Plats och tid Kommunhuset, Vara kl. 09.00 – 12.00
Beslutande Carl-Uno Olsson (S), ordf.
Ros-Marie Persson (S) Bengt Karlsson (S) Jan Sahlström(S) Irene Karlsson (C) Per Gunnarsson (M)
Jhonatan Jansson (M)kl. 9.20-12.00 Alexander Larsson (M)
Tobias Fahlqvist (FP)
Övriga deltagande Anna-Lena Göthberg, rektor § 29 Ingela Näslund, utredare § 29
Maria Mjörnestrand, utvecklingsledare Gunlög Thorstensson, kultur-biblioteks Sannela Vestrin, kulturhandläggare § Sefik Ahmetbasic, kultur- o fritidskons.
Pernilla Engqvist-Widegren tillträdande Inger Gustafsson, sekreterare
§ 29
chef § 30-32 30-32
§ 31
bildningschef
Justerare Alexander Larsson
Justeringens plats och tid Bildningsförvaltningen 2013-04-22 kl. 16.30
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 29-40
Inger Gustafsson
Ordförande
Carl-Uno Olsson
Justerare
Alexander Larsson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ Vara kommun, Bildningsnämnden
Sammanträdesdatum 2013-04-16
Datum för anslagets upp-
sättande 2013-04-23
Datum för anslagets
nedtagande 2013-05-15
Förvaringsplats för proto-
kollet Bildningsförvaltningen
Underskrift
Innehållsförteckning
Information/uppföljning ... 2
Kultur- och biblioteksplan 2013-2017 ... 3
Regler för stöd till föreningslivet ... 5
Erbjudande att ta emot konstverk ... 7
Begäran om retroaktiv ersättning för verksamhetsutveckling ... 8
Ombyggnad av Torsgårdsskolan till förskola ... 9
Yttrande över ansökan om fristående gymnasieskola i Lidköpings kommun Thoren Innovation School AB ... 13
Yttrande över revisionsrapport - Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter ... 14
Yttrande över revisionsrapport - Vikarieanskaffning ... 16
Yttrande över revisionsrapport - Anställningar och avslut i lönesystemet ... 18
Redovisning av delegeringsbeslut ... 20
Anmälan ... 21
BIN § 29
Information/uppföljning
Uppföljning ungdomar upp till 20 år
Rektor Anna-Lena Göthberg informerar om hur arbetet med uppföljningen går till och förslag till ändringar i uppföljningsrutinerna.
Idag är ca 5 ungdomar i varje årgång i uppföljning.
Anmälan angående elevs rätt till särskilt stöd och utbildning vid Allé- skolan
Utredare Ingela Näslund redovisar ärendet.
Arbetsmiljö
Utredare Ingela Näslund redovisar rutiner för systematiska arbetsmiljöarbetet och hur uppföljning sker.
Rapportering till nämnden av skyddsronder görs i juni el. efter sommaren.
Projektredovisning
Utvecklingsledare Maria Mjörnestrand redovisar projektet Läsa Skriva Räkna, hur man arbetat i projektet och hur man går vidare efter att projektet är avslu- tat.
________
BIN § 30
AU § 40 Dnr 39/2012 880
Kultur- och biblioteksplan 2013-2017
Beslut
Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och biblioteks- plan för Vara kommun 2013-2017. Bilaga
________
Bakgrund
Bibliotekslagen slår fast att kommunerna ska ha en biblioteksplan.
Arbetet med den nya biblioteksplanen startade i en diskussion om vad som kännetecknar biblioteksverksamhet och hur en biblioteksresurs ser ut och kan användas.
Sedan den förra planen antogs har biblioteken utvecklats. Inte minst i Vara, där biblioteksorganisationen nu utgör stomme i kommunens kulturadministration.
Bibliotekens gränssnitt mot brukarna har kombinerats med t.ex. utveckling av kommunens roll gentemot föreningslivet. Biblioteken och föreningslivet möter en stor del av kommunens befolkning. I det sammanhanget har biblioteksre- surser på ett påtagligt sätt vidgats från att vara mestadels textbaserad media för utlåning till att bli en del av stödet till ett brett kulturutbud. I det läget blir en biblioteksplan också stomme till en kulturplan.
Beredning
Vara kommuns biblioteksplan 2013-2017 har tagits fram genom samverkan med socialförvaltning och bildningsförvaltning. Folkbibliotekets mediaurvals- principer har tillförts som styrdokument i utformningen av bibliotekens be- stånd. Samma principer gäller olika typer av resurser som biblioteken under planperioden kan komma att erbjuda.
Kultur- och biblioteksplanen ska vara ett levande dokument och användas i kommunens verksamheter som utgångspunkt för att utveckla kommunens kulturliv och kompetensnivå. Som stöd för den politiska ledningen ska varje
Bildningsnämnden behandling
Kultur-bibliotekschef Gunlög Thorstensson redovisar arbetet med framta- gande av kultur- biblioteksplan.
En sammanställning över reflektioner på kultur- och biblioteksplanen från Kulturrådet, elever på Lagmansgymnasiet, kommunala pensionärsrådet och kommunala rådet för funktionsnedsatta presenteras.
_________
BIN § 31
AU § 41 Dnr 46/2012 800
Regler för stöd till föreningslivet
Beslut
1. Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige anta förslag till regler för bildningsnämndens stöd till föreningslivet för verksamhet fr.o.m. 1 januari 2014. Bilaga
2. Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att en utredning görs om samordning av alla kommunala stöd till föreningslivet.
3. Uppdrar åt förvaltningen att utreda uthyrningen av kommunala lokaler ________
Beredning
Arbetet med en revidering av regler kring bildningsnämndens ekonomiska stöd till föreningslivet inom dess kompetensområde startade på hösten 2011. Under våren 2012 träffade förvaltning och politik föreningar vid ett antal olika till- fällen, bl a ett stormöte. Det har också funnits en informell grupp med företrä- dare från olika delar av föreningslivet som har bidragit med synpunkter och fungerat som bollplank under tiden fram till den första remissen. Sammanlagt genomfördes ca 10 träffar under vårterminen 2012 och under hösten tillkom ytterligare något.
I början av sommaren 2012 skickades den första remissen ut. Den koncentre- rades efter synpunkter från stormötet till grundprinciperna för ekonomiskt stöd. Remissvaren var generellt positiva till ett system där aktiviteter skulle vara basen för bidragsgivning.
Kring denna princip har förslaget i den andra remissen byggts upp. En ytterli- gare princip har varit att ta hänsyn till olikheter i föreningslivet genom ett sam- lat och enklast möjliga regelverk och utan pekpinnar i hur föreningen vill an- vända medlen.
ler. Sifferunderlaget hämtades från 2011 års redovisningar, med något undan- tag.
I förslaget har medel omfördelats framför allt från driftsbidragen till anlägg- ningar och det sk grundbidraget, som helt försvunnit, till i huvudsak upprust- ningsbidrag, arrangemang samt projekt- och utvecklingsarbete. En andra för- ändring är att utgå från samma grund för lokalt aktivitetsstöd som staten delvis tillämpar, nämligen per deltagartillfälle i stället för per aktivitet. Det har varit en målsättning att inte belasta föreningslivet med fler redovisningssystem än nöd- vändigt.
I förslaget finns också ett antal föreningar listade som parter i redan ingångna eller tänkta framtida avtal. Tanken med sådana avtal är att bildningsnämnden ska finna att den motprestation som föreningen gör är av så speciellt värde för kommunen att avtalet är det bästa sättet att hantera ett stöd på. Merparten av föreningarna i listan har redan ingångna avtal med kommunen medan andra förut har inrymts med viss särbehandling i det gamla regelsystemet.
Remissen skickades ut till 173 föreningar före jul 2012.
15 separata svar har kommit in. 25 föreningar och en privatperson har under- tecknat de 15 svaren. Några av de 15 svaren är helt eller delvis identiska vilket tyder på att de föreningarna i ganska hög grad har haft ett samröre och är över- ens.
Kontakter med föreningar i olika sammanhang (mest metodiskt genomgånget vid Kulturrådsmöte hösten 2010) har gett en ganska entydig bild av förenings- livets största farhågor. De är koncentrerade kring generationsskiften och med- lemsrekrytering.
En sammanställning av remissvaren med en analys presenteras.
________
Bildningsnämndens behandling
Yrkande
Carl-Uno Olsson yrkar att de nya reglerna ska gälla för föreningarnas verksam- het 2014 innebärande att för 2013 års verksamhet gäller nuvarande regelsystem samt att förvaltningen får i uppdrag att utreda uthyrningen av kommunala loka- ler.
Propositioner
Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och tilläggsyrkan- dena och finner att de bifalls.
________
BIN § 32 AU § 42
Erbjudande att ta emot konstverk
Beslut
Bildningsnämnden tackar för erbjudandet men har ingen möjlighet att ta emot konstverket.
_________
Bakgrund
Konstnären Asta Stulgaityte-Zigmantiene, Skarstad har erbjudit Vara kommun ett konstverk. Det är en frihandsmålning på spånskiva. Den består av två spån- skivor som är 1 x 2,5 m och hela målningen blir då 2 x 2,5. Den saknar upp- hängningsanordning och behöver skruvas direkt på vägg.
Beredning
Ärendet har beretts av Konstkommittén som efterhört intresse hos kommu- nens enheter att ta emot konstverket. Konstkommittén föreslår att kommunen tackar för erbjudandet men avböjer att ta emot gåvan. Det saknas lämplig pla- cering för konstverket och det saknas även plats att hysa det i väntan på en framtida placering.
________
BIN § 33
AU § 44 Dnr 29/2013 710
Begäran om retroaktiv ersättning för verk- samhetsutveckling
Beslut
Bildningsnämnden avslår begäran om retroaktiv ersättning.
_______
Bakgrund
Vara kyrkliga samfällighet, Önums Friskola, Föreningen Solgårdens Förskola och Fritidshem i Edsvära ek. förening och Jungs friskola har i skrivelse begärt att retroaktiv ersättning för år 2010-2012 för av kommunen avsatta medel för verksamhetsutveckling.
Beredning
Arbetsutskottet konstaterar att medel för verksamhetsutvecklingen inte ingått i bildningsnämndens budget och har därför inte räknats med i bidragsbeloppet till friförskolorna. Detta uppmärksammades för 2013 och har då tagits med i bidragsbeloppet. Då medel inte finns i nämndens budget skulle en utbetalning av bidraget påverka personaltätheten i nämndens verksamheter.
_______
BIN § 34
AU § 45 Dnr 54/2011 610
Ombyggnad av Torsgårdsskolan till förskola
Beslut
1. Bildningsnämnden tar ett inriktningsbeslut att Torsgårdsskolans lokaler ska omställas till förskoleverksamhet.
2. Bildningsnämnden hemställer att kommunstyrelsen beslutar omdispo- nera investeringsmedel för omställning av Torsgårdsskolan.
3. Bildningsnämnden upphäver beslutet i § 103/2011 punkt 3 angående användning av Ritaregården.
_________
Bakgrund
Under senare tid har det varit stor efterfrågan på barnomsorgsplatser i central- orten, vilket inneburit att alla föräldrar inte kunnat få plats i Vara utan i stället erbjudits plats på ytterförskolorna. Ett beslut togs den 11 augusti 2011 § 103 att Ritaregårdens lokaler skulle användas som förskola och/eller särskola. Rita- regården skulle dock enbart rymma två avdelningar och med den efterfrågan som är bedöms detta inte räcka till. Torsgårdsskolans lokaler har plats för fem avdelningar vilket bättre motsvarar barnomsorgsbehovet i centrala Vara. Detta under förutsättning att lokalerna inte kommer att behöva tas i anspråk för grundskolan.
Beredning
Ärendet har beretts av utredare på bildningsförvaltningen med syfte att utreda om prognostiserat antal elever kommer att rymmas inom befintliga skollokaler på Parkskolan, Västra skolan och Alléskolan under den närmaste tioårspe- rioden.
Elevantal – historik och prognos
* Enheten delades läsåret 2004/05.
** År 6 går på Parkskolan, Västra skolan och Önums skola fr.o.m. läsåret 09/10
Fram till och med läsåret 2003/04 var Park/Allé en enhet med förskoleklass och grundskola åk 1-9. Från och med läsåret 2004/05 delades enheten och Parkskolan fick förskoleklass och grundskola åk 1-5 och Alléskolan åk 6-9.
Västra skolan hade under denna period förskoleklass och grundskola åk 1-5.
Från och med läsåret 2009/10 har Parkskolan och Västra skolan förskoleklass och åk 1-6 och Alléskolan åk 7-9.
Tabell 2. Elevprognos centrala Vara läsåren 2012/13 till 2021/22
Läsår 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Park/
Västra 288 299 301 298 296 302 322 341* 350* 359*
Allé-
skolan 317 310 329 330 353 359 349 349 321 312 Totalt 605 609 630 628 649 661 671 690 671 671
* Fram till och med läsåret 2018/19 bygger prognosen på faktiskt antal födda i Varas upptagningsområde. Från och med läsåret 2019/20 bygger prognosen dels på faktiskt antal födda och för de yngre årskullarna på att antal födda barn i Vara ökar i samma hastighet som i SCB:s prognos för landet (sammanlagt ca 11 % under perioden 2012- 2021).
Park/Västra kommer från och med läsåret 2013/14 vara en enhet med försko- leklass och grundskola åk 1-6. Alléskolan har åk 7-9.
Förvaltningens ståndpunkt
Alléskolan hade i början av 2000-talet stora elevkullar och inhyste då även års- kurs 6. Skolan har sedan dess omorganiserats och är numera en 7-9-skola. Lä- rarna har flyttat ut sina arbetsplatser till elevernas hemvister vilket har gett gott resultat avseende det trygghetsskapande arbetet. Alléskolan har idag knappt 320 elever och under den kommande tioårsperioden ser elevantalet ut att öka till som mest ca 360 elever, vilket är ca 220 elever färre än när skolan var som störst läsåret 2004/05.
Parkskolan och Västra skolan har som mest haft ca 160 elever på respektive skola. Prognosen visar att man kan förvänta sig att elevantalet i förskoleklass samt grundskolans årkurs 1-6 läsåret 2021/22 kan vara uppemot 360 elever i Park/Västras upptagningsområde, vilket är ca 40 elever fler än vad de båda skolorna tillsammans haft som mest tidigare.
Det är mycket tveksamt att de båda skolorna klarar av denna elevökning utan att t.ex. årskurs 6 flyttar till Alléskolan (se tabell 3). Om prognosen stämmer så kan det på sikt (efter läsåret 2021/22) bli ytterligare elevökning i området vilket innebär att det även utan årskurs 6 kan bli trångt på Park/Västra.
Tabell 3. Elevprognos åk 6 till Alléskolan fr.o.m. läsåren 2018/19
Läsår 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Park/
Västra 288 299 301 298 296 302 287 295 303 314 Allé-
skolan 317 310 329 330 353 359 384 395 368 357 Totalt 605 609 630 628 649 661 671 690 671 671
Om åk 6 flyttar till Alléskolan så skulle elevantalet på Allé vara närmare 400 elever läsåret 2019/20, vilket är ca 180 elever färre än när skolan hade som flest elever.
Ser man däremot på Befolkningsprognos 2012-2031 för Vara kommun så visar den på ett jämnare antal elever, kanske snarare en minskning, och då kommer troligtvis åk 6 inte behöva flytta till Alléskolan.
Sammanfattningsvis kan sägas att utifrån aktuell prognos så förväntas det totala elevantalet som mest bli knappt 700 elever, vilket är ca 150 elever färre än i början på 2000-talet. Rimligtvis borde dessa elever, liksom vid förra tillfället, rymmas inom aktuella lokaler. Förutsättningen är att lokalerna kan utnyttjas på ett flexibelt sätt inom de olika skolorna.
________
Tidigare behandling
Arbetsutskottet har tidigare behandlat ärendet och föreslagit
1. Bildningsnämnden tar ett inriktningsbeslut att Torsgårdsskolans lo- kaler ska omställas till förskoleverksamhet.
2. Bildningsnämnden hemställer att kommunstyrelsen beslutar omdisponera investeringsmedel för omställning av Torsgårdssko- lan.
3. Bildningsnämnden upphäver beslutet i § 103/2011 punkt 3 angå- ende användning av Ritaregården.
Vid behandlingen beslutades också att ekonomiskt underlag tas fram inför nämndens beslut med jämförels mellan att bygga om Torsgårsskolan eller
Idag bedrivs en förskoleavdelning i provisoriska lokaler på Torsgårdskolan.
Det finns behov av att skapa 2 förskoleavdelningar omgående i tätorten Vara.
En tredje avdelning behöver skapas om något år troligtvis.
En översiktig studie om Torsgårdsskolans lokaler är lämpliga att bygga om för detta behov har utförts. Studien visar att det skulle vara möjligt att få plats med 4-5 förskoleavdelningar. Mottagningskök med möjlighet att servera buffémat finns. En bra utvändig lekmiljö kan skapas tillsammans med bra och säker av- lämnings- och hämtningsplatser för barnen.
Kostnaden har bedömts till 6,0 miljoner för de två första avdelningarna och ytterligare 2,85 miljoner för den tredje avdelningen. I det senare alternativet är köket uppgraderat som tillagningskök och utvändig lekmiljö förstärks.
De två första avdelningarna kan byggas samtidigt som NA-programmet finns kvar i sina respektive lokaler under 2 år. Då den tredje avdelningen byggs in- kräktar detta på dessa lokaler.
Efter utbyggnaden till 3 avdelningar finns ytterligare 500 m2 att användas för annat ändamål eller 2 avdelningar till.
Som alternativ till Torsgårdsskolan skulle nuvarande Ritaregården användas till 2 avdelningar och i senare tidpunkt byggas till med 250 m2 .
Tillagningskök kan inte skapas i Ritaregården och buffémat bedöms som svårt.
Avlämning/hämtning måste byggas utmed gatan.
En genomgång med verksamhetsansvarig för att återställa Ritaregården till ursprungligt skick så att 1,5 – 2,0 avdelningar förskoleverksamhet kan bedrivas på ett bra sätt har utförts.
Byggnaden är ca 20 år och har under en längre tid använts som gymnasie- särskola. Ett fåtal elever finns på enheten idag De sanitära anläggningarna är ombyggda för att passa nuvarande verksamhet. Den yttre lekmiljön är bortta- gen och ersatt med en miljö mer lämpas för äldre elever.
Huset är slitet invändigt och behöver en rejäl ansiktslyftning i form av ommål- ning. Mattor i entrédelen behöver bytas för att byggnaden ska upplevas fräsch och ge ett gott intryck.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har uppskattat kostnaderna för att återställa fastigheten inklusive yttre lekmiljö, kompletterande staket och grindar till 3 miljoner kronor. I denna kostnad anläggs också avlämning/påstigningsplatser för barn utmed Johan Brinks gata.
Den tredje avdelningen har bedömts kosta ytterligare 6 miljoner. Då har vi fortfarande inte möjlighet att tillaga måltider på platsen. All mat måste fortfa- rande transporteras hit. Invändig kommunikation mellan nybyggnaden och den äldre delen kan bli svår att anordna.
________
BIN § 35
AU § 46 Dnr 25/2013 612
Yttrande över ansökan om fristående gymna- sieskola i Lidköpings kommun Thoren Inno- vation School AB
Beslut
Bildningsnämnden avstår från att avge yttrande.
________
Bakgrund
Skolinspektionen har till Vara kommun för yttrande, såsom närliggande kom- mun, remitterat ansökan från Thoren Innovation School AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Lidköpings kommun fr.o.m.
läsåret 2014/15.
Thoren Innovation School AB planerar en utökning av befintlig verksamhet med estetiska programmet, estetik och media, naturvetenskapsprogrammet, naturvetenskap och naturvetenskapsprogrammet, naturvetenskap och samhälle.
Utbildningen ska följa de nationella styrdokumenten. Ingen speciell alternativ pedagogik eller metodik presenteras.
Beredning
Skaraborg är rikt på gymnasiala utbildningar, dels många kommunala gymna- sieskolor, dels ett antal fristående gymnasieskolor belägna framförallt i Lidkö- ping och Skövde.
Antal elever i gymnasieåldern minskar drastiskt under de kommande åren och i närområdet finns idag en överetablering av gymnasieutbildningar. Då antalet elever sjunker kraftigt kommer kommunerna att stå inför svåra omstrukture- ringar av utbildningssidan.
________
BIN § 36
AU § 47 Dnr 19/2013 710
Yttrande över revisionsrapport - Debiterings- rutiner för barnomsorgsavgifter
Beslut
Bildningsnämnden lämnar följande yttrande:
Bildningsförvaltningen har påbörjat ett arbete med förberedelser för att kunna göra kontroll mot Skatteverket.
För att kunna säkerställa ett helhetsperspektiv på kunden bör all kravhantering ske centralt på ekonomienheten oavsett fakturatyper.
Att anstånd och avbetalningsplaner skriftligen ska godkännas av överordnad chef och att dessutom få anstånd och avbetalningsplaner påskriva av kund krä- ver stor administration som inte står i proportion till vad som vinns. Det finns en inbyggd kontroll i förfarandet med avbetalningsplaner.
_______
Bakgrund
Kommunens revisorer har, med biträde av PwC, gjort en uppföljande gransk- ning av debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter. Revisionsrapporten har överlämnats till kommunstyrelsen och bildningsnämnden för yttrande.
Sammanfattande bedömning och förslag
Granskningen är en uppföljande granskning av den revisionsrapport som pre- senterades i januari 2010, ”fakturering av barnomsorgsavgifter”. Då bedömdes att rutinerna för faktureringen i huvudsak fungerade tillfredställande men att vissa moment borde förbättras och förtydligas.
Revisorernas bedömningar är:
• Rutiner för fastställande av avgift och debitering av avgift som säker- ställer en tillräcklig intern kontroll fungerar i huvudsak tillfredsstäl- lande.
• Kommunen har beaktat de rekommendationer som lämnades i revis- ionsrapporten 2010.
• Som påtalades i förra granskningen finns det risker och sårbarhet med att en och samma person sköter hela kedjan i faktureringsrutinen.
• Anser att det finns risker med att faktura- och kravhanteringen flyttats till respektive förvaltning, framförallt gällande kravhanteringen. Risk finns att en kund med fakturor för flera av kommunens tjänster hante- ras på olika sätt beroende på vilken förvaltning som utför tjänsten. Vi- dare försvinner helhetsperspektivet över en persons eventuella skulder till kommunen.
Revisorernas rekommendationer är:
• För att säkerställa rätt inlämnade inkomstuppgifter rekommenderas styrkande med underlag och/eller kontroll mot skatteverkets kontroll- uppgifter.
• För att ytterligare stärka den interna kontrollen kan till exempel, rutin- mässig kontroll av antal inskrivna barn i förhållande till antal utgående fakturor göras och särskild kontroll av inlämnade inkomstuppgifter för de som inte när upp till maxtaxan.
• Gällande riktlinjer för finansförvaltning, beslutad av kommundirektö- ren 2008-06-25, bör uppdateras enligt den nya ordningen där kravhan- teringen sköts av respektive förvaltning.
• Om fakturering, kravhantering och inkasso skall skötas ute på de olika förvaltningarna så som nu sker behöver riktlinjer fastställas för att sä- kerställa en likartad hantering oavsett förvaltning. Exempelvis under vilka förhållanden kan ett anstånd med betalningen godkännas och med hur lång tid. Kommunen bör också finna ett arbetssätt som säker- ställer ett helhetsperspektiv på kunden oavsett debiterande förvaltning.
• Vidare anses att anstånd skriftligen bör godkännas av överordnad chef för att undanröja eventuella jävsrisker för assistenterna. Det samma gäl- ler avbetalningsplaner som bör vara skriftliga och undertecknas av såväl kund som kommun då det är ett avtal/förbindelse som båda parterna kommit överens om. Detta även för att undanröja eventuella jävsrisker.
_________
BIN § 37
AU § 48 Dnr 20/2013 020
Yttrande över revisionsrapport - Vikariean- skaffning
Beslut
Bildningsnämnden noterar de åtgärder HR-chefen redovisat och överlämnar dessa som ett yttrande till revisorerna.
_______
Bakgrund
Kommunens revisorer har, med biträde av PwC, gjort en granskning av vikari- eanskaffningen. Revisionsrapporten har överlämnats till kommunstyrelsen och bildningsnämnden och socialnämnden för yttrande.
Sammanfattande bedömning och förslag
Granskningen hade att besvara följande revisionsfråga:
Bedrivs en uppföljning av ett arbete med den interna kontrollen kring hur vika- rier arbetar inom bildningsnämnden och socialnämnden?
Bedömningen är att det i stort sker en uppföljning och ett arbete med intern kontroll avseende de vikarier som arbetar inom bildningsnämnden och social- nämndens verksamhetsområde.
Följande föreslås för att ytterligare stärka den interna kontrollen:
• Rekommenderar att det arbetas fram rutiner för vakansförmedlingens interna arbete. Rekommenderar även att en kommungemensam rutin arbetas fram för behov av vikarier när vakansförmedlingen är stängd.
• Det framkom i intervjuerna att vakansförmedlingen inte har anpassats efter utökningen av verksamheter. Det bär därmed övervägas om det behövs fler vakansförmedlare för att hinna med och intervjua alla nya vikarier.
• Uppföljningen av lösta luckor bör utvidgas till att jämföras med det to- tala antalet luckor som inkommer till vakansförmedlingen för att en- klare planera behovet av nya vikarier.
• Rutinen för uppföljning av vikarier bör utvidgas till att gälla även vika- rier inom bildningsförvaltningen.
Beredning
HR-chef Berit Hallersbo har berett ärendet. En ny organisation för perso- nalavdelningen har trätt i kraft från årsskiftet 2012/2013, då avdelningen delats upp i en HR-stab samt en personalförsörjningsenhet. Syftet med den nya orga-
nisationen är att fokusera på kommunens framtida personalförsörjning och bemanning, och den nya chefen har ett tydligt uppdrag att utarbeta rutiner för rekrytering och introduktion, samt för vakansförmedlingens arbete och di- mensionera avdelningen därefter. Av detta kommer som en naturlig följd även särskilda rutiner för uppföljning för samtliga verksamheter.
________
BIN § 38
AU § 49 Dnr 18/2013 023
Yttrande över revisionsrapport - Anställning- ar och avslut i lönesystemet
Beslut
Bildningsnämnden lämnar följande yttrande:
Nya system för uppföljning och betyg är under införande och i samband med detta ses rutinerna för kontroller av behörigheter över.
Tillgång till mappen Samverkan i MSKD-plattformen regleras automatiskt med anställningsförhållandet. I samband med införandet av MSKD gjordes en över- syn över vilka behörigheter som skulle finnas till gemensamma kataloger.
_______
Bakgrund
Kommunens revisorer har, med biträde av PwC, gjort en översiktlig gransk- ning av rutiner och kontroller i samband med anställningar och avslut i lönesy- stemet. Revisionsrapporten har överlämnats till kommunstyrelsen och nämn- derna för yttrande.
Sammanfattande bedömning och förslag
Granskningen hade att besvara följande revisionsfråga:
Har kommunstyrelsen tillräcklig intern kontroll avseende registreringar av an- ställningar och avslut i personal- och lönesystemet, samt att socialnämnden och bildningsnämnden har tillräcklig intern kontroll över tilldelningar av behörig- heter till dokumentationssystem?
I granskningen lyfts följande rekommendationer fram:
• Uppdatering av när löneavdelningen registrerar anställningar i HR plus samt BeSched bör göras i processkartan för rekrytering-anställning.
• För att ytterligare säkerställa att anställningen registreras på ett korrekt sätt bör anställningsbeslut skrivas ut från HR plus och därefter skrivas på av chef och anställd.
• För att säkerställa att rätt befattning används vid anställningar rekom- menderas vi att en lathund eller mall för vilka befattningar som skall användas samt när de skall användas, arbetas fram.
• Inom individ- och familjeomsorg rekommenderar vi att en blankett för förändringar av behörigheter i Procapita arbetas fram.
• Det bör övervägas ifall liknande kontrollmoment som finns inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och funktionsnedsättning, avseende kontroller av behörigheter i Procapita, bör tillämpas även inom individ-
och familjeomsorgen, Även bildningsförvaltningen bör överväga ifall kontroller av behörigheter skall utvecklas.
• Vi rekommenderar att gemensamma rutiner och riktlinjer arbetas fram för dokumentationen som görs i bildningsförvaltningens katalog, sam- verkan.
________
BIN § 39
Redovisning av delegeringsbeslut
Beslut
Bildningsnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbeslut.
_________
Bakgrund
Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde:
Beslut Delegat
Au 2013-04-02 § 50, 51, 53 Arbetsutskottet
DB 36 t.f. Bildningschef
DB 37 Kultur- och bibliotekschef
_________
BIN § 40
Anmälan
Meddelas och läggs till handlingarna:
Au § 43 Budget 2014
Au § 52 Samverkansavtal om komvux Au § 54 Anmälan
_________
Antagen/godkänd/fastställd av nämnd/datum/§
Hela människan, hela livet
Kultur- och biblioteks- plan
Vara kommun 2013-2017
Förslag till kommunfullmäk-
tige
Kultur- och biblioteksplan Vara kommun 2013-2017 ... 2 Hela människan hela livet ... 3
Kultur- och biblioteksplan för Vara kommun ... 3 Vision ... 3 Utgångspunkter ... 3 Kulturpolitiska mål ... 3 Lagar och förordningar ... 4 Omvärldsbevakning ... 4 Forskning... 4 Medborgarperspektiv ... 6 Nuläge – ett urval iakttagelser ... 6 Nyläge – målsättningar vid planperiodens slut ... 8 Kultur- och biblioteksplanens liv ... 12
1
tets tid. Det var både trons och vantrons epok. Det var ljusets årstid och mörkrets årstid, hoppets vår och förtvivlans vinter. Allt låg framför oss, och intet låg framför oss.” (Charles Dickens: Två städer.
1859)
”Skolan ska inte utbilda för framtiden – skolan ska vara framtiden.” (Troed Troedson. 2012)
”Kulturen är demokratins immunförsvar.” (Stina
Oscarsson. 2013)
Kultur- och biblioteksplan Vara kommun 2013-2017
Bibliotekslagen (1996:1596) slår fast att kommunerna ska ha en biblioteksplan.
Riksdagens mening är att man med samsyn på vad biblioteksresurser ska an- vändas till får samordning av resurser och hög resurseffektivitet.
Biblioteken ska tillhandahålla det brukarna behöver inom ramen för det eko- nomiska utrymmet och med god kvalitet.
Arbetet med den nya biblioteksplanen startade i en diskussion om vad som kännetecknar biblioteksverksamhet och hur en biblioteksresurs ser ut och kan användas.
Sedan den förra planen antogs har biblioteken utvecklats. Inte minst i Vara, där biblioteksorganisationen nu utgör stommen i kommunens kulturadministrat- ion. Bibliotekens gränssnitt mot brukarna har kombinerats med t ex utveckling av kommunens roll gentemot föreningslivet. Biblioteken och föreningslivet möter en stor del av kommunens befolkning.
I det sammanhanget har biblioteksresurser på ett påtagligt sätt vidgats från att vara mestadels textbaserade media för utlåning till att bli en del av stödet till ett brett kulturutbud.
I det läget blir en biblioteksplan också stomme till en kulturplan. I arbetets inledningsfas bytte därför planen beteckning från biblioteksplan till kultur- och biblioteksplan.
Vara kommuns biblioteksplan 2013-2017 har tagits fram genom samverkan med socialförvaltning och bildningsförvaltning. Folkbibliotekets mediaurvals- principer har tillförts som styrdokument i utformningen av bibliotekens be- stånd. Samma principer gäller olika typer av resurser som biblioteken under planperioden kan komma att erbjuda.
Kultur- och biblioteksplanen ska vara ett levande dokument och användas i kommunens verksamheter som utgångspunkt för att utveckla kommunens kulturliv och kompetensnivå. Som stöd för den politiska ledningen ska varje nämnd och utskott ange på vilket sätt verksamheternas utveckling i planens riktning ska mätas och utvärderas.
För att följa utvecklingen på strategiska områden ska kultur- och bibliotekspla- nen upprättas under varje mandatperiod. Beslutad plan sträcker sig in över nästa mandatperiod för att säkerställa kontinuitet och samsyn.
3 Kultur- och biblioteksplan för Vara kommun
Vision
Vara är en god livsmiljö som uppmuntrar entreprenöriellt tänkande.
Med glädje och kreativitet arbetar kommunens alla verksamheter för att stärka medborgarnas inflytande, delaktighet, tillgänglighet och självständighet. Kul- turen både utmanar och stärker invanda mönster. Kultur som metod används medvetet och konsekvent för att uppnå fastställda mål, som en del i det livs- långa lärandet.
Glädje, vidgade gränser, ungdomar, tillgänglighet, delaktighet (icke förenings- anslutna, demokratifokus), teknik. (Styrgruppens ledbegrepp)
Utgångspunkter Kulturpolitiska mål
Kultur är ett särskilt politikområde och kulturpolitiska mål finns på nationell och regional nivå. En kulturplan är under arbete på delregional nivå (kom- munalförbund Skaraborg).
Nationella kulturpolitiska mål från 2009
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrande- friheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Regionala kulturpolitiskt strategiska områden 2013-2015
• Vidga deltagandet
• Utveckla kapaciteter
• Gynna nyskapande
• Nyttja tekniken
• Öka internationaliseringen
Delregionala värdeord (kulturplan under arbete)
• Tillgängligt
• Utvecklande
• Gränslöst
• Genuint
Kommunala strategiska mål 2011
• 16 000 invånare år 2015
Kommunens kulturpolitiska mål (sektorsprogrammet för kultur)
• Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvalitén.
Lagar och förordningar
Kommunal verksamhet styrs och stärks av lagar, förordningar och styrdoku- ment. Kultur- och biblioteksplanen utgår ifrån följande:
Bibliotekslagen
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Plan- och bygglagen (PBL)
Skollagen
Socialtjänstlagen (SoL)
Styrdokument, författningar och förordningar.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. – 2006. - Ratificerad 2009. Artikel 30
FN:s konvention om barnets rättigheter. -1989. – Ratificerad 1990. Artikel 13- 15, 23 och 31
Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. - 2011–
2016. Punkt 13: Kultur, tv, tidningar och idrott. Lättläst version.
Ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning. - Kultur- rådets mål och handlingsplan 2011–2016.
UNESCOs folkbiblioteksmanifest. – 1994.
UNESCOs skolbiblioteksmanifest. - 1999
Omvärldsbevakning
Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete, inte bara i Vara kommun, kring kul- tur som metod och inspiration. Det är viktigt att hämta hem kunskaper från både nationella och internationella kontakter.
Forskning
Kulturens roll i samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt
Moderna forskningsresultat1 visar att det finns ett starkt samband mellan i vil- ken grad ett lands medborgare är kulturellt aktiva och motsvarande index för
5 Samhällsutvecklingen påverkas i hög grad av den lokala graden av kulturell aktivitet och förekomsten av ”kreativa kraftfält” där de äldre strukturerna ut- manas i betydelse för lokal, kreativ utveckling.
Kreativa och kulturella näringar växer i ekonomisk och social betydelse. Nä- ringen omfattar ofta många små och medelstora företag. Den kreativa och kul- turella näringen är beroende av ett omgivande samhällsklimat som främjar framväxten av det genuina originalet. Med bra grogrund för ursprungsidéer att utvecklas i förbättras möjligheterna för en positiv ekonomisk utveckling.
Annan forskning visar att biblioteken är nyckelinstitutioner i flera av dessa om- råden genom att vara den mest välbesökta kulturinstitutionen i samhället, en socialt jämlik mötesplats i lokalsamhället och genom rollen i det livslånga lä- randet.
Enligt framtidsanalytikern Troed Troedson har skolan några begrepp att för- hålla sig till för att anpassa sin verksamhet och undervisning för att barn/elever ska kunna nå sin fulla potential:
komplexitet, rörlighet, värderingar, entreprenörskap
Om dagens skola okritiskt bevarar undervisningstraditionen kommer vuxna i framtiden att vara sämre rustade med verktyg för att hantera det mångfacette- rade, globala samhället, då traditionen bjuder motsatta begrepp: specialisering, plats, objektivitet, objekt
specialisering - komplexitet
plats - rörlighet/mobilitet
objektivitet - värderingar
objekt - entreprenörskap
Av hävd är människor vana att specialisera sig, medan framtiden kräver kom- plexitet där gränser löses upp mellan t ex olika roller.
Framtiden kommer att präglas av stor mobilitet där vi alla är världsmedborgare.
För att underlätta rörlighet krävs smartphones, läsplattor och andra IT-verktyg och i skolan möjlighet att använda dem fullt ut för lärande och kommunikat- ion.
Värderingar är på väg att bli viktigare än objektiva fakta. Elever måste tränas i att ha egna värderingar och uppfattningar och ta ansvar för vad de tycker.
”Uppslagssanningen” finns eller behövs inte på samma sätt längre.
Entreprenörskap är svaret på vad varje enskild elev anser sig behöva och vilja.
De är inte längre objekt och måste kunna ta ansvar för vad de gör och varför de gör det.
Troed Troedssons tankar går att generalisera och föra över till andra områden än skolan.
Kultur som metod ger effektivare inlärning
skap och lärande, identitetsskapande i en global värld och möjligheterna att göra sin röst hörd i ett demokratiskt samhälle.
Socioekonomi
Ett socioekonomiskt synsätt3 visar tydligt att alla tidiga insatser för att stärka individen i ett helhetsperspektiv, är god mänsklig och samhällsekonomisk inve- stering. Det är också god ekonomisk hushållning att stötta människor att hålla fast i positiva livsstrategier genom hela livet. Tillgång till kultur och kulturella uttryck är grundbultar för upplevelsen av ett gott och meningsfullt liv, oavsett faktorer som t ex ålder, ursprung, eller funktionsnivå. Det ger också verktyg för inflytande, delaktighet, tillgänglighet och självständighet.
Kulturinstitutioner och kulturföreningar är av stor vikt för känslan av sam- manhang och delaktighet. Den vuxna befolkningen utgör modell för uppväx- ande generationer – att revoltera mot eller att ärva förhållningssätt från.
Medborgarperspektiv
Vara kommun genomför brukarundersökningar och medborgarenkäter enligt en fastlagd plan. Brukarundersökningar visar t ex att eleverna i Vara kommun efterfrågar mer kultur trots att de ges scenkonst i större omfattning än vad som erbjuds elever i många andra kommuner. Det kan tolkas som behov av alterna- tiva metoder i lärandeprocesser.
Socialförvaltningens resultat identifierar upplevelsen av delaktighet och soci- ala/kulturella aktiviteter som utvecklingsområden.
Folkbildning, inklusive bibliotekens verksamhet, vänder sig till människor i oformella och informella lärprocesser som nästan alltid börjat i personligt in- tresse eller lust att förkovra sig. Det livslånga lärandet kräver inga förkunskap- er; det börjar i den stund en person hamnar i sammanhang som utmanar för- mågor och kunskaper man har. Alla nivåer, åldrar och sätt att lära finns före- trädda. En förutsättning är att impulser att lära möts av fria och tillgängliga resurser som främjar medskapande och viljan till lärande.
Nuläge – ett urval iakttagelser Kulturen i lokalsamhället
En genomtänkt fysisk miljö kan utgöra ett positivt stöd för kulturellt engage- mang och lärande. Bibliotek, fritidsgårdar, bygdegårdar, biosalonger och kon-
7 tekens roll som stöd ganska väl känd.
Folkbiblioteken är kommunens största kulturinstitution, med både fysiska och virtuella besökare, och är på samma gång ett stöd för lärprocesser och för- medlare av kulturella upplevelser - del av det livslånga lärandet. Folkbiblioteken finns fysiskt i Vara, Kvänum, Vedum och Levene och virtuellt på Internet. I Helås finns en föreningsdriven bokstation.
Utövande kulturarbetare och kulturell och kreativ näringsverksamhet i kom- munen använder i liten omfattning biblioteken som källa för information och inspiration. Undantagen är utställningsverksamheten, som är utnyttjad 100 % av den tillgängliga tiden i ett utställarperspektiv.
Vara Konserthus spelar en stor roll när det gäller tillgänglighet till scenkonst och musik.
Kulturlivet, inklusive biblioteken, behöver utveckla sitt förhållningssätt och anpassa sina verksamheter för att fånga upp grupper som man i dagsläget inte når, t ex ungdomar/unga vuxna.
Kulturlivet kan utveckla sin verksamhet i förhållande till begrepp som jäm- ställdhet, integration och entreprenörskap.
Det finns många föreningar och organisationer med kulturella förtecken i kommunen. Bibliotekens och folkbildningens resurser som kunskapsbas och inspiration kan användas i större utsträckning i föreningarnas verksamhetsut- veckling än vad som sker.
Mångfald är till glädje för alla och kan utvecklas än mer till en gemensam re- surs.
Kulturen i kommunens verksamheter
Vara kommuns verksamheter arbetar med kulturella uttryck, men medveten- heten om vilka och varför behöver utvecklas till ett avstamp för metodutveckl- ing i medborgarens perspektiv.
Bildningsförvaltningen arbetar strategiskt med kultur som metod genom foru- met Kulturpedagogen.
Skolbiblioteken kan i större utsträckning ses som en viktig och kreativ läran- demiljö.
Evidensbaserad praktik (EBP) som förhållningssätt säkerställer uppföljning och vidareförädling av goda och verksamma idéer och metoder. EBP används idag för kvalitetssäkring av metodutveckling i vardagen inom utbildning, kul- turadministration och omsorger. Ett målmedvetet och forskningsbaserat ut- vecklingsarbete med fokus på kultur ger alternativa metoder som bättre tillva- ratar medborgarnas förmågor och intressen.
utveckla medvetenheten om kulturella uttryck som metod eller som gemensam yta för att sprida egna tankar vidare.
Metodutvecklingsprocesserna inom utbildning, omsorgerna och samhällsplane- ring är inte kända mellan förvaltningarna. Bibliotekens möjligheter som nod i utvecklingsarbetet bör stärkas.
Samhällsplaneringen tar tillvara kulturella aspekter; från estetik till sociala hän- syn. De metoder som används i processer för medborgarinflytande kan gene- rellt utvecklas med hjälp av olika kulturella uttryck och genom metodutveckling baserad på kultur.
Kulturen under fritiden
Familjen är barnens viktigaste omgivning långt upp i åldrarna. För att familjen ska kunna vara ett gott stöd för barnen krävs att alla i familjen har ett rikt kul- turliv.
Föreningslivet bjuder ofta in hela familjen att delta i det gemensamma intresset, även när inte specifika aktiviteter erbjuds.
Många engageras i föreningsdriven verksamhet från ganska tidig ålder. Somliga stannar länge i sådan verksamhet, andra lämnar efter en kortare tid. De barn och unga som inte attraheras av föreningslivets utbud kan finnas på någon av kommunens fritidsgårdar. Andra akti-
viteter är sällan märkbara i det offent- liga rummet.
Familjeaktiviteter erbjuds exempelvis i föreningslivets, kommunens och Vara Konserthus regi.
Medborgarnas kulturvanor är inte kart- lagda.
Det finns brister i tillgänglighet (fysisk och virtuell) och anpassad verksamhet, förhållningssätt och bemötande i utbu- det av kulturella aktiviteter.
Tillgäng- lighet
9 Aktiviteter och innehåll utgår från medborgarens perspektiv; människor är delaktiga genom att vara både producenter och konsumenter. Kreativa miljöer skapar sammanhang.
IT-verktyg är ett naturligt och pedagogiskt verktyg för global kommunikation.
Med teknikens hjälp byggs broar mellan människor med likartade intressen, oberoende av geografiska avstånd. Tekniken möjliggör att människor utforskar sin kreativitet, växlar mellan rollen som konsument och producent och skapar sin egen kulturella identitet.
Lokalsamhället uppmuntrar människor att pröva olika sätt att kommunicera och uttrycka åsikter och insikter. Alla uppmuntras att lyssna, försöka förstå och delta i det offentliga samtalet.
Kulturaktörerna, tillsammans med förskola/skola, tar ett kompensatoriskt an- svar för att barn/elever når sin fulla potential i ett livslångt lärande.
Språk-, läs- och skrivutveckling är centralt i samhället och det livslånga läran- det. Kultur som metod är en självklar del i sådan utveckling. Läsning värderas positivt. Bibliotek bidrar till att skapa nya lärprocesser, nya förmågor och nya kunskaper.
Nyinflyttade ses som en tillgång i samhället och mångfald som en potential i demokratiprocessen.
Kulturen i kommunens verksamheter
I kommunens verksamheter har kunskapsnivån höjts kring val av metoder och verktyg utvecklade i kulturella sammanhang. De egna resurserna används på annat sätt och efterfrågan på bibliotekens tjänster ökar.
Kommunens verksamheter ser kultur/estetik som metod och medveten stra- tegi för lärande och utveckling och de centrala ledorden är inflytande, delaktig- het, tillgänglighet och självständighet.
Kommunens verksamheter samarbetar med samhällets kulturyttringar t ex för- eningar, klubbar och institutioner i en ömsesidig och gemensam investering för framtiden.
Skolbiblioteket har samma centrala roll och vitaliserande miljö för kultur, bild- ning och utbildning i skolan som folkbiblioteket har i lokalsamhället.
Kulturen på fritiden
Lokalt kulturliv ingår i en bra miljö för unga. Investering i kultur ger bra förut- sättningar för kreativ och positiv vardag för alla åldrar. Kulturen är en viktig del i folkhälsoarbetet.
ex böcker, film eller konst.
Oavsett var människor möter kultur upplever de en ökad livskvalitet. Kreativi- tet uppmuntras och inspiration ges utrymme.
11 och Tidssatta.
Mål: Inflytande, tillgänglighet, delaktighet och självständighet
Vad Mäts genom – bestäms av
respektive nämnd eller motsvarande
Verksamheterna använder medvetet kultur som metod för att uppnå mål på verksamhets- och/eller individ- nivå.
Verksamhetens fokus är flyttat från brukarperspektiv till brukarens per- spektiv.
Unga vuxna syns i kulturlivet.
Alla kommunala verksamheter har en verksamhetsspecifik ”verktygs- låda” för att kunna utveckla arbetet med kultur som metod för att nå en högre grad av måluppfyllelse. Verk- tygslådan ingår i den ordinarie me- todiken, utvecklas över tid och med- arbetarna använder den.
Kollegiala samtal om kultur som metod och verktyg förs över för- valtningsgränser.
Medborgarnas tillgång till läsning ökar.
Benchmarking om kultur som me- tod är ett mål i Vara kommuns in- ternationella arbete.
Stödstrukturer som bibliotek, kultur- institutioner och mötesplatser för kultur i vid mening finns där de be- hövs.
Varje nämnd eller motsvarande bestämmer under implementeringsfasen vilka mät- och utvärderingsmetoder man vill använda sig av för att kunna mäta gra- den av måluppfyllelse. Resultatet av målarbetet redovisas i bokslutsdokumentet och uppdaterar kommunens styrdokument genom bilagor.
Kultur/biblioteksplanen ska utvärderas hösten 2016 baserat på resultat från respektive nämnd från bokslutet för 2015.
Analysen av resultatet liksom av resultat från brukarundersökningar och enkä- ter ligger till grund för upprättande av ny kultur- och biblioteksplan som ska vara färdig våren 2017.
13 Bilaga 1
MEDIEURVALSPRINCIPER
Mål
Vara kommuns folkbibliotek har som mål att främja människors kunskapsbildning och kulturella delaktighet oavsett ålder, hälsotillstånd, ursprung, geografisk eller social hemvist.
Policy
Vara folkbibliotek arbetar inom de två områdena informationsförmedling och kultur. Biblioteken utgör värdeneutrala institutioner som garanterar yttrande- och åsiktsfrihet samtidigt med den enskildes rätt till personlig integritet och respekt för andras.
Biblioteken skall tillhandahålla medier och
handledning/rådgivning för informationsbehov och kulturella upplevelser. Samlingarna/informationsutbudet ska präglas av bredd och kvalitet. Urvalet skall grunda sig på kommunens struktur, biblioteksenheternas respektive inriktning och på brukarnas efterfrågan utan att frångå kvalitetsaspekten så som den kan uttryckas i termer av verkshöjd, språklig nivå och, för facklitteratur och handledning/rådgivning, saklighet och relevans.
Bibliotekens samlingar skall tillhandahålla ett komplement och alternativ till det kommersiella utbudet. Bibliotekens
handledning/rådgivning skall ta sin utgångspunkt i brukarens behov.
Biblioteket skall bevaka och främja nyheter i informations- och mediautbudet samt på informationsteknikområdet som
underlättar medborgarnas tillgång till och delaktighet i
information och kultur. Biblioteken tillhandahåller olika typer av resurser beroende på brukarens behov.
Biblioteken utgör ett offentligt rum där människors vilja att uttrycka sig, konstnärligt eller på annat vis, utgör grunden för samtal. Kombinationen med information som är fri för alla gör folkbiblioteken till en hörnsten i den demokratiska processen.
Förslag till Kommunfullmäktige
Regler för
Bildningsnämndens stöd till förenings- livet
Fr.o.m. 1 januari 2014
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Utgångspunkter ... 1
Kriterier ... 1
Definitioner ... 3
Aktivitetsstöd ... 5
1. Aktivitetsstöd 7-20 år ... 5
2. Aktivitetsstöd samlingslokaler ... 6
3. Aktivitetsstöd arrangemang ... 7
Stöd till upprustning ... 9
Stöd till utveckling ... 10
Stöd genom särskilda avtal ... 11
Stöd till folkbildningen ... 13
Stipendier och pris ... 14
Bakgrund
För att många människor ska trivas i Vara kommun anslår kommunen bland mycket annat också resurser till stöd för föreningslivet. Stödet har sin utgångs- punkt i samma värdegrund som styr Vara kommuns egna verksamheter.
Vara kommuns utgångspunkter finns i Strategiska planen, nämndernas verk- samhetsplaner och i sektorsprogrammen. Vara kommuns övergripande mål är att Vara är en bra kommun för barn och unga och att vi blir fler som bor i kommunen. Som hjälp att nå målen finns fokusområden på bl a folkhälsa, kul- tur, lärande, företagsamhet, mötesplatser och internationalisering. Nyckelord är delaktighet, mångfald och det goda värdskapet där alla är välkomna.
Utgångspunkter
Ekonomiskt stöd till föreningar lämnas under förutsättning att Bildningsnämn- dens budget så tillåter.
För att en förening ska få ekonomiskt stöd från Bildningsnämnden ska före- ningens verksamhet
• kunna hänföras till nämndens kompetensområde kultur (inklusive fri- tid)
• vara regelbunden, öppen och tillgänglig för alla;
• utgå från samma principer som kommunens grundläggande värderingar i den strategiska planen;
• vara inriktad på att stärka delaktighet och företagsamhet, aktivt främja mångfald och ha ett genusperspektiv;
• ha en folkbildande ambition;
• vara i alla delar drogfri när barn och unga är delaktiga eller närvarande.
Det ekonomiska stödet till föreningar inom kulturområdet i Vara kommun är tänkt som hjälp till självhjälp. Medlemmarna ska därför själva bidra till före- ningens ekonomi genom att betala en skälig medlemsavgift och entréavgifter ska alltid övervägas vid arrangemang. Föreningarna ska också ha en sund och
• en verksamhet som är öppen och tillgänglig för alla och är lokaliserad till Vara kommun;
• en vald styrelse som minst omfattar ordförande-, sekreterare- och kas- sörsposter och med säte i Vara kommun;
• antagit stadgar;
• årsmöte där man antar verksamhetsplan och godkänner verksamhets- och ekonomisk berättelse;
• eget registrerat bankkonto eller bankgiro;
• rätt kontaktuppgifter, varav minst en e-postadress, registrerade hos Bildningsnämnden;
• en ständigt uppdaterad medlemsmatrikel som till minst 75 % består av medlemmar boende i Vara kommun;
• säker arkivering av handlingar under minst fyra år förutom innevarande så att kommunen i sin roll som bidragsgivare när som helst under den tiden kan begära in t ex underlag till ansökningar, räkenskaper, proto- koll eller andra handlingar. Observera att arkivkravet kan se annorlunda ut från andra myndigheter.
Ansökan om ekonomiskt stöd ska
• lämnas in av den lokala huvudorganisationen och inte av t ex en sekt- ionsstyrelse;
• lämnas på blankett som finns på Vara kommuns hemsida eller kan re- kvireras från kommunen;
• lämnas in till Kultur Vara, Föreningsservice, 534 81Vara enligt anvis- ningar på blanketten;
• vara fullständigt och korrekt ifylld.
Ekonomiskt stöd kan inte utgå
• till en förenings ordinarie interna och organisatoriska verksamhet, t.ex.
arbetsmöten av olika slag ( styrelsesammanträden, kommittésamman- träden) eller medlemsmöten;
• till arrangemang som äger rum utanför kommunens gränser;
• till elevföreningar (om dessa inte får aktivitetsstöd från staten) eller politiska partier;
• till verksamhet med kommersiellt syfte;
• om den fördelade summan understiger 500 kronor per stödform och tillfälle;
• om ansökan kommer in för sent.
Ekonomiskt stöd kan stoppas eller krävas tillbaka om
• kontaktuppgifter till föreningen saknas;
• uppgifter kommer fram vid stickprovsundersökningar som visar att underlaget varit felaktigt;
• underlaget har varit gjort på ett sätt som varit medvetet vilseledande;
ioner;
• föreningen lämnat oriktiga uppgifter.
Ekonomiskt stöd för studieverksamhet kan bara sökas av bildningsorganisat- ion.
Definitioner
Definitionerna nedan är de som gäller vid tilldelning av ekonomiskt stöd enligt Bildningsnämndens regler för stöd till föreningslivet.
Arrangemang
Ett arrangemang ska vara icke-kommersiellt och tillföra bygden en extra dimension. Det ska ha förutsättningar att ge avtryck i publikens sinnen.
Arrangemanget ska ha finnas i ett sammanhang som hänger ihop med föreningens värdegrund och målsättning och ha en folkbildande ambition.
Arrangemanget kan vara fristående eller del av någon annan typ av samman- hang. Tävlingsverksamhet är inte arrangemang som är berättigat till stöd.
Ett arrangemang ska vara öppet för allmänheten. Om arrangemanget är tänkt att erbjudas utan kostnad för publiken ska särskilda skäl anges. Ett sådant skäl kan vara att barn och unga ska kunna delta utan kostnad.
Bokning
Bokning är aktivitetsmåttet för samlingslokaler. Med bokning menas samman- komst som är införd i bokningsjournal och antingen motsvaras av en hyresin- täkt i redovisningen eller antecknas som föreningens egen öppna aktivitet.
Bokning i stödsystemets mening undantar medlemsmöten och internt arbete för t ex styrelse och kommittéer i den egna föreningen.
Deltagartillfälle
Deltagartillfälle är aktivitetsmåttet för stöd för verksamhet för barn 7-20 år.
Med deltagartillfälle menas att en person 7-20 år som bor i Vara kommun deltar aktivt maximalt en gång per dag i aktivitet planerad av den sökande föreningen och där en utsedd ansvarig person är närvarande. Deltagande i t ex tävlingar eller arrangemang kan ge maximalt ett deltagartillfälle per dag även
året.
Samlingslokal
En samlingslokal i Vara kommun måste ägas av en eller flera ideella organisationer och vara öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.
Stödperiod
Stödperiod är perioden mellan tillfällena när stöd fördelas. En ansökan kan bara omfatta perioden sedan föregående fördelningstillfälle.
Aktivitetsstöd
Aktivitetsstöd utgår från föreningars möjlighet att skapa meningsfull verksam- het för sina medlemmar och för allmänheten.
Det anslagna stödet fördelas på alla sökande föreningar. Därför kan man inte veta i förväg exakt vad varje förening kommer att få.
Aktivitetsstöd utgår från tre olika utgångspunkter:
1. Aktivitetsstöd 7-20 år
Syfte
Att stödja föreningarnas verksamhet för barn och unga och barns och ungas delaktighet i föreningslivets mångfald av aktiviteter och positivt bidra till åter- växten inom föreningslivet.
Grundkrav
Varje aktivitet ska ha en utsedd ansvarig person närvarande.
Stödets storlek
Baseras på antalet deltagartillfällen i föreningens regi under stödperioden.
Allmänt
Vid arrangemang där fler personer än 30 personer deltar, utgår inte stöd 7-20 år
Ansökan
Syfte
Att stödja föreningar som äger samlingslokaler.
Grundkrav
Lokalen ska vara externt uthyrd (dvs. till någon utöver den egna föreningen) minst 10 gånger under ett verksamhetsår.
Stödets storlek
Baseras på den totala summan av bokningar, egna och externa.
Stödet beräknas efter ett system med koefficienter.
Antal bokningar Koefficient
0-10 externa bokningar 0
11-20 bokningar 1,5
21-40 1,4
41-60 1,3
61-80 1,2
81-100 1,1
101-250 1,0
Allmänt
Om hyresgästen söker stöd från Vara kommun för aktiviteten faller kravet på närvaro av ansvarig person på hyresgästen. För intern bokning ställs samma krav på den egna föreningen.
Föreningen kan tillgodoräkna sig maximalt 250 bokningar per år.
Ansökan
Senast den 31/3, redovisningsperiod är föregående verksamhetsår.
Utbetalning Senast 15 maj.
Syfte
Att främja ett mångsidigt kulturutbud för kommunens invånare.
Grundkrav
En utsedd ansvarig person ska vara närvarande vid arrangemanget.
För arrangemanget ska planeras marknadsföringsinsatser som kan bedömas som rimliga.
Allmänt
Stöd utgår till faktiska, verifierade arrangemangskostnader för marknadsföring, hyror och avtal med medverkande, t ex arvoden, resor och/eller traktamenten.
Tänk på att föreningen måste följa skattemyndighetens regler för arvoden och övriga ersättningar.
Arrangemanget ska redovisas senast 2 månader efter genomförande.
Stödets storlek
Baseras på viktning av arrangemangen mot nedanstående kriterier och bedöm- ning av angelägenhetsgrad, kvalitet och kostnader.
Stödet kan påverkas av om medel beviljas från andra organisationer som är helt eller delvis finansierade av skattemedel.
Stödet begränsas till högst 10 000 kr per förening och år.
Kriterier:
Arrangemanget
riktar sig till/är tillgängligt för barn/unga
syftar till/har som delmål att främja mångfald
gör deltagare delaktiga i aktiviteten
Utbetalning:
4 veckor efter inkommen redovisning.
Stöd till upprustning
Stöd till upprustning utgår från föreningarnas möjlighet att tillhandahålla funkt- ionella lokaler för i första hand föreningslivets och allmänhetens behov.
Det anslagna stödet fördelas på de föreningar som beviljas stöd. Därför kan man inte veta i förväg exakt vad varje förening kommer att få.
Syfte
Att underlätta för föreningar som behöver genomföra ny-, till- eller ombygg- nadsarbeten på sina anläggningar.
Grundkrav Byggnationen
• krävs för att föreningen kunna utöva sin primära verksamhet
• kan inte inbegripas i normalt underhåll
• har en god medfinansiering av föreningen i termer av pengar och ide- ella insatser.
Allmänt
Byggnationens angelägenhetsgrad rankas i första hand utifrån tillgänglighets- frågor och energieffektivisering.
Tilldelningen prövas av Bildningsnämnden vid årets sista sammanträde.
Redovisning av byggnationens ekonomiska utfall ska vara lämnat till Kultur Vara senast 30/11 året efter nämndbeslutet. I annat fall förfaller rätten till det beviljade stödet.
Stödets storlek
Kan maximalt beviljas till 30 % av materialkostnader. Om projektet får stöd
Senast 31 december året efter nämndbeslutet och efter det att arbetet slutförts, redovisats och besiktigats med godkänt resultat.
Delutbetalning kan göras under pågående arbete efter besiktning.
Stöd till utveckling
Stöd till utveckling utgår från föreningslivets behov av verksamhetsutveckling.
Det anslagna stödet fördelas på de föreningar som beviljas stöd. Därför kan man inte veta i förväg exakt vad varje förening kommer att få.
Syfte
Att stödja en nyskapande utveckling av det lokala föreningslivet på alla nivåer.
Allmänt
Stöd till utvecklingsprojekt utgår till insatser som kompletterar ordinarie verk- samhet.
Det är en fördel om man kan få synergieffekter av övrigt stöd som föreningen kan få.
Projektet redovisas senast 2 månader efter slutdatum.
Stödets storlek
Baseras på viktning mot nedanstående kriterier och bedömning av angelägen- hetsgrad, kvalitet och kostnader.
Stödet kan påverkas av om medel beviljas från andra organisationer som är helt eller delvis finansierade av skattemedel.
Stödet begränsas till högst 10 000 kr per förening och år.
Kriterier:
• Planering/start av för föreningslivet ny och/eller unik verksamhet
• Planering/start av för en förening ny och/eller unik verksamhet
• Graden av nyskapande i projektet
• Samarbetsprojekt mellan föreningar
• Ungdomssatsningar för föreningar med huvudsaklig verksamhet för vuxna
• Satsningar på flickor i föreningar med stor andel pojkar och vice versa
• Föreningsutveckling med inriktning mångfald och entreprenörskap
• Speciella satsningar av engångskaraktär
Ansökan
Ska innehålla projektbeskrivning och en redovisning av vilka andra organisat- ioner som beviljat bidrag.
Lämnas senast 1 månad före projektstart.
Utbetalning
4 veckor efter inkommen redovisning.
Stöd genom särskilda avtal
Stöd genom särskilda avtal utgår från föreningarnas möjlighet att tillhandahålla verksamhet för allmänheten som Bildningsnämnden bedömer som speciellt viktig för samhällslivets funktioner.
Syfte
Att ge allmänheten tillgång till föreningsdriven kulturverksamhet som berikar livskvaliten för boende och gäster i Vara kommun.
Allmänt
Avtalen sluts på årsbasis eller upp till tre år efter dialog mellan respektive före- ning och Bildningsnämnden.
Avtalen beslutas av Bildningsnämnden vid årets sista sammanträde och gäller från påföljande årsskifte.
Föreningen redovisar varje år genom insänd verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och verksamhetsplan på vilket sätt uppdraget skötts/planeras.
Föreningen ska varje år skicka in aktuella kontaktadresser till Bildningsnämn- den.
Om dokumentationen inte levereras in senast 1 månad efter årsmöte anses avtalet brutet.
idag avtal Finnestorps Vänner Göra fornlämningsområdet
tillgängligt fysiskt och virtu- ellt. Kostnadsfritt vara värd för studiebesök från skolor och andra verksamheter för barn och unga.
5 000 kr
Konstrika Idéer Minst en konstrunda vartan- nat år alternerat med ett an- nat konstevenemang vartan- nat år.
5 000 kr
Vara Naturskyddsför- ening
Skötsel av och tillgänglighet till naturvårdsområdet i Ranahult och dess vand- ringsled.
5 000 kr
Vara Riksteaterför- ening
Minst 4 föreställningar per år 22 000 kr Varabygdens Konst-
förening
Minst 6 konstutställningar per år.
6 000 kr*
Edmonds Big Band Minst 1 offentlig konsert per år efter överenskommelse med Kultur Vara om tid och plats senast 6 månader i för- väg.
0
Ryda hembygdsför- ening
Bokstationen i Helås hålls öppen minst 2 timmar per vecka för gratis bokservice.
16 000
Muséets Vänner Öppethållande av samlingar minst en dag per år.
10 000 kr Rock i Vara Replokaler med utrustning
ställs till förfogande för lo- kala ungdomsband.
15 000 kr
Oltorps Friluftsför- ening
Tillgängligt motions- spår/skidspår
28 000 kr Ryda SK Tillgängligt motions-
spår/skidspår
27 000 kr Vedums motionsspår Tillgängligt motions-
spår/skidspår
0 kr Stiftelsen Torsgårds-
hallen
Hålla ASKO-hallen tillgäng- lig för uthyrning till före- ningar och allmänhet
64 000 kr
Levene Skogslunds IF, Vara SK, IFK
Hålla Sparbankshallen till- gänglig för uthyrning till
71 000 kr
torp/Helås FK Stiftelsen PM- Lufthallen
Hålla Swegonhallen tillgäng- lig för uthyrning till före- ningar och allmänhet
42 000 kr
Vedums AIS, Vedums Gymnastikförening, Vedums Intresseföre- ning, Larvs FK, Trå- vads IF
Hålla Vedumhallen tillgäng- lig för uthyrning till före- ningar och allmänhet
63 000 kr
Levene Skogslunds IF, Levene Boule- klubb, Levene Intres- seförening, Baljereds Byalag
Hålla Levene Arena tillgäng- lig för uthyrning till före- ningar och allmänhet
0 kr
SISU Idrottsutbildar- na
Folkbildningsservice till för- eningslivet med prioritet på idrottsrörelsen
230 000 kr**
Levenebygdens Rid- klubb
Specialverksamhet för per- soner med funktionsnedsätt- ning
5 300
Varaortens Ryttarför- ening
Specialverksamhet för per- soner med funktionsnedsätt- ning
58 300
Vara Handikapp IF Specialverksamhet för per- soner med funktionsnedsätt- ning
3 800
* stödet innefattar även fri tillgång till utställningslokal i biblioteket i Vara
** stödet omfattar normalt 30 % av budgetsumman för studieförbund inom Stöd till folkbildningen.
Utbetalning Januari.
