Förslag till vidare forskning

Att så många uppger att de först vände sig till folkbibliotek för att finna information är intressant. Kan biblioteken möta dessa krav? Finns relevant gayinformation och -litteratur på biblioteken? Detta är frågor som flera anglosaxiska forskare och

bibliotekarier har ställt sig men som inte direkt omfattas av denna undersökning men borde kunna vara ett område att titta närmare på. Vi vill ändå ge en kort kommentar till detta. Montgomery och Behr (1988, s. 167) framhåller vikten av att positiv och aktuell gayinformation återfinns och aktivt visas på bibliotek. Detta menar vi har inte gjorts i någon större utsträckning på våra svenska folkbibliotek. I lästipslistor med tema kärlek finns oftast ingen gaylitteratur listad. BTJ hade dock tema homosexualitet i lästips nr. 2, 2002 – Jag är väl inte sån, heller! Homosexuell kärlek, där man presenterar ett blandat urval (både ungdoms- och vuxenlitteratur) skönlitteratur, någon biografi samt ett par facklitterära böcker. Vi tycker att det vore intressant att undersöka biblioteksbestånd utifrån en specifik användargrupp.

Vi tror också att det varit intressant att koncentrera sig mer på själva sökprocessen, om det finns någon skillnad i hur information sökes om denna efterfrågas inom s.k. känsliga ämnen. Ytterligare ett tema inom detta område är Internet och dess sökmöjligheter; kan t.ex. speciella gaysökmotorer som Gaycrawler vara intressanta för homosexuella?

Ytterligare en aspekt som skulle kunna undersökas är hur bibliotekarier, eller andra yrkesgrupper som handhar information, handskas med de problem som kan uppstå då användare söker information inom känsliga ämnen.

Vi skulle också gärna se en undersökning som fokuserar på homo- och bisexuella män och deras informationsbehov, gärna i jämförelse med lesbiska och bisexuella kvinnor.

8. Sammanfattning

Denna uppsats har haft sin upprinnelse i en önskan om att kombinera en användarorienterad undersökning av informationsbehov med ett

informationsorganisatoriskt perspektiv. Detta resulterade i en undersökning av

ämnesbeskrivning av skönlitteratur sett ur en viss användargrupps synvinkel. Vi hade en föreställning om att homosexualitet är relativt osynligt i samhället och att homosexuella därför sökte information för bekräftelse. Vi trodde också att skönlitteratur i detta ämne kunde vara svårt att hitta utan titel eller författare. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka vilka specifika informationsbehov lesbiska och bisexuella kvinnor har, genererade av livsstil eller identitet, hur man går till väga vid informationssökning och vilka informationskällor som används, vilken roll skönlitteratur har i

informationsbehovet samt om ämnesbestämning av skönlitteratur underlättar åtkomst.

Syftet genererade fyra frågeställningar:

1. Vilka specifika informationsbehov har lesbiska?

2. Hur söks information och vilka informationskällor används?

3. Vilken betydelse har skönlitteratur för lesbiska?

4. Hur skulle ämnesbestämning kunna underlätta lesbiskas informationssökning?

Uppsatsens ansats har varit kvalitativ och en intervjuundersökning med tio lesbiska och bisexuella kvinnor har genomförts. Urvalsgruppen har varit lesbiska eller bisexuella kvinnor i alla åldrar. Vi fick kontakt med dessa kvinnor genom förfrågning hos olika gayorganisationer samt genom snöbollsprincip i bekantskapskretsen. För att få kunskap om ämnesbestämning av skönlitteratur har en litteraturstudie gjorts; en kort historik följs av en presentation av mer moderna återvinningssystem som ligger nära oss

kulturellt. Av indexeringssystem för skönlitteratur valdes Mölndals stadsbibliotek Edvin och finska Kaunokki/Bella ut som exempel på ämnesordslista respektive tesaurus. Två bibliotekarier vid Mölndals stadsbibliotek har också intervjuats då de varit

initiativtagare till Edvin.

Den teoretiska ramen har hämtats dels från biblioteks- och informationsvetenskap, dels från homosexualitetsforskningsfältet. Den informationsvetenskapliga teori som använts är Tom Wilsons modell över informationsbehov som beskriver de faktorer som

påverkar informationsbehov och –sökning samt de barriärer som kan hindra att

människor engageras i ett informationssökningsbeteende. Som komplement till Wilsons modell har G. G. Chowdhurys tankar om informationsbehov använts. Från

homosexualitetsforskningen har queerteori hämtats, en teori som problematiserar förhållandet homo- och heterosexualitet och ifrågasätter det senares auktoritet som rådande samhällsnorm.

Det material som utgör undersökningen har delats upp och presenteras i två kapitel;

intervjuerna för sig och litteraturstudien för sig. Intervjuerna sammanställdes utifrån olika teman som dels utgick från intervjumallen, dels kunde urskiljas i informanternas berättelser. Litteraturstudien strukturerades i sin tur efter de olika delar som kan sägas ingå i ämnesbestämning av skönlitteratur. I anknytning till detta har också olika system för ämnesmässig skönlitteraturåtervinning presenterats.

Sammanställningen av intervjuerna visade att många lesbiska menar att de sökt gayinformation. Kvinnorna hade liknande erfarenheter av informationssökning och sökningen aktualiserades framförallt vid komma-ut-processen. Många upplevde obehag när de behövde fråga efter gayinformation på andra institutioner än gayorganisationer.

Det kunde också konstateras att en mängd olika slags information söktes och att skönlitteratur lät sig sämst återvinnas ämnesmässigt. I resultatet framkom också att de system som skapats för ämnesmässig återvinning av skönlitteratur var av flera olika typer och hade olika inriktningar och ursprung. Litteraturstudien gav vid handen att många system inte höll måttet och att indexering troligen skulle passa svenska förhållanden bäst.

Analysen utgår från ett hermeneutiskt synsätt. De slutsatser som uppsatsen pekar mot är att lesbiska har ett urskiljbart informationsbehov och att detta till största delen är ett resultat av den normativa heterosexualitet som samhället uppvisar. Skönlitteratur verkar ha ett polyfunktionellt syfte för lesbiska; den läses inte bara i förströelsesyfte utan är även en väg till igenkänning och en källa till mer faktamässig information. Vidare påvisas att utan titel eller författare är skönlitteratur relativt svår att återvinna samt att ämnesbestämning t.ex. genom indexering skulle troligen hjälpa lesbiska att lättare finna gaylitteratur på folkbibliotek.

9. Referenser