Kultur- och biblioteksplan Vara kommun 2013-2017 ... 2 Hela människan hela livet ... 3
Kultur- och biblioteksplan för Vara kommun ... 3 Vision ... 3 Utgångspunkter ... 3 Kulturpolitiska mål ... 3 Lagar och förordningar ... 4 Omvärldsbevakning ... 4 Forskning... 4 Medborgarperspektiv ... 6 Nuläge – ett urval iakttagelser ... 6 Nyläge – målsättningar vid planperiodens slut ... 8 Kultur- och biblioteksplanens liv ... 12
1
tets tid. Det var både trons och vantrons epok. Det var ljusets årstid och mörkrets årstid, hoppets vår och förtvivlans vinter. Allt låg framför oss, och intet låg framför oss.” (Charles Dickens: Två städer.
1859)
”Skolan ska inte utbilda för framtiden – skolan ska vara framtiden.” (Troed Troedson. 2012)
”Kulturen är demokratins immunförsvar.” (Stina
Oscarsson. 2013)
Kultur- och biblioteksplan Vara kommun 2013-2017
Bibliotekslagen (1996:1596) slår fast att kommunerna ska ha en biblioteksplan.
Riksdagens mening är att man med samsyn på vad biblioteksresurser ska an-vändas till får samordning av resurser och hög resurseffektivitet.
Biblioteken ska tillhandahålla det brukarna behöver inom ramen för det eko-nomiska utrymmet och med god kvalitet.
Arbetet med den nya biblioteksplanen startade i en diskussion om vad som kännetecknar biblioteksverksamhet och hur en biblioteksresurs ser ut och kan användas.
Sedan den förra planen antogs har biblioteken utvecklats. Inte minst i Vara, där biblioteksorganisationen nu utgör stommen i kommunens kulturadministrat-ion. Bibliotekens gränssnitt mot brukarna har kombinerats med t ex utveckling av kommunens roll gentemot föreningslivet. Biblioteken och föreningslivet möter en stor del av kommunens befolkning.
I det sammanhanget har biblioteksresurser på ett påtagligt sätt vidgats från att vara mestadels textbaserade media för utlåning till att bli en del av stödet till ett brett kulturutbud.
I det läget blir en biblioteksplan också stomme till en kulturplan. I arbetets inledningsfas bytte därför planen beteckning från biblioteksplan till kultur- och biblioteksplan.
Vara kommuns biblioteksplan 2013-2017 har tagits fram genom samverkan med socialförvaltning och bildningsförvaltning. Folkbibliotekets mediaurvals-principer har tillförts som styrdokument i utformningen av bibliotekens be-stånd. Samma principer gäller olika typer av resurser som biblioteken under planperioden kan komma att erbjuda.
Kultur- och biblioteksplanen ska vara ett levande dokument och användas i kommunens verksamheter som utgångspunkt för att utveckla kommunens kulturliv och kompetensnivå. Som stöd för den politiska ledningen ska varje nämnd och utskott ange på vilket sätt verksamheternas utveckling i planens riktning ska mätas och utvärderas.
För att följa utvecklingen på strategiska områden ska kultur- och bibliotekspla-nen upprättas under varje mandatperiod. Beslutad plan sträcker sig in över nästa mandatperiod för att säkerställa kontinuitet och samsyn.
3 Kultur- och biblioteksplan för Vara kommun
Vision
Vara är en god livsmiljö som uppmuntrar entreprenöriellt tänkande.
Med glädje och kreativitet arbetar kommunens alla verksamheter för att stärka medborgarnas inflytande, delaktighet, tillgänglighet och självständighet. Kul-turen både utmanar och stärker invanda mönster. Kultur som metod används medvetet och konsekvent för att uppnå fastställda mål, som en del i det livs-långa lärandet.
Glädje, vidgade gränser, ungdomar, tillgänglighet, delaktighet (icke förenings-anslutna, demokratifokus), teknik. (Styrgruppens ledbegrepp)
Utgångspunkter Kulturpolitiska mål
Kultur är ett särskilt politikområde och kulturpolitiska mål finns på nationell och regional nivå. En kulturplan är under arbete på delregional nivå (kom-munalförbund Skaraborg).
Nationella kulturpolitiska mål från 2009
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrande-friheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Regionala kulturpolitiskt strategiska områden 2013-2015
• Vidga deltagandet
• Utveckla kapaciteter
• Gynna nyskapande
• Nyttja tekniken
• Öka internationaliseringen
Delregionala värdeord (kulturplan under arbete)
• Tillgängligt
• Utvecklande
• Gränslöst
• Genuint
Kommunala strategiska mål 2011
• 16 000 invånare år 2015
Kommunens kulturpolitiska mål (sektorsprogrammet för kultur)
• Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvalitén.
Lagar och förordningar
Kommunal verksamhet styrs och stärks av lagar, förordningar och styrdoku-ment. Kultur- och biblioteksplanen utgår ifrån följande:
Bibliotekslagen
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Plan- och bygglagen (PBL)
Skollagen
Socialtjänstlagen (SoL)
Styrdokument, författningar och förordningar.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. – 2006. - Ratificerad 2009. Artikel 30
FN:s konvention om barnets rättigheter. -1989. – Ratificerad 1990. Artikel 13-15, 23 och 31
Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. - 2011–
2016. Punkt 13: Kultur, tv, tidningar och idrott. Lättläst version.
Ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning. - Kultur-rådets mål och handlingsplan 2011–2016.
UNESCOs folkbiblioteksmanifest. – 1994.
UNESCOs skolbiblioteksmanifest. - 1999
Omvärldsbevakning
Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete, inte bara i Vara kommun, kring kul-tur som metod och inspiration. Det är viktigt att hämta hem kunskaper från både nationella och internationella kontakter.
Forskning
Kulturens roll i samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt
Moderna forskningsresultat1 visar att det finns ett starkt samband mellan i vil-ken grad ett lands medborgare är kulturellt aktiva och motsvarande index för
5 Samhällsutvecklingen påverkas i hög grad av den lokala graden av kulturell aktivitet och förekomsten av ”kreativa kraftfält” där de äldre strukturerna ut-manas i betydelse för lokal, kreativ utveckling.
Kreativa och kulturella näringar växer i ekonomisk och social betydelse. Nä-ringen omfattar ofta många små och medelstora företag. Den kreativa och kul-turella näringen är beroende av ett omgivande samhällsklimat som främjar framväxten av det genuina originalet. Med bra grogrund för ursprungsidéer att utvecklas i förbättras möjligheterna för en positiv ekonomisk utveckling.
Annan forskning visar att biblioteken är nyckelinstitutioner i flera av dessa om-råden genom att vara den mest välbesökta kulturinstitutionen i samhället, en socialt jämlik mötesplats i lokalsamhället och genom rollen i det livslånga lä-randet.
Enligt framtidsanalytikern Troed Troedson har skolan några begrepp att för-hålla sig till för att anpassa sin verksamhet och undervisning för att barn/elever ska kunna nå sin fulla potential:
komplexitet, rörlighet, värderingar, entreprenörskap
Om dagens skola okritiskt bevarar undervisningstraditionen kommer vuxna i framtiden att vara sämre rustade med verktyg för att hantera det mångfacette-rade, globala samhället, då traditionen bjuder motsatta begrepp: specialisering, plats, objektivitet, objekt
specialisering - komplexitet
plats - rörlighet/mobilitet
objektivitet - värderingar
objekt - entreprenörskap
Av hävd är människor vana att specialisera sig, medan framtiden kräver kom-plexitet där gränser löses upp mellan t ex olika roller.
Framtiden kommer att präglas av stor mobilitet där vi alla är världsmedborgare.
För att underlätta rörlighet krävs smartphones, läsplattor och andra IT-verktyg och i skolan möjlighet att använda dem fullt ut för lärande och kommunikat-ion.
Värderingar är på väg att bli viktigare än objektiva fakta. Elever måste tränas i att ha egna värderingar och uppfattningar och ta ansvar för vad de tycker.
”Uppslagssanningen” finns eller behövs inte på samma sätt längre.
Entreprenörskap är svaret på vad varje enskild elev anser sig behöva och vilja.
De är inte längre objekt och måste kunna ta ansvar för vad de gör och varför de gör det.
Troed Troedssons tankar går att generalisera och föra över till andra områden än skolan.
Kultur som metod ger effektivare inlärning
skap och lärande, identitetsskapande i en global värld och möjligheterna att göra sin röst hörd i ett demokratiskt samhälle.
Socioekonomi
Ett socioekonomiskt synsätt3 visar tydligt att alla tidiga insatser för att stärka individen i ett helhetsperspektiv, är god mänsklig och samhällsekonomisk inve-stering. Det är också god ekonomisk hushållning att stötta människor att hålla fast i positiva livsstrategier genom hela livet. Tillgång till kultur och kulturella uttryck är grundbultar för upplevelsen av ett gott och meningsfullt liv, oavsett faktorer som t ex ålder, ursprung, eller funktionsnivå. Det ger också verktyg för inflytande, delaktighet, tillgänglighet och självständighet.
Kulturinstitutioner och kulturföreningar är av stor vikt för känslan av sam-manhang och delaktighet. Den vuxna befolkningen utgör modell för uppväx-ande generationer – att revoltera mot eller att ärva förhållningssätt från.
Medborgarperspektiv
Vara kommun genomför brukarundersökningar och medborgarenkäter enligt en fastlagd plan. Brukarundersökningar visar t ex att eleverna i Vara kommun efterfrågar mer kultur trots att de ges scenkonst i större omfattning än vad som erbjuds elever i många andra kommuner. Det kan tolkas som behov av alterna-tiva metoder i lärandeprocesser.
Socialförvaltningens resultat identifierar upplevelsen av delaktighet och soci-ala/kulturella aktiviteter som utvecklingsområden.
Folkbildning, inklusive bibliotekens verksamhet, vänder sig till människor i oformella och informella lärprocesser som nästan alltid börjat i personligt in-tresse eller lust att förkovra sig. Det livslånga lärandet kräver inga förkunskap-er; det börjar i den stund en person hamnar i sammanhang som utmanar för-mågor och kunskaper man har. Alla nivåer, åldrar och sätt att lära finns före-trädda. En förutsättning är att impulser att lära möts av fria och tillgängliga resurser som främjar medskapande och viljan till lärande.
Nuläge – ett urval iakttagelser Kulturen i lokalsamhället
En genomtänkt fysisk miljö kan utgöra ett positivt stöd för kulturellt engage-mang och lärande. Bibliotek, fritidsgårdar, bygdegårdar, biosalonger och
kon-7 tekens roll som stöd ganska väl känd.
Folkbiblioteken är kommunens största kulturinstitution, med både fysiska och virtuella besökare, och är på samma gång ett stöd för lärprocesser och för-medlare av kulturella upplevelser - del av det livslånga lärandet. Folkbiblioteken finns fysiskt i Vara, Kvänum, Vedum och Levene och virtuellt på Internet. I Helås finns en föreningsdriven bokstation.
Utövande kulturarbetare och kulturell och kreativ näringsverksamhet i kom-munen använder i liten omfattning biblioteken som källa för information och inspiration. Undantagen är utställningsverksamheten, som är utnyttjad 100 % av den tillgängliga tiden i ett utställarperspektiv.
Vara Konserthus spelar en stor roll när det gäller tillgänglighet till scenkonst och musik.
Kulturlivet, inklusive biblioteken, behöver utveckla sitt förhållningssätt och anpassa sina verksamheter för att fånga upp grupper som man i dagsläget inte når, t ex ungdomar/unga vuxna.
Kulturlivet kan utveckla sin verksamhet i förhållande till begrepp som jäm-ställdhet, integration och entreprenörskap.
Det finns många föreningar och organisationer med kulturella förtecken i kommunen. Bibliotekens och folkbildningens resurser som kunskapsbas och inspiration kan användas i större utsträckning i föreningarnas verksamhetsut-veckling än vad som sker.
Mångfald är till glädje för alla och kan utvecklas än mer till en gemensam re-surs.
Kulturen i kommunens verksamheter
Vara kommuns verksamheter arbetar med kulturella uttryck, men medveten-heten om vilka och varför behöver utvecklas till ett avstamp för metodutveckl-ing i medborgarens perspektiv.
Bildningsförvaltningen arbetar strategiskt med kultur som metod genom foru-met Kulturpedagogen.
Skolbiblioteken kan i större utsträckning ses som en viktig och kreativ läran-demiljö.
Evidensbaserad praktik (EBP) som förhållningssätt säkerställer uppföljning och vidareförädling av goda och verksamma idéer och metoder. EBP används idag för kvalitetssäkring av metodutveckling i vardagen inom utbildning, kul-turadministration och omsorger. Ett målmedvetet och forskningsbaserat ut-vecklingsarbete med fokus på kultur ger alternativa metoder som bättre tillva-ratar medborgarnas förmågor och intressen.
utveckla medvetenheten om kulturella uttryck som metod eller som gemensam yta för att sprida egna tankar vidare.
Metodutvecklingsprocesserna inom utbildning, omsorgerna och samhällsplane-ring är inte kända mellan förvaltningarna. Bibliotekens möjligheter som nod i utvecklingsarbetet bör stärkas.
Samhällsplaneringen tar tillvara kulturella aspekter; från estetik till sociala hän-syn. De metoder som används i processer för medborgarinflytande kan gene-rellt utvecklas med hjälp av olika kulturella uttryck och genom metodutveckling baserad på kultur.
Kulturen under fritiden
Familjen är barnens viktigaste omgivning långt upp i åldrarna. För att familjen ska kunna vara ett gott stöd för barnen krävs att alla i familjen har ett rikt kul-turliv.
Föreningslivet bjuder ofta in hela familjen att delta i det gemensamma intresset, även när inte specifika aktiviteter erbjuds.
Många engageras i föreningsdriven verksamhet från ganska tidig ålder. Somliga stannar länge i sådan verksamhet, andra lämnar efter en kortare tid. De barn och unga som inte attraheras av föreningslivets utbud kan finnas på någon av kommunens fritidsgårdar. Andra
akti-viteter är sällan märkbara i det offent-liga rummet.
Familjeaktiviteter erbjuds exempelvis i föreningslivets, kommunens och Vara Konserthus regi.
Medborgarnas kulturvanor är inte kart-lagda.
Det finns brister i tillgänglighet (fysisk och virtuell) och anpassad verksamhet, förhållningssätt och bemötande i utbu-det av kulturella aktiviteter.
Tillgäng-lighet
9 Aktiviteter och innehåll utgår från medborgarens perspektiv; människor är delaktiga genom att vara både producenter och konsumenter. Kreativa miljöer skapar sammanhang.
IT-verktyg är ett naturligt och pedagogiskt verktyg för global kommunikation.
Med teknikens hjälp byggs broar mellan människor med likartade intressen, oberoende av geografiska avstånd. Tekniken möjliggör att människor utforskar sin kreativitet, växlar mellan rollen som konsument och producent och skapar sin egen kulturella identitet.
Lokalsamhället uppmuntrar människor att pröva olika sätt att kommunicera och uttrycka åsikter och insikter. Alla uppmuntras att lyssna, försöka förstå och delta i det offentliga samtalet.
Kulturaktörerna, tillsammans med förskola/skola, tar ett kompensatoriskt an-svar för att barn/elever når sin fulla potential i ett livslångt lärande.
Språk-, läs- och skrivutveckling är centralt i samhället och det livslånga läran-det. Kultur som metod är en självklar del i sådan utveckling. Läsning värderas positivt. Bibliotek bidrar till att skapa nya lärprocesser, nya förmågor och nya kunskaper.
Nyinflyttade ses som en tillgång i samhället och mångfald som en potential i demokratiprocessen.
Kulturen i kommunens verksamheter
I kommunens verksamheter har kunskapsnivån höjts kring val av metoder och verktyg utvecklade i kulturella sammanhang. De egna resurserna används på annat sätt och efterfrågan på bibliotekens tjänster ökar.
Kommunens verksamheter ser kultur/estetik som metod och medveten stra-tegi för lärande och utveckling och de centrala ledorden är inflytande, delaktig-het, tillgänglighet och självständighet.
Kommunens verksamheter samarbetar med samhällets kulturyttringar t ex för-eningar, klubbar och institutioner i en ömsesidig och gemensam investering för framtiden.
Skolbiblioteket har samma centrala roll och vitaliserande miljö för kultur, bild-ning och utbildbild-ning i skolan som folkbiblioteket har i lokalsamhället.
Kulturen på fritiden
Lokalt kulturliv ingår i en bra miljö för unga. Investering i kultur ger bra förut-sättningar för kreativ och positiv vardag för alla åldrar. Kulturen är en viktig del i folkhälsoarbetet.
ex böcker, film eller konst.
Oavsett var människor möter kultur upplever de en ökad livskvalitet. Kreativi-tet uppmuntras och inspiration ges utrymme.
11 och Tidssatta.
Mål: Inflytande, tillgänglighet, delaktighet och självständighet
Vad Mäts genom – bestäms av
respektive nämnd eller motsvarande
Verksamheterna använder medvetet kultur som metod för att uppnå mål på verksamhets- och/eller individ-nivå.
Verksamhetens fokus är flyttat från brukarperspektiv till brukarens per-spektiv.
Unga vuxna syns i kulturlivet.
Alla kommunala verksamheter har en verksamhetsspecifik ”verktygs-låda” för att kunna utveckla arbetet med kultur som metod för att nå en högre grad av måluppfyllelse. Verk-tygslådan ingår i den ordinarie me-todiken, utvecklas över tid och med-arbetarna använder den.
Kollegiala samtal om kultur som metod och verktyg förs över för-valtningsgränser.
Medborgarnas tillgång till läsning ökar.
Benchmarking om kultur som me-tod är ett mål i Vara kommuns in-ternationella arbete.
Stödstrukturer som bibliotek, kultur-institutioner och mötesplatser för kultur i vid mening finns där de be-hövs.
Varje nämnd eller motsvarande bestämmer under implementeringsfasen vilka mät- och utvärderingsmetoder man vill använda sig av för att kunna mäta gra-den av måluppfyllelse. Resultatet av målarbetet redovisas i bokslutsdokumentet och uppdaterar kommunens styrdokument genom bilagor.
Kultur/biblioteksplanen ska utvärderas hösten 2016 baserat på resultat från respektive nämnd från bokslutet för 2015.
Analysen av resultatet liksom av resultat från brukarundersökningar och enkä-ter ligger till grund för upprättande av ny kultur- och biblioteksplan som ska vara färdig våren 2017.
13 Bilaga 1
MEDIEURVALSPRINCIPER
Mål
Vara kommuns folkbibliotek har som mål att främja människors kunskapsbildning och kulturella delaktighet oavsett ålder, hälsotillstånd, ursprung, geografisk eller social hemvist.
Policy
Vara folkbibliotek arbetar inom de två områdena informationsförmedling och kultur. Biblioteken utgör värdeneutrala institutioner som garanterar yttrande- och åsiktsfrihet samtidigt med den enskildes rätt till personlig integritet och respekt för andras.
Biblioteken skall tillhandahålla medier och
handledning/rådgivning för informationsbehov och kulturella upplevelser. Samlingarna/informationsutbudet ska präglas av bredd och kvalitet. Urvalet skall grunda sig på kommunens struktur, biblioteksenheternas respektive inriktning och på brukarnas efterfrågan utan att frångå kvalitetsaspekten så som den kan uttryckas i termer av verkshöjd, språklig nivå och, för facklitteratur och handledning/rådgivning, saklighet och relevans.
Bibliotekens samlingar skall tillhandahålla ett komplement och alternativ till det kommersiella utbudet. Bibliotekens
handledning/rådgivning skall ta sin utgångspunkt i brukarens behov.
Biblioteket skall bevaka och främja nyheter i informations- och mediautbudet samt på informationsteknikområdet som
underlättar medborgarnas tillgång till och delaktighet i
information och kultur. Biblioteken tillhandahåller olika typer av resurser beroende på brukarens behov.
Biblioteken utgör ett offentligt rum där människors vilja att uttrycka sig, konstnärligt eller på annat vis, utgör grunden för samtal. Kombinationen med information som är fri för alla gör folkbiblioteken till en hörnsten i den demokratiska processen.