Förslag till vidare forskning

Det finns redan en hel del forskning kring detta område och ändå finns mer att upptäcka. Som jag har skrivit om tidigare i metoddiskussionen kan denna studie göras om i kvantitativ form för att kunna bedöma generaliserbarheten av resultatet. Ett annat förslag som jag också nämnt tidigare är den om att komplettera resultaten i denna studie med flermetodsundersökning, till exempel deltagande observationer eller intervjuer med undervisande lärare. Men ett område som jag anser extra intressant är det eleverna ger uttryck för själva, det demokratiska samtalet i utbildningen tillsammans med vänner. Här menar jag att det finns stora likheter med de resultat Andersson (2012) kommit fram till om betydelsen av deliberativa samtal för elever på yrkesprogrammen. Det vore intressant och givande för den didaktiska utvecklingen att mer avgränsat studera hur lärandet för och genom den demokratiska värdegrunden kan utvecklas för elever på Barn- och fritidsprogrammet med hjälp av deliberativa samtal.

10 Sammanfattning

Det finns en stor mängd tidigare forskning kring skolans demokratiuppdrag som det formuleras i läroplanen. Tidigare forskning lyfter särskilt fram de samhällsorienterande ämnenas uppdrag gällande kunskap om demokrati. I denna studie har jag resonerat kring att detta dubbla uppdrag även omfattar lärare som undervisar elever som studerar på Barn- och fritidsprogrammet. Detta eftersom eleverna både omfattas av uppdraget enligt läroplanen men också utbildas i kurser som behandlar skolans läroplan. Med fokus på elevernas upplevelser, där jag lånat analysmetod från en fenomenologisk ansats, har totalt sju elever intervjuats i denna studie. Samtliga elever studerar sitt sista år på Barn- och fritidsprogrammet i en kommunal gymnasieskola i en medelstor svensk stad. Undersökningen genomfördes med en testintervju och två fokusgrupper där eleverna fick berätta om och diskutera hur den demokratiska värdegrunden framträder för dem i utbildningen. Begreppen demokrati och värdegrund eller förhållningssätt är mångtydiga begrepp vilket även framgår av elevernas berättelser. Genom den fenomenologiska analysmodellen har fyra framträdande teman utkristalliserats. Dessa teman är grundläggande värden, delaktighet och inflytande, ställningstagande och ansvarstagande. Eleverna visar genom sina beskrivningar hur de upplever den demokratiska värdegrunden genom vilka rättigheter och möjligheter de har i skolan. De berättar också om vilka möjligheter de har till inflytande över undervisningen genom till exempel kursutvärderingar. Det mest intressanta i studien framkommer dock inom de två sistnämnda teman ställningstagande och ansvarstagande. Det är också i förhållande till dessa två teman som studiens teoretiska referensram har avgränsats till demokratisk värdegrund genom deliberativa samtal enligt Englunds (2000) definition och demokrati som social handling i vilken individer blir till som subjekt enligt Biesta (2006). Eleverna kan redogöra för deliberativa samtal som har förekommit i undervisningssituationer. Liksom tidigare forskning påvisat har dessa situationer framstått som oplanerade och få. Det finns också risker med de deliberativa eller demokratiska samtalen då det även förekommer kränkningar av de andra när två motsatta argument diskuteras av eleverna. De själva lyfter istället fram värdet av att ha dessa samtal inom den nära vänskapskretsen där de upplever tillit och omtanke om varandra. Utifrån detta har denna studie diskuterat Biestas (2006) förklaring av begreppen tillit, våld och ansvar inom elevernas vänskapsrelationer istället för hur de förklaras av Biesta som i relationen mellan lärare och elev. Den nya kunskap som träder fram i studien är att eleverna inom Barn- och fritidsprogrammet själv beskriver att den demokratiska värdegrunden framträder för dem på flera olika sätt. De fyra teman som presenteras i resultatdelen kan vara användbara för att möta elevernas förståelse för den demokratiska värdegrunden. De deliberativa samtalen i undervisningssituationer och samtal med vänner är de mest framträdande exemplen för det demokratiska förhållningssättet. Resultaten kan vara användbara för lärare inom ämnena pedagogik och pedagogiskt arbete i

30

gymnasieskolan inför planering av undervisning gällande den demokratiska värdegrunden som den formuleras inom läroplanen. För att resultaten ska kunna generaliseras och överföras till andra utbildningar föreslås en kvantitativ forskning med ett större urval. En av studiens mest framträdande resultat är att den också bekräftar den deliberativa undervisningens relevans för elever på yrkesprogrammet och även för elever som studerar Barn- och fritidsprogrammet.

31

Referenser

Andersson, K. (2012). Deliberativ undervisning – en empirisk studie. Göteborg: Göteborgs universitet

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Arnebäck, E. & Jämte, J. (2017). Att motverka rasism i förskolan och skolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Aspelin, J. Recensionsessä- Biesta och ”utbildningens brännpunkt”. I: Utbildning &

Demokrati 2007, vol 16, nr 3, s. 95–100.

Biesta, G. (2003). Demokrati – ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem? I: Utbildning & Demokrati 2007, vol 12, nr 1, s. 59–80.

Biesta, G. (2006). Bortom lärandet – Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid.

Denmark: Narayana Press

Broman, A. (2009). Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska

gymnasieskolan. Karlstad: Karlstads universitet.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Colnerud, G. (2017). Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik. Stockholm: Liber.

Cooper, A. (2019). Skolan som demokratiprojekt- En poststrukturell diskursanalys av

demokratiuppdrag och lärarsubjekt. Karlstad: Karlstads universitet.

Dataskyddsförordningen (2020). Hämtad från Datainspektionen.se, 2020-12-14.

Denscombe M. (2004). Forskningens grundregler. Lund: Studentlitteratur.

Englund, T. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella

förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Englund, T. (2014). Forskning om medborgar- och demokratifostran. Örebro:

32

Grannäs, J. (2011). Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar medborgarskap

och demokratifostran i svensk skola. Uppsala: Uppsala University Library.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007). Ethnography: principles in practice. Third edition. New York: Routledge.

Henriksson Persson, A. (2018). Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i

grundskolans mellanår: En demokratididaktisk studie med fokus på SO-undervisning.

Karlstad: Karlstad universitet.

Hjelmér, C. (2012). Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram.

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap: Umeå universitet.

Hylander, I. (2001) Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. FOG-rapport nummer

42, Linköping; Linköpings universitet.

Hyldgaard, K. (2008) Vetenskapsteori: en grundbok till de pedagogiska ämnena. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005) Om kvalitet i kvalitativa studier. I: Nordisk pedagogik volym 25(1). S. 16- 35.

Läroplan för gymnasieskolan, (2020). Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

SFS 2010:800. Skollag. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Sjöström, S. (2012). Grindvakter och den kritiska forskningen. I: Kalman, H & Lövgren, V. (red.). Etiska dilemman – forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerup. S. 146-159.

33

Svedmark, E. (2012). Att skydda individen från skada. En forskningsetisk balansakt. I: Kalman, H & Lövgren, V. (red.). Etiska dilemman – forskningsdeltagande, samtycke

och utsatthet. Malmö: Gleerup. S. 101-116.

Tursunovic, M. (2002). Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik. I: Sociologisk forskning,

ISSN 0038-0342, Vol. 39, nr 1, s. 62-89.

Wibeck, V. (2012). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som

Bilaga 1 Informationsbrev

Information om studie, Demokratiskt förhållningssätt i skolan

Jag studerar Vidareutbildning av Lärare på Högskolan Dalarna och skriver just nu ett examensarbete om hur elever beskriver ett demokratiskt förhållningssätt i skolan. För att kunna diskutera demokratiskt förhållningssätt är det viktigt att man har studerat detta i sin utbildning. Därför vill jag intervjua elever som studerar sista året på Barn- och

fritidsprogrammet och du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Intervjun kommer att ske på skolan, den tid som passar er, och tar ungefär en halvtimme. Jag kommer att spela in intervjun på min dator för att kunna komma ihåg allt som sägs. Inspelningen sparas lokalt på min dator som bara jag har tillgång till med lösenord. Den ende som kan få ta del av inspelningen är min handledare på högskolan som du hittar

kontaktuppgifter till längre ner. Insamlad data kommer att raderas efter uppsatsens redovisning.

Du kommer att vara helt anonym och jag kommer inte heller att skriva skolans eller

kommunens namn i examensarbetet. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Du har också möjlighet att läsa undersökningens resultat innan den presenteras i form av ett examensarbete vid Högskolan Dalarna.

Om du har några frågor om undersökningen kan du kontakta mig på:

Mobilnummer 0709-663000

E-post: angelica.gunnarsson@vasteras.se.

Vid frågor kan du också kontakta min handledare Nadezda Lebedeva på Högskolan Dalarna på e-post: nle@du.se.

Bilaga 2 Samtyckesblankett

Jag samtycker till att:

Delta i studien om demokratiskt förhållningssätt i skolan

Datum: ____________________

Bilaga 3 Intervjuguide

Öppningsfrågor

Var studerade ni innan den här utbildningen?

När började ni på utbildningen?

Introduktionsfrågor

Hur skulle ni förklara begreppet demokrati?

Vad tänker ni att en demokratisk värdegrund är?

Övergångsfrågor

Kan man göra demokrati? I så fall hur?

Kan demokrati ska i ett möte mellan människor, tillexempel mellan lärare och elev?

Nyckelfrågor

Hur märker ni av den demokratiska värdegrunden i er utbildning?

Finns det någon undervisning som har varit extra värdefull för er demokratiska uppfattning? Vilken och på vilket sätt?

Är det något på BF som har påverkat er uppfattning om demokrati? (Lektioner, innehåll i kurser, undervisning eller lärare).

Har er tid på BF förändrat er syn på demokrati? Kan ni ge några konkreta exempel?

Avslutningsfrågor

Av det vi har pratat om nu, vad tycker ni har varit det viktigaste?

Borde jag ha ställt någon annan fråga om demokrati?

Slutfråga

Bilaga 4 Stimulusmaterial

 Några forskare menar att demokrati är något man gör genom undervisningen, till exempel att man har lektionen på ett sätt så att alla får komma till tals och på så sätt gör man demokrati i klassrummet. Håller ni med om det? Har ni varit med om det?

 Ur Läroplanen för Gymnasieskolan; Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Har ni varit med om det? Hur var det? Vad hände med er då? Vad tänker ni om det?

 I en doktorsavhandling av Katarina Ribeaus menar hon att ”Demokrati är en social gemenskap där människor tillsammans utvecklar samhället”. Vad tänker ni om det? Har ni upplevt det under er utbildning?

 Enligt Gert Biesta, professor i pedagogik, handlar demokrati om ömsesidighet, öppenhet och ansvarstagande. Det kan också handla om att vi ser varandra som jämlikar, att det råder rättvisa förhållanden och att vi visar solidaritet. Stämmer det med er syn på demokrati? Har ni varit med om det i utbildningen?