Intressentgruppen leverantörer har vi låtit representeras av ett försäkringsbolag eftersom de återfinns bland de flesta företags intressenter. Intervjun har genomförts med Torbjörn Olsson på Skandias företagsavdelning. Av Skandias företagskunder i Luleå är ca 60-70 procent av typen 10/24-bolag. Relationen med denna typ av företag består av att Skandia erbjuder och levererar försäkringar av olika slag.
4.3.1 Information
Nya kunder skaffar Skandia nästan uteslutande genom att de tar kontakt med potentiella kunder och erbjuder dem sina produkter. Den information som ligger till grund för det kundurval de gör hämtas ur Affärsdatas företagsinformation. Utifrån denna information som presenteras i företagens årsredovisning räknar Affärsdata fram ett rating betyg på alla företag. Denna rating kan liknas vid ett rankingsystem där de granskade företagets ställning betygsätts på en femgradig skala. Den information som Skandia får fram ur ratingen avgör helt vilka företag som är potentiella kunder. Olsson berättar att de aldrig försäkrar ett företag med ratingbetyget ett och att betyget två utgör ett gränsfall som bör undvikas.
För att beräkna premien till företag vid en verksamhetsförsäkring är inte bara de bokförda värdena användbara. Detta beror på att värdena är avskrivna enligt plan. Det som är aktuellt för ett försäkringsbolag är återanskaffningsvärdet för tillgångarna istället för de redovisade siffrorna. Dock beaktas siffror som omsättning och lönekostnader ur årsredovisningen för att kunna göra en korrekt helhetsbedömning.
Återanskaffningsvärdena presenteras av företagaren till försäkringsbolaget. Det måste finnas verifikat som säkerställer att egendomen existerar. Med andra ord bygger en stor del av den information som Skandia tar del av på det som presenteras i årsredovisningen men de har givetvis även en personlig kontakt med kunden för att skapa förtroende för denne.
4.3.2 Behov/Nytta med revisionen
Att Olsson i arbetet får reviderade siffror är en förutsättning för att kunna göra ett bra arbete. Han anser att revisionen är viktig som kvalitetssäkrare. Idag har Olsson ett starkt förtroende för hur revisorerna utför sitt arbete. Revisorerna gör ett viktigt arbete och besitter stor kompetens. Därmed anser han även att informationen stämmer väl överens med verkligheten. Han anser att revisionen riktar sig till både företaget och dess intressenter. Olsson anser vidare att det krävs en viss kunskap för att läsa och tolka en årsredovisning. Förutsatt att intressenterna besitter denna kunskap anser han att de har lika stor nytta av revisionen som företaget. Olsson lyfter hela tiden fram att företaget får ut mycket mer än en namnteckning av revisorn och att det därför är av stor vikt att ha kvar revisionsplikten.
Olsson påpekar att relationer till kunderna är viktig. Ett långt samarbete hjälper till för att kunna lita på ett företag. Trots det vill försäkringsbolaget alltid titta på ratingbetyget för att
EMPIRI
kunna avgöra tendenser i företagets ekonomiska styrka. Ratingskalan ger en bra bild av företagets ekonomiska situation. Utan en reviderad årsredovisning skulle det i Skandias fall inte gå att lita på ratingbetyget. Olsson anser att det finns en viss ekonomisk kunskapsbrist bland små företagsledare och därför har revisorn en viktig kompletterande uppgift som rådgivare. Olsson anser att det inte finns någon skillnad mellan olika branscher utan att det är lika viktigt i alla typer av företag med revision. Storleken däremot har en viss betydelse. Ju större ett företag blir desto viktigare blir det av naturliga skäl att få siffrorna reviderade ur försäkringsbolagets synvinkel. Det handlar trots allt om större belopp och risker.
4.3.3 Revisionspliktens borttagande och dess konsekvenser
Om revisionsplikten togs bort skulle det antagligen medföra att de ofrivilliga felen ökar.
Dessutom anser Olsson att en eventuell borttagning av revisionsplikten kan leda till minskad ärlighet från de små företagen. Olsson själv förstår inte själva problemet med de dyra revisionsarvodena i och med att företagen får ut en mängd information av revisorn i form av hjälp och rådgivning. Om revisionsplikten togs bort innebära en stor risk för alla parter. Inte minst för det enskilda företaget som antagligen kunde missa viktiga signaler som en revisor med kunskap kan varna för. Revisionen görs fortlöpande under året som en process vilket medför att informationen löpande granskas. Utan den löpande granskningen kan företagare missa viktiga signaler. Om revisionen skulle ske vartannat år anser Olsson skulle medföra att en del av den kontinuerliga granskningen försvinner och därmed ökar risken för fel.
Ohlsson tror att revisionsborttagande antagligen skulle leda till att olika former av extra riskpremier skulle uppstå för att kunna försäkra ett företag. Om revisionen försvinner skulle möjligtvis medföra att vissa utredningar måste göras av försäkringsbolaget för att säkerställa informationen. Antagligen skulle det krävas en enskild avdelning för denna typ av arbete hos försäkringsbolaget. Detta i sin tur skulle medföra ytterligare höjningar av avgifter och kostnader för företag.
Avslutningsvis menar Olsson att kostnaden för revisionen är väldigt låg i förhållande till nyttan som företagen får ut. Olsson har uppfattningen att revisionsplikten definitivt bör finnas kvar för denna typ av företag. Mer konkret säger Olsson att: ”Om ett företag inte klarar av revisionskostnaden skall de definitivt fundera på om det är värt att fortsätta verksamheten”.
EMPIRI Tabell 4.1 Empirisammanfattning.
FöreningsSparbanken Handelsbanken Skattemyndigheten Länsstyrelsen Skandia
Hur stor del
Inget alternativ Inget alternativ
Till vem riktar
att ha tillgång till all information. det är viktigt att ställa
sig kritisk till
ANALYS
5 ANALYS
I detta kapitel jämförs resultatet från den empiriska undersökningen med de behandlade teorierna. Vi kommer även att löpande delge läsaren egna synpunkter och kommentarer.
Analysen grundas på den analysmodell som presenteras i teorikapitlet. För att underlätta för läsaren har vi försökt att i möjligaste mån använda samma struktur i analysen som i teorikapitlet.
5.1 Information
Vid undersökning har samtliga aktörer klargjort vikten av att ha tillgång till relevant information vid relationsskapande med företag. Alla intressenter tar del av ungefär samma typ av information även om källorna kan variera något. Samtliga använder dessutom på ett eller annat sätt informationen som presenteras i årsredovisningen. Olika typer av information krävs vilket tydligast framgår av Handelsbankens arbetsprogram. De går igenom fyra steg vid varje relation där de behöver olika information. Gemensamt för all information som intressenterna tar del av är att den skapar förtroende för företaget. I teorin anser Swift (2001) att det krävs förtroende mellan parterna för att en relation skall fungera.
5.1.1 Information genom årsredovisningen
Intressenterna använder informationen i årsredovisningen på olika sätt beroende på vilket intresse de har. På skattemyndigheten är de mest intresserade av att ta del av företagets resultaträkning medan exempelvis Handelsbanken poängterar vikten av att granska balansräkningen. Detta kan liknas med Warming-Rasmussen & Jensen (1998) åsikter om att intressenter består av flera heterogena grupper med olika intressen i företaget. Enligt Lundén (1997) har intressenterna även olika krav på innehållet i årsredovisningen. Vid intervjuerna framgår tydligt att olika intressenter fokuserar på olika delar av årsredovisningen. Exempelvis Bergdahl anser att informationen används till att göra en riskbedömning av att ingå i relation med ett företag. Informationen används sedan som ett beslutsunderlag för att avgöra om en relation bör ingås samt på vilka villkor. Detta kan jämföras med Lönnqvist (2002) som beskriver att nyttan med årsredovisningen är att ge information till intressenterna så att de skall kunna fatta bättre beslut rörande företaget.
Mycket av informationen som samtliga intressenter tar del av bygger på siffror ur årsredovisningen. Olsson på Skandia menar att försäkringsbolaget är väldigt beroende av den reviderade informationen som finns i årsredovisningen. Utifrån de nyckeltal som baseras på årsredovisningen bedömer Skandia både befintliga och presumtiva kunderna.
Även om intressenterna tar del av olika ekonomisk information om företaget baseras den ofta på siffror hämtade ur företagets redovisning. Detta kan liknas med Carmichael, Willingham & Schaller (1996) som anser att ekonomisk information är den viktigaste typen av information mellan ett företag och dess intressenter. Samtliga aktörer tog även del av annan information än den rent finansiella. I de flesta fall rörde sig detta om affärsidé och affärsplaner. Detta stämmer med Pounds (2002) syn om att informationen i årsredovisningen är ofullständig för intressenterna. Han menar att årsredovisningen bör kompletteras med mer icke-finansiell information om företagets ställning.
Skattemyndigheten är endast intresserad av informationen ur ett historiskt perspektiv för att kunna beräkna och kontrollera att rätt skatt är erlagd av företaget. Även Jones, Bergdahl & Olsson använder siffrorna till annat än att bedöma framtiden. De menar att det är möjligt att studera företagets balansräkning för att värdera företagets tillgångar samt se
ANALYS
vilka säkerheter som finns. Detta kan liknas med det Lönnqvist (2002) anser om att det är möjligt för intressenterna att använda informationen för att ställa prognoser likväl som den kan användas för bedömning av historiska aspekter.
5.1.2 Information som förtroendeskapare
Jones menar att det är viktigt att ta del av all relevant information rörande ett företag eftersom han jämför relationen med ett ”äktenskap”. Han menar att banken skall finnas för företaget även i sämre tider. Därför är det viktigt att banken känner ett förtroende för företaget. Förtroendet kan byggas upp genom att ta del av information om företaget. Jones anser att risken de tar med att ingå i en relation påverkar informationsbehovet. Han påpekar att banken ofta är den intressent som riskerar mest i faktiska kronor. De klarar dock av en kreditförlust och överlever medan exempelvis en leverantör kan drabbas betydligt värre av en kreditförlust. Handelsbanken delar dessutom upp sina kunder beroende på hur stor utlåningen är. Detta stämmer väl överens med den modell vi behandlat i teorin om att det finns ett samband mellan intressentens risk och dennes informationsbehov. De övriga undersökta intressenterna menar dock att de tar del av samma mängd information vid alla relationer oberoende av risken.
Att det finns ett förtroende för företaget anser aktörerna är väldigt viktigt. Det märks dock tydligast hos bankerna, försäkringsbolaget och Länsstyrelsen. Detta tror vi beror på att Skattemyndigheten inte har någon möjlighet att välja vilka de skall ha en relation med eftersom de har ett intresse i alla skatteskyldiga företag. I Skattemyndighetens fall används därför informationen mer för att kontrollera än att bygga upp förtroende.
Enligt Jones, Bergdahl, Olsson och Lundmark krävs det i en relations inledningsskede mycket grundläggande information om företaget och företagaren för att skapa ett förtroende. När relationen utvecklas övergår behovet av information till att mer vårda förtroendet mellan parterna. Detta får stöd i teorin av Tomkins (2001) som menar att det i inledningen av relationen krävs typ 1 information för att skapa ett förtroende för motparten. När detta förtroende finns mellan parterna så övergår informationsbehovet till att omfatta det han kallar för typ 2 information. Den typen av information syftar mer till att planera och samordna arbetet.
5.2 Revision
Seow (2001) menar att revisionen inte bara säkerställer utan också förbättrar kvaliteten på informationen. Detta tror även de intervjuade. Samtliga aktörer är dessutom överens om att årsredovisningen skulle innehålla betydligt mera fel än den gör idag om revisionsplikten skulle slopas. Detta tror de inte skulle bero på fusk och manipulation utan på okunskap. Jones har en annan uppfattning och tror att företag som ligger på gränsen till kris antagligen skulle försköna redovisningen för att vinna tid om revisionsplikten togs bort. Detta kan liknas med Boynton, Johnson & Kell (2000) som menar att vetskapen om revisorns uppgift gör att företaget undviker att göra felaktigheter i redovisningen. Även Cassel (1996) är av åsikten att ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till en dramatisk ökning av felaktig och vilseledande information som inte påtalas. Detta menar han skulle kunna få stora effekter ur ett samhällsperspektiv genom att intressenterna får dåliga beslutsunderlag som i sin tur kan leda till en marknad präglad av misstro.
Enligt aktörerna är det möjligt att lita på den reviderade informationen. Bergdahl tror dock att revisorerna har ganska hög smärttröskel och att de därför i vissa fall försöker undvika
ANALYS
att skriva orena revisionsberättelser. Han säger vidare att behovet av revision har ökat de senaste åren med tanke på börsras, IT krascher och redovisningsskandaler. Även Lundmark anser att det är viktigt att vara kritisk till informationen trots att den är reviderad. Att det finns tveksamheter till den reviderade informationen stämmer inte överens med Cassel (1996) som säger att det finns en risk att intressenterna litar för mycket på den reviderade informationen. Detta kan leda till att vissa felaktigheter inte upptäcks. Seow (2001) delar uppfattningen och säger att användare av ekonomisk information ofta ser revisorns granskning som en försäkran mot förluster. Därför anser vi att det är viktigt att beakta Tinker (1991) åsikter om att en redovisare påverkas av externa omständigheter. Att respondenternas åsikter angående förtroendet för revisorernas granskning skiljer sig från de teorier vi har behandlat tror vi beror på den senaste tidens redovisningsskandaler. Det är troligt att intressenternas förtroende har påverkats när det har framkommit att revisorer i vissa fall har godkänt felaktigheter i redovisningar.
Lundmark anser att de företag som vill fuska med sin redovisning redan gör det idag trots revisionsplikten. Dessutom anser bankerna, Skattemyndigheten och Länsstyrelsen att det är viktigt att inte ha en övertro till den reviderade redovisningen. Bergdahl belyser att en redovisare kan visa upp en hel del i en årsredovisning beroende på ståndpunkt inför framtiden. Här belyser Lundmark att granskaren trots allt jobbar under en ständig tidspress och därför inte kan kontrollera allt. Att det inte går att lita på allt som presenteras kan kopplas till Tinker (1991) som menar att redovisaren sköter sitt arbete relativt fritt och påverkas av exempelvis förväntningar och önskningar. Att sedan revisorn arbetar under tidspress som Cassel (1996) nämner gör att denne inte kan granska allt.
5.2.1 Revision för intressenterna
På frågan vem revisionen riktar sig till svarade Bergdahl att revisionen främst är till för företaget medan Jones anser att den riktar sig till intressenterna. Båda säger dock att revisionen är till stor nytta för både företaget och dess intressenter. Detta anser även Lundmark, Forsmark, Sandberg och Olsson. Enligt FAR (1994) riktar sig revisionen främst till att säkerställa informationen för företagets intressenter men de menar precis som aktörerna att revisionen skapar nytta för både företaget och dess intressenter. Olsson, Forsmark & Sandberg hävdar att det krävs en viss kunskap för att tyda en årsredovisning och de intressenter som inte har det inte heller har nytta av revisionen. Olsson menar att de intressenter som besitter denna kunskap har lika stor nytta av revisionen som själva företaget. Denna tanke stärks av Kam (1990) som menar att det endast är de upplysta intressenterna som har nytta av revisionen.
Vem av intressenterna som har den största nyttan av revision har de intervjuade svårt att med säkerhet säga. Jones tror att det är bankerna som har den största nyttan av revision men säger samtidigt att leverantörer borde vara mest beroende av revision eftersom de ofta kan drabbas väldigt hårt vid en eventuell konkurs. De har ju inte som bankerna en förtursrätt vid fördelning av konkursbon. Han tror dock att de flesta leverantörer är mer intresserad av en kortsiktig prognos och därför fokuserar på företagets likviditet för att försäkra att de kommer att få betalt för levererade varor. Banker och andra intressenter är enligt Jones mer intresserad av långsiktiga prognoser vilket gör att de har ett större behov av att informationen som presenteras i årsredovisningen är säkerställd. Lundmark som är före detta skatterevisor menar att Skattemyndigheten är den intressent som är mest beroende av revisionen och har svårt att se hur de skulle utföra sin uppgift om redovisningarna inte var reviderade.
ANALYS
Undersökningen tyder på att nyttan med revision är beroende av företagets storlek. Olsson menar att de små företagen har en stor nytta av revisionen eftersom de får en mängd information av revisorn löpande under året. Även Boynton, Johnsson & Kell (2000) menar att det reviderade företaget kan få förslag till förbättringar, både gällande kontroll och process, av revisorn. De menar vidare att detta är speciellt viktigt i små och medelstora företag.
Lundmark anser att små företag inte får ut så mycket av själva revisionen eftersom ägaren redan har tillräcklig insikt i verksamheten. Han menar istället att det i lite större företag kan vara av större nytta för ägaren att få se att all information stämmer. Det är dock viktigt att tänka på att det lilla företaget ofta kan sakna rena ekonomifunktioner och därmed är i stort behov av att någon tittar igenom bokslutet och dessutom kan komma med hjälpande information vid behov. Lundmarks åsikter om att ägarens behov är större i stora företag stämmer väl överens med FAR (1994). Boynton, Johnson & Kell (2000) har uppfattningen att de små företagen kan dra stor nytta av revisionen för att exempelvis erhålla banklån.
5.3 Revision som kvalitetssäkring
Enligt alla aktörer i vår undersökning kan revisionen ses som en kvalitetsstämpel. Detta stämmer väl överens med det FAR (1994) säger om revisionen. Lundmark är den enda som har uppfattningen att revision ger för lite till företaget men är samtidigt nöjd att informationen är granskad och säkerställd för egen skull. Att revisionen ger för lite tror vi kan förklaras genom att revisorn trots allt har begränsad möjlighet till granskning beroende på tidsaspekter. Samtliga aktörer anser att det inte finns något alternativ till revisionen som är aktuellt. En ISO-certifiering skulle exempelvis inte vara ett alternativ, eventuellt som Jones sade ett plus i kanten. Att kvalitetssäkring i form av revision höjer förtroendet är ett faktum som har kommit fram i undersökningen. För att dra en parallell till hur viktig revisionen är för förtroendet anser vi att det är lämpligt att lyfta in Nicolau och Sellers (2002) undersökning rörande förtroendeökningen hos spanska aktieägare vid en kvalitetscertifiering. Författarna ser klara positiva samband mellan ett företags aktievärde och en certifiering.
5.4 Intressenternas behov av revision
Bergdahl anser att behovet av revision för bankens del är störst vid inledning av en relation för att i takt med att relationen utvecklas alltmer avta i betydelse. Denna åsikt delas av Lundmark & Olsson samt efter viss tvekan även av Jones. För Länsstyrelsens del handlar de flesta ärenden om nya relationer vilket gör att de alltid har ett behov av revision. Även för Skattemyndigheten är behovet av revisionen konstant, vilket vi tror beror på att de inte har någon möjlighet att bygga upp någon personlig relation till företagen.
I teorin försökte vi se ett samband mellan revisionsbehovet och Tomkins teorier om hur informationsbehovet förändras över tiden. Vi anser att Revisionen på samma sätt som informationen fyller syftet att skapa ett förtroende. Tomkins menar att informationsbehovet kan liknas vid ett inverterat U-samband. Då skulle behovet till en början vara lågt och sedan öka kraftigt när relationen utvecklas för att efter ett tag avta igen. Detta stämde till viss del genom att intressenternas behov av revisionen minskar allt eftersom tiden går och parterna lär känna varandra. I inledningsskedet hade dock intressenterna ett stort behov av revisionen vilket enligt Tomkins informationsteori skulle vara ganska lågt. Denna skillnad mellan de undersöktas åsikter och teorin tror vi kan
ANALYS
förklaras genom att de intressenter som ger sig in i en relation vill vara säkra på vilka risker de tar eftersom de ofta skall leva med relationen under en väldigt lång tid framöver.
Istället för Tomkins inverterade U-förhållande anser vi istället att sambandet skulle kunna visas genom ett linjärt förhållande över tiden, där behovet är som störst vid inledningen av
Istället för Tomkins inverterade U-förhållande anser vi istället att sambandet skulle kunna visas genom ett linjärt förhållande över tiden, där behovet är som störst vid inledningen av