FM strategiska förändringsarbete 1994 2002

4.2.1 Den första frågeställningen

Den första frågeställningen jag har ställt i uppsatsen är;

Vilken förändringshistoria har FM ledningsorganisation den senaste tioårsperioden och vilken påverkan kan den ha haft på förändringsarbetet i samband med LU 02?

Följande fakta avseende FM strategiska förändringshistoria vid central ledning är hämtad ur FM officiella dokument (FM 2002 a, 11- 13).

4.2.2 Försvarsmakten 1994

1991-06-20 tillsatte regeringen en utredning avseende totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur. Utredningen, som antog namnet LEMO, påtalade i ett delbetänkande hösten 1991 bland annat behovet av förändrade lednings- och lydnadsförhållanden, såväl inom Försvarsmakten som mellan Försvarsmakten och statsmakterna. Vidare bedömdes att överbefälhavarens (ÖB) roll behövde stärkas och att försvarets ledning var överdimensionerad.

Vid 1992 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Försvarsmakten skulle organiseras med ÖB som myndighetschef. Ett gemensamt högkvarter (HKV) skulle bildas och de fyra centrala staberna, försvars-, armé-, marin- och flygstaben skulle avvecklas. Inom HKV organiserades fyra ledningsenheter; operations-, armé-, marin- och flygvapenledningen. Vidare inrättades en enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst, en enhet för gemensamma funktioner, en enhet för avvägning (inriktning och styrning, förf. anm.) av verksamheten samt en internrevision.

4.2.3 Organisation 1998

Regeringen beslutade 1997-12-18 om en ny organisation i HKV. Syftet med införandet av den nya organisationen var bland annat att tydligheten i ansvarsfördelningen inom HKV skulle förstärkas. Krigsorganisationen och dess förmåga skulle tydliggöras samtidigt som rationalitet och produktivitet i fredsverksamheten skulle ökas. Resultatet av regeringens beslut innebar bland annat att HKV organiserades utifrån ansvar för krigsorganisation, krigsförband och fredsverksamhet och inte utifrån de tidigare försvarsgrenarna. Det omorganiserade HKV benämndes organisation 98.

Organisation 98 indelades under myndighetsledningen i tre linjeenheter: ledning av operativ verksamhet (OPL), ledning av krigsförbandsverksamhet (KRI) och ledning av grundorganisationsverksamhet (GRO) samt två stabsenheter: planeringsstaben (PLANS) och personalstaben (PERS). Vidare organiserades ett antal fristående avdelningar, bl.a. militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) och internrevisionen (REV). Regeringens beslut innebar också att ÖB: s ledning förstärktes med en ställföreträdande överbefälhavare (stf ÖB). Försvarsmakten hade föreslagit en stabschef i HKV, tillika stf ÖB, men regeringen valde att inrätta en stf ÖB med det främsta motivet att en stabschef kan uppfattas som en ledningsnivå mellan myndighetschefen och övriga funktioner i HKV eller som jämställd med övriga ledningschefer.

I samband med att HKV omorganiserades avvecklades också försvarsgrensledningarna och i stället organiserades tre försvarsgrenscentrum i Enköping, Berga och Uppsala med en generalinspektör (GI) som chef för respektive centrum. GI blev försvarsgrenarnas främste företrädare och skulle vid respektive centrum svara för taktik- och organisationsutveckling. GI ingick i militärledningen, men hade inget eget ansvar (läs medel eller resurser) i ledningsprocesserna. Militär- och försvarsområdesorganisationen samt den taktiska ledningen berördes inte av förändringarna.

4.2.4 Uppföljning av organisation 98

Inom HKV genomfördes 1999 en uppföljning av organisation 98. Analysen av uppföljningen visade att organisation 98 inte fullt ut fungerade som det var avsett, bl.a. förekom oklara roller och ansvar, både internt och externt. Behovet av en stabschefsfunktion i HKV diskuterades och organisationsstrukturen fick kritik för att samordningen mellan avdelningarna var bristfällig. Stf ÖB initierade därför under hösten 1999 fram till och med våren 2000 projektet HKV arbetssätt med syftet att genom utveckling av arbetssättet i HKV uppnå en ökad flexibilitet och effektivitet. Projektet slutfördes och överlämnade ett antal förbättringsåtgärder till linjen för införande. Projektet överlämnade också förslag omfattande kartläggning och förenkling av processerna i HKV och några av dessa förslag inordnades senare i projektet Central ledning.

4.2.5 Omorganisation 2000

Under 1999 utarbetades inom ramen för Försvarsmaktens ledningsöversyn (LÖ 99) ett förslag till principiell utformning av den militära ledningsorganisationen i enlighet med riktlinjer som formulerades av regeringen. Regeringen lämnade i sin proposition ”Det nya försvaret” ett förslag på utformning av en ny militär ledningsorganisation och riksdagen beslutade 2000-03-30 om principerna för denna. Den nya ledningsorganisationen innehöll en operativ insatsledning (OPIL) i vilken bland annat de tre försvarsgrenscentrumen inordnades som taktiska kommandon. Utöver OPIL organiserades fyra militärdistriktsstaber (MD) med 29 inordnade militärdistriktsgrupper. Det medförde att militärbefälhavare, försvarsområdesbefälhavare, fördelningschefer, marinkommandochefer och flygkommandochefer med respektive ledningsorganisation avvecklades samtidigt som en omfattande personalreducering genomfördes. HKV berördes genom att PLANS och OPL omorganiserades till en strategiledning (STRA).

4.2.6 Projekt central ledning

Under 2000/2001 genomfördes projektet Central ledning i syfte att lämna förslag till en tydlig roll-, ansvars- och uppgiftsfördelning för den centrala ledningen. Det innehöll en fördelning av kompetenser till HKV och OPIL samt en nödvändig organisationsanpassning. Resultatet av projektets arbete var bland annat att ett kansli inrättades för att bättre kunna samordna det administrativa stödet, och att bemanningsavdelningen vid PERS överfördes till GRO.

4.2.7 Sammanfattning av den första frågeställningen Den första frågeställningen som jag har ställt i uppsatsen är;

Vilken förändringshistoria har FM: s ledningsorganisation den senaste tioårsperioden och vilken påverkan kan den ha haft på förändringsarbetet i samband med LU 02?

Under den senaste tioårsperioden har FM genomfört minst fem större förändringsprocesser i sin ledningsorganisation med korta mellanrum. I princip kan man säga att FM ledningsorganisation befunnit sig i en konstant förändring de senaste tio åren. Förändringarna har varit av det slag som i organisationsteorin kallas för organisationsutveckling genom att man önskat förändra hela ledningsorganisationen vid två tillfällen, och dessutom önskat att skapa nya strukturer och ledningsprocesser för de nya ledningsorganisationerna vid de tre övriga förändringstillfällena. Förändringarna har dessutom varit styrda av ledningen i projektform, med klara målsättningar samt med start- och slut datum för dessa, vilket är ett av de karakteristika som kännetecknar en organisationsutveckling enligt Abrahamsson & Andersen (2002: 229). Den täta förändringstakten innebär också att möjligheterna för att ett kommande förändringsarbete skall bli framgångsrikt kraftigt har reducerats. Personalens förändringsbenägenhet är därmed med största sannolikhet låg med hänsyn till omfattningen av den återkommande påverkan som skett på organisationen. Att den senaste förändringen skulle ha varit framgångsrik motsägs också av de slutsatser som Nordström (2002) kom fram till avseende LO 2000-processen, bl a det faktum att det inte genomfördes någon implementering överhuvudtaget i samband med den processen (ibid, s.71- 72). Därmed uppfyller FM minst tre av de fem fällor som Bruzelius & Skärvad (2002: 370- 371, se även 2.3.3 denna uppsats) anser att en organisation skall undvika i samband med en förändringsprocess. Förutsättningarna för organisationens fortsatta förändringsarbete är alltså inte de allra bästa när LU 02: s projektgrupp skall påbörja sitt arbete.