• No results found

4. Preciserat syfte

7.3 Förslag till fortsatt forskning

Under arbetets gång har jag vid flera tillfällen frestats att göra jämförelser mellan skolor, program och kön. Det skulle vara intressant att se om uppfattningarna skiljer sig åt mellan dessa olika grupper. Frågan är dock vad denna kunskap möjligen skulle kunna tillföra i diskussioner om den goda skolans utformning. Däremot kunde man kanske tänka sig att låta lärare, alternativt lärarstuderande, besvara den aktuella enkäten, för att på så sätt ställa elevernas sammanfattade uppfattningar i tydlig relation till lärarnas motsvarande vision.

8. Slutord

Det som framför allt slagit mig, vid arbetet med denna uppsats, är elevernas mycket anspråkslösa drömmar om den goda skolan. Det mesta som beskrivs kan varken definieras som överkrav eller utopiska fantasier. Tvärtom, upplever jag elevernas önskemål som högst berättigade och rimliga. Om vi, som verkar i skolans värld, verkligen skulle vilja utforma det vi kan kalla ”den Goda Skolan”, bör det utifrån resultaten i denna undersökning inte vara omöjligt.

När jag läst igenom de uppfattningar som eleverna givit uttryck för, inte bara runt enskilda aspekter utan i arbetet som helhet, upplever jag dessutom starkt att den goda skolan handlar mycket om tydlighet, rättvisa och lärare med ett personligt engagemang. Eleverna beskriver en skola som ger klara riktlinjer, medför direkta och påtagliga konsekvenser, som är trivsam, personlig, bidrar till goda kunskaper och ger förhoppning om en ljus framtid. Borde vi inte eftersträva att låta denna skola bli verklighet?

Jag avslutar detta arbete med en förhoppning om att uppsatsen, trots brister, i någon mån kan bidra till en bredare referensram och därmed berika fortsatta diskussioner om den goda skolan, både på lärarutbildningen och i den praktiska verksamheten.

Referenslista

Ahl, Helene. (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Forskning i fokus, (24): Myndigheten för skolutveckling

Arbetslivsinstitutet & Arbetsmiljöverket. (2005). Arbetsmiljön i skolan. Stockholm Barnombudsmannen. (2005). Hur kul är det, på en skala? Rapport 2005:03

Boström, Lena. (2006). Ögat, örat eller handen? Pedagogiska magasinet, (3), 15-18 Dahlkwist, Matts. (2000). Arbetssätt och lärande. Stockholm: Liber

Emsheimer, Peter. (2007). Att få syn på vad vi inte ser. Pedagogiska magasinet, (1), 46-51 Etik i princip och praktik – en antologi om lärares yrkesetik. (2004). Nordenfalk, Katta (red.) Stockholm: Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund.

Giota, Joanna. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige, (4), 279-305

Giota, Joanna. (2003). Många hinder på vägen. Pedagogiska magasinet, (2), 36-42

Giota, Joanna. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, (2), 94-115

Gren, Jenny.(1994). Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber Utbildning AB Gustafsson, Astrid. & Hultén, Sara. (2004) Hur skulle du vilja beskriva en bra lärare? Examensarbete, Institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar

Gustavsson, Bernt. (2002). Vad är kunskap? Stockholm: Skolverket, Fritzes

Hartman, Jan. (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur

Heidenberg, Eva. (2007). Barn/elevers minskade lustfyllda lärande och motivation i takt med stigande ålder. Examensarbete, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Malmö högskola

Henriksson, Carina. (2004). Living away from blessings: School failure as Lived Experience. Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

Hugo, Martin. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan - En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping

Imsen, Gunn. (1988). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur

Jardbring, Henrik. & Wetterholm, Lennart. (2007). Yrkeselevers motivation för skolarbetet. D-uppsats, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping

Jenner, Håkan. (2004). Motivation och motivationsarbete. Forskning i fokus, (19): Myndigheten för skolutveckling

Kernell, Lars-Åke. (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur

Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lärarens handbok. (2004). Lpf 94 & Skollagen. Stockholm: Lärarförbundet

Lärares yrkesetik. (2001). Stockholm: Lärarförbundet/Lärarnas Riksförbund

Marton, Ference. (1997). Fenomenologi, fenomenografi och hermeneutik. Fenomenografins skillnad och likheter till fenomenologin. Forum för Humanvetenskaplig Forskning, Högskolan i Örebro.

Marton, Ference. & Booth, Shirley. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur

Nordin Hultman, Elisabeth. (2006). Det pedagogiska rummet speglar vår syn på barn. Pedagogiska magasinet, (1), 36-40

Patel, Runa. & Davidsson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling, Ingrid., Klerfelt, Anna. & Williams Graneld, Pia. (1995). Först var det roligt, sen blev det tråkigt och sen vande man sig. Barns möte med skolans värld. Rapport nr 9, Institutionen för metodik, Göteborgs universitet

Pramling, Ingrid. (2006). Idag har jag inte lärt mig någonting för fröken har pratat hela tiden. Pedagogiska magasinet, (1), 16-19

Sandström Madsén, Ingegärd. (1996). Skriva för att lära. Högskolan i Kristianstad

Selghed, Bengt. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen, Doktorsavhandling, Lärarutbildningen, Malmö högskola

Szklarski, Andrzej. (2002). Den kvalitativa metodens mångfald. Skilda ansatser – skilda tolkningsintentioner. Rapport nr 15, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås

Skolverket. (1996). Individers skolkarriär – Intervjuer med tjugo ungdomar i gymnasieskolan. Rapport nr 92. Stockholm: Skolverket, Liber Distribution

Skolverket. (1998). Skolan inifrån – Utvärdering av skolan 1998 avseende läroplanernas mål (US98). Stockholm: Skolverket, Liber Distribution

Skolverket. (1999). Den rimliga skolan – Livet i skolan och skolan i livet. Rapport nr 164. Stockholm: Skolverket, Liber Distribution

Skolverket. (2000). En temabild av värdegrunden – Med demokratin som samhällsuppdrag. Stockholm: Skolverket, Liber Distribution

Skolverket. (2001). Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen? Rapport nr 202. Stockholm: Skolverket, Liber Distribution

Skolverket. (2004). Attityder till skolan 2003. Rapport nr 243. Stockholm: Fritzes

Skolverkets allmänna råd. (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes

Sträng, Monica H. & Dimenäs, Jörgen. (2000). Det lärande mötet – ett bidrag till reflekterande utvärdering. Lund: Studentlitteratur

Svedberg, Lars. (2003). Gruppsykologi – om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur

Svenska Kommunförbundet. (2003). Lokalernas betydelse för skolan. 2 uppl. Stockholm Tiller, Rita. & Tiller, Tom. (2003). Den andra dagen. Ett vidgat rum för lärande. Stockholm: Runa förlag

Tiller; Tom. (1999). Det didaktiska mötet. Lund: Studentlitteratur

Ungdomarna, skolan och livet. (2001). Andersson, Bengt-Erik (red.) Stockholm:HLS Förlag Utbildningsdepartementet. (2000). En förnyad lärarutbildning. Prop. 1999/2000:135

Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan. (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. SOU 2007:28

Vetenskapsrådet. (2005). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

Åsberg, Rodney. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk forskning i Sverige, (4), 270-292

Anne Olsson

Examensarbete Högskolan i Kalmar, Ht-05

Elevenkät

Related documents