Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk Pollution in stormwater and how it aﬀects lake Dammträsk

(1)

Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk

Pollution in stormwater and how it affects lake Dammträsk

Författare: Blomdahl Mats Hessling Kristina

Handledare: Fisli Jiyan, Haninge Kommun Lindström Jonas, Haninge Kommun

(2)

(3)

Sammanfattning

Dammträsk är en sjö i Haninge kommun som är recipient för dagvattnet från cent- rumområdet i Handen, samt fritidshusområdena Kolartorp och Hermanstorp. Fri- tidshusområdena består av fastigheter med enskilda avlopp.

Dammträsk innefattas inte av EU:s ramdirektiv för vatten, medan sjön Drevvi- ken som Dammträsk mynnar ut i omfattas av direktivet. Därmed är det även av vikt att Dammträsk uppnår en god ekologisk och kemisk status.

På grund av att avloppsystemet är ett duplikatsystem renas inte dagvattnet i ett reningsverk. Metallerna från dagvattnet kommer alltså fortsatt att utgöra ett problem för dammträsk.

Enligt beräkningar, gjorda i StormTac, har det visat sig att Dammträsk får ta emot höga halter av fosfor. Detta stöds av att sjön sommartid mer eller mindre är igenväxt. För att komma till rätta med detta problem bör Kolartorp och Her- manstorp anslutas till det kommunala avloppsnätet.

Därför gjordes då en faktainsamling över dagvattenbrunnsfilter. På grund av brist- fällighet i provresultaten visade det sig vara svårt att jämföra dem. Det krävs för- djupade undersökningar och fältstudier för att bedöma om huruvida reningseffekt av metaller med hjälp av dagvattenbrunnsfilter är möjlig.

(4)

(5)

Summary

Dammträsk is a lake in Haninge municipality that is a recipient of stormwater from the center area of Handen and the cottage areas of Kolartorp and Hermanstorp.

The cottage areas consist mainly of individually owned sewers.

Dammträsk is not included in the EU’s Water Framework Directive, but lake Drev- viken which Dammträsk leads to is covered by the directive. Due to this fact it is important that Dammträsk achieves good ecological and chemical status.

Due to the fact that the sewage collection system is a separate system the stormwater does not become purified at the treatment plant. The metals in the stormwater will therefor continue to be a problem in Dammträsk.

According to calculations made with StormTac, it has been shown that Dammträsk receives a high level of phosphorus. This is supported by the fact that the lake du- ring the summer is overgrown with vegetation. To deal with this problem Kolartorp and Hermanstorp should be connected to the municipal sewage collection system.

Therefor a fact finding mission was made of stormdrain filters. Because of ina- dequate test results, a comparison of these filters was difficult to make. It demands deeper investigations and field studies to be able to assess if the treatment effects of metals using a stormdrain filter is possible.

(6)

(7)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare på Haninge kommun, Jiyan Fisli och Jonas Lindström, och på KTH Haninge Eva-Lotta Thunqvist samt examinator Björn Ackerberg för all hjälp under arbetets gång.

Tack ska också framföras till all hjälpsam och trevlig personal på Haninge kommun som samarbetat och svarat på våra frågor.

Vi vill även ödmjukast tacka våra vänner och familjer för deras stöd och upp- muntran under studietiden, utan Er är vi blott inget.

TACK!

(8)

(9)

Innehåll

Sammanfattning Summary

Förord

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund . . . 1

1.2 Målformulering . . . 2

1.3 Avgränsningar . . . 2

1.4 Metodik . . . 2

1.4.1 Beräkning av avrinningsområdet . . . 2

1.4.2 Uppskattning av mängden föroreningar . . . 3

1.4.3 Fakta om dagvattenbrunnsfilter . . . 3

1.5 Struktur . . . 4

2 Dammträsk 5 3 Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk 7 4 Uppskattning av mängden föroreningar 9 4.1 Dagvatten . . . 9

4.2 Föroreningar i Dagvatten . . . 9

4.2.1 Bly (Pb) . . . 10

(10)

4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp . . . 16

5 Fakta om dagvattenbrunnsfilter 19 5.1 Produkter . . . 19

5.2 Sammanställning av egenskaper och kostnader . . . 26

5.3 Utvärdering av dagvattenbrunnsfilter . . . 28

6 Slutsatser 29 Litteraturförteckning 31 6.1 Källor . . . 31

Bilagor 34 A Dagvattenbrunnsfilter 35 A.1 Absorbo . . . 35

A.2 Ecoline2tusen . . . 36

A.3 TMU . . . 37

A.4 Reniva . . . 39

A.5 Flexiclean . . . 40

(11)

Kapitel 1

Inledning

Städer och samhällen byggs ständigt ut. Det innebär att markytor hårdgörs, trafikintensiteten ökar och att alltmer kemikalier och föroreningar kommer i omlopp.

Dagvattenmängden ökar på grund av de hårdgjorda ytorna och blir mer och mer förorenad. Samtidigt ställer EU:s nya vattendirektiv högre krav på vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag. I dagsläget rinner det mesta av dagvattnet orenat ut i olika recipienter, men reningsarbetet har satt igång på många håll. Hittills har man tittat mycket på reningstekniska åtgärder som öppna diken, dammar och våt- marker. Dagvattenbrunnsfilter är en åtgärd som är intressant att fokusera kring, då de renar dagvattnet nära källan.

1.1 Bakgrund

I Haninge kommun planeras ett nytt bostadsområde, Vegastaden. Delar av dagvattnet från detta område kommer att rinna till Dammträsk. Uppgiften är att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, då bebyggd mark är en av de största anledningarna till problemen med föroreningar i dagvattnet i Haninge kommun.

(12)

KAPITEL 1. INLEDNING

på jordens och även Europas vattenresurser. Detta medför att vi måste hushålla bättre med vattnet inom unionen med omnejd.

EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att uppnå god kemisk och ekologisk status i alla sjöar och vattendrag fram till år 2015. Detta mål anses inte vara möjligt att uppnå. Därför kommer Sveriges riksdag att ansöka om uppskov till år 2021.[1]

Dammträsk innefattas inte omedelbart av EU:s ramdirektiv för vatten. Detta för att direktivet definierar en sjö som en vattensamling större än 1ha. Eftersom Dammträsk ingår i Tyresåns sjösystem och har sitt direkta utlopp i Drevviken, vilket i sin tur innefattas av EU:s ramdirektiv för vatten, är det ändå av högsta vikt att Dammträsks kemiska status förbättras. Drevviken har förutom Dammträsk tillrinning från Ma- gelungen, Forsån, Flaten, Lycksjön, Lissmasjön och Kvarnsjön. Om inte vattnet som rinner ut i Drevviken är rent, kommer uppgiften att rena Drevviken bli minst sagt komplicerad.

1.2 Målformulering

Målet med examensarbetet har varit att se om dagvattenbrunnsfilter kan användas som reningsmetod samt förbättra Dammträsks kemiska status.

1.3 Avgränsningar

Dagvattenbrunnsfiltren har ej utvärderats utifrån praktiska provtagningar och mät- ningar. Resultat från tidigare gjorda prover har granskats men inte jämförts med varandra. Detta på grund av att precisionen skulle vara mycket dålig i en sådan jämförelse. De resultat som tillhandahållits är dessutom från partiska källor.

1.4 Metodik

För att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, för att urskilja hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras och se om dagvattenbrunnsfilter är en tänkbar dagvattenreningsmetod, har studien använt tre metoder. Dessa är: Bestämning av avrinningsområdet till Dammträsk, mängden för- oreningar från avrinningsområdet har uppskattats och fakta om dagvattenbrunnsfilter har sammanställts och värderats.

1.4.1 Beräkning av avrinningsområdet

Avrinningsområdet till Dammträsk har bestämts med hjälp av Haninge GIS (Geo- grafiskt Informations System). Avrinningsområdet behövdes för att kunna mäta tillflödet av dagvatten från de närliggande områdena. Hänsyn togs då till den när- liggande bebyggelsens typ och storlek, exempelvis parkområde. Avrinningsområdet

(13)

1.4. METODIK

uppskattades genom att studera vatten- och avloppskartor i Haninge GIS och en terrängkarta över Haninge. Haninge GIS är ett GIS-program med kartor över till exempel Haninge kommuns vatten- och avloppsnät samt fastighetsbeteckningar. I Haninge GIS konstaterades vattnets väg genom att rörnätets lutning studerades.

De delar av avrinningsområdet som inte är anslutna till det kommunala rörnätet bestämdes genom studier av höjdkurvor från terrängkartan. Resultatet från bestäm- ningen av avrinningsområdet har använts i programmet StormTac för att uppskatta mängden föroreningar från avrinningsområdet.

1.4.2 Uppskattning av mängden föroreningar

StormTac är ett beräkningsprogram som kan föreslå olika utformningar på exempel dagvattendammar och kanaler, programmet baserar sig den rationella metoden.

Det vill säga en metod som används för att dra slutsatser om föroreningar i dagvatten. StormTac ger en överblick på hur mycket föroreningar det kommer från ett specifikt avrinningsområde. I programmet är olika schablonvärden angivna. Des- sa redovisar hur stor del av nederbörden som rinner av de olika ytorna. Studeras schablonvärdena, syns det att avrinningen från till exempel väg ligger i intervallet 0,7-1,0, det vill säga att 70-100 % av nederbörden rinner av vägen vilket beror på hur tät asfalten är. I ett avrinningsområde finns det olika typer av markanvändning och areorna på dessa områden anges i StormTac. Olika typer av markanvändning ger olika mängder föroreningar.

1.4.3 Fakta om dagvattenbrunnsfilter

En faktainsamling har genomförts om dagvattenbrunnsfilter för att kunna utröna om dessa filter kan vara ett tänkbart alternativ för dagvattenrening.

(14)

KAPITEL 1. INLEDNING

1.5 Struktur

I Kapitel 2 beskrivs Dammträsk i korthet.

I Kapitel 3 beskrivs kortfattat vad ett avrinningsområde är. Vidare redovisas re- sultatet från en beräkning till dammträsks uppskattade avrinningsområde och en bedömning av ytornas beskaffenhet beskrivs.

I Kapitel 4 Beskrivs vad dagvatten är, samt vilka vanliga föroreningar som trans- porteras med det och mängden föroreningar från avrinningsområdet beräknas.

I Kapitel 5 redovisas olika typer av dagvattenbrunnsfilter som renar dagvatten från föroreningar.

(15)

Kapitel 2

Dammträsk

Dammträsk är en liten sjö, mindre än 0,01km²belägen strax norr om Handens centrum och är med i Tyresåns sjösystem. Närmast uppströms ligger Rudansjöarna och direkt nedströms Drevviken. Väster om Dammträsk finns områdena Kolartorp och Hermanstorp, mestadels bestående av fritidshusbebyggelse. Sedan en tid tillbaka har permanentboendet[2] varit på frammarsch, dock utan några förändringar av avlopp och dagvattenhantering. Det är med andra ord fortfarande enskilda avlopp som brukas i området.

Under årets varmaste period blir sjön igenväxt. Detta pekar på att sjön är övergödd, något som stämmer med de gjorda beräkningarna, se kapitel 4. Sedan bebyggelsen i Handens centrum tog fart, i samband med miljonprogrammet på 1960-talet, har mängden hårdgjorda ytor ökat markant. Dessutom har mängden petroleumdriven trafik ökat väsentligt. Handens spillvatten ombesörjs av ett duplikatsystem vilket medför att avloppsvattnet leds bort till reningsverk, medan dagvattnet rinner direkt ut till olika recipienter.

(16)

KAPITEL 2. DAMMTRÄSK

Figur 2.1. Haninge och Dammträsk

(17)

Kapitel 3

Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk

"Ett avrinningsområde begränsas av höjder (vattendelare) i landskapet. Allt vatten som regnar ner över avrinningsområdet samlas upp i en given punkt, i t ex ett vattendrag, och förs på sikt ut i havet."[3]

Handens centrum är belägget på ryggen av en ås och vattendelaren går från norr till söder strax öster om själva centrumbebyggelsen, se figur 3. 1. Vid studier av vatten- och avloppskartnätet ser man tydligt att vattnet följer åsens rygg, rinner rakt norrut och släpps rakt ut i Dammträsk.

Väster om Dammträsk och Handens centrum är terrängen relativt flack men ändock kuperad så att dagvattnet från Hermanstorp och Kolartorp rinner till Dammträsk.

Här finns inget rörnät, vilket gör att vattnet söker sig helt naturligt nedströms via diken.

Den sista delen i avrinningsområdet är Rudansjöarna, vilka är Dammträsks dominer- ande livsnerv, det är härifrån som Dammträsk får sitt vatten.

Sammanlagda avrinningsområdet beräknades med hjälp av areamätning i GIS.

(18)

KAPITEL 3. BERÄKNING AV AVRINNINGSOMRÅDET TILL DAMMTRÄSK

Avrinningsområdet består av parker på 3,06 ha, 3,11 ha centrumbebyggelse med mindre gräsytor och lokalgator, 19,65 ha flerfamiljshus, lägenheter inkluksive mindre gräsytor och lokalgator.

Inom avrinningsområdet finns det även 6,94 ha parkeringar, 17,76 ha skog samt 101,75 ha fritidshusområden med gräsytor och lokalgator.

Figur 3.1. Vattnets väg till Dammträsk

(19)

Kapitel 4

Uppskattning av mängden föroreningar

I kapitel 3 uppskattades avrinningsområdet till Dammträsk. Detta för att kunna uppskatta och beräkna mängden föroreningar i avrinningsområdet till Dammträsk.

I detta arbete har programmet StormTac använts till att beräkna mängden föro- reningar som kommer från avrinningsområdet till Dammträsk. Ytorna från uppskatt- ningen av avrinningsområdet, se kapitel 3, användes. Dessa ytor angavs i StormTac och tillsammans med schablonvärdena beräknades föroreningsmängden från avrin- ningsområdet fram.

4.1 Dagvatten

Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter",[4] till exempel sjöar och vattendrag.

Länge har man sett dagvatten som ett rent vatten och inte låtit rena det innan det fått rinna ut i sjöar och vattendrag,[5] men i och med det nya EU-direktivet måste det bli ändring på detta.

All nederbörd blir inte till dagvatten utan en viss del avdunstar och infiltreras.[6]

(20)

KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR

på föroreningar i dagvattnet kommer från exempelvis asfalt, sand och partiklar från fordon.[7]

4.2.1 Bly (Pb)

Bly är mycket farligt för människor och djur på grund av att bly och dess föreningar kan lagras i kroppen och ge skador på det centrala nervsystemet. Blodbildningen kan även vid för höga halter i kroppen hämmas.

Den huvudsakliga föroreningskällan av bly är trafiken på grund av att man förr i tiden använde bly som tillsatts i bensin. Spridningen av bly har dock minskat då man avvecklat användningen som tillsatts i bensin. Idag är det största användnings- området av bly bilbatterier och andra ackumulatorer. I nya varor försöker man av- veckla användningen av bly, detta i samband med det svenska miljöarbetet.[8]

4.2.2 Kadmium (Cd)

Kadmium är ett metalliskt grundämne som är giftigt på grund av att det binder svavelföreningar, vilket leder till en hämmad funktion på vissa enzymer. I natu- ren förekommer kadmium tillsammans med zink. Förekomsten av kadmium i na- turen kommer genom konstgödsel, skrothantering, sopförbränning, metalltillverk- ning, felaktig hantering av nickel-kadmiumackumulatorer samt förbränning av fos- sila bränslen. 1999 var det främsta användningsområdet av kadmium i Sverige nickel-kadmiumackumulatorer. I kroppen lagras kadmium framför allt i njurarna och denna halt ökar under en stor del av livet, vilket beror på att halveringstiden för kadmium är cirka 30 år. Vid långvarig exponering av kadmium kan man få njurskador.[9]

4.2.3 Koppar (Cu)

Koppar är livsnödvändigt för djur, växter och människor, eftersom koppar medver- kar i omsättningen av järn. Vid brist på koppar kan blodbrist och hindrad ben- bildning uppstå hos barn, och hos vuxna kan det resultera i störd hjärtfunktion.

Överkonsumtion av koppar har en akut irriterande effekt på mag-tarmkanalen. Tidi- gare har man använt överkonsumtionen för att framkalla kräkningar vid förgiftning.

Har man för högt kopparintag under en längre tid kan även levern bli skadad, detta på grund av att det är levern som reglerar hur mycket koppar kroppen ska ta upp.[10] Användningsområdet av koppar är bland annat hustak, hängrännor och statyer. Man har även använt koppar som ett tillsatsämne i Falu rödfärg, för att skydda mot röta i trä.[11] Kopparn når dagvattnet genom korrosion, vilket sker främst vintertid.

(21)

4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN

4.2.4 Krom (Cr)

Krom hjälper kroppen vid omsättning av glukos, det samverkar även med insulin.

Det är fortfarande oklart vad krom har för roll som essentiellt näringsämne för oss människor. Krom kan även vara cancerogent. Ute i samhället används krom vanligt- vis som pigment i färger, vid tryckimpregnering, textilfärgning och lädergarvning.

[12]

4.2.5 Kvicksilver (Hg)

Rent kvicksilver är mycket giftigt på grund av att kvicksilverjonen binds starkt till SH-grupper som finns i vissa proteiner och enzymer, vilken stör deras funktion. Det är farligare att andas in kvicksilverångor än att svälja metalliskt kvicksilver, detta beror på att det tas upp en ytterst liten del av kvicksilvret i mag-tarmkanalen, så lite som cirka 0,01 %. Man kan få svåra lungskador vid inandning av höga halter kvicksilverångor. Utsätts man för lägre halter kvicksilverångor under en längre tid får man skador på det centrala nervsystemet. Vid inandningen absorberas cirka 80 % i lungorna. Metalliskt kvicksilver har använts i instrument såsom barometrar och termometrar, det används även i lågenergi glödlampor. Tidigare använde man organiska kvicksilverföreningar i bekämpningsmedel, bakteriedödande medel samt som mediciner som var urindrivande. Idag finns en viss begränsad användning av organiska kvicksilverföreningar kvar.[13]

4.2.6 Nickel (Ni)

Nickel är en essentiell metall för vissa djurarter, växter och bakterier men det kan också vara cancerogent.[14] Nickel används vid framställning av rostfritt stål, den kan även påträffas i de flesta metallföremål i vår omgivning. Nickel och dess före- ningar kan ge allergiska kontakteksem. Det är svårt att undvika kontakt med nickel eftersom att det finns i många föremål som vi använder dagligen. Nickel finns exempelvis i mynt, dörrhandtag, knappar, blixtlås och verktyg.[15]

(22)

4.2.8 Fosfor (P)

Fosfor är ett grundämne, vilket växter ofta har brist på. I jordbruket tillförs fosfor genom konstgödsel, då fosfor är ett näringsämne.[18] För stora mängder fosfor i till exempel sjöar kan leda till att sjöarna blir övergödda och växer igen. Fosfor är med och styr över näringsomsättning i kroppen och påverkar därmed omsättningen av fett och kolhydrater. Vit fosfor användes förr i tiden vid tändstickstillverkning, på grund av dess giftighet har den vita fosforn bytts ut mot röd fosfor.[19]

4.2.9 Alifatiska kolväten

Alifatiska kolväten består av öppna kedjor och dessa ämnen är doftfria. Det finns ett par olika grupper som gemensamt kallas alifatiska kolväten, några av dessa grupper är alkaner, alkener och alkyner.[20]

Alkaner

Alkaner är den enklaste gruppen föreningar som är uppbyggt av kol- och väteatomer.

Det är ett mättat kolväte och med det menas att det endast finns kol-kol-enkelbind- ningar och inga dubbelbindningar eller trippelbindningar. Exempel på alkaner är:

• Metan

• Etan

• Propan

• Butan med flera

Alkaner är flytande då det finns 5-16 kolatomer i en ogrenad kedja medan alkaner som har längre ogrenade kedjor är fasta ämnen. I bensin finns det kolväten med 5-10 stycken kolatomer. I diesel finns det ogrenade alkaner med 10-20 stycken kolatomer.[21]

(23)

4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN

Alkener

Alkener är omättade kolväten som innehåller en eller flera dubbelbindningar. En dubbelbindning är en kovalentbindning, och i denna bindning delas två par elektroner. Några exempel på alkener är:

• Eten

• Propen

• Buten med flera

Alkener är mer reaktiva än alkaner, det vill säga att hos alkaner kan väte bytas ut mot andra atomer, detta byte kallas substitutionsreaktion, men alkener kan addera molekyler, till exempel vätgas och denna reaktion kallas additions reaktion. Alke- ner används bland annat till framställning av alkoholer och polymerer av plaster.[22]

Alkyner

I alkynerna finns det trippelbindningar mellan två intilliggande kolatomer. Med trippelbindning menas det att kolatomerna hålls samman av tre gemensamma elektronpar istället för två gemensamma elektronpar vid dubbelbindning. Exempel på alkyner är:

• Etyn

• Propyn

• Butun med flera

Alkyner har liknande fysikaliska egenskaper som alkaner och alkener, det som skiljs åt är att alkyner har något högre smältpunkt, kokpunkt och densitet. Alkynerna kan på samma sätt som alkener addera molekyler till sin trippelbindning.[23]

(24)

4.2.10 Aromatiska kolväten

Aromatiska kolväten kallas även arener. De aromatiska kolvätena har slutna kedjor samt en stark lukt.[24] Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen, som är en plan ring med sex stycken kolatomer och med ett väte bundet till varje kolatom. Den består av tre stycken dubbelbindningar i ringen men elektronerna delas inte på vanligt sätt utan är delokaliserade över hela ringen.[25] Med delokaliserade elektroner menas att ett eller flera elektronpar inte deltar i en specifik atom utan delas mellan två eller flera atomer.[26] Detta gör att bensen är stabil i strukturen samt att bensen får speciella egenskaper. Andra exempel på aromatiska kolväten är:

• Toluen

• Xylen

• Naftalen med flera

Alkener är mer reaktiva än vad aromatiska kolväten är. Den reaktion som kan ske är substitutionsreaktionen, samma reaktion som alkaner gör.[27]

4.3 Uppskattning av föroreningar i Stormtac

Här redovisas vilka föroreningar samt vilken mängd föroreningar som enligt mo- dellen kommer från detta avrinningsområde. Två olika beräkningar har utförts i StormTac.

I beräkning 1 beräknades Kolartorp och Hermanstorp som fritidshus med enskilda avlopp. I beräkning 2 räknades detta område som villor och därmed att området har ett duplikat avloppssystem. Då beräkningen på villor gjordes antogs det att antalet villor var av samma mängd som fritidshus från beräkning 1. Det som skiljer sig från beräkning 1 är att villorna är kopplade till ett duplikat avloppssystem, vägarna är asfalterade samt att trafikintensiteten ökar.

I tabell 4.1 framgår att koncentrationen av fosfor skulle minska med 41 procent, kvicksilver öka med 75 procent och kväve minska med 33 procent vid ombyggnation till kommunalt avlopp.

Mängden kvicksilver skulle inte få så stor påverkan då koncentrationen redan är relativt liten. Den var i första beräkningen endast 0,08 µg/l för att sedan öka till 0,14 µg/l. När resultatet från fosforberäkningen analyseras är det tydligt att den är av större vikt. Detta måste anses vara en väsentlig förbättring av den kemiska statusen för sjön.

(25)

4.3. UPPSKATTNING AV FÖRORENINGAR I STORMTAC

Beräkning 1 Beräkning 2

Föroreningar Enhet Konc. Konc. Konc %

Fosfor (P) µg/l 275,0 161,9 -41

Kväve (N) mg/l 2,0 1,3 -33

Bly (Pb) µg/l 8,2 9,8 20

Koppar (Cu) µg/l 18,5 18,5 0

Zink (Zn) µg/l 66,0 66,7 1

Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0

Krom (Cr) µg/l 4,5 5,0 12

Nickel (Ni) µg/l 4,7 5,2 10

Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 75

Suspenderad substans (SS) mg/l 48,3 45,7 -5

Oljeindex (Olja) mg/l 0,3 0,4 38

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) µg/l 0,40 0,51 28

Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 75

Tabell 4.1. Föroreningsmängd från avrinningsområdet

Suspenderad substans (SS) är partiklar i vattnet, vilka inte nödvändigtvis mås- te vara dåliga utan kan bestå av mineraler. I recipienten kan turbiditeten öka och ljusförhållandena ändras av den suspenderade substansen, vilket sin tur kan leda till att många djurarter får en ökad dödlighet.[28]

Oljeindex (Olja)

Organiska föreningar av olika slag utgör oljor. Dessa föreningars molekyler har ing- en eller en liten elektrisk polarisering. Oljor löses lätt i varandra beroende på denna polarisering, men kan inte blandas i polära vätskor som till exempel vatten.

Måttet på opolära alifatiska kolväten är oljeindex och denna analysmetod kan endast upptäcka alifatiska ämnen som har fler än tio kolatomer. [29]

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

Polycykliska aromatiska kolväten är en stor grupp av föreningar och många av dessa kan ge hälso- och miljöskadliga effekter. I olja ingår PAH:er som är långlivade,

(26)

4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp

Dagvatten är inte att betrakta som ett ytvatten, skillnaden ligger i tillfälligheten.

Det går alltså inte att direkt applicera de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket har tagit fram. Men under 2008 bildades en arbetsgrupp som tog fram ett förslag till riktvärden för dagvatten. Förslaget blev klart i februari 2009. Riktvärdena är inte avsedda att bli använda utan att hänsyn tas till varje enskild recipient.

Dagvattnets variation beror på område, trafikintensitet och andra förorenings påverkande faktorer. På grund av den stora variationen av föroreningar som ett och samma dagvattenutsläpp kan ha, bör inte en provmätning vara kortare än ett år.

Först då kan en rättvis bedömning av dagvattnets föroreningsgrad utföras.

Beroende på var i avrinningsområdet utsläppet förekommer differentierar det fö- reslagna riktvärdet. Ett område som rinner direkt ut i recipienten tilldelas nivå 1M.

Där M står för utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar. Nivå 2 tilldelas delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient. Oftast där två eller fler delområden tillsammans bör ha en gemensamlösning.[32]

Figur 4.1. Nivådefiniering

(27)

4.4. FÖRSLAG TILL RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP

Avrinningsområdet till Dammträsk innefattas i kategori 1M då den rinner direkt ut i recipienten, samt att Dammträsk är en mindre sjö.

Jämför man förslagen till riktvärden med de koncentrationer som beräknats med StormTac kan det dras en slutsats om att det är fosfor som avviker och detta ganska mycket gällande fritidshus. Detta beror på att fritidshusen har enskilda avlopp och på grund av dessa stiger fosforhalten. Slutsatsen som kan dras av detta är att ett duplikat avloppssystem i Kolartorp och Hermanstorp skulle hjälpa till att minska fosforhalten i Dammträsk. I övrigt är det ganska små avvikelser från riktvärdena.

Förslag till riktvärden Fritidshus Villor

Ämne Enhet Konc. Konc. 1M

Fosfor (P) µg/l 274,98 161,94 160

Kväve (N) µg/l 1,96 1,31 2

Bly (Pb) µg/l 8,18 9,78 8

Koppar (Cu) µg/l 18,48 18,45 18

Zink (Zn) µg/l 65,97 66,72 75

Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0,4

Krom (Cr) µg/l 4,47 5,01 10

Nickel (Ni) µg/l 4,74 5,21 15

Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 0,03

Suspenderad substans (SS) mg/l 48,33 45,68 40

Oljeindex (olja) mg/l 0,29 0,4 0,4

Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 0,03

Tabell 4.2. Förslag till riktvärden

(28)

I tabellen framgår att koncentrationen av fosfor och kväve skulle minska med 41 respektive 33 procent. Detta skulle ske med anledning av ombyggnation av de enskilda avloppen i området till kommunalt avlopp.

Ökningen av bly, krom, nickel, kvicksilver, olja, PAH samt BaP beror på en kombi- nation av högre avrinningskoefficient och högre schablonhalt, vilket ett villaområde har. Trafiken är den främsta anledningen till att dessa ämnen får en ökad koncent- ration, dock kommer ökningen av PAH från förbränning och vedeldning vilket ökar då boendet ökar.

Då fritidshusområden inte har lika mycket hårdgjord yta som villaområden in- filtrerar mer vatten och därmed fastläggs mer föroreningar i markens översta skikt, till skillnad från villaområden, där större delen av vattnet går direkt ut i ledningar och diken, därmed ökar koncentrationen av de flesta metallerna.

Vidare så går det att utläsa att ämnena bly, koppar, kvicksilver och bensopyrens värden skulle öka eller endast maginellt minska. Dessa värden skulle då troligtvis kunna reduceras om dagvattenbrunnsfilter började användas i området. Speciellt de som har bark som absorbtionsmassa i filtret då barken lämpar sig väl för aborbering av metaller.

(29)

Kapitel 5

Fakta om dagvattenbrunnsfilter

Enligt de beräkningar som är utförda i StormTac överstiger vissa föroreningar de förslag till riktvärden som är framtagna för dagvattenutsläpp, se tabell 4-2. Ha- ninge kommun vill rena dagvattnet så nära föroreningskällan som möjligt och har intresserat sig för dagvattenbrunnsfilter. Nedan presenteras ett antal av de dagvat- tensbrunnsfilter som finns på marknaden, en sammanställning av egenskaper och kostnad kring införandet dagvattenbrunnsfilter och den kritik som riktas mot dagvattenbrunnsfilter.

5.1 Produkter

De dagvattenbrunnsfilter som finns i Sverige är Absorbenta, Ecoline2tusen, Kenrex, TMU och Reniva. Dessa produkter liknar varandra medan FlexiClean skiljde sig från övriga, då man sätter detta dagvattenbrunnsfilter nere i dagvattenbrunnen och inte hänger det högst upp i brunnen.

(30)

KAPITEL 5. FAKTA OM DAGVATTENBRUNNSFILTER

Figur 5.2. Absorbenta

Absorbo (Absorbenta miljö AB)

Placeringen av denna filterinsats är högt upp i dagvattenbrunnen. Detta filter är framtaget för att absorbera miljöfarliga kemikalier och vätskor. Det finns ett cent- rumhål i mitten som gör det möjligt att slamsuga brunnen med filterinsatsen komp- lett monterad, samt förhindra att det blir översvämning vid brunnen. Filtret består av furubark som fångar upp kemikalier, oljor och tungmetaller. Ett använt filter kan komposteras eller förbrännas utan att ha någon negativ påverkan på miljön eftersom absorbenten är biologiskt nedbrytbar. Dagvattenbrunnsfiltret är även ett godkänt fallskydd.[33] Se provresultat Bilaga A1.

(31)

5.1. PRODUKTER

Figur 5.3. Ecoline2Tusen

Ecoline2Tusen (IDÉVI Consult & Teknik AB)

Dagvattenbrunnsfiltret är avsett för att absorbera oljor och andra miljöfarliga väts- kor. Filtret är uppbyggt av två olika absorbenter, furubark och polypropylen. Dag- vattenbrunnsfiltret hängs under brunnsgallret. I mitten av filtret finns ett cent- rumhål för slamsugning och översvämning. Dagvattenbrunnsfiltret kan även använ- das som fallskydd i brunnen. [34] Se provresultat Bilaga A2.

(32)

Figur 5.4. Kenrex

Kenrex (Kenrex Envirotech)

Filtret består av en fastsättningsplatta, vattenstyrningsplatta av gummi, skräp och vattenfördelare, filterbehållare samt oljestoppfilter. Vattnet rinner först ner på vat- tenstyrningsplattan som är fäst på fastsättningsplattan, härifrån rinner vattnet ner över skräp och vattenfördelaren där löv, fimpar och annat skräp separeras bort.

Därefter rinner vattnet genom filtermaterialet, som består av polypropylen samt vissa metaller, som avlägsnar oljor och tungmetaller. Förbrukade filterkassetter kan lämnas till återvinningsstationer eller hämtas av företaget.[35] Provresultat finns ej att tillgå.

(33)

5.1. PRODUKTER

Figur 5.5. TMU

TMU (AB Teknisk Miljöutveckling)

Filtret placeras högt upp i brunnen där den hänger i en styrplåt. Styrplåten leder ner vattnet så att det passerar filterkorgen och där renas av filtermaterialet, vilket består av en träfiberprodukt samt aktivt kol som kan hantera tungmetaller som är lösta i vatten. Denna filtermassa ligger i en påse av polypropylen som ska förslutas när filtret byts ut. Använt filtermaterial kan lämnas till kompostering eller förbränning. Ett serviceavtal måste tecknas vid köpet där man har ett bytes avtal på tre år.[36] Se provresultat Bilaga A3.

(34)

Figur 5.6. Reniva

Reniva (Reniva AB)

Dagvattenbrunnsfiltret placeras högst upp under brunnsgallret. Styrplåten högst upp håller konstruktionen på plats och leder ned vattnet i slamavskiljaren. I slamavskiljaren samlas grus och slam upp, och därifrån leds vattnet ner i filterhuset.

I filterhuset renas vattnet från bland annat oljor och tungmetaller innan vattnet fortsätter ner i dagvattensystemet då det är renat. Absorbenten består av termiskt behandlad torv. Hos Reniva gör man ett serviceavtal där de sköter om alla byten.[37]

Se provresultat Bilaga A4.

(35)

5.1. PRODUKTER

Figur 5.7. Flexiclean

FlexiClean (AB Aros Rör & Svets)

Dagvattenbrunnsfiltret består av en yttre filterhållare samt en filterkassett. För att underlätta inspektion av filtret tar hållaren inte upp mer än 50 % av brunnens tvärsnittsyta, detta gör det även möjligt att rensa, slamsuga och ånga brunnen utan att filtret behövs tas upp. Själva filtret består av furubark som ska filtrera bort oljor och tungmetaller. FlexiClean sätter man vid utloppet för att behålla hela brunnens kapacitet och undvika översvämningar.[38] Se Bilaga A5.

(36)

5.2 Sammanställning av egenskaper och kostnader

Det är svårt att bedöma för- och nackdelar med filtrena på grund av att dessa inte kunnat utvärderas praktiskt. Här följer en teoretisk sammanställning utifrån tillhandahållen fakta.

Fördelar Nackdelar

Absorbo

• Kan komposteras eller förbrännas.

• Godkänt fallskydd.

• Lätta att byta.

• Verktyg krävs vid byte.

• Vattnet kan rinna utan- för filtret.

Ecoline2tusen • Kan användas som fall-

skydd. • Verktyg krävs vid byte.

Flexi-Clean

• Kan sättas längre ner i dagvattensystemet.

• Lätt att byta filtret.

• Risk för igensättning i brunnen.

Kenrex • Kan återvinnas ev om-

händertas av företaget. • Verktyg krävs vid byte.

TMU

• Serviceavtal görs vid kö- pet.

• Kan komposteras eller förbrännas

• Relativt låg genom- släpplighet

Reniva • Serviceavtal görs vid kö- pet

Tabell 5.1. Provresultat

(37)

5.2. SAMMANSTÄLLNING AV EGENSKAPER OCH KOSTNADER

Sedan ges en bild av vad det kostar att införskaffa en dagvattenbrunnsfilterinsats samt kostnaden för ett filter till byte. Dessa prisuppgifter har givits av företagen, se referenslista. Det redovisas även hur många byten företagen rekommenderar per år, dessa kan variera beroende på var dagvattenbrunnsfiltret finns. Även dagvatten- brunnsfiltrenas genomsläpplighet har sammanställts.

Absor- benta

Flexi-

Clean ecoline2tusen

Kenrex betong- brunn

Kenrex gjutjärns- brunn

TMU Reniva Brunnsfilterinsats

(kr/st) 4150 3900 4000 3000-

3500 2000-2500 2200 4250

Filter för byte

(kr/brunn) 395 85 400-500 295 450 580

Rekommenderat antal byten per år

2 1 2 2 3-4 2-3

Genomsläpplighet

l/min 130 167

Di 400 120

Di 305 90

90 32 52

Tabell 5.2. Sammanställning av filterdata

Även om det föreligger en viss svårhet i att avgöra vilket eller vilka filter som är mest lämpliga för att rena dagvatten så visar de testresultat som företagen själva presenterar, se bilaga A1-5, att de klarar uppgiften. Till exempel så menar Aros rör

& svets att deras filter Flexiclean, kan rena dagvattnet från bland annat kvicksilver och olja så pass bra att endast ytterst små rester blir kvar.

(38)

5.3 Utvärdering av dagvattenbrunnsfilter

De mest lämpliga platserna att använda dagvattenbrunnsfilter på är vid större parkeringsplatser, terminalområden, busshållplatser, trafikljus och vägkorsningar.

Enligt analys, gjord av Stockholm Vatten AB skulle det vara för omständigt och kostsamt, att använda dagvattenbrunnsfiltrena vid de mest trafikerade platserna, vilket är där de skulle behövas bäst.[39]

I exempelvis Stockholms kommun har omfattande försök och tester gjorts med att pröva funktion och kvalitet på några olika dagvattenbrunnsfilter. Det har då framkommit att furubarken, som de flesta av filtrena innehåller, även släpper ifrån sig ämnen, den tar med andra ord inte bara upp ämnen.[40]

Vidare visar Stockholm Vatten AB:s rapporter på att reningsgraden av metaller ligger i spannet 0-60 %, fosfor har reningshalten 22-35 %, 0-8 % för kväve och 19-55

% för suspenderad substans.[41] Detta ger en smärre kontrast till den reningshalt på upp till 98 % som utlovas av några av dagvattenbrunnsfiltertillverkarna.

Carina Färm menar i sin doktorsavhandling (Constructed Filters and Detention Ponds for Metal Reduction in Storm Water) att upptagningen av metaller är mycket låg i filtren[42] . Det beror troligtvis på att konstruktionen medför dålig genom- strömning genom filtermaterialet. Vidare menar hon att det är för komplicerat att genomföra spolning av dagvattenbrunnarna och att byta filtermaterialet för att det ska vara smidigt att arbeta med dem. Enligt Färm så är det endast de filter där spolning kan utföras, utan något extra arbete som är intressanta. Färm tar dessutom upp FlexiClean som ett exempel på en väl genomtänkt produkt där man har sett till att genomströmningen blir god.[43]

En ofta förekommande invändning från konsumenter mot att använda dagvattenbrunnsfilter är rädsla för översvämningar. Det finns dock inget dokumenterat fall som stödjer detta.

(39)

Kapitel 6

Slutsatser

Utgångspunkten för den här studien var att se hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras, samt att se om dagvattenbrunnsfilter är en tänkbar dagvattenreningsmetod för Dammträsk.

I studien har det visat sig att större delen av avrinningsområdet till Dammträsk består av fritidshusområden där enskilda avlopp är anlagda. Dessa enskilda avlopp har lett till att den beräknade fosforhalten i Dammträsk är hög. En kraftfull åtgärd skulle därmed vara att ansluta Kolartorp och Hermanstorp till det kommunala av- loppsnätet, då skulle fosforhalten minska och den kemiska statusen förbättras.

På grund av att avloppsystemet är ett duplikatsystem renas inte dagvattnet i ett reningsverk. Metallerna från dagvattnet kommer alltså fortsatt att utgöra ett problem för dammträsk.

Därför gjordes då en faktainsamling över dagvattenbrunnsfilter. På grund av brist- fällighet i provresultaten visade det sig vara svårt att jämföra dem. Det krävs fördju- pade undersökningar och fältstudier för att kunna göra en bedömning om huruvida reningseffekten av metaller med hjälp av dagvattenbrunnsfilter är möjlig.

(40)

(41)

Litteraturförteckning

6.1 Källor

[1] Europaprlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=

OJ:L:2000:327:0001:0072:SV:PDF, (2009-04-23) [2] Vianova, Haninge - Kolartorp,

http://www.vianova.se/kategori.asp/id/150/lid/41054, (2009-04-01)

[3] Naturvårdsverket, (2002), Helhetssyn i vattenvården, ISBN 91-620-8018-0 Na- turvårdsverket, (2007), Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 2007:4,

utgåva 1, ISBN 978-91-620-0147-6, ISSN 1650-2361 [4] Dagvattenstrategi för Stockholms stad, uppdaterad 2005

http://www.miljobarometern.stockholm.se/content/docs/gc/8/

Stormwater%20strategy.pdf, (2009-04-02)

[5] Falk, Jan, Erfarenheter av kommunala dagvattendammar,

http://vav.griffel.net/filer/Rapport_2007-14.pdf, (2009-04-06), Rapport Nr 2007-14, utgivningsår 2007

[6] Nordström, Anders, (2005), Dricksvatten för en hållbar utveckling, Lund, Stu- dentlitteratur, ISBN 91-44-03637-X

[7] Dagvattenstrategi för Stockholms stad, uppdaterad 2005

(42)

LITTERATURFÖRTECKNING

[11] Stockholms stad, Miljögifter,

http://www.stockholm.se/KlimatMiljo/Kemikalier-och- miljogifter/Miljogifter/, (2009-04-24)

[12] Livsmedelsverket, Krom, http://www.slv.se/templates/

SLV_Page.aspx?id=12521&epslanguage=SV, (2009-04-06)

[13] Birgerson, Bo, med flera, (1995), Kemiska hälsorisker, toxikologi i kemiskt per- spektiv, Malmö

Liber-Hermods, ISBN 91-23-01731-7, upplaga 2:1 [14] Livsmedelsverket, Nickel, http://www.slv.se/templates/

Liber-Hermods, ISBN 91-23-01731-7, upplaga 2:1 [16] Livsmedelsverket, Zink, http://www.slv.se/templates/

Liber-Hermods, ISBN 91-23-01731-7, upplaga 2:1

[18] Nationalencyklopedin, Fosfor, http://www.ne.se/lang/fosfor, (2009-04-06) [19] Birgerson, Bo, med flera, (1995), Kemiska hälsorisker, toxikologi i kemiskt per-

spektiv, Malmö

Liber-Hermods, ISBN 91-23-01731-7, upplaga 2:1

[20] Andersson, Stig, med flera, (2003), Gymnasiekemi A, Stockholm, Liber AB, andra upplagan, ISBN 91-47-01649-3

[21] Malmö högskola, Kolväten, http://www.ts.mah.se/utbild/Ke7010/KOLVATEN.DOC, (2009-04-08)

[24] Andersson, Stig, med flera, (2003), Gymnasiekemi A, Stockholm, Liber AB, andra upplagan, ISBN 91-47-01649-3

(43)

6.1. KÄLLOR

[26] Nationalencyklopedin, Kemisk bindning, http://www.ne.se/school/l%C3%A5ng/

kemiskbindning?i_h_word=delokalisering, (2009-04-27)

[28] Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Förslag till riktvär- den för dagvattenutsläpp

http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/overgripande/

Riktvarden_dagvatten_feb2009.pdf, (2009-04-23), Publicerad februari 2009 [29] Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Förslag till riktvär-

den för dagvattenutsläpp

Riktvarden_dagvatten_feb2009.pdf, (2009-04-23), Publicerad februari 2009

[30] Kemikalieinspektionen, PAH, http://www.kemi.se/templates/Page____4439.aspx, (2009-04-23)

Riktvarden_dagvatten_feb2009.pdf, (2009-04-23), Publicerad februari 2009 [33] Absorbenta miljö, http://www.absorbenta.se/, (2009-03-25)

[34] IDÉVI Consult & Teknik, http://www.ecoline2tusen.com/swe-start.html, (2009-03-27)

[35] Daniel Andersson, VD, Kenrex Envirotech, 090330

[36] Ernesto Institoris, VD, AB Teknisk miljöutveckling, 090325

(44)

LITTERATURFÖRTECKNING

[42] Färm, Carina, (2003),

Constructed Filters and Detention Ponds for Metal Reduction in Storm Water, Mälardalens Universitet, ISBN 91-88834-40-9

[43] Carina Färm, VA-chef, Eskilstuna energi och miljö, 090417

(45)

Bilaga A

Dagvattenbrunnsfilter

A.1 Absorbo

Provresultat Absorbo

Nedan redovisas ett provresultat av vad som fastnar i filtret då provet är taget vid ett trafikljus.

Analysnamn Resultat Enhet

Torrsubstans 290 g/kg

Totalt extraherbara alifatiska ämnen 12000 mg/kg Totalt extraherbara alifatiska ämnen 41400 mg/kg Ts Tot. extraherbara aromatiska ämnen 380 mg/kg Tot. extraherbara aromatiska ämnen 1300 mg/kg Ts Opolära alifatiska kolväten 8100 mg/kg Opolära alifatiska kolväten 27900 mg/kg Ts Opolära aromatiska kolväten 380 mg/kg Opolära aromatiska kolväten 1300 mg/kg Ts

Bly Pb 6,4 mg/kg

(46)

A.2 Ecoline2tusen

Provresultat Ecoline2tusen

jan − aug 99 (cirka 8 mån) aug − nov 99 (cirka 4 mån)

Provplats 1 2 3 1 2 3

Ämnen som absorberats av EcoLine2tusen :

Torrsubstans (% av prov) 33,2 99,5 53 48 74

Totalfosfor (mg/kg TS) 120 112 220 261 156

Bly (mg/kg TS) 11 17 5,2 9,3 1,6

Koppar (mg/kg TS) 14 16 Analys 4,2 17 2,5

Zink (mg/kg TS) 49 64 kunde ej 28 59 12

Järn (mg/kg TS) 1890 2930 genomföras 674 2580 369

Totalt extr.alifatiska ämnen (mg/kg prov)

25000 4200 5200 2200 3800

Totalt extr.aromatiska äm- nen (mg/kg prov)

<4,2 <3,4 <5,6 <3,1 <6,0 Opolära alifatiska kolväten

(mg/kg prov)

12000 3100 2800 1900 2800

Tabell A.2. Provresultat Ecoline2tusen

(47)

A.3 TMU

Provresultat från olika platser som använt produkten, TMU.

Blankprov innebär vad träfibrerna innehåller naturligt. I provet har man testat samma mängd träfiber som det finns i ett sju liters filter.

Redovisning av testresultat från Helsingborgs stad av TMU. Proverna är tagna under ett och ett halvt årstid och därefter har man fått fram dessa snittvärden.

Glödgn är det som finns kvar efter förbränning.

Analysresultat mg/kg Blankprov Helsingborgs kommun

Göteborgs

Miljöstation Volvo Skövde

Antal månader 3 mån 3 mån 6 mån

Zink, ICP 17 140 440 590

Koppar, ICP 0,99 28 63 250

Krom, ICP 0,26 4,8 26 94

Nickel, ICP 0,24 4,3 10 41

Bly, ICP 0,3 12 97 140

Kadmium 0,14 0,18 1,7 0,48

Fosfor tot, ICP 72 130 390 610

Kolväten (Olja) 3900 1500 55000

Tabell A.3. Provresultat TMU

(48)

1079 : 4 Muskötgatan/Garnisonsgatan Industriområde 1079 : 8 Garnisonsgatan Industriområde 1079 : 6 Katellgatan Industriområde 1079 : 2 Karbingatan Industriområde 1079 : 11 Järnvägsgatan Stadsmiljö 1079 : 9 Källtorpsgatan Villaområde 1079 : 15 Oljehamnsleden Stadsmiljö 1079 : 13 Platars väg Stadsmiljö

Tabell A.4. Förteckningsbeskrivning

1079 : 4

1079 : 8

1079 : 6

1079 : 2

1079 : 11

1079 : 9

1079 : 15

1079 : 13 Snitt Snitt Snitt Snitt Snitt Snitt Snitt Snitt

Torrsubstans % 48,1 37,2 36,5 38,8 50,95 39 38,6 39,7

Glödgn förlust % TS 55,6 82,2 81,5 77,1 45,7 80,4 88,1 77,5 Glödgn rest % TS 44,5 17,8 18,5 22,9 54,3 9,1 11,8 22,5 Fosfor tot, P g/kg

TS

0,33 0,38 0,3 0,38 0,33 0,18 0,35 0,27

Bly, Pb mg/kg

TS

16 28 17 25 24,5 7,9 18,9 21

Kadmium, Cd mg/kg TS

0 0,38 0,48 0,23 0,26 0,16 0,14 0,2

Koppar, Cu mg/kg TS

67 44 53 74 120 16,2 46,5 69

Krom tot, Cr mg/kg TS

17,5 8,7 9,8 14 20 4 8,85 13

Nickel, Ni mg/kg TS

10,5 6,7 6,35 8,5 8,5 2,75 5,1 9,1

Zink, Zn mg/kg

TS

180 200 181,5 420 360 87,5 309 340

Totalt extr.

alifat ämnen

mg/kg TS

8150 4500 6000 9000 5300 2070 5850 7500 Totalt extr.

aromat ämnen

mg/kg TS

0 0 0 0 0 0 0 0

Opolära alifat.

Kolväten

mg/kg TS

3300 1600 2150 2000 1650 42 1850 1800

Tabell A.5. Provresultat TMU Helsingborgs stad

(49)

A.4 Reniva

Provresultat Reniva

Ämne Före filter (mg/kg) Efter filter (mg/kg)

Bly 160 0.03

Kadmium 2.1 <0.01

Järn 15000 35

Kalium 1600 75

Magnesium 3750 75

Nickel 19 0.06

Zink 630 4.0

Olja opol. alif. kolv. 5300 <0.80

Tabell A.6. Provresultat Reniva

(50)

A.5 Flexiclean

Reningsgrader FlexiClean

Före filter Efter filter %

Aluminium 4,72 Ej mätbar 100%

Krom 0,18 Ej mätbar 100%

Magnesium 0,48 Ej mätbar 100%

Nickel 0,1 Ej mätbar 100%

Kadmium 0,02 Ej mätbar 100%

Tenn 0,07 Ej mätbar 100%

Barium 2,88 Ej mätbar 100%

Kvicksilver 0,0016 0,00009 99,95%

Zink 100 1,52 98,48%

Koppar 185 2,81 98,42%

Järn 40 0,43 98,20%

Olja 270 13 95,19%

Tabell A.7. Provresultat Flexi clean