Utifrån vår undersökning har det framkommit att intressenterna ser stora problem om revisionsplikten skulle försvinna. Därför anser vi att det genom en liknande undersökning skulle vara intressant att se hur intressenterna går tillväga vid relationsskapande med företag av sådana former som ej omfattas av revisionsplikten. Att driva ett aktiebolag innebär ett begränsat personligt ansvar medan vissa andra bolagsformer inte har denna begränsning. Gör det personliga ansvaret att intressenterna vågar lita mer på deras information eller hur löser intressenterna problemet med osäkerheten kring informationen i de företag som inte omfattas av revisionsplikten. Detta anser vi skulle vara mycket intressant att undersöka och jämföra.
REFERENSLISTA
Arbnor, I., Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund. Studentlitteratur.
ISBN: 91-44-40922-2
Badger. (2002). Good communicators – The importance of being honest. Management.
June 2002
Bamber, E. M. & Snowball, D. (1992). Organizational Control and Accounting-Related Mechanisms in the Environment/Organization/Person Model. In Toshi, H. The Environment/organization/Person Contingency Model: A Meso Approach to the Study of Organizations, pp. 147-170 (chapter six). London. JAI Press.
Bergman, B., Klefsjö, B. (1995). Kvalitet från behov till användning. Lund.
Studentlitteratur. ISBN: 91-44-33412-5
Bergsten, F., Pesämaa, O. (2001). Nyttan med revision. Examensarbete/Luleå tekniska universitet. ISSN: 1404-5508; 2001:165
Bergström, I. Lumsden, M. (1993). Ekonomisystem i mindre företag. Luleå. Högskolan i Luleå. Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap.
Boynton, W. C., Johnson, R. N., Kell, W. G. (2000). Modern Auditing. New York. John Wiley & Sons, Inc. ISBN: 0-471-18909-X
Brunsson, N. (1982). The irrationality of action and the action rationality: decisions, ideologies and organizational actions. Journal of Management Studies. Vol 19. Number 1 pp29-44.
Bruzelius, L. H., Skärvad, P-H. (1989). Integrerad organisationslära. Lund.
Studentlitteratur. ISBN: 91-44-40466-2
Carmichael, D. R., Willingham, J. J., Schaller, C. A. (1996). Auditing concepts and methods. New York. McGraw – Hill. ISBN: 0-07-011058-1
Cassel, F. (1996). Den reviderade revisorsrollen. Stockholm. Nerenius & Santerus. ISBN:
91-88384-95-0
Ejvegård, R. (1993). Vetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-36611-6 Eriksson, L. T., Wiedersheim–Paul, F. (1997), Att utreda, forska och rapportera. Malmö.
Lieber Ekonomi. ISBN: 91-47-06385-8
Föreningen Auktoriserade Revisorer. (1994). Revision 1. Stockholm. FAR Förlag AB.
ISBN: 91-85992-68-2
Föreningen Auktoriserade Revisorer. (2002). FAR´s samlingsvolym 2002. Stockholm.
FAR Förlag AB. ISBN: 91-88218-94-5
Föreningen Auktoriserade Revisorer., Åkesson, G. (1992). Revision 2. Stockholm. FAR Förlag AB. ISBN: 91-85992-73-9
Holme, I. M., Solvang, B. K. (1997). Forkningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00211-4
Johansson, S-E., Östman, L. (1992). Lönsamhetskrav – Redovisningsmått – Styrning.
Lund. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-34971-8
Johnson, P. L. (2000). ISO 9000. New York. McGraw-Hill. ISBN: 0-07-135655-X
Kam, V. (1990). Accounting theory. New York. John Wiley & Sons Inc. ISBN: 0-471-50704-0
Karapetrovic, S., Willborn, W. (2001). Audit system: Concepts and practices. Total Quality Management. Vol 12. Issue 1. p13. 16p. ISSN: 0954-4227
Karlsson, T., Söderstedt, E. (1997). ISO 9000: från teori till praktik. Stockhom. Bonnier DataMedia. ISBN: 91-644-0130-8
Lundahl, U., Skärvad, P–H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
Lund. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-01003-6
Lundén, B. (1997). Nya årsredovisningslagen. Uddevalla. Björn Lundén Information AB.
ISBN: 91-7027-120-8
Lönnqvist, R. (2002). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. Lund. Studentlitteratur.
ISBN: 91-44-02254-9
Mastrandonas, A., Strife, P. T. (1992). Corporate environmental communications – lessons from investors. The Columbia journal of world business. Vol 27. Issue 3/4. p234.
7p
Nicolau, J, L., Sellers, R. (2002). The stockmarket´s reaction to quality certification:
Empirical evidence from Spain. European Journal of Operational Research. Vol 142.
Issue 3. pp 632-641.
Nordkvist, H. (1996). Kvalitetssystemet ISO 9000. Stockholm, Liber AB. 91-634-1677-8 Pounds, C. (2002). For Stakeholders, knowledge is value. Institutional Investor. Jun2002 CF Yearbook 2001/2002. p40. 4p ISSN: 00203580
Proverum Revision AB: http://www.proverum.com/t_revision.htm. Tillgänglig 021217 Reavill, L.R.P. (1997), Quality assessment and the stakeholder model of higher education.
Total Quality management. Vol 8. Issue 2/3
Samuelsson, K. (1979). Företaget och dess relationer: Ekonomi och politik. Malmö. Kurt Samuelsson och Liber Läromedel Malmö. ISBN: 91-23-00060-0
Sandholm, L. (1988). Kvalitetsstyrning. Lund. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-17182-X Seow, J. L. (2001). The demand for the UK small company audit – an agency perspective.
Internal small business journal. Vol 19. Issue 2. p61. 19p
Solomons, D. (1991). Accounting and social change: a neutralist view. Accounting,
Organizations and Society. Vol 16. Number 3. pp 287-295
Svenning, C. (2000). Metodboken – Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.
Eslöv. Lorentz Förlag. ISBN: 91-972961-6-3
Svensson, B., Edenhammar, H. (1996). Årsredovisningslagen. Göteborg. Tholin &
Larssons förlag. ISBN: 91-85340-77-4
Swift, T. (2001). Trust, reputation and corporate accountability to stakeholders. Business ethics: A European review. Vol 10. Number 1 pp16-26
Tinker, T. (1991). The Accountant as Partisan. Accounting Organizations and Society. Vol 16. Number 3. pp 297-310
Tomkins, C. (2001). Interdependencies, trust and information in relationships, alliances and networks. Accounting Organizations & Society. Vol 26. Issue 2. p 161
Warming-Rasmussen, B., Jensen, L. (1998). Quality dimensions in external audit services-an external user perspective. The Europeservices-an Accounting Review. Vol 7. Number 1. pp 65-82
Bilaga 1 Intervjuguide
1. Namn, befattning, företag?
2. Hur ser er kontakt/relation ut med små aktiebolag (10/24-bolag)?
3. Har ni en kontinuerlig kontakt med företaget eller endast i samband med nya ärenden?
4. Vilken typ av information, om de företag ni har relationer med, tar ni del av?
5. Vilken information skulle ni vilja ta del av?
6. Hur använder ni er av årsredovisningen i ert dagliga arbete i den ovan nämnda relationen?
7. Har ni kontakt med revisorn vid bedömning av företag?
8. Vad anser ni att revisionen i små aktiebolag tillför? Vilken nytta?
9. Skapar revisionen förtroende för företaget? Vad gör det annars?
10. Till vem anser ni att revisionen riktar sig?
11. Vem anser ni har störst nytta av revisionen?
- vem av intressenterna?
- Vilka faktorer påverkar behovet? Risk, tid i relationen, kunskap?
12. Har ni förtroende för företagens reviderade redovisning som den ser ut idag?
13. Skulle ert förtroende för ett företags redovisning förändras om den ej var reviderad?
Varför?
14. Hur skulle ni ställa er till ett borttagande av revisionsplikten för 10/24-bolag?
15. Vad tror ni skulle ske med årsredovisningen om revisionen tas bort?
16. Vad skulle krävas av informationen om revisionsplikten försvann?
17. Vad skulle krävas för att ni skulle ha förtroende för ett företag om revisionen avskaffas? Hur skulle detta förtroende kunna skapas?
18. Skulle ett borttagande av revisionsplikten få några konsekvenser för er verksamhet?
- Om ja, vilka?
- Hur omfattande?
- Vilka konsekvenser skulle detta få för relationen med företaget?
- Vad skulle den ökade osäkerheten (risken) leda till? Högre avgifter?
19. Finns det några andra alternativ än revision, för att säkerställa informationen? Vad?
Bilaga 1
20. Kan en frivillig certifiering av typen ISO 9000 vara ett alternativ till revision?
21. Skulle ni fortsätta att kräva en reviderad årsredovisningen av företagen innan ni ger er in i ett samarbete med dem?
22. Är behovet av en granskad redovisning olika beroende på företag, bransch eller verksamhet?
- Varför?
- Storlek på företaget, kapitalet, risken med relationen?
23. Är ert behov av att redovisningen är reviderad konstant eller varierar behovet på var i relationen ni är?
- Vilka faktorer påverkar hur behovet utvecklar sig?