Förslag till fortsatt forskning och utredning

I den analys och diskussion som jag genomfört så har det framkommit flera möjliga förslag till fortsatt forskning och utredning. Dessa möjliga förslag sammanställs här, Det första förslaget är att analysera vad det är som styr FM utveckling av organisationen? Här finns intressanta faktorer att granska, t.ex. vilken påverkan den politiska ledningen utövar på organisationen baserat på inrikes- och utrikespolitiska förutsättningar? FM: s egen påverkan och syften är också intressanta att belysa, är det delar av organisationen som drar åt ett visst håll eller finns det en gemensam strävan inom FM? Vilken påverkan har utvecklingen inom EU och NATO på vår framtida organisation, styr vi själva den fortsatta utvecklingen eller är vi fast i en process som vi inte kan eller vågar ta oss ur? Vilken samstämmighet finns mellan FM och huvudmannen i denna fråga? Möjligheterna till vinkling på forskningen inom detta område är stora och det är forskaren som själv måste sätta gränserna. Jag har dock inte i min egen forskning inte påträffat någon teoretisk utgångspunkt som skulle kunna vara lämplig att använda i detta fall.

Som andra förslag på fortsatt forskning skulle jag vilja nämna vikten av på vilket sätt FM i framtiden skall genomföra sitt chefsurval och hur man skall hantera chefer och dess karriär inom FM. Här finns det viktiga frågor att besvara, som t.ex. om FM skall fortsätta att rekrytera chefer mot den exekutiva ledningen endast inom FM? På vilket sätt kan man i så fall agera för att den chef som tas ut mot nivå 2 också blir lämplig i efterföljande karriärssteg, hur skall organisationen kunna få rätt man eller kvinna på rätt plats? I den senaste forskningen kring detta ämne finns det tankar kring att organisationer ofta befordrar individer över deras kompetenstak, vilket är dåligt för så väl individen som för organisationen i ett såväl kort- som långsiktigt perspektiv. En möjlig utgångspunkt som teorikoppling är här Peter J Laurence bok ”The Peter Principle” som berör ämnet om kompetens och inkompetens på ett bra sätt. Som komplement till Lawrence kan även professor Björkmans (2003) vid FHS och hans ”fyrfasteori” om ledarskapets fyra olika faser användas.

Kopplat till ledarskap är även det tredje förslaget till fortsatt forskning. Det är av intresse för FM att förstå vilken inverkan kulturerna inom organisationen har på vilken sorts ledare som utvecklas. Är det kulturerna som gör att FM har en övervikt av byråkrater i stället för ledare, d v s krävs det av individen att vara byråkrat för att överleva som chef? Eller är det så att kulturen i organisationen gör att FM utbildar byråkrater i stället för ledare? Här kan det även finnas relevans i att studera och analysera de olika kulturerna som finns inom FM och vad de bär för föreställningar samt hur dessa föresällningar gagnar eller motverkar FM övergripande målsättningar. Utgångspunkt i teoribildningen kan här vara Alvesson (2001) och hans bok ”Organisationskultur och ledning”.

Mitt fjärde bidrag till fortsatt forskning baserar sig på hur FM skall kunna bli en lärande organisation. Vilka förutsättningar måste förändras inom FM för att ett organisatoriskt lärande skall kunna uppstå? Vad ställer det för krav på medarbetarna, cheferna och ledarskapet inom organisationen? Kring lärande och lärande organisationer har det den senaste tiden framkommit en stor mängd litteratur, men för att rekommendera en av dessa teoribildningar som utgångspunkt får det bli en av Peter Senge (1990) som heter ”The Fifth Discipline: The Art and Practice of the Learning Organization”.

Det femte bidraget till förslag på fortsatt forskning berör frågan utifrån vilket synsätt FM önskar fungera. Här kan en tudelning göras på forskningen, där den ena delen fokuseras på frågeställningen kring förhållandet mellan FM som organisation och dess huvudman kontra ett rationalistiskt och ett systemorienterat perspektiv, medan den andra delen kan fokuseras kring frågeställningen på vilket sätt FM exekutiva ledning vill att organisationen skall fungera och på vilket sätt organisationen och dess medarbetare reellt fungerar utifrån ett rationalistiskt och/eller ett systemorienterat perspektiv? Som teoretisk utgångspunkt för att förstå de olika organisatoriska betraktelsesätten kan Abrahamsson & Andersens (2002) bok ”Organisation – att beskriva och förstå organisationer” användas.

Som sjätte förslag finns det ett övergripande problemområde inom FM som är synnerligen viktigt att analysera. Genom hela min forskning framkommer det en klar och tydlig begränsning i FM förmåga att kommunicera ut och medvetandegöra viktiga budskap inom organisationen. Sättet att kommunicera mellan ledare och medarbetare kommer dessutom att utsättas för helt nya utmaningar i den nya typen av organisationer som växer fram p.g.a. förändrade omvärldsförutsättningar. För FM. s fortsatta utveckling är det därför av yttersta vikt att analysera hur sker kommunikationen inom FM i dag mellan ledare och medarbetare? På vilket sätt kan den förbättras? Vilka krav ställs framgent på kommunikationen inom FM med anledning av den förändrade samhälls- och omvärldsutvecklingen? Lämplig teoretisk utgångspunkt är i detta fall Simonssons (2002) doktorsavhandling ”Den kommunikativa utmaningen: En studie av kommunikationen mellan chef och medarbetare i en modern organisation”.

Avslutningsvis finns det relevans i att genomföra en djupare analys av vilka konsekvenser som FM stora personalomsättning får på organisationens verksamhet och fortsatta utveckling. En intressant vinkling vore att analysera vilken inverkan personalomsättningen bland chefer på den centrala nivån har på organisationens förmåga i ett så väl kort- som långsiktigt perspektiv. En grupp som har stor inverkan på FM verksamhet är chefer som genomgått FHS tvååriga chefsprogram och deras karriär mot överste- eller kommendörsnivån i olika befattningar. Lämplig teorimodell kan sökas bland de flesta av tidigare föreslagna böcker under denna rubrik. För den önskar gå djupare in i teoretiseringen kring organisationsförändringar finns även Kotters åttastegsprocess tillgänglig för vidareutveckling enligt de förslag författaren föreslagit, möjligtvis kan en fördjupning avseende hur de nya förutsättningarna på arbetsmarknaden påverkar FM och dess kommande förändringsprocesser vara en lämplig vinkling på forskningen.