Dagvatten är inte att betrakta som ett ytvatten, skillnaden ligger i tillfälligheten. Det går alltså inte att direkt applicera de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket har tagit fram. Men under 2008 bildades en arbetsgrupp som tog fram ett förslag till riktvärden för dagvatten. Förslaget blev klart i februari 2009. Riktvärdena är inte avsedda att bli använda utan att hänsyn tas till varje enskild recipient. Dagvattnets variation beror på område, trafikintensitet och andra förorenings påverkande faktorer. På grund av den stora variationen av föroreningar som ett och samma dagvattenutsläpp kan ha, bör inte en provmätning vara kortare än ett år. Först då kan en rättvis bedömning av dagvattnets föroreningsgrad utföras.
Beroende på var i avrinningsområdet utsläppet förekommer differentierar det fö-reslagna riktvärdet. Ett område som rinner direkt ut i recipienten tilldelas nivå 1M. Där M står för utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar. Nivå 2 tilldelas delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient. Oftast där två eller fler delområden tillsammans bör ha en gemensamlösning.[32]
4.4. FÖRSLAG TILL RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP
Avrinningsområdet till Dammträsk innefattas i kategori 1M då den rinner direkt ut i recipienten, samt att Dammträsk är en mindre sjö.
Jämför man förslagen till riktvärden med de koncentrationer som beräknats med StormTac kan det dras en slutsats om att det är fosfor som avviker och detta ganska mycket gällande fritidshus. Detta beror på att fritidshusen har enskilda avlopp och på grund av dessa stiger fosforhalten. Slutsatsen som kan dras av detta är att ett duplikat avloppssystem i Kolartorp och Hermanstorp skulle hjälpa till att minska fosforhalten i Dammträsk. I övrigt är det ganska små avvikelser från riktvärdena.
Förslag till riktvärden Fritidshus Villor
Ämne Enhet Konc. Konc. 1M
Fosfor (P) µg/l 274,98 161,94 160 Kväve (N) µg/l 1,96 1,31 2 Bly (Pb) µg/l 8,18 9,78 8 Koppar (Cu) µg/l 18,48 18,45 18 Zink (Zn) µg/l 65,97 66,72 75 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0,4 Krom (Cr) µg/l 4,47 5,01 10 Nickel (Ni) µg/l 4,74 5,21 15 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 0,03 Suspenderad substans (SS) mg/l 48,33 45,68 40 Oljeindex (olja) mg/l 0,29 0,4 0,4 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 0,03
KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR
I tabellen framgår att koncentrationen av fosfor och kväve skulle minska med 41 respektive 33 procent. Detta skulle ske med anledning av ombyggnation av de enskilda avloppen i området till kommunalt avlopp.
Ökningen av bly, krom, nickel, kvicksilver, olja, PAH samt BaP beror på en kombi-nation av högre avrinningskoefficient och högre schablonhalt, vilket ett villaområde har. Trafiken är den främsta anledningen till att dessa ämnen får en ökad koncent-ration, dock kommer ökningen av PAH från förbränning och vedeldning vilket ökar då boendet ökar.
Då fritidshusområden inte har lika mycket hårdgjord yta som villaområden in-filtrerar mer vatten och därmed fastläggs mer föroreningar i markens översta skikt, till skillnad från villaområden, där större delen av vattnet går direkt ut i ledningar och diken, därmed ökar koncentrationen av de flesta metallerna.
Vidare så går det att utläsa att ämnena bly, koppar, kvicksilver och bensopyrens värden skulle öka eller endast maginellt minska. Dessa värden skulle då troligtvis kunna reduceras om dagvattenbrunnsfilter började användas i området. Speciellt de som har bark som absorbtionsmassa i filtret då barken lämpar sig väl för aborbering av metaller.
Kapitel 5
Fakta om dagvattenbrunnsfilter
Enligt de beräkningar som är utförda i StormTac överstiger vissa föroreningar de förslag till riktvärden som är framtagna för dagvattenutsläpp, se tabell 4-2. Ha-ninge kommun vill rena dagvattnet så nära föroreningskällan som möjligt och har intresserat sig för dagvattenbrunnsfilter. Nedan presenteras ett antal av de dagvat-tensbrunnsfilter som finns på marknaden, en sammanställning av egenskaper och kostnad kring införandet dagvattenbrunnsfilter och den kritik som riktas mot dag-vattenbrunnsfilter.
5.1 Produkter
De dagvattenbrunnsfilter som finns i Sverige är Absorbenta, Ecoline2tusen, Kenrex, TMU och Reniva. Dessa produkter liknar varandra medan FlexiClean skiljde sig från övriga, då man sätter detta dagvattenbrunnsfilter nere i dagvattenbrunnen och inte hänger det högst upp i brunnen.
KAPITEL 5. FAKTA OM DAGVATTENBRUNNSFILTER
Figur 5.2. Absorbenta
Absorbo (Absorbenta miljö AB)
Placeringen av denna filterinsats är högt upp i dagvattenbrunnen. Detta filter är framtaget för att absorbera miljöfarliga kemikalier och vätskor. Det finns ett cent-rumhål i mitten som gör det möjligt att slamsuga brunnen med filterinsatsen komp-lett monterad, samt förhindra att det blir översvämning vid brunnen. Filtret består av furubark som fångar upp kemikalier, oljor och tungmetaller. Ett använt filter kan komposteras eller förbrännas utan att ha någon negativ påverkan på miljön eftersom absorbenten är biologiskt nedbrytbar. Dagvattenbrunnsfiltret är även ett godkänt fallskydd.[33] Se provresultat Bilaga A1.
5.1. PRODUKTER
Figur 5.3. Ecoline2Tusen
Ecoline2Tusen (IDÉVI Consult & Teknik AB)
Dagvattenbrunnsfiltret är avsett för att absorbera oljor och andra miljöfarliga väts-kor. Filtret är uppbyggt av två olika absorbenter, furubark och polypropylen. Dag-vattenbrunnsfiltret hängs under brunnsgallret. I mitten av filtret finns ett cent-rumhål för slamsugning och översvämning. Dagvattenbrunnsfiltret kan även använ-das som fallskydd i brunnen. [34] Se provresultat Bilaga A2.
KAPITEL 5. FAKTA OM DAGVATTENBRUNNSFILTER
Figur 5.4. Kenrex
Kenrex (Kenrex Envirotech)
Filtret består av en fastsättningsplatta, vattenstyrningsplatta av gummi, skräp och vattenfördelare, filterbehållare samt oljestoppfilter. Vattnet rinner först ner på vat-tenstyrningsplattan som är fäst på fastsättningsplattan, härifrån rinner vattnet ner över skräp och vattenfördelaren där löv, fimpar och annat skräp separeras bort. Därefter rinner vattnet genom filtermaterialet, som består av polypropylen samt vissa metaller, som avlägsnar oljor och tungmetaller. Förbrukade filterkassetter kan lämnas till återvinningsstationer eller hämtas av företaget.[35] Provresultat finns ej att tillgå.
5.1. PRODUKTER
Figur 5.5. TMU
TMU (AB Teknisk Miljöutveckling)
Filtret placeras högt upp i brunnen där den hänger i en styrplåt. Styrplåten le-der ner vattnet så att det passerar filterkorgen och där renas av filtermaterialet, vilket består av en träfiberprodukt samt aktivt kol som kan hantera tungmetaller som är lösta i vatten. Denna filtermassa ligger i en påse av polypropylen som ska förslutas när filtret byts ut. Använt filtermaterial kan lämnas till kompostering eller förbränning. Ett serviceavtal måste tecknas vid köpet där man har ett bytes avtal på tre år.[36] Se provresultat Bilaga A3.
KAPITEL 5. FAKTA OM DAGVATTENBRUNNSFILTER
Figur 5.6. Reniva
Reniva (Reniva AB)
Dagvattenbrunnsfiltret placeras högst upp under brunnsgallret. Styrplåten högst upp håller konstruktionen på plats och leder ned vattnet i slamavskiljaren. I sla-mavskiljaren samlas grus och slam upp, och därifrån leds vattnet ner i filterhuset. I filterhuset renas vattnet från bland annat oljor och tungmetaller innan vattnet fortsätter ner i dagvattensystemet då det är renat. Absorbenten består av termiskt behandlad torv. Hos Reniva gör man ett serviceavtal där de sköter om alla byten.[37] Se provresultat Bilaga A4.
5.1. PRODUKTER
Figur 5.7. Flexiclean
FlexiClean (AB Aros Rör & Svets)
Dagvattenbrunnsfiltret består av en yttre filterhållare samt en filterkassett. För att underlätta inspektion av filtret tar hållaren inte upp mer än 50 % av brunnens tvärsnittsyta, detta gör det även möjligt att rensa, slamsuga och ånga brunnen utan att filtret behövs tas upp. Själva filtret består av furubark som ska filtrera bort oljor och tungmetaller. FlexiClean sätter man vid utloppet för att behålla hela brunnens kapacitet och undvika översvämningar.[38] Se Bilaga A5.
KAPITEL 5. FAKTA OM DAGVATTENBRUNNSFILTER