Det har varit enormt givande att få sitta ned med fyra olika matematiklärare, att få höra deras tankesätt och arbetssätt och ta del av deras erfarenheter. Alla lärare kommer att möta elever som har tappat motivationen, självförtroendet och viljan i matematik och som ny lärare har det varit gynnsamt med mer kännedom och kunskap inom området av matematiksvårigheter. Därför var mitt val av undersökning enkelt, jag ville undersöka utifrån ett lärarperspektiv. Som lärare är det också viktigt att kunna se ur andras perspektiv och testa nya alternativ. Att observera sina kollegors matematiklektioner och bli inspirerad att testa något nytt anser jag är viktigt för både eleverna och sin egna arbetsmetod som lärare. Det finns ingen färdig beskrivning hur man bör arbeta med elever med matematiksvårigheter så finns det ett stort behov av att bedriva framtida forskning kring metoder, orsaker och effektiva åtgärder och att ständigt utvärdera dessa.
REFERENSER
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli. Kristianstad: Nationella Utbildningsförlaget.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G., & Svensson, P. (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 8-16) (Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Codex. (2020). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2020-03-23 från
http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Eriksson-Zetterquist, U. Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G., & Svensson, P (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Ekonomifakta. (2019). Studieresultat – grundskolan. Hämtad 2020-02-28 från
https://www.ekonomifakta.se/fakta/utbildning-och-forskning/provresultat/studieresultat-grundskolan/
Hallin, A.E. Språkforskning. (2016). Från en symbol till en annan – språkstörning och matematik. Hämtad 2020-03-20 från
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2016/7/12/matematik
Hattie, J., Fisher, D. & Frey, N. (2017). Framgångsrik undervisning i matematik: en praktisk handbok. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap – om skolbarn som inte når målen. Lund: Sociologiska institutionen.
Koehler, M. J., & Mishra, P. (2009). What is technological pedagogical content
knowledge? Contemporary Issues in Technology and Teacher Education, 9(1), 60-70. Lieman, S-E. (2014). Vad formar en människa?. I Lundgren, U.P., Säljö, R & Liberg, C.
(Red). Skola lärande bildning: grundbok för lärare. (s. 223-245). Stockholm: Natur & Kultur.
Livers, S. D. ( 1 ), & Elmore, P. ( 2 ). (n.d.). Attending to Precision: Vocabulary Support in Middle School Mathematics Classrooms. Reading and Writing Quarterly, 34(2), 160–173. Lindahl, A. (2015). Matematiksvårigheter. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-03-30 från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-matematik/Vuxenutbildning/470_vuxendidaktiskaperspektivpamatematiklarande/6_matem atiksvarigheter/material/flikmeny/tabA/Artiklar/Vx_06A_01_matematiksvarigheter%20X. docx
Ljungblad, A-K. (1999). Att räkna med barn – med specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument.
Ljungblad, A. & Lennerstad, H. (2012). Matematik och respekt: matematikens mångfald och lyssnandets konst. Stockholm: Liber.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?: Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren – hur hänger de ihop?. Stockholm: Natur & Kultur.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Liber: Stockholm.
Löwing, M. (2016). Diamant - diagnoser i matematik: ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Fuculty of Education) Från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/47607
Löwing, M. (2006). Matematikundervisnings dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Peteros, E., Gamboa, A., Etcuban, J. O., Dinauanao, A., Sitoy, R., & Arcadio, R. (2020). Factors Affecting Mathematics Performance of Junior High School Students. International Electronic Journal of Mathematics Education, 15(1)
Rennstan, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G., & Svensson, P. (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220-236). Stockholm: Liber. Rygvold, A.L. (2001). Språk- och talstörningar. I Asmervik, S., Ogden, T, & Rygvold A-L
(Red). Barn i behov av särskilt stöd. (s. 186-222). Lund: Studentlitteratur. SFS 2018:1098. Skollag. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A. & Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur
Specialpedagogiska myndigheten (2016). Vad finns skrivet och hur definieras dyskalkyli inom forskningen? Hämtad 2020-03-27 från
https://www.spsm.se/stod/fraga-en- radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-finns-skrivet-och-hur-definieras-dyskalkyli-inom-forskningen/
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Runström Nilsson, P. (2020). Pedagogisk utredning och kartläggning att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. Malmö: MTM
Skolverket (2016). Att läsa och förstå: läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och
matematikverkstäder: en utvärdering av matematiksatsningen. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-06 från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2011/laborativ-matematik-konkretiserande-undervisning-och-matematikverkstader
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: 2018.
Skolverket (2019). Statistik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-05-29 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Grundskolan&omrade=Betyg%20årskurs%206&l asar=Vårtermin%202019&run=1
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Stenhag, S. (2010). Betyget i matematik: vad ger grundskolans matematikbetyg för information?. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2010. Uppsala.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I Lundgren, U.P., Säljö, R, & Liberg C. (Red). Skola lärande bildning: grundbok för lärare. (s. 251-309). Stockholm: Natur & Kultur. Utforska sinnet. (2019). Akalkyli: oförmågan att förstå siffror. Hämtad 2020-02-27 från
https://utforskasinnet.se/akalkyli-oformagan-att-forsta-siffror/
Van Luit JEH and Toll SWM (2018) Associative Cognitive Factors of Math Problems in Students Diagnosed With Developmental Dyscalculia. Front. Psychol. 9:1907. doi: 10.3389/fpsyg.2018.01907
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev till matematiklärare Bilaga 2: Intervjufrågor
Bilaga 1: Informationsbrev till matematiklärarna. Hej!
Idag lämnar många elever grundskolan med otillräckliga kunskaper i matematik. Flera satsningar har gjorts under åren men resultaten går dessvärre inte i önskad riktning. Avsikten med denna undersökning är att ta reda på hur olika matematiklärare jobbar för att få elever med matematiksvårigheter att uppnå målen och vilka orsaker som kan ligga bakom elevens matematiska svårigheter.
För att ta reda på detta kommer jag att intervjua matematiklärare i olika årskurser. Allt resultat kommer att behandlas konfidentiellt och alla medverkandes identitet kan inte identifieras i slutrapporten. Allt material kommer att arkiveras på Högskolan i Gävle och kommer inte finnas tillgänglig för obehöriga.
Detta är en frivillig intervju och ni kan när som helst avbryta er medverkan eller ta tillbaka era svar.
Om ni har frågor får ni jättegärna höra av er till mig på mejl eller telefon. Mvh Lisa Strömgren.
Grundlärarprogrammet åk 4-6, distans. Högskolan i Gävle. Stromgren.lisa@gmail.com eller på 070 33 54 303.
Bilaga 2: Intervjufrågor till matematiklärare. Arbetets frågeställningar:
1) Hur olika lärare arbetar för att elever i matematiksvårigheter uppnår målen i matematik.
2) Hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter. 3) Vilka förklaringar ges till matematiksvårigheter. Informantens bakgrund.
- Hur länge har du arbetat som lärare och vilken utbildning har du gått? - Hur länge har du undervisat i matematik?
- Annan högskola/universitet/Yh-utbildning?
Informantens uppfattningar.
- Hur upplever du elevers inställning till matematik?
- Hur skulle du definiera matematiksvårigheter, vad är matematiksvårigheter för dig? - Finns det några specifika kännetecken som pekar på matematiksvårigheter?
- Vilka komponenter har betydelse för elevers lärande i matematik?
- Hur går ni tillväga när du misstänker att en elev kan ha svårigheter i matematik? - När bör man reagera på en elevs svårigheter?
- Vilka insatser/metoder upplever du är de bästa för att underlätta för elever som har svårigheter i ämnet och tenderar att få underkänt?
- Vilken undervisningsmetod anser du är den bästa för att individualisera undervisningen i ämnet?
- Finns det några orsaker eller ser ni något samband till att en elev inte uppnår målen? (biologiska, neuropsykiatriska osv).
- Anser du att du har tillräckligt med kompetensutbildning kring specifika matematik svårigheter och hur du skulle bemöta dom?