Förslag till fortsatt forskning och tillämpning

Flera intressanta infallsvinklar värda att undersöka närmare har valts bort under analysens gång, framför allt på grund av att de inte svarat mot studiens syfte och frågeställningar, men även för att begränsa arbetets omfång. Hur förskolläraren i böckerna möter flickor respektive pojkar är ett förslag till vidare forskning och huruvida barnets dag till största del består av styrda eller fria aktiviteter ett annat. Kan aktiviteterna ses som planerade lärosituationer, rutiner eller fri lek och är aktiviteterna initierade av barnet eller förskolläraren? Det hade också varit intressant att göra samma sorts studie om 10 år och se hur de diskurser som då framträder förhåller sig till resultatet av vår analys. Även idéer på studier utanför barnböckernas värld har dykt upp under tiden arbetet pågått. Att undersöka hur barnen ser på sitt eget lärande hade varit spännande: är det verkligen så, som bland andra Asplund Carlsson (2014) menar, att lärandet är osynligt för barnen? Vår erfarenhet säger oss delvis något annat. Spelar användningen av pedagogisk dokumentation någon roll för i vilken mån barnen är medvetna om sitt eget lärande?

Slutligen skulle vi vilja peka på ett möjligt användningsområde för studien som ett underlag för diskussioner i förskolans arbetslag. Att utifrån studien diskutera de möjliga föreställningar och förväntningar föräldrar kan ha på den egna förskolan och förskolläraren och fundera över hur arbetslaget vill bemöta dessa kan vara givande på flera sätt. Dels kan en medvetenhet om de egna förställningarna och förgivettagandena skapas och dels kan det öka förståelsen för föräldrarnas ståndpunkter. Diskussionerna kan också innebära en trygghet i mötet med föräldrar genom att bidra till en delad

38

medvetenhet i arbetslaget om vad man vill förmedla och hur man vill förhålla sig till olika förväntningar på förskolläraren.

39

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Asplund Carlsson, Maj (2014). Tanterna och pedagogiken. Balldin, Jutta (red.) Om förskolan och de yngre barnen: historiska och nutida nedslag. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2010). Barndomens historiska framväxt.

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Jutta Balldin, Johan Dahlbeck, Anne Harju, Peter Lilja (red.) (2014). Om förskolan

och de yngre barnen: historiska och nutida nedslag. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Bartholdsson, Åsa (2008). Med facit i hand: normalitet, elevskap och vänlig

maktutövning i två svenska skolor. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Diskursanalys. Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Björkvall, Anders (2012). Visuell textanalys. Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber

40

Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-992 Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf Fagerström, Gudrun (2005). Förebild eller nidbild?: läraren i svensk barn- och ungdomslitteratur. Eslöv: Östlings bokförlag Symposion

Folke-Fichtelius, Maria (2008). Förskolans formande: statlig reglering 1944-2008. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9276 Folkesson, Lena (2012). Forskning på vems villkor? Rönnerman, Karin (red.)

Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. (2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Tillgänglig på Internet: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/15/89/51/20e75aa2.pdf Granbom, Ingrid (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik [Elektronisk resurs]. Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16103

Gustafsson, Lars H. (2010). Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt

Halldén, Gunilla (2000). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet. (Rapport från nätverk för

41

studies/Tema barn, Linköpings universitet. Tillgänglig på Internet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01.pdf

Halldén, Gunilla (2011). Omsorg vs lärande – förskolan som en del av barns vardagsliv. Psykisk Hälsa. 2011 09 28.

James, Allison & Prout, Alan (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood: contemporary issues in the sociological study of childhood. 2., [rev. and updated] ed. London: Falmer

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, (25), 1, ss. 16-35.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Läroplan för förskolan Lpfö 98. (1998). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1067

Markström, Ann-Marie (2014). Hemma i förskolan. Balldin, Jutta (red.) Om förskolan och de yngre barnen: historiska och nutida nedslag. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm : Univ., 2004

Ohlsson, Jon (1996). Kollektivt lärande: lärande i arbetsgrupper inom barnomsorgen = [Collective learning] : [learning within workgroups at daycare and leisure centres for children]. Diss. Stockholm : Univ.

42

Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808

Persson, Sven (2010). Förskolans Janusansikte. Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Persson, Sven (red.) (2012). Forskningscirklar: kunskapsutveckling för förskola, skola och högskola. Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola

Schibbye, Anne-Lise Løvlie (2006). Relationer: ett dialektiskt perspektiv: psykoterapi med individ, par och familj. 1. uppl. Hässelby: Runa

Sheridan, Sonja (2001). Pedagogical quality in preschool: an issue of perspectives. Diss. Göteborg : Univ., 2001. Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10307/1/gupea_2077_10307_1.pdf

Sheridan Sonja, Williams, Pia & Sandberg, Anette (2011). Förskollärarkompetens i förändring. En studie om förskollärarkompetens i förskolan. Vetenskapsrådets rapportserie Resultatdialog 2011, ss. 135-142. Tillgänglig på Internet:

http://www.academia.edu/3011919/5._DET_BEKÄNNANDE_SAMHÄLLET Skolverket (2014). Statistik om förskolan. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad omvärld. 3. Uppl. Stockholm: Liber

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur

Säll, Evelyn (2000). Lärarrollens olika skepnader: estradör, regissör och illuminatör: en longitudinell studie av blivande lärares föreställningar. Diss. Uppsala : Univ.

43

Tallberg Broman,Ingegerd (2010). Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp. Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Ursing, Anna Maria (2004). Fantastiska fröknar: studier av lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur. Diss. Lund : Univ., 2004

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

Öhman, Margareta (2008). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber

Analyserade böcker

Internetkälla: Svenska barnboksinstitutet http://www.sbi.kb.se

Bergström, Eva (2011). Snurran på dagis. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Carlsen

Lindenbaum, Pija (2007). Kenta och barbisarna. 1. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Murray Brodin, Kristina (2008). Tyranno. Stockholm: Vombat

Petersson, Petra (2011). Bestämmarstenen. 1. uppl. Lerum: Zimzalabim Strömgård, Katarina (2012). Björnarnas dagis. Bromma: Opal

Thydell, Johanna (2012). Det är en gris på dagis. Stockholm: Alfabeta Widerberg, Siv (2009). Kolla!. Stockholm: Rabén & Sjögren