5 Diskussion och slutsats
5.2 Förslag till framtida forskning
Den här uppsatsen och studien visade att det oftast var navigationssystemet på en webbplats som kan ställa till problem för personer med rörelsenedsättning. Därför föreslår jag att framtida forskning fokuserar på hur dessa navigationssystem kan utformas för att vara tillgänglig och lättanvänd för personer med rörelsenedsättning.
38
Referenser
1177 Vårdguiden. (2013). Funktionsnedsättning. Hämtad 2020-04-25 från 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se/Vastmanland/barn--gravid/vard-och- stod-for-barn/funktionsnedsattning-hos-barn/funktionsnedsattning/ Brown, D. (2010). Eight Principles of Information Architecture. American
Society for Information Science and Technology, 36(6).
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Christensson, P. (2010). TechTerms. Hämtad 2020-05-02 från Drop Down Menu Definition: https://techterms.com/definition/dropdownmenu
Covert, A. (2014). How to Make Sense of Any Mess. CreateSpace Independent Publishing Platform.
Datainspektionen. (u.d.). Detta är känsliga personuppgifter. Hämtad 2020-04- 23 från Datainspektionen: https://www.datainspektionen.se/lagar-- regler/dataskyddsforordningen/kansliga-personuppgifter/detta-ar- kansliga-personuppgifter/
Datainspektionen. (u.d.). Samtycke. Hämtad 2020-04-23 från Datainspektionen: https://www.datainspektionen.se/lagar--
regler/dataskyddsforordningen/rattslig-grund/samtycke/
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur AB. DIGG. (2020). Lagen om tillgänglighet till digital offenlig service. Hämtad
2020-04-10 från https://www.digg.se/utveckling--innovation/digital- tillganglighet/lagen-om-tillganglighet-till-digital-offentlig-service Digitaliseringsrådet. (November 2019). Delaktighet i en digital tid. Hämtad
2020-04-10 från Digitaliseringsrådet:
https://digitaliseringsradet.se/media/1316/rapport-delaktiget-i-en- digital-tid_dnr19-12347_slutversion.pdf
Dillon, A., & Turnbull, D. (2005). Information Architecture. New York: Marcel Dekker.
Funka. (u.d.). Datorhjälpmedel. Hämtad 2020-04-15 från Funka: https://www.funka.com/design-for-alla/information-webb-och-
it/datorhjalpmedel/
Funka. (u.d.). Statistik. Hämtad 2020-04-15 från Funka:
https://www.funka.com/design-for-alla/tillganglighet/statistik/
Hedin, A. Uppsala Universitet (2011). En liten lathund om kvalitativ metod. Studentportalen.
39
rtalpage=true&entityI%20d=88018&toolAttachmentId=108197&toolM ode=studentUse&mode=filearea1
Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och Internet 2019. Hämtad 2020-04-15
från Svenskarna och Internet:
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och- internet-2019-a4.pdf
Internetstiftelsen. (den 25 Juni 2020). Svenskarna och Internet. Hämtad 2020-
07-05 från Digitalt utanförskap 2020 Q1:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/digitalt-utanforskap-2020/ Johansson, S. (2018). Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder
internet. Hämtad 2020-04-26 från Internetstiftelsen: https://internetstiftelsen.se/docs/svenskarna-med-funktionsnedsattning- och-internet-smfoi-2017-huvudrapport.pdf
Johansson, S., Gulliksen, J., & Gustavsson, C. (2020). Disability digital divide:
the use of the internet, smartphones, computers and tablets among people with disabilities in Sweden. Tyskland: Springer Heidelberg.
Mikoteket. (u.d.). Digitala hjälpmedel. Hämtad 2020-04-22 från Mikoteket: https://mikoteket.se/digitalkompetens/tillganglighet/3
Person, A. (2016). Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät- och
intervjuundersökningar. Statistiska centralbyrån. Stockholm: SCB.
Rosenfeld, L., Morville, P., & Arango, J. (2015). Information Architecture: for
the web and beyond (Vol. 4). Sebastopol, CA: O'Reilly.
Staake, A. Urval. Hämtad 2020-05-10 från Attityd Karlstad: http://www.attitydikarlstad.se/boken/urval/
Sveriges Kommuner och Regioner. (2017). Funktionshinder och delaktighet.
Hämtad från SKR:
https://skr.se/download/18.1f3a3f84162b424002f334a3/152360282180 4/Positionspapper%20Funktionshinder.pdf 2020-05-13
Synskadades Riksförbund. (den 01 11 2019). Utmaningar och möjligheter med
att använda skärmläsare. Hämtad från SRF: https://www.srf.nu/globalassets/intressepolitiska-dokument/utmaningar- och-mojligheter-med-att-anvanda-skarmlasare_tillganglig_v2.pdf The Information Architecture Institute. (u.d.). What is Information Architecture?
Hämtad 2020-04-10 från The Information Architecture Institute: https://www.iainstitute.org/what-is-ia
US Government. (u.d.). Usability.gov. Hämtad 2020-04-17 från Information
Architecture Basics: https://www.usability.gov/what-and-
40
W3C. (2017). Diverse Abilities and Barriers. Hämtad 2020-04-17 från Web
Accessiility Initiative: https://www.w3.org/WAI/people-use-
web/abilities-barriers/
W3C. (2017). Stories of Web Users. Hämtad 2020-04-17 från Web Accessibility Initiative: https://www.w3.org/WAI/people-use-web/user-stories/ W3C. (2018). WCAG 2.1. Hämtad 2020-04-17 från Web Content Accessibility
Guidelines (WCAG) 2.1: https://www.w3.org/TR/WCAG21/
W3C. (u.d.). W3C. Hämtad 2020-04-17 från Introduction to Understanding
WCAG 2.1:
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/Understanding/intro#understandin g-the-four-principles-of-accessibility
van Dijk, J. (2012). The Evolution of the Digital Divide. IOS Press.
Vetenskasrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällvetenskaplig forskning. Stockholm, Sverige.
41
Bilaga A: Enkätfrågor
Enkäten genomförs med Sunet Survey som samarbetar med Högskolan i Borås. Svaren anges genom en Likertskala från 1 Håller inte alls med till 5 Instämmer
helt. Det finns även följdfrågor som anges i fritext.
1. Godkänner du att uppgifter om ditt funktionsnedsättning (som räknas som en känslig personuppgift enligt Datainspektionen) hanteras anonymt i samband med den här undersökningen och efterföljande uppsats? 2. Har du ett rörelsenedsättning?
a. Om ja, skriv tre ord som beskriver eventuella svårigheter med din internetanvändning.
3. Använder du något hjälpmedel för att använda internet via dator eller mobil?
a. Om ja, Vilket typ av hjälpmedel?
b. Fungerar det bra, okej eller mindre bra? Ge gärna exempel. 4. Vilken av dessa enheter föredrar du att använda för att besöka
webbplatser?
a. Smartphone med touchskärm b. Surfplatta med touchskärm c. Dator utan touchskärm d. Annat exempel…
Organisation
1. Jag förstår ofta hur information / saker på en webbplats är organiserade
eller placerade.
2. Jag vet vart jag ska leta efter saker / information på en webbplats. 3. Jag hittar inte information på de ställen jag tror att de ska finnas på en
webbplats.
Etikettering
1. När saker på en webbplats inte är märkta har jag svårt att använda webbplatsen och dess funktioner.
2. Jag förstår vad ikoner betyder utan att de har en beskrivande märkning. Tillexempel i form av text som dyker upp när du för musen över ikonen.
42
3. Jag är i stort behov av att bilder är märkta med vad de föreställer.
Navigation
1. Jag har problem att hitta information när jag måste klicka många gånger. 2. Många länkar / knappar är för små eller ligger för tätt för att jag ska kunna
hantera dessa.
3. Jag använder främst tangentbordet, istället för en mus, för att navigera en webbplats när jag använder en dator.
4. Jag föredrar att använda webbplatser via en enhet med touchskärm eftersom det är enklare att navigera då.
5. Jag föredrar att klicka mig fram istället för att söka i en sökruta/sökmotor eftersom det är smidigare och går fortare för mig.
Sökning
1. När jag söker inom en webbplats, via en sökruta/sökmotor, får jag i princip alltid fram det jag söker efter.
2. Jag stöter ofta på problem när söksystemet inte kan hantera mina stavfel eller ordval.
3. Jag föredrar att söka fram information, via en sökruta/sökmotor, på en webbplats istället för att klicka mig fram eftersom det är smidigare och går fortare.
Formulering av Facebook post
Hej allihopa!
Jag går sista året på webbredaktörsutbildningen på Högskolan i Borås och jobbar just nu på min kandidatuppsats som handlar om personer med rörelsenedsättnings användning och upplevelse av internet/webbplatser! Det jag vill undersöka är vad på en webbplats som är viktigast för att den ska vara tillgänglig och lättanvänd för rörelsehindrade, med eller utan hjälpmedel. Därför undrar jag om ni som har ett rörelsenedsättning vill hjälpa mig genom att fylla i enkäten som jag länkar nedan. Det tar cirka 5–10 minuter och skulle hjälpa mig oerhört mycket. Enkäten är anonym.
Har ni några funderingar kan ni höra av er till mig genom att skicka ett meddelande här på FB eller ett mail till S171193@student.hb.se.
Tack på förhand.
Mvh, Ellinor Axelsson Vaughn
43
Bilaga B: Intervjuguide
Intervjun sker via telefon eller videosamtal. Inför intervjun får respondenten information om vad studien handlar om, tidsåtgång och annan praktisk information.
Inled med att presentera mig själv som forskare och vad studien handlar om ännu en gång för att det ska vara färskt i respondentens minne.
Frågor och ämnen som ska behandlas:
• Beskriv din funktionsnedsättning och hur det kan påverka användningen av smarta enheter, datorer och internet.
• Vilken enhet föredrar du för att använda internet? o Varför?
• Använder du några hjälpmedel för att använda internet? o Vilken typ av hjälpmedel i så fall?
o Hur hjälper det dig? Med vilka moment? • Vilka problem upplever du finns på webben för dig?
o Finns det något återkommande som stör dig? • Ber du om hjälp att utföra uppgifter på webben?
o Vad är det som du inte kan genomföra på egen hand?
o Vad tror du skulle krävas för att du ska kunna göra det själv? Förändring av webbplatsen eller hjälpmedel?
• Om du fick ändra vad som helst med webben, kopplat till svårigheter du upplever, vad skulle du ändra? Magi…
Försök koppla svaren till dessa områden utan att ställa ledande frågor;
• Organisationssystem • Söksystem
• Navigationssystem • Etiketteringssystem
44
Bilaga C: Anteckningar från intervju
Intervju 1
Genomförd 2020-05-06 via videosamtal
Respondenten är en man i 20 års åldern som har funktionsnedsättningen Duchennes muskeldystrofi. Funktionsnedsättningen innebär att han inte har någon styrka i kroppen och kan därför styra väldigt få kroppsdelar på egen hand. Funktionsnedsättningen är progressiv vilket innebär att han blir sämre och svagare för varje dag som går.
Anteckningar från intervju
Man, 26 år, Muskelsvag, kan inte använda händer eller armar över huvud taget. Styrka i händer och armar finns inte.
Målet är att minimera rörandet av armar och händer.
Föredrar datorn, för att den har större skärm, lättare att bläddra mellan sidor. Med en större skärm kan man ha flera fönster uppe samtidigt och minimera antalet klick för att byta uppgift / fönster.
Till datorn föredrar han att använda den inbyggda musplattan, då ligger armen still och bara fingrarna behöver jobba.
Skärmen på telefonen är för liten, dessutom är den för tung. På en liten skärm måste man hela tiden växla mellan fönster och program.
Använder skärmtangentbord som enda hjälpmedel. Med det kan han skriva genom att klicka på musplattan. Men det fungerar inte helt bra, autokorrekt är inte optimalt. På iPhone ger den bra förslag på det en försöker skriva, men inte tangentbordet på Microsoft.
Det som är svårt är när till exempel köp via ehandel kräver att flera program, ibland på olika enheter, måste användas. Till exempel bank id på telefonen. Även om bank id skulle finnas på datorn blir det ett störande moment att klicka många gånger och byta fönster.
Att veta vart han ska leta efter information på en webbplats är inget problem. Inte heller förlitar han sig på etiketter för att använda en webbplats.
Han vet vad han ska söka efter, men Sökmotorerna tar inte alltid rätt. Den förstår inte hans ordval ibland och hjälper sällan att ändra sökord.
Blir mycket skrivande och för honom innebär det många klick och trötta händer och armar.
45
Systembolaget är ett bra exempel på en webbsida som är enkel att hantera. Aftonbladet alldeles för många klick och frustrerande.
Ber andra logga in med bankid ibland. Annars vill han göra allt på egen hand, självständighet.
Skriva långa mejl eller texter är jobbigt, det blir många klick på skärmtangentbordet.
Om han fick använda magi för att ändra något på internet så skulle det vara att kunna styra datorn med hjärnan, slippa prata eller använda kroppen. Det är färre klick och mindre skrollande som är målet.
Röstgränssnitt vill han bara använda om han är tvungen, och då helst när han är ensam.
Han ger ett exempel på något som han jobbar på just nu på webben, att ta fram näringsinformation om den mat han äter. Näringsinformationen är svår att hitta och kräver ofta en hel del klick och scrollande eftersom att det gärna göms undan.
Från google till näringsvärde på creme fraiche tog det 13 klick. 5 för att skriva in arla i sökmotorn och söka
2 för att gå in på arla.se och klicka på produkter
4 för att klicka i sökrutan och påbörja sökning på cremefraishe 1 för att välja det förslag som dyker upp
1 för att klicka in på produkten från sökresultatet.
Denna procedur upprepas för varje ingrediens i varje måltid. Det blir mycket tidskrävande.
Djupa hierarkier blir problematiska.
Sammanfattningsvis säger mannen att det är lätt att hitta, men det tar lång tid att utföra uppgifter på nätet.
Intervju 2
Kvinna 25 år. Muskelsvag och några felställda leder. Genomförd 2020-05-07 via telefonsamtal.
46 Stöter inte på några problem på webben. Navigation fungerar bra.
Förståelsen är bra. Sökning fungerar bra.
Har inget hon vill ändra med internet.
Intervju 3
Kvinna 48 år. Muskelsvag, felställda leder. Genomförd 2020-05-08 via telefonsamtal.
Föredrar att använda bärbardator med musplatta. Den är lättare att hantera än en vanlig mus. Bra att den sitter i mitten, kan då växla mellan att använda vänster / höger hand beroende på vilken hand hon behöver ha på tangentbordet.
Föredrar datorn pga skärmen, lättare att se och få en överblick.
För att t.ex skrolla facebook föredrar hon telefonen då den är lättare att ha i handen.
Nämner första att hon inte använder några hjälpmedel, men kommer sedan på att hon har tröga tangenter och kortkommandon inställda på sin dator.
Hon har problem med att logga in på banken, när hon behöver byta till telefonen för att skanna en qr kod. Måste då be om hjälp vilket hon inte förtjust i pga säkerhet och integritet. I övrigt ber hon inte om hjälp då hon kan och vill klara det själv.
Det är även svårt att t.ex betala räkningar och skriva in ocr nummer. Hon behöver både händerna på tangentbordet och kan då inte hålla ett finger på räkningen för att påminna sig om vart hon är i raden med siffor.
Organisation på en webbplats fungerar bra, förstår vart hon ska leta efter saker. Sökning fungerar oftast bra, hon nämner att hennes yngre assistenter ibland är bättre på att söka fram resultat, det tror hon beror på åldern.
Märkning fungerar bra.
Jobbigt med att byta mellan musplattan och tangentbordet. Till exempel vid köp, hon vill kunna klicka i antal att köpa än att använda tangentbordet.
Om hon fick ändra vad hon vill med webben skulle hon komprimera webbplatser så att det inte krävs så stora rörelses oavsett hur stor skärmen är.
47
Dessutom skulle hon vilja slippa att flera undermenyer hoppar upp, till exempel vi hover. Vill komma till det hon vill på en gång och snabbt kunna gå tillbaka.