5. Slutsats och diskussion
5.5 Förslag till fortsatt forskning
Utifrån våra specialpedagogiska implikationer tycker vi att det vore intressant att följa elever med komplexa svårigheter utifrån ovanstående två spår i användandet av en iPad. Spår ett innebär att de får utbildning i det tekniska hanterandet och ett handfast stöd i den konkreta situationen när och hur den ska användas. Spår två handlar om att eleven ska bli medveten om sig själv som lärande individ där metakognition blir en viktig förutsättning.
Ett annat intressant perspektiv vore att titta på effekten av iPad som en självklar del för alla i undervisningen. Vad skulle effekten bli om samtliga elever i klassrummet fick utbildning och
63
använda iPaden med stödfunktioner i den dagliga klassrumssituationen? Hur skulle detta påverka elever med komplexa svårigheter i deras användande? Det hade också varit intressant att se effekten av att tidigt i åldrarna föra in iPad som en självklar del i undervisningen, hur hade det påverkat deras nyttjande, hur hade de använt den som ett kompletterande verktyg högre upp i åldrarna, vid sina gymnasiestudier?
65
Referenser
Becta (2007). The impact of ICT in schools, a landscape. Hämtad 2013-08-15 från: http://dera.ioe.ac.uk/1627/1/becta_2007_landscapeimpactreview_report.pdf
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund. Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (in press). Att möta skolans ökade krav med sviktande verktyg. I:S. Fischbein. Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2006). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I: L. Bjar & C. Liberg. (Red)Barn utvecklar sitt språk. (s. 255 – 277). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Burden, Kevin; Hopkins, Paul; Male, Trevor; Martin, Stewart & Trala, Christine (2012). iPad Scotland Evaluation. University of Hull: Faculty of Education
Carlsson, Gunilla. När lärandet tar tid. Konferens Specialpedagogik. Arrangör: Skolporten. Göteborg. Konferenspresentation 18-19 april 2013.
Damsby, Gunvor (2008). Kompensatoriska datorprogram – en dyslektikers möjlighet. En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi. Bulletin nr 2/2007, Habilitering & hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne.
Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen. Lund. Studentlitteratur.
Dyson, Alan & Clark, Catherine (1998). Theorising Special Education. London.Routledge Falmer.
Dyson, Alan & Millward, Alan (2000). Schools and Special Needs. London: Paul Chapman Publishing Ltd.
66
E-Learning Nordic (2006). Effekterna av IT i undervisningen. Köpenhamn. Ramböll Management.
Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2010). Dyslexi - förbannelse eller möjlighet? Att lära sig leva med läs- och skrivsvårigheter. Lund: BTJ förlag
Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2008). Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur
Gyllin, Eva (2012). Smartphone som ett alternativt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Magisteruppsats. Linnéuniversitetet. Växjö.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1999). Dyslexi - Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Jacobson, Christer, Björn Marianne & Svensson, Idor (2009). Dyslexi och andra
kompensatoriska/alternativa hjälpmedel. I. Nilsson & MZ. Westrup (Red), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.138 – 161). Stockholm: Natur & Kultur.
Jönsson, Karin (2009). Att bygga broar: Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm. Liber
King, Thomas W (1999). Assistive Technology. Essential Human Factors. Boston: Allyn & Bacon.
Leijnse, Emma (2013). Luren tar plats på lektionen. 10 maj. Malmö. Sydsvenskan. Hämtad 2013-08-17 från:
http://www.sydsvenskan.se/skane/luren-tar-plats-pa-lektionen/
Lundberg, Ingvar (2007). Dyslexi – myter och realiteter. I: E. Nordman & M. Norée (Red), Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter (s. 8-16). Stockholm.
67
Peterson, Christopher, Maier, Steven F & Seligman, Martin (1993). Learned Helplessness – A theory for the Age of Personal Control. Oxford: University Press.
Puentedura, Ruben, R. (2006), Transformation, Technology, and Education. Hämtat 2013-08- 15 från:
www.hippasus.com/resources/tte/
Rönnåsen, Björn & Ekstedt, Curt (2007). Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Erfarenheter från ett grundskoleprojekt, I: C. Jacobsson & I.
Svensson (red.), Tio uppsatser om läs- och skrivsvårigheter.Pedagogiska uppsatser nr. 9. Växjö universitet.
Samuelsson, Stefan, Arnqvist, Anders, Björn, Marianne, Dahlin, Karin, Elwér, Åsa (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Samuelsson, Stefan & Svanfeldt, Gunilla (2007). Läs- och skrivsvårigheter – inte bara dyslexi. I: E. Nordman & M. Norée (Red), Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter (s. 30-39). Stockholm
Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli -vad är det då? En multimetodsstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling. Umeå universitet. Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap.
SFS 2010:800.10 kap. 10 §. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SKOLFS, 2011:144. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm. Fritzes.
Skolinspektionen (2010). Rätten till kunskap – en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. 2010:14. Hämtad 2013-08-17 från:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/skolors- kompensatoriska/kvalgr-komp-slutrapport.pdf
68
Skolinspektionen (2011). Litteraturöversikt över IT-användningen i undervisningen. Hämtad 2013-08-17 från:
http://skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/it/litteraturoversikt-it.pdf
Skolverket (2011). Survey of Schools: ICT in Education. Hämtad 15 augusti 2013, från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/rapporter/europeisk- undersokning2011/europeisk-undersokning2011-1.129706
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2013). It i lärandet - för att nå målen. Stockholm. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen (2012). Utredning. Elever i behov av särskilt IT- stöd (SITS). Stockholm
Stukàt, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Idor. Apparna förändrar pedagogiken. Konferens Specialpedagogik. Arrangör: Skolporten. Göteborg. Konferenspresentation 18-19 april 2013.
Svensson, Idor, Jacobsson, Christer, Björkman & Sandell (2002). Att använda kompensatoriska hjälpmedel tidigt i grundskolan. Dyslexi, aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 2, 4-10.
Svensson Idor, Jacobson Christer & Lundberg, Ingvar (2001). Läsproblem bland elever på särskilda ungdomshem. SiS’s forskningsrapport nr 2; P. Gerrevall & H. Jenner, (red.). Västervik.
Svensson, Idor (2009). Dyslexi bland ungdomar och vuxna på särskilda ungdomshem och fängelser. I Nilsson & MZ. Westrup (Red), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.138 – 161). Stockholm: Natur & Kultur.
Swalander, Lena (2009). Självbild, motivation och dyslexi. I Nilsson & MZ. Westrup (Red). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.138 – 161).Stockholm: Natur & Kultur.
69
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Tallvid, Martin (2010). En-till-En. Falkenbergs väg till framtiden? Utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 3. Göteborgs universitet. Hämtad 2013-08-15 från:
http://www.falkenberg.se/download/18.12b597ff13e82d4f578f16/1369079034794/En-till- En%2BFalkenbergs%2Bv%25C3%25A4g%2Btill%2BFramtiden%253F.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm. Vetenskapsrådet.
Warschauer, Mark (2006). Laptops and Literacy – Learning in the Wireless Classroom. New York. Teachers’ College Press.
Wolff, Ulrika (2009). Subgrupper av läsare. I. Nilsson & MZ. Westrup (Red), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.138 – 161). Stockholm: Natur & Kultur.
70
Bilaga 1
Apparna som kommer att ingå i Ipadprojektet är:
Pages – ordbehandlingsprogram
Keynote – presentationsprogram, jämför powerpoint
Good Reader – app för att läsa, arkivera och dela texter
Mental Note – app för att anteckna i skrift, ljud och med bilder
SAOL – Svenska akademins ordlista. Med felstavningsfunktion som gör det möjligt att söka efter ord även om du är osäker på stavningen
Prizmo - app för att skanna texter och sedan få dem upplästa med talsyntes
SoundNote – anteckna och spela in föreläsningar. Diktafon och ritverktyg
Voice Dream Reader – talsyntes
Simple Mind – mindmapping
SSG-appen – Söderslättsgymnasiets egen app där du kan hitta aktuell information, ha tillgång till scheman etc
71
72
Bilaga 3 Intervjustruktur
Introduktion: Hur upplevde du våra träffar?
1. Hur upplever du genomgången av de olika apparna? 2. Hur har du upplevt hemuppgifterna?
3. Hur upplevde du att ha genomgången i grupp? Användandet
1. Hade du använt iPad tidigare eller annat kompletterande teknikstöd? Ev jmfr. 2. Hur ofta använder du iPaden? Till vad?
3. På vilka lektioner har du mest använt den? 4. Vilka lektioner har du använt den minst på?
5. Vilka reaktioner har du fått av klasskompisar och lärare när du använt den? Positiva och negativa
6. Har den underlättat för dig på något sätt i dina studier och isf på vilket sätt. Om inte, varför?
7. Har du någon favoritapp. Vilken och varför? 8. Finns någon app du inte har använt alls? Varför?
9. Har du ngn övrig funktion eller app som vi inte har gått igenom men som du hade tyckt varit till hjälp? Vilken isf?
10. Hur tycker du att den fungerat att skriva på? Jmfr med dator eller separat tangentbord 11. Har din fritidsanvändning gynnat din skolanvändning, tror du? Isf på vilket sätt?
Förväntningar innan
1. Vilka förväntningar hade du på iPad innan projektet?
2. Vilken hjälp förväntade du dig/hoppades du att iPad skulle kunna ge?
3. Tycker du/tror du att du själv lagt ner tillräckligt mycket tid på att lära dig apparna 4. Tycker du att du använt den så mycket som du skulle behöva i dina studier? Om inte varför?
5. Hur skulle du gradera din studiemotivation? (termometer låg till mycket hög)
6. Gradera din motivation för att använda iPad som ett alternativt verktyg (termometer låg till mycket hög)
Handledning/uppföljning/stöd
1. Tycker du att du har fått det stöd som du har behövt i användandet
2. Vad saknar du i stöd eller uppföljning för att bättre ha kunnat utnyttja din iPad? Individuell handledning?
Ngn som var med på lektioner? Kunskaper hos lärare
3. Har du någon gång ställt en fråga gällande din iPad till oss eller någon annan (lärare, kompis…)
Återknyt till observationer!
73
Bilaga 4
När och hur använder Du Din iPad?
1. Sätt i ett kryss i rutan så fort Du på något sätt använder Din iPad. (Tid och kryss)?
2. Här skriver Du vad Du gör, skolrelaterat eller ej. 3. Här skriver Du hur lång tid Du använde iPad.
1. Nyttjar iPad.
74
Bilaga 5
När och hur använder Du Din iPad?
Under ett dygn har Du till uppgift att dokumentera hur Du använder Din iPad. Vi vill att Du dokumenterar såväl i skolan som i hemmet. Både aktiviteter för Ditt skolarbetes skull, enbart för nöjes skull eller av annan orsak, allt är av intresse för oss. Nedan ser Du
exempel på hur det kan se ut när Du fyller i tabellen. Många av Er är nu ute i praktik. Välj ett dygn när Du både är i skolan och hemma. Det kan t.ex. vara från söndag kväll 18:00 till måndag kväll 18:00. Till Dig som inte har kommit igång med Din iPad, sänd även in Ditt svar om Du har använt den lite eller inget alls.
Maila uppgiften till oss senast fredagen den 1 mars!
1. Sätt i ett kryss i rutan så fort Du på något sätt använder Din iPad. (Tid och kryss)?
2. Här skriver Du vad Du gör, skolrelaterat eller ej. 3. Här skriver Du hur lång tid Du använde iPad.
1. Nyttjar iPad.
2. Typ av aktivitet 3. Aktivitetens längd
07:15 Åker buss, tittar på Facebook. 20 min
08:00 Kalender, SSG-app, menatl note på föreläsning 60 min
10:00 Spelar ….. på rasten 10 min
10:30 Pages 20 min
14:00 Läser och svarar på mail. 30 min
16:00 Antecknar i kalendern 5 min
16:15 Åker buss, Facebook 15 min
20:00 Svtplay 50 min
□ Har inte använt iPad
Välkommen att höra av Dig om Du undrar över något! Jessica och Charlotte!
75
Bilaga 6
iPad som ett kompletterande teknikstöd
Under läsåret 2012/2013 kommer Söderslättsgymnasiet att genomföra ett pedagogiskt projekt där vi kommer att undersöka hur iPad kan fungera som ett kompletterande teknikstöd i undervisningen på gymnasienivå. Projektet ska utmynna i en magisteruppsats vid Malmö högskola.
20 elever kommer att ingå i projektet och få låna varsin iPad under läsåret 12/13. Varje iPad kommer att vara utrustad med ett antal pedagogiska appar. Förhoppningen är att de ska hjälpa eleverna att nå ett så bra studieresultat som möjligt.
Du är en av eleverna som nu får frågan om du vill delta i projektet. Vi vill ha ditt svar om du önskar delta senast den 19 oktober 2012.
Utvalda elever förbinder sig att lägga ned tid utanför schemat på att lära sig hur apparna fungerar samt att använda dessa i undervisningen. Med ca 4 veckors mellanrum (oftare i början) träffar eleverna en lärare för att få handledning och utvärdera hur iPad fungerar som ett kompletterande teknikstöd. Utvärderingen kommer att bestå av intervjufrågor,
inlämning av uppgifter (som eleverna har gjort i den ordinarie undervisningen) samt enkätfrågor.
Eleverna som ingår i projektet är utvalda av skolans specialpedagoger.
Om du tackar ja till att delta i projektet ombeds du härmed att komma till ett
informationsmöte den 23 oktober 2012 kl 18.00 i sal A105 på Söderslättsgymnasiet S:t Nicolai. Där kommer du att få lösa ut din iPad. Vi tycker att det är viktigt att du kommer tillsammans med din vårdnadshavare.
Vänliga hälsningar,
76
Jag önskar delta i projektet Ipad som ett alternativt verktyg under läsåret
2012/13 och kommer tillsammans med en vårdnadshavare på
informationsmötet torsdagen den 23 oktober kl 18.00. Jag har läst igenom
informationen på föregående sida.
Jag önskar inte delta i projektet
Namn………
Personnummer………
Klass………
Datum……….
Underskrift elev
………
Underskrift vårdnadshavare
………..
Ni är välkomna att höra av er med frågor angående projektet till
Charlotte Furtenbach xxx Lotta Kellander xxx Jessica Magnusson xxx