26
Författarnas teoretiska kunskaper om ämnet var känt sedan tidigare, på grund av
grundutbildningens innehåll. Praktiska kunskaper av malnutrition ansågs vara mindre känt av författarna då de upplever sig besitta begränsade arbetserfarenheter sedan tidigare. Forskning gällande nutrition är i konstant utveckling och det är sjuksköterskans ansvar att uppdatera sig om ny kunskap inom ämnet. Inom sjuksköterskeyrket behövs det mer kunskaper om hur
omvårdnadsåtgärder kan bli tidseffektiva utan att orsaka vårdlidande för patienter.
Sjuksköterskor behöver applicera personcentrerad vård i arbetet för att värna om patientens självbestämmande och delaktighet. Omvårdnad mot malnutrition är ett begränsat
forskningsområde och för att sjuksköterskan ska kunna utveckla sitt kunskapsområde behöver mer forskning inom området utföras. Forskningen bör rikta sig mot sjuksköterskans upplevelse och hur de utför omvårdnad för patienter drabbade av malnutrition.
27
Referenslista
Arman, M. (2017). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red), Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik (ss.213-223). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bonetti, L., Bagnasco, A., Aleo, G. och Sasso, L. (2013), ‘The transit of the food trolley’– malnutrition in older people and nurses’ perception of the problem. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 27: 440-448. doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01043.x
Bonetti, L., Terzoni, S., Lusignani, M., Negri, M. och Destrebecq, A. (2017). Prevalence of malnutrition among older people in medical and surgical wards in hospital and quality of
nutritional care: A multicenter, cross-sectional. Journal of Clinical Nursing. 26: 5082–5092. doi: 10.1111/jocn.14051
Conrad Stöppler, M. (u.å.). Malnutrition: Symptoms & Signs. Hämtad 27 november 2019 från https://www.medicinenet.com/malnutrition_symptoms_and_signs/symptoms.htm
Derwig, M. (2019). Instruktioner för mätning och vägning på BVC. Hämtad 26 december 2019 från https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-utveckling/tillvaxt/instruktioner-for-matning- och-vagning-pa-bvc/
Eide, H-D., Halvorsen, K. och Almendingen, K. (2015). Barriers to nutritional care for the undernourished hospitalised elderly: perspectives of nurses. Journal of Clinical Nursing, 24: 696-706. doi:10.1111/jocn.12562
Food Aid Foundation. (u.å.). Hunger Statistics. Hämtad 26 november 2019 från http://www.foodaidfoundation.org/world-hunger-statistics.html
28
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red). Dags för uppsats. (s.141- 152). (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red). Dags för uppsats.(s.129-139). (Tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Gentile, S., Lacroix, O., Durand, A-C., Cretel, E., Alazia, M., Sambuc, R. och Bonin-Guillaume, S. (2012). Malnutrition: A highly predictive risk factor of short-term mortality in elderly
presenting to the emergency department. The Journal of Nutrition, Health & Aging 17 (4) 290- 294. doi: 10.1007/s12603-012-0398-0
Halvorsen, K., Kjøllesdal Eide, H., Sortland, K och Almendingen, K. (2016). Documentation and communication of nutritional care for elderly hospitalized patients: perspectives of nurses and undergraduate nurses in hospitals and nursing homes. BMC Nursing 15:70. doi:
10.1186/s12912-016-0193-z
Heart. (2014). Body Mass index (BMI) In Adults. Hämtad 12 november 2019 från https://www.heart.org/en/healthy-living/healthy-eating/losing-weight/bmi-in-adults
Holdoway, A. och Anderson L. (2019). What more can community nurses do to manage adult malnutrition. Nutrition, july. Hämtad från:
https://www.magonlinelibrary.com/doi/abs/10.12968/bjcn.2019.24.Sup7.S6
Hörnsten, Å. och Udo, C. (2018). Fördelar och utmaningar med personcentrerad vård. Hämtad 29 december 2019 från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard- och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/fordelar-och-utmaningar-med-
29
Janusinfo. (2019). Riktlinjer för utredning och behandling av gynekologiska blödningsrubbningar. Hämtad 27 november 2019 från
https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/kvinnosjukdomarochforlossning/kvinnosj ukdomarochforlossning/riktlinjerforutredningochbehandlingavgynekologiskablodningsrubbninga r.5.6081a39c160e9b3873198f.html
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. (Upplaga 2:3). Lund: Studentlitteratur.
Lindunger, A och Skott, P. (2018a). Påverkansfaktorer för munhälsa. Hämtad 27 november 2019 från https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/basal-och-preventiv-
omvardnad/munhalsa/riskbedomning-av-ohalsa-i-munnen/
Lindunger, A och Skott, P. (2018b). Riskbedömning av ohälsa i munnen. Hämtad 19 november 2019 från https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/basal-och-preventiv-
omvardnad/munhalsa/riskbedomning-av-ohalsa-i-munnen/
Livsmedelsverket. (2019a). Kolhydrater. Hämtad 5 november 2019 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/ Livsmedelsverket. (2019b). Fett. Hämtad 5 november 2019 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/ Livsmedelsverket. (2019c). Protein. Hämtad 5 november 2019 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein/
Livsmedelsverket. (2019d). Vitaminer och antioxidanter. Hämtad 5 november 2019 från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och- antioxidanter/
30
Livsmedelsverket. (2019e). Salt och mineraler. Hämtad 5 november 2019 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/ Mahadevan, M., Hartwell, H-J., Feldman, C-H., Ruzsilla, J-A. och Raines, E-R. (2014). Assisted-living elderly and the mealtime experience. J Hum NutrDiet. 27, 152–161. doi:10.1111/jhn.12095
Ministry of Health and Social Services (2011). Namibia standard treatment guidelines. Ministry of Health and Social Services
National Health Service. (2017a). Symtoms - Malnutrition. Hämtad 27 november 2019 från https://www.nhs.uk/conditions/malnutrition/symptoms/#.
National Health Service. (2017b). Causes- Malnutrition. Hämtad 27 november 2019 från https://www.nhs.uk/conditions/malnutrition/symptoms/#.
Patel, R. och Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB.
Persenius, M. och Bjuresäter, K. (2016). Nutrition. I A. Ekwall och A-M. Jansson (Red.).
Omvårdnad & medicin. (ss.115-125). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rothenberg, E. (2019a). Riskidentifiering och riskbedömning. Hämtad 11 november, 2019 från https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/riskidentifiering-och- riskbedomning/
31
Rothenberg, E. (2019b). Ansvarsfördelning. Hämtad 10 oktober 2019 från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/ansvarsfordelning/ Rothenberg, E. (2019c). Behandling/vårdplan. Hämtad 19 november, 2019 från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/behandlingvardplan/ SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Sjögren Forss, K., Nilsson, J. och Borglin, G. (2018). Registered nurses’ and older people’s experiences of participation in nutritional care in nursing homes: a descriptive qualitative study.
BMC Nurs 17, 19 (2018) doi:10.1186/s12912-018-0289-8
Socialstyrelsen. (2019a). Att förebygga och behandla undernäring - Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Hämtad 23 november 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2019-5-6.pdf ET
Socialstyrelsen. (2019b). Att minska risken för undernäring. Hämtad 28 december 2019 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/undernaring
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 27 november 2019 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf?fbclid=IwAR3rp5TbxtEdnAIxVY- JKaR9C9m1fLzUKqlfc-B8mJZFGkAOrIdHGgR17sI
32
Ullrich, S., McCutcheon, H. och Parker, B. (2011). Reclaiming time for nursing practice in nutritional care: outcomes of implementing Protected Mealtimes in a residential aged care setting. Journal of Clinical Nursing, 20: 1339-1348. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03598.x Wadstein, H. och Engström, E. (2018). Nutrition, parenteral - Översikt. Hämtad 12 november 2019 från https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition-
parenteral/energi--och-vatskebehov/
Westergren, A. (2019). Mat och ätande. I A-K. Edberg och H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder - Hälsa och ohälsa. (s.293-321). (Upplaga 3:1). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization (2018). Malnutrition. Hämtad 12 September 2019 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/malnutrition.
Ylikangas, C. (2017). Miljö - ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s.269-278) (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Öhlén, J. och Friberg, F. (2019). Person. I F. Friberg och J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens
grunder - Perspektiv och förhållningssätt. (s.311-336). (Upplaga 3:1). Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats. (s.59-82). (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga I
Observationsmall
1. Tid och datum
2. Beskriv fysiska miljön, finns det någon annan närvarande? Hur är stämningen på avdelningen?
4. Vad händer i situationen? Vilka omvårdnadsåtgärder använder sjuksköterskan?
5. Finns det några begränsningar för sjuksköterskan?
6. Organisatoriska hinder som: Har avdelningen en nutritionsansvarig? Har de kontakt med dietist?/nutritionsgrupp/team? Har enheten rutiner för nutritionsbedömning? Erbjuds det utbildningar för att förbättra kunskapen om nutrition?
Bilaga I
Exempel på omvårdnadsåtgärder:
• Ger sjuksköterskan patienten/närstående information om nuvarande nutritions-tillstånd? • Tas det vikt vid inskrivning samt sker det uppföljning av vikt under sjukhusvistelse? • Undersöker sjuksköterskan munstatus?
• Utgör sjuksköterskan en vårdplan för nutritionsbehandlingen?
• Räknar sjuksköterskan ut de kaloriintag patienten bör erhålla per dygn? • Finns det möjlighet till kalori-listor?
• Försöker sjuksköterskan förbättra miljön hos patienten för att underlätta matintaget?
• Stödjer sjuksköterskan eller delegerar annan stöttning vid måltid? exempelvis hjälpa
patienten upp ur sängen eller vid matning?
• Finns det mat-hjälpmedel exempelvis speciella bestick eller petikant?
• Kan sjuksköterskan beställa/erbjuda berikad kost, näringsdrycker eller andra kosttillägg? • Kan sjuksköterskan beställa/erbjuda anpassad kost? exempelvis timbal-kost? Allergier?
Religion?
• Erbjuder sjuksköterskan mellanmål till patienten? • Observera sjuksköterskan nattfastan?
• Ger sjuksköterskan TPN - Total parenteral nutrition till patienter som ej äter peroralt? • Tar sjuksköterskan beslut eller diskuterar med läkaren om de omvårdnadshandlingar som
Bilaga II