Psykosocial miljö

Resultatbeskrivningen nedan redovisar utfallsrummet för den goda skolans psykosociala miljö och bygger på frågeställningen; Hur beskrivs den psykosociala miljön i den goda skolan? Svarskategorier, med antal utsagor, utgörs av: eleverna – klassen/kompisarna (73), lärarna (67), stämningen (50) samt den fysiska miljön (28).

Den enskilt viktigaste faktorn för god psykosocial miljö i skolan är, enligt elevernas berättelser, kompisarna. Känslan av att ha vänner omkring sig verkar avgörande för trivseln och är något som återfinns i väldigt många enkätsvar. Ibland benämns dessa ”klassen” eller ”klasskompisarna”, men ännu oftare enbart ”kompisarna” i elevernas beskrivningar. Samtliga benämningar indelas här i samma kategori, då det mer tycks handla om skillnad i ordval, bland informanterna, än fysiskt skilda personer. I den goda skolan har alla elever många bra kompisar och en god gemenskap i klassen.

En annan viktig psykosocial miljöfaktor är lärarna. Dessa återfinns nästan lika ofta i svaren som kompisarna. Vissa elever ger utförliga beskrivningar: ”lärarna är trevliga och förstår oss elever”, men de flesta nöjer sig med att helt kort konstatera att ”lärarna är bra”.

Mycket ofta, dock inte lika ofta som lärarna, nämns även en god stämning råda i skolan. När eleverna konkretiserar denna stämning, eller atmosfär, handlar det mycket om att få vara sig själv, bli respekterad för den man är och att känna gemenskap. Det rör sig om enkla saker, som att ”bli hälsad på när man kommer”. Eleverna beskriver ”alla” som trevliga, glada och snälla. Det är tryggt, lugnt och skönt. Mobbning förekommer inte i den goda skolan.

Den fysiska miljön påverkar, som tidigare nämnts, på många sätt det psykosociala klimatet i skolan. Detta blir också tydligt i elevernas svar, där god fysisk skolmiljö anges som en viktig faktor för trivseln. Man beskriver då miljön på samma sätt som i föregående avsnitt. Den elev som skriver, ”stora och fina lokaler som man blir glad att komma in där”, sammanfattar ganska väl den generella uppfattningen bland eleverna om den fysiska miljöns betydelse för trivseln.

Att jag trivs, känner mig så glad och mår så bra i skolan beror på att...

”… jag har kompisar, trevliga lärare, god mat, fina lokaler.” (elev 14)

”... alla är trevliga, både lärare och klasskompisar. Stämningen är bra och ingen är utanför, alla respekterar varandra.” (elev 46)

”... kompisarna, miljön och lärarna är bra. Här är en underbar känsla där alla ’vet’ vem man är, lärarna kan ens namn.” (elev 52)

”... lärarna är bra, jag har bra och många kompisar. Att det är bra arbetsmiljö i klassen, tyst på lektionerna. Att man respekterar varandra och visar hänsyn.” (elev 70)

6.2 Lärare

Nedanstående beskrivning redovisar utfallsrummet för aspekten lärare utifrån frågeställningen: Hurdan är läraren i den goda skolan?

Svarskategorier, med antal utsagor, utgörs av: lärarens personliga egenskaper (68), lärarens sociala kompetens (58), lärarens pedagogiska kompetens (50) och lärarens ämneskompetens (21).

Den gode läraren, som denne beskrivs i enkätsvaren, bjuder mycket på sig själv. Många elever karaktäriserar denne lärare som en ”skön” person. Det är lärarens personliga egenskaper som är viktigast i elevernas beskrivningar. Möjligen skulle dessa kunna kategoriseras under social kompetens, dock verkar det handla mer om personlighet, än förmågan att skapa goda sociala relationer, i elevernas berättelser. Den bästa tänkbara läraren är framför allt rolig och har humor. Därefter följer egenskaper, i nämnd ordning, som: snäll, bestämd/sträng, förstående och glad/positiv.

När det gäller lärarens sociala kompetens, ska denne i första hand vara rättvis och behandla alla lika. Ibland handlar detta om rättvisa mellan flickor och pojkar, men oftast om att läraren inte har några ”favoritelever” eller ”gullebarn” som många kallar det. Man önskar sig också ett personligt engagemang i varje elev från lärarens sida. Man vill känna att ”läraren vill ens bästa”. Detta engagemang innebär även att läraren är förstående och ”bryr sig”. Den gode läraren hjälper, stöttar och uppmuntrar. Alla visas respekt och känner att läraren lyssnar på vad de har att säga. Man beskriver förhållandet lärare/elev som en jämlik relation i den goda skolan, där läraren möter eleverna på deras nivå och ”förstår/tycker om ungdomar”, som många skriver. En elev uttrycker detta: ”den som lyssnar på eleverna och pratar med dem som vanliga människor”. Den omtanke och det engagemang som många av berättelserna uttrycker, kan sammanfattas i en formulering flera elever använder: ”läraren är mer som en vän”.

Den pedagogiska kompetensen är också viktig, om än inte lika viktig som ovanstående faktorer. Denna kompetens beskrivs vanligen som att ”läraren är bra på att lära ut” eller helt kort: ”läraren är pedagogisk”. I den mån den pedagogiska kompetensen konkretiseras, innebär den framför allt att läraren har en förmåga att göra sin undervisning intressant. Det nämns även att läraren är ”bra på att förklara” och undervisar så att alla förstår. Dessutom låter läraren eleverna vara delaktiga och medplanerare av undervisning/lektionspass.

Lärarens ämneskompetens omnämns minst i enkätsvaren, men den finns dock med. Vanligast är att informanterna beskriver läraren som ”kunnig i sitt ämne”.

Vår lärare, som är den bästa tänkbara, är...

”… skön. Bra att prata med, rolig, har inga gullebarn.” (elev 39)

”… snäll men ändå sträng t ex om någon gör något dumt så jävlar…” (elev 90)

”... snäll, kan det den gör, berömmer eleverna (i stället för att bara ta upp det dåliga), uppmuntrar eleverna till att plugga och må bra. En som säger vad man missat. Vår lärare är mer som en kompis än en tjurig, envis person som bara jobbar för pengar.” (elev 108)

”... social och rolig. Lite koll på vad dagens ungdomar gillar så det är kul att prata med honom/henne.” (elev 124)