen ser jag den kognitiva neurovetenskapen som intressant och hur den kan infiltreras i undervisningens pedagogiska planering, där didaktiken är i centrum. Det finns flera

gemensamma nämnare där jag ser ett värde i att forska vidare om. Finns det möjlighet att mötas? På vilket sätt skulle detta kunna ske? Detta framtida forskningsområde ser jag med tillförsikt fram emot och en önskan om att få ta del av.

36

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Berg, E. (2011). Läs- och skrivundervisning: Teorier, trender och tradition. Lund: Studentlit-teratur.

Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett

verksamhetsteoretiskt perspektiv (Karlstad University studies, nr. 2007:19). Karlstad:

Karlstads universitet.

Bryman, A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber. Brockstedt, H. (2004). Begåvningshandikappet. Bakk, A & Grunewald, K. (Red.),

Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder.

(ss.19-26, 4 uppl.). Stockholm: Liber

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011) Research method in education. Upplaga 7th ed. London: Routledge.

Coleman, M. B. (2009). ”PowerPoint” is not just for business presentations and College lectures: Using ”PowerPoint” to Enhance Instruction for Students with Disabilities.

Teaching Exceptional Children Plus, 6 (1), 13 pp. Retrieved from

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ875424.pdf

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2 uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Derwinger, A. (2003). Minnets möjligheter. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.

Dysthe, O. & Fyen Borlie. L.(1996). Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala

för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Ejvegård, R. (2010). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Genlott, A. A. & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education. 67, s. 98– 104. doi:10.1016/j.compedu.2013.03.007

Granlund, M & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. Söderman, L & Antonson, S. (Red.), Nya omsorgsboken (ss.12-20, 3 uppl.). Malmö: Liber.

37

Grönvik, L & Söder, M. (Red.), (2008). Bara funktionshindrad? Funktionshinder och

intersektionalitet. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Hattie, J. & Yates, G. (2014). Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra

lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur.

Holmes, J., Gathercole, S., E. (2014). Taking working memory training from the laboratory into schools. Educationel Psychology, 34(4), 440-450.

Doi:10.1080/01443410.2013.797338

Hultin, E. & Westman, M. (Red.), (2014). Att skriva sig till läsning. Erfarenheter och

analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups.

Hwang, P & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling. Stockholm:

Natur & Kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Körling, A-M. (2011). Nu ler Vygotskij – eleverna, undervisningen och Lgr 11. Stockholm: Liber.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Loseke, D. R. (2013). Methodological thinking: Basic principles of social research design.

London: Sage Publications.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2008) God läsutveckling: Kartläggning och övningar. (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Lövgren, E. (2009). Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. (Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007). Nyberg, L & Bäckman, L. (2007). Minnet. Olson, L. & Josephson, A. (Red.), Hjärnan

(ss.133-145). Stockholm: Karolinska Institutet.

Olivestam, C.E. & Ott, A. (2010). När hjärnan får bestämma: Om undervisning och lärande -

inflytelserika didaktiska traditioner – nyorienterande neurodidaktik. Nacka: Remus

Förlag.

Ratz, C. & Lenhard, W. (2013). Reading skills among students with intellectual disabilities.

Research In Developmental Disabilities, 34(5), 1740-1748.

38

Reichenberg, M. (2012). Gränser på gott och ont: Undervisning i särskolan förr och nu. D. Andersson & L-E. Edlund (Red.), Språkets gränser – och verklighetens: Perspektiv på

begreppet gräns.(ss.143-157). Umeå: Umeå Universitet.

Reichenberg, M & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: för

elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.

Rose, D. & Martin, J.R. (2013). Skriva, läsa, lära: Genre, kunskap och pedagogik. Svenska utgåvans redaktör: Lövstedt, A-C. Learning to Write – Reading to Learn. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Stockholm: Liber. Scrimsher, S. & Tudge, J. (2010). The teaching/learning relationship in the first years of

school: Some revolutionary implications of Vygotskya's theory. Early Education and

Development, 14(3), 293-312. Doi: 10.1207/s15566935eed1403_3

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. (Rapport 2010:9). Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2011a). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till grundsärskolans kursplaner. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket (2013) Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014) Grundsärskolan är till för ditt barn. Stockholm: Skolverket.

St Clair-Thompson, H., Stevens, R., Hunt, A., & Bolder, E. (2010). Improving children´s working memory and classroom performance. Educationel Psychology, 30(2), 203-219. doi: 10.1080/01443410903509259

Svensson Höstfält, S & Söderman, L. (2012) Ohälsa hos personer med utvecklingsstörning. Stockholm: Gothia Förlag.

Swärd, A-K. & Florin, K. (2014). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och

bemötande. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. (andra uppl.). Stockholm: Norstedts.

Säljö, R. (2005) Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

39

Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. U. P Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. (ss.139-199, 2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Takala, M. (2013). Teaching reading through writing. Support For Learning. 28 (1), 17-23. Retrieved from http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/1467-9604.12011 Tideman, M. (1998). Levnadsvillkor för funktionshindrade. M. Tideman (Red.),

Funktionshinder & handikapp.(ss.55-67, 1 uppl.) Falun: Johansson & Skyttmo Förlag

AB.

Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och

välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning: En bro mellan teori och

praktik. Stockholm: Natur och kultur.

Tornéus, M. & Andersson, B. (1999). The syllable as a cognitive unit in reading and spelling. In: John Rennison & Klaus Kühnhammer (Eds). Phonologica 1996. Syllables!?. (ss. 307-313). The Hague: Thesus.

Trageton, A. (2001, 15-18 mars). Tekstskaping på datamaskin. 2.skoleåret. Hämtad från http://www.arnetrageton.no/Tekstskaping/litteratur.html

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. (2 uppl.). Stockholm: Liber

Vetenskapsrådet (2011a). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2011b). God forskningssed. [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskaps-rådet.

Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Weiner Ahlström, S. (2001). Språkbiten – stavelsen som språklig byggsten. Stockholm:

Sa-noma utbildning.

Wengelin, Å & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg - om möjligheter och

svårig-heter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Holmes, J., Gathercole, S., E. (2014) Taking working memory training from the laboratory into schools. Educationel Psychology, 34(4), 440-450.

doi: 10.1080/01443410.2013.79733

Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. (2 uppl.). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag

1

Bilaga 1

Missivbrev till rektor

Hej!

Jag heter Marie Broberg och arbetar som speciallärare på en grundsärskola i xxxx. Under våren läser jag min sista termin på Speciallärarutbildningen med inriktning mot

utvecklingsstörning, vid Karlstads Universitet. I utbildningen ingår ett examensarbete på avancerad nivå där jag har valt ämnet läsinlärning i grundsärskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningen vad gäller elever med utvecklingsstörning.

Jag önskar därför komma i kontakt med någon lärare på Er skola vilken undervisar i läsinlärning och är intresserad av att medverka i studien. Materialet kommer att behandlas konfidentiellt där medverkande personer och skolor kommer att avidentifieras.

Med vänlig hälsning Marie Broberg Speciallärare Mail: xxxx Mobil: xxxx

2

Bilaga 2

Missivbrev till lärare

Hej!

Jag heter Marie Broberg och arbetar som speciallärare på en grundsärskola i xxxx. Under våren läser jag min sista termin på Speciallärarutbildningen med inriktning mot

utvecklingsstörning, vid Karlstads Universitet. I utbildningen ingår ett examensarbete på avancerad nivå där jag har valt ämnet läsinlärning i grundsärskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningen vad gäller elever med utvecklingsstörning.

Genom att ha varit i kontakt med rektor på xxxx fick jag Ditt namn och undrar därför om Du kan tänka dig att bli intervjuad av mig vilket kommer att ta ca.45 min. Materialet kommer att behandlas konfidentiellt där medverkande personer och skolor kommer att avidentifieras. Vid ev. frågor går det att nå mig via mail eller mobil.

Mail: xxxx Mobil: xxxx

Med vänlig hälsning Marie Broberg Speciallärare xxxx

3

Bilaga 3

Intervjufrågor

• Hur ser du på läsinlärning hos dina elever?

• Vad använder du dig av för läsinlärningsmetoder?

• Ser du några speciella metoder som fungerar bättre än andra? • Finns det något arbetssätt som fungerar bättre än andra?

• Anser du att det finns någon metod eller arbetssätt som inte fungerar?

• Använder du dig av något läromedel som är specifikt inriktat mot grundsärskolan? • Hur individanpassas undervisningen när det gäller läsinlärning?

• Används något pedagogiskt hjälpmedel som underlättar läsinlärningen? I så fall vilka?

• Elever med utvecklingsstörning har ofta problematik kring arbetsminnet. Hur ser du på detta?

• Arbetar du specifikt med att öka elevens minnesfunktion för att underlätta läsin-lärningen? I så fall hur?

• Arbetar du med återinlärning? I så fall hur?

• Hur ser du på läsutvecklingen i stort inom grundsärskolan? • Något annat du finner intressant kring läsinlärning?