Förslag till fortsatt forskning

I min studie kring läsförståelse har de intervjuade lärarna lyft fram vikten av att använda samtal i undervisningen gällande en text, för att utveckla läsförståelsen hos eleverna. Detta har bidragit till att mitt intresse ökat angående på vilka mer sätt en social aktivitet, förslagsvis gestaltning, kan användas i undervisningen, för att främja läsförståelsen. Det skulle därför vara intressant att forska vidare inom detta, både utifrån lärares och elevers perspektiv.

Referenser

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Carlgren, Ingrid., Klette, Kirsti., Mýrdal, Sigurjón., Schnack, Karsten., & Simola, Hannu. (2006). Changes in Nordic Teaching Practices: From individualised teaching to the teaching of individuals. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(3), 301–326. Tillgänglig på:

https://www.mv.helsinki.fi/home/hsimola/Changes%20in%20Nordic%20Teaching%2006.p df

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Durkin, Dolores (1978). What Classroom Observations Reveal about Reading Comprehension Instruction. International Reading Association

Tillgänglig på: https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED162259.pdf

Eckeskog, Helena (2013). Varför knackar han inte bara på?: en studie om arbete med läsförståelse i åk 1-2. Umeå: Umeå universitet.

Tillgänglig på: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:629481/FULLTEXT01.pdf Ingemansson, Mary (2010). ”Det kunde lika gärna ha hänt idag”: Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och

historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg: Makadam förlag

Ingemansson, Mary. (2018). Djupläsning och lässtrategier [Elektronisk resurs]. Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. (12:2).

Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18327

Langer, Judith. A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos.

Larsen, Ann-Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod (Andra upplagan). Malmö: Gleerups.

Olin-Scheller, Christina & Tengberg, Michael. (red.) (2016). Läsa mellan raderna. (249-258) (Första upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning.

Palinscar Sullivan, Annemarie & Brown, Ann L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension- Monitoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2). 117-175. Tillgänglig på: file:///Users/matildalindemann/Downloads/PalincsarBrown1984%20(2).pdf Reichenberg, Monica & Emanuelsson, Britt-Marie. (2014). Elever i årskurs 3 läser och samtalar om

texter: En interventionsstudie. Acta Didactica Norge (8:1).

Tillgänglig på: https://www.journals.uio.no/index.php/adno/article/view/1103/982

Skolverket (2016a) Kunskapsöversikt: Att läsa och förstå: Läsförståelse av vad och för vad?. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/getFile?file=3694

Skolverket (2016b). Svenska elever bättre i PISA. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/om-

oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2016-12-06-svenska-elever-battre-i-pisa

Skolverket (2017a) Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på:

https://www.skolverket.se/getFile?file=3808

Skolverket (2017b). PIRLS 2016: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/getFile?file=3868

Skolverket (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.

Skolverket (2021a). Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för lärarna. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan

Skolverket (2021b, senast uppdaterad). Läslyftet i skolan. [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/laslyftet

Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Säljö, Roger (2020). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf. P., Säljö, Roger. & Liberg, Caroline. (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (226 – 285) (5., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Taube, Karin. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, Lev.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass: Harvard U.P.

Westlund, Barbro. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår (1. utg.). Stockholm: Natur & kultur.

Westlund, Barbro. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION

Hej!

Jag heter Matilda Lindemann och studerar sista terminen på Grundlärarutbildningen, med inriktning förskoleklass till årskurs tre. Denna terminen skriver jag mitt examensarbete och där syftet är att utveckla min kunskap om lärares arbete mot läsförståelse. Metoden som kommer att användas för att samla in material är intervjuer. Intervjuerna kommer att spelas in med diktafon och kommer sedan att transkriberas.

I min undersökning utgår jag från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket

innefattar fyra huvudkrav. Det första kravet är informationskravet, som innebär att de berörda ska få information om studiens syfte. Det andra kravet är samtyckeskravet, vilket innefattar att deltagaren ger sitt samtycke att delta i studien och kan avbryta sitt deltagande när som helst. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som innebär att materialet kommer att

anonymiseras. Slutligen det fjärde kravet som är Nyttjandekravet, där endast det insamlade materialet får användas i forskningsändamål. Materialet kommer att raderas när arbetet är avslutat.

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt

bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att

• medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

• deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

• materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

Namn: ……….………. Namnförtydligande: ………. Dagens datum: ………..

Bilaga 2

Intervjufrågor: Övergripande

1. Vilken utbildning har du?

2. Hur länge har du jobbat som lärare?

3. I vilken årskurs undervisar du i läsförståelse för närvarande samt i vilka årskurser har du undervisat i läsförståelse?

4. Har du haft möjlighet att utveckla dina kunskaper i att undervisa i läsförståelse? (Exempelvis fortbildning, kurser etc).

5. Tycker du att kunskapen om hur man undervisar i läsförståelse i din egen utbildning var tillräcklig?

Själva läsförståelsen

6. Hur skulle du beskriva läsförståelse och på vilket sätt arbetar du med läsförståelse? 7. Vilka faktorer enligt dig påverkar elevers läsförståelse i din undervisning?

8. Hur ofta arbetar ni med läsförståelse?

9. Sker undervisningen i läsförståelse i helklass, grupper, par och/eller enskilt?

10. Vad avgör valet för de olika indelningarna (helkass, grupper, par och/eller enskilt)? 11. Vilka texter används i undervisningen?

12. Får eleverna vara med och påverka valet av texter, vilken typ av texter kan det vara i så fall?

13. Hur gör du för att veta om eleverna har förstått de lästa?

14. Elever som har svag läsförståelse, får de någon annorlunda undervisning?

15. Hur skulle de beskriva lässtrategier och på vilket sätt använder du lässtrategier i undervisningen?