Förslag till framtida forskning

Det har tidigare konstaterats att det finns en tendens till att förenkla synen på användare. Framtida forskning kan med utgångspunkt i framförallt kriterierna beteende och motivation, vilka är väletablerade inom forskningsområdet, undersöka mer kring hur användare tar med sig erfarenheter från utanför plattformarna när de skapar taggar. Det är även av intresse att i större mått kartlägga fördelningen av användare baserat på bland annat kulturell bakgrund på plattformarna för att synliggöra mångfald, vilket ofta talas om men inte undersöks. Även plattformarnas betydelse för taggskapandet och den unika kulturen mellan användarna på varje plattform kan vara ett uppslag för framtida forskning. Då den här uppsatsen visat att det finns en tendens att gång på gång undersöka samma plattform borde det i framtiden läggas större vikt på att undersöka fler plattformar och även jämföra användarna på olika plattformar.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsas har varit att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur forskning inom social taggning ser på användare under tidsperioden 2006 till 2019. Baserat på detta syfte formulerades följande frågeställning:

- Hur har synen på “användare” förändrats över tid inom forskningen kring social taggning?

För att genomföra analysen hämtades tre stycken idealtypiska kriterier, motivation, beteende och användargrupper/användartyper, från tidigare forskning om social taggning. Det empiriska materialet samlades in genom en sökning i databasen LISTA, vilket efter två urvalsprocesser resulterade i att 19 vetenskapliga artiklar valdes ut.

Istället för att använda en teori har tre stycken teoretiska utgångspunkter använts för att ge en kontext till analysen av materialet. De här tre utgångspunkterna,

indexering, användare och social taggning lade på så sätt grunden för hur fenomenet social taggning förstås i den här uppsatsen. Analysen av materialet visade att forskningen om användarbeteende är den största inriktningen, och ofta ligger till grund för forskning om motivation och användargrupper/användartyper. Det kunde inte konstateras att det skett en stor förändring i synen på användare under den undersökta perioden. Dock finns det en trend där forskningen långsamt börjar se på användare ur ett mer nyanserat perspektiv, där andra faktorer utöver taggprocessen spelar roll när det kommer till hur användare taggar.

Litteraturförteckning

Bates, J. & Rowley, J. (2011). Social reproduction and exclusion in subject indexing. Journal of Documentation, 67(3), 431-448. doi:

10.1108/00220411111124532

Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (red.) Textens mening och makt - metodbok i

samhällsvetenskapliga text- och diskursanalyser. (13-48). Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, E. (2012). Metodpraktikan

- konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordsteds Juridik

Gerolimos, M. (2013) Tagging for Libraries: A Review of the Effectiveness of Tagging Systems for Library Catalogs, Journal of Library Metadata, 13(1), 36-58, doi: 10.1080/19386389.2013.778730

Golder, S. A. & Huberman, B. A. (2006). Usage patterns of collaborative tagging systems. Journal of Information Science, 32 (2) 2006, pp. 198–208, doi:

10.1177/0165551506062337

Iyer, H. & Bungo, L. (2011). An examination of semantic relationships between professionally assigned metadata and user-generated tags for popular literature in complementary and alternative medicine. Information Research, 16(3), ej sidnr. Från http://informationr.net/ir/16-3/paper482.html

Lancaster, F. W. (2003). Indexing and abstracting in theory and practice. Champaign, IL: University of Illinois

Macgregor, G. & McCulloch, E. (2006). Collaborative tagging as a knowledge organization and resource discovery tool. Library Review, 55(5), 291–300. doi: 10.1108/00242530610667558

Mai, J-E. (2011). Folksonomies and the New Order: Authority in the Digital Disorder. Knowledge Organization, 38(2), 114-122. Från

https://www.semanticscholar.org/paper/Folksonomies-and-the-New-Order%3A-Authority-in-the-Mai/04267d1110a1db5395ccb48f1c542232dca51b24

Moulaison, H. L., (2008). Social Tagging in the Web 2.0 Environment: Author vs. User Tagging, Journal of Library Metadata, 8(2), 101-111, doi:

10.1080/10911360802087325

Peters, I. (2009). Folksonomies, indexing and retreival in web 2.0. Berlin: de Gruyter/Saur

Rafferty, P. (2018). Tagging. Knowledge Organization, 45(6), ej sidnr. doi: 10.5771/0943-7444-2018-6-500

Trant, J. (2009). Studying Social Tagging and Folksonomy; A Review and Framework. Journal of Digital Information, 10(1), 1-44. Från

Vander Wal, T. (2007). Folksonomy. Hämtad 23 maj, 2020, från VanderWal.net, http://vanderwal.net/folksonomy.html

Xu, C., Ma, B.,Chen, X. & Ma, F. (2013). Social tagging in the scholary world.

Journal of the American Society for Information Science and Technology, 64(10),

2045-2057, doi: 10.1002/asi.22903

Zhang, Y. & Wildemuth, B. (2017). Qualitive analysis of content. In B. Wildemuth (ed.) Applications of social research methods to questions in information and

Bilaga 1

Empiriskt material

Allam, H., Bliemel, M., Spiteri, L., Blustein, J., & Ali-Hassan, H. (2019). Applying a multi-dimensional hedonic concept of intrinsic motivation on social tagging tools: A theoretical model and empirical validation. International Journal of Information

Management, 45, 211–222. doi: 10.1016/j.ijinfomgt.2018.11.005

Benoit III, E. (2017). #MPLP Part 1: Comparing Domain Expert and Novice Social Tags in a Minimally Processed Digital Archives. American Archivist, 80(2), 407– 438. doi: 10.17723/0360-9081-80.2.407

Lee, C. S., Goh, D. H-L., Razikin, K. & Chua, A. Y. K. (2009). Tagging, Sharing and the Influence of Personal Experience. Journal of Digital Information, 10(1), Hämtad maj, 2020, Från https://journals.tdl.org/jodi/index.php/jodi/article/view/275 Desrochers, N., Laplante, A., Martin, K., Quan-Haase, A., & Spiteri, L. (2016). Illusions of a “Bond”: tagging cultural products across online platforms. Journal of

Documentation, 72(6), 1027–1051. doi: 10.1108/JD-09-2015-0110

Ding, Y., Jacob, E. K., Zhang, Z., Foo, S., Yan, E., George, N. L., & Guo,L (2009). Perspectives on social tagging. Journal of the American Society for Information

Science & Technology, 60(12), 2388–2401. doi: 10.1002/asi.21190

Estrada, L. M., Hildebrand, M., de Boer, V., & van Ossenbruggen, J. (2017). Time-based tags for fiction movies: comparing experts to novices using a video labeling game. Journal of the Association for Information Science & Technology, 68(2), 348–364. doi: 10.1002/asi.23656

Fu, W.-T, Kannampallil, T., Kang, R. & He, J. (2010). Semantic Imitation in Social Tagging. ACM Transactions on Computer-Human Interaction (TOCHI), 17(3), 12– 12:37. doi: 10.1145/1806923.1806926

Hu, Q., Lin, X., Han, S., & Li, L. (2018). An investigation of cross-cultural social tagging behaviours between Chinese and Americans. Electronic Library, 36(1), 103–118. doi: 10.1108/EL-08-2016-0173

Ke, H.-R., & Chen, Y.-N. (2012). Structure and pattern of social tags for keyword selection behaviors. Scientometrics, 92(1), 43–62. doi: 10.1007/s11192-012-0718-5 Kipp, M. E. I., Beak, J., & Choi, I. (2017). Motivations and intentions of flickr users in enriching flick records for library of congress photos. Journal of the Association

for Information Science & Technology, 68(10), 2364–2379. doi: 10.1002/asi.23869

Lin, C.-S., & Chen, Y.-F. (2012). Examining social tagging behaviour and the construction of an online folksonomy from the perspectives of cultural capital and social capital. Journal of Information Science, 38(6), 540–557. doi:

10.1177/0165551512459826

Matthews, B., Jones, C., Puzoń, B., Moon, J., Tudhope, D., Golub, K., & Nielsen, M. L. (2010). An evaluation of enhancing social tagging with a knowledge

organization system. Aslib Proceedings, 62(4/5), 447–465. doi: 10.1108/00012531011074690

Matusiak, K. K. (2006). Towards user-centered indexing in digital image collections. OCLC Systems & Services, 22(4), 283–298. doi:

10.1108/10650750610706998

Petek, M. (2012). Comparing user-generated and librarian-generated metadata on digital images. OCLC Systems & Services, 28(2), 101–111. doi:

10.1108/10650751211236659

Qin, C., Liu, Y., Mou, J., & Chen, J. (2019). User adoption of a hybrid social tagging approach in an online knowledge community. Aslib Journal of Information

Management, 71(2), 155–175. doi: 10.1108/AJIM-09-2018-0212

Santos-Neto, E., Condon, D., Andrade, N., Iamnitchi, A., & Ripeanu, M. (2014). Reuse, temporal dynamics, interest sharing, and collaboration in social tagging systems. First Monday, 19(7), ej sidnr. doi: 10.5210/fm.v19i7.4994

Srinivasan, R., Boast, R., Becvar, K. M., & Furner, J. (2009). Blobgects: Digital museum catalogs and diverse user communities. Journal of the American Society for

Information Science & Technology, 60(4), 666–678. doi: 10.1002/asi.21027

Sun, X., & Lin, H. (2013). Topical community detection from mining user tagging behavior and interest. Journal of the American Society for Information Science &

Technology, 64(2), 321–333. doi: 10.1002/asi.22740

van Vliet, H., & Hekman, E. (2012). Enhancing user involvement with digital cultural heritage: The usage of social tagging and storytelling. First Monday, 17(5), ej sidnr. doi: 10.5210/fm.v17i5.3922