Denna studie har behandlat investeringsprocessen, från initiering till beslut, för AI där även motiv och risker har identifierats. Med tanke på att AI är en teknologi som organisationer har börjat använda sig av de senaste åren och som blir allt mer populär finns det stor potential till fortsatt forskning om ämnet.
• Under arbetets gång upptäckte vi att båda myndigheterna ansåg det vara svårt att beräkna nyttan av en AI-investering, vilket medförde att det flera gånger uteblev helt. Ett förslag till framtida studier kan därför vara att ta fram en sätt för organisationer att beräkna nytta för AI-investeringar.
• Ett ytterligare intressant perspektiv att studera vidare är AI och beslutsfattande. Hur ser ansvaret ut om AI tar beslut, vilka konsekvenser kan det ge? Hur ser lagen på beslutsfattande via AI-teknik och hur bör den juridiska aspekten utvecklas för att hantera AI-beslut?
• Denna studie har endast omfattat investeringsprocessen från initiering till beslut, vilken kan användas som grund till framtida forskning där investeringsprocessen från implementering till uppföljning studeras.
• Migrationsverket informerade oss om att de var intresserade av att studera svårigheterna med hantering och tillgång till data inom AI, vilket därför kan vara ett potentiellt framtida forskningsämne.
• Slutligen anser vi att det kan vara intressant att studera effekterna av en AI-investering för att kunna ta fram lämpliga framgångsfaktorer för en AI-investering i AI.
Referenser
Accenture. (2016). Sverige är en av de stora vinnarna på artificiell intelligens. Tillgänglig på:
https://www.accenture.com/us-en/insight-artificial-intelligence-future-growth [Hämtad: 2020-02-03]
Adolfsson, M., Johansson, E. (2018). HR i den artificiella intelligensens tid.
Kandidatuppsats. Personalvetarprogrammet, pedagogik med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor. Umeå Universitet.
AI. (2020). Vinnova expands its commitment to AI Innovation of Sweden. AI Innovations of Sweden. Tillgänglig på:
https://www.ai.se/en/news/vinnova-expands-its-commitment-ai-innovation-sweden
Hämtad [2020-02-17].
Alexandersson, R., Andersson, L., Lein, T. (2019). Den moderna banken; tillämpning av artificiell intelligens inom bankverksamhet. Kandidatuppsats i Informatik. Högskolan i Borås.
Algoz, S., Mussa, A. (2018). Hur hjälper AI den svenska vården? Sjuksköterskors
uppfattning om AI inom vården. Kandidatuppsats. Institutionen för informatik och media, Uppsala Universitet.
Alpenberg, J., Karlsson, F. (2005). Investeringar i mindre och medelstora tillverkande företag. Lunds universitet. Lund: Lund business press.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod - en handbok. Andra upplagan. Liber: Stockholm.
Andersson, S. (2019). Artificiell Intelligens inom E-handel: en studie om maskininlärning vid produktsökningar. Masteruppsats. Informationsteknologi, Högskolan i Skövde.
Anthony, R.N., Govindarajan, V., Hartmann, F., Kraus, K., Nilsson, G. (2014). Management control systems. McGraw-Hill Education: Berkshire.
Arwén, D., Rydman, M. (2019). AI inom kreativa processer: möjligheter och utmaningar. Kandidatuppsats. Institutionen för informatik och media, Uppsala Universitet.
Athearn, J.L. (1971). What is risk? Journal of risk & insurance. Vol 38 (4). S 639-645.
Băjenescu, T.M. (2018). The risks of artificial intelligence. Journal of Engineering Science. Vol 25 (4). S. 47-56.
Benaroch, M. (2002). Managing Information Technology Investment Risk: A Real Options Perspective. Journal of Management Information Systems. Vol. 19. (2). s. 43-84.
Borge, D. (2001). The book of risk. John Wiley & Sons: New York.
Bower, J.-L. (1986). Managing the resource allocation process: a study of corporate planning and investment. Boston: Harvard Business School Press
Bryman, A., Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Tredje upplagan. Liber: Stockholm.
Bughin, J., Hazan, E., Ramaswamy, S., Chui, M., Allas, T., Dahlström, P., Henke, N., Trench, M. (2017). Artificial Intelligence: The next digital frontier? Discussion paper. McKinsey Global Institute. June 2017.
Chen, P.S., Yen, D.C., Lin, S.C., Chou, C.S. (2018). Toward an IT investment decision support model for global enterprises. Computer Standards & Interfaces. Vol. 59. s. 130-140.
Chowdhury, M., Sadek, A.W. (2012). Artificial Intelligence Applications to Critical Transportation Issues. Transportation research circular. November 2012.
Datainspektionen. (u.å.). Dataskyddsförordningen (GDPR). Tillgänglig på:
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/ [Hämtad 2020-05-28].
DIGG. (2019). Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI. Delrapport i regeringsuppdraget. Myndigheten för digital förvaltning. Tillgänglig på:
https://www.digg.se/globalassets/slutrapport---framja-den-offentliga-forvaltningens-formaga-att-anvanda-ai.pdf Hämtad [2020-05-12].
Dos Santos, B., Sussman, L. (2000). Improving the return on IT investment: the
productivity paradox. International Journal of Information Management. Vol. 20. s. 429-440.
ESV. (2018). Krav på effektivitet. Ekonomistyrningsverket. Tillgänglig på:
https://www.esv.se/statlig-styrning/effektivisering/krav-pa-effektivitet/ Hämtad
[2020-04-15].
ESV. (2019). Tillvägagångssätt för effektivisering. Ekonomistyrningsverket. Tillgänglig
på: https://www.esv.se/statlig-styrning/effektivisering/tillvagagangssatt/ Hämtad
[2020-04-15].
Frisk, J.E., Lindgren, R., Mathiassen, L. (2014). Design matters for decision makers: Discovering IT investment alternatives. European Journal of Information Systems. Vol. 23 (4). s. 442-461.
Försäkringskassan. (u.å.a). Vårt uppdrag. Tillgänglig på:
https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag Hämtad [2020-03-30].
Försäkringskassan. (u.å.b). Verksamhetens beslutsunderlag (VBU). [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (u.å.c). Vårt uppdrag inom sjukförsäkring. Tillgänglig på:
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/XckxDoMwDADAt3TwnFTduiHUD8CCWJB
Försäkringskassan. (2017). Plan för automatisering. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2018a). SKOSA Förstudierapport. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2018b). Projektkontrakt förstudie. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2018c). Beslutsunderlag till ledningen. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2018d). Investeringskalkyl förstudie. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2018e). Projektkontrakt genomförande. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2019a). Försäkringskassans inriktning 2017-2021. Rev. 2019-06-04. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2019b). Beslutsprotokoll 4-2019. [internt material]. Stockholm: Försäkringskassan.
Gunasekaran, A., Love, P., Rahimi, F., Miele, R. (2001). A model for investment justification in information technology projects. International Journal of Information Management. Vol. 21. s. 349-364.
Harari, Y. (2017). Reboot for the AI revolution. Nature. Vol. 550 (7676).
Jarrahi, M. (2018). Artificial Intelligence and the future of work: Human-AI symbiosis in organizational decision making. Business Horizons. Vol. 61. (4). s. 577-586.
Karlsson, I. (1999). Kalkylering - lönsamhetsbedömning, investeringar och resultatplanering. Liber: Malmö
Larsson, K., Andersson, B., Gandy, E. (2004). Vem styr den elektroniska förvaltningen? Riksrevisionen.
Lauterbach, A., Bonime-Blanc, A. (2016). Artificial Intelligence: A strategic business and governance imperative. NACD Directorship. (sep-okt). s. 54-57.
Lindvall, J. (2011). Verksamhetsstyrning - från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. Studentlitteratur: Lund.
Lindvall, J. (2017). Controllerns nya roll. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund.
Ljung, B. Högberg, O. (2007). Investeringsbedömning - en introduktion. Andra upplagan. Liber: Malmö.
Lundberg, D. (2009). IT och affärsnytta - konsten att lyckas med investeringar i IT. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund.
Löfsten, H. (2002). Investeringsprocessen - kalkyler, strategier och finansiering. Studentlitteratur: Lund.
Makridakis, S. (2017). The forthcoming Artificial Intelligence (AI) revolution: Its impact on society and firms. Futures. Vol. 90. s. 46-60.
Modell, S., Grönlund, A. (2006). Effektivitet och styrning i statliga myndigheter. Studentlitteratur: Lund
Murray, R., Nordlund, P., Salomonsson, G., Lundberg, A. (2013). Försvarets
materielinköp och andra statliga myndigheters investeringar - en jämförelse av planering, finansiering och genomförande. FOI. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut.
Nationalencyklopedin. (2020). Artificiell intelligens. Tillgänglig på:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/artificiell-intelligens.
Hämtad [2020-02-04].
Nilsson, F., Petri, C-J., Westelius, A. (2016). Strategisk ekonomistyrning - med dialog i fokus. Studentlitteratur: Lund.
Persson, I., Nilsson, S.Å. (2001). Investeringsbedömning. Sjätte upplagan. Liber: Malmö.
Pettersson, O. (2014). Investeringar och sysselsättningar i Sverige. Landsorganisationen i Sverige. Stockholm. Tillgänglig på:
https://smalandblekinge.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_investeringa
r_och_sysselsattning_i_sverige_pdf/$File/Investeringar_och_sysselsattning_i_Sverige.pdf
Hämtad [2020-02-17].
Pueyo, S. (2018). Growth, degrowth and the challenge of artificial superintelligence. Journal of Cleaner Production. Vol. 197. (2). s. 1731-1736.
Rab, N., Bengtsson, A., Engdahl. E. (2016:50). Hur finansierar statliga myndigheter sin verksamhet? Ekonomistyrningsverket. Publikationsservice. Stockholm. Tillgänglig på:
https://www.esv.se/contentassets/b6ae12cfea69486b943ba7966ce9d577/2016-50-basbok-hur-finansierar-statliga-myndigheter-sin-verksamhet_ny.pdf Hämtad [2020-03-09].
Regeringskansliet. (2017). Myndigheter. Regeringen.se. Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/myndigheter/ Hämtad [2020-04-15].
Regeringskansliet. (2019a). Infofilm: Regleringsbrev - så funkar det. Regeringen.se. Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regleringsbrev-for-2020/infofilm-regleringsbrev---sa-funkar-det/ Hämtad [2020-04-15].
Regeringskansliet. (2019b). Offentlighetsprincipen och sekretess – kortfattat om lagstiftningen. Regeringen.se. Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2019/06/offentlighetsprincipen-och-Regleringsbrev. (2019a). Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skatteverket. Ekonomistyrningsverket. Stockholm: Finansdepartementet. Tillgänglig på:
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=20413 Hämtad [2020-03-06].
Regleringsbrev. (2019b). Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende
Försäkringskassan. Ekonomistyrningsverket. Stockholm: Finansdepartementet.
Tillgänglig på: https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=20497 Hämtad [2020-03-30].
Rennstam, J., Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Studentlitteratur: Lund.
Riksrevisionen. (2009). IT-investeringar över gränserna. RiR 2009:18. Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm. Tillgänglig på:
https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e262/1518435472791
/RiR_2009_18.pdf Hämtad [2020-05-13]
SAOL (2015). Definition av teknologi. Svenska Akademiens ordlista. Tillgänglig på:
https://svenska.se/tre/?sok=teknologi&pz=1 Hämtad [2020-05-28].
Schmidt, A. (2016). Cloud-based AI for pervasive applications. IEEE Pervasive Computing. Vol.15. (1). s.14-18.
Segelod, E. (1991) Capital Investment Appraisal - Towards a Contingency Theory. Studentlitteratur. Lund.
SFS. 2007:515. Myndighetsförordning. Stockholm: Finansdepartementet.
Skatteverket. (u.å.). Styrning och uppföljning. Tillgänglig på:
https://www.skatteverket.se/omoss/varverksamhet/styrningochuppfoljning.4.76a43be4122
Skatteverket. (2018a). 2018-2020 Verksamhetsplan för Skatteverket. [internt material]. Stockholm: Skatteverket.
Skatteverket. (2018b). ADA - Uppdragsbeskrivning för arbetet inom Avancerad Data Analys. [internt material]. Stockholm: Skatteverket.
Skatteverket. (2018c). Effektanalys. [internt material]. Stockholm: Skatteverket.
SO. (2009). Definition av kognitiv. Svensk ordbok, Svenska Akademins Ordböcker. Tillgänglig på: https://svenska.se/tre/?sok=kognitiv&pz=1 Hämtad [2020-05-22]. SO. (2009). Definition av teknik. Svensk ordbok, Svenska Akademins Ordböcker. Tillgänglig på: https://svenska.se/tre/?sok=teknik&pz=1 Hämtad [2020-05-28]. Statskontoret. (2004). Räkna på lönsamheten! - vägledning i exemplets form. Statskontoret: Stockholm. Tillgänglig på:
http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2004/200429.pdf Hämtad [2020-03-24].
Sweeney, L. (2003). That’s AI?: A history and critique of the field. Carnegie Mellon University, School of Computer Science. Pittsburgh.
Vetenskapsrådets riktlinjer. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Stockholm. Tillgänglig på:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Hämtad [2020-02-18].
Vinnova. (2018). Artificiell Intelligens i svenskt näringsliv och samhälle - analys och utveckling och potential. Slutrapport. Tillgänglig på:
https://www.vinnova.se/contentassets/55b18cf1169a4a4f8340a5960b32fa82/vr_18_08.pdf
Hämtad [2020-02-02]
von Krogh, G. (2018). Artificial Intelligence in Organizations: New Opportunities for Phenomenon-Based Theorizing. Academy of Management Discoveries. Vol. 4 (4). s.404-409
Yard, S. (2001). Kalkyler för investeringar och verksamheter. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB
Yin, R. (2011). Kvalitativ forskning från start till mål. Svensk upplaga. Studentlitteratur: Lund.
Yin, R. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Svensk upplaga. Liber: Stockholm.
Bilagor
Intervjuguide 1
Andreas Voxberg, Produktägare på Skatteverket. Intervju 31/3/2020. Personliga frågor:
1. Vem är du & vad har du för bakgrund? Berätta lite om dig själv.
2. Vad har du för position på Skatteverket och vilka är dina arbetsuppgifter? 3. Hur länge har du arbetat på Skatteverket?
4. Hur länge har du haft din nuvarande roll?
AI:
5. Du berättade via mail att Skatteverket använder sig av AI inom fyra områden: Skatti, fördelning av inkommande e-post, domar från tingsrätten avseende skilsmässa och vårdnad samt riskvärdering. Berätta gärna hur de tre sista projekten fungerar.
6. Inom vilka delar är du delaktig?
7. När påbörjades investeringsprocessen för respektive projekt? År. 8. Vilka lärdomar har ni fått från respektive projekt?
9. Hur uppstod idén om AI-projekten?
10. Vilka motiv låg bakom investeringen av AI-projekten? 11. Vilka fördelar genererar AI-projekten?
12. Vilka nackdelar ser du med AI-projekten?
13. På vilket sätt fungerade processerna/aktiviteterna tidigare som AI idag kompletterar/används inom?
14. Finns det fler AI-projekt i rullning men som inte ännu implementerats? 15. Tror du att Skatteverket som myndighet har specifika krav på sig att göra
investeringar i AI?
Om Skatteverket:
16. Regleringsbrevet beskriver Skatteverkets uppdrag, finns det även någon specifik övergripande strategi och/eller någon IT/AI-strategi som ni arbetar utefter?
17. Hur finansieras en AI-investering på Skatteverket?
Investeringsprocessen
19. Har du varit delaktig i investeringsprocessen för något av AI-projekten?
20. Om ja, kan du berätta hur en investeringsprocess för AI ser ut på Skatteverket? Gärna från idé till beslut.
21. Skiljer investeringsprocesser för AI sig från andra investeringar?
22. Hur många var delaktiga vid beslutsfattandet av investeringen? Var du delaktig i beslutsfattandet att investera i AI?
23. Hur lång är en investeringsprocess för AI?
24. Vad använder ni för kalkylunderlag i investeringsprocessen?
25. Undersöktes ett investeringsalternativ i taget eller jämfördes olika investeringar samtidigt?
26. Vilka vad de bakomliggande motiven till att investera i AI? 27. Vad kostade de olika AI-projekten?
Intervjuguide 2
Jens Granat, Produktägare & AI-tränare för Skatti på Skatteverket. Intervju 1/4/2020. Personliga frågor:
1. Vem är du & vad har du för bakgrund? Berätta lite om dig själv.
2. Vad har du för position på Skatteverket och vad är dina arbetsuppgifter? 3. Hur länge har du arbetat på Skatteverket?
4. Hur länge har du haft din nuvarande roll? Skatti:
5. Berätta vad Skatti är och vad Skatti används till. 6. När kom idén med Skatti?
7. När togs beslutet om att investera i Skatti? 8. När implementerades Skatti?
9. På vilket sätt används AI i chattboten?
10. Var du med vid investeringsprocessen och implementeringen av Skatti? Om ja, vad var motiven bakom en sådan investering?
11. Vilka fördelar ser du med Skatti? 12. Vilka nackdelar ser du med Skatti?
Investeringsprocessen:
13. Har du varit delaktig i investeringsprocessen för Skatti?
14. Om ja, kan du berätta hur en investeringsprocess ser ut? Gärna från idé till beslut. 15. Skiljer investeringsprocesser för AI sig från andra investeringar?
16. Hur många var delaktiga vid beslutsfattandet av investeringen? Var du delaktig i beslutsfattandet att investera i AI?
17. Hur lång var investeringsprocessen för Skatti?
18. Vilka vad de bakomliggande motiven till att investera i AI? 19. Hur finansierades investeringen av Skatti?
20. Vad användes för kalkylunderlag i investeringsprocessen?
21. Undersöktes ett investeringsalternativ i taget eller jämfördes olika investeringar samtidigt?
22. Vad kostade det att implementera Skatti?
Intervjuguide 3
Mikael Billinger, Verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Intervju 2020-04-23. Personliga frågor:
1. Vem är du och vad har du för bakgrund? Berätta lite om dig själv.
2. Vad har du för position på Försäkringskassan och vilka är dina arbetsuppgifter? 3. Hur länge har du arbetat på Försäkringskassan?
AI:
4. Kan du förklara hur SKOSA fungerar och hur det används på Försäkringskassan? 5. Enligt ett av dokumenten som hette “Beslut plan för automatisering” förklaras
planen med framtida automatisering. Var det under denna period (2017) som idén om SKOSA uppkom, eller när uppkom idén om att implementera just det AI-projektet?
6. Vilka var motiven bakom att investera i SKOSA? 7. När var startdatumen för att initiera SKOSA? 8. Vilka fördelar ser du med SKOSA?
9. Vilka nackdelar ser du med SKOSA?
Investeringsprocessen:
10. Vi har läst att ni jobbar mycket med digitalisering och automatisering och på vilket sätt. Finns det någon specifik, utformad strategi för dessa delar? Alternativt en AI-strategi?
11. I beslutsprotokollen står det hur finansieringen av SKOSA är fördelad mellan anslag och lån, vilket skiftar från år till år. Vad beror dessa ändringar på?
12. Hur fungerar lånefinansiering?
13. Vilka krav sätts på Försäkringskassan vid investeringar som kräver lånade medel? 14. När togs beslutet att investera i SKOSA & vilka var delaktiga i detta beslut? 15. Hur lång var investeringsprocessen, från idé till beslut?
16. Kan du förklara dokumentet om tidsbesparing?
17. Kan du förklara hur planeringsprocessen (från det att idén togs tills det att projektet implementeras i verksamheten) har sett ut?