Förslag till vidare forskning

Ett förslag på vidare forskning är att kunskapen kring samsjuklighet och hur den uttrycker sig bör öka. Respondenterna uttrycker att det finns en svårighet i att avgöra vilken problematik som är grunden, om den psykiska ohälsan är ett resultat av beroendeproblematiken eller om beroendet är ett resultat av den psykiska ohälsan. På grund av detta är denna form av samsjuklighet svårbehandlat. Psykiatrin vill att klienten ska ha varit nykter och drogfri en period för att de ska kunna behandla den psykiatriska problematiken och detta kan då vara en svårighet om beroendet är en konsekvens av psykiska ohälsan. Det finns forskning som visar på att klienter med en samsjuklighet behöver få behandling av problematiken parallellt (Socialstyrelsen, 2019b) och detta går då emot psykiatrins rutin om nykterhet. Det behöver därmed finnas en tydligare riktlinje för hur behandling av samsjuklighet ska gå till. Socialstyrelsen (2019b) uttrycker att trots att samsjuklighet av psykiska ohälsa och beroendeproblematik är ett så pass vanligt förekommande problem och att det finns ett uttryckande behov av tydligare riktlinjer saknas det fortfarande forskning inom området. En klient ska inte behöva drabbas så pass mycket som de faktiskt gör av att organisationer och myndigheter inte kan samarbeta med varandra. En bristande samverkan kan påverka hela klientens liv och det blir därmed ett stort ansvar på den enskilde socialarbetaren. För att den enskilde arbetaren inte ska få hela ansvaret på sig behöver forskningen bli bredare och nya metoder bör utvecklas. Vidare forskning behöver även göras om hur de praktiska faktorerna i samverkan kan förbättras. Kontakten med psykiatrin beskrivs som ett problemområde då den i stort sker via fax vilket är ett kommunikationssätt som skulle kunna utvecklas. Det framkom även i intervjuerna att psykiatrin inte ger ut sina telefonnummer eller mail vilket gör att det enda sättet för socialtjänsten att kontakta psykiatrin, förutom via fax, är att ringa växeln. Detta är praktiska faktorer som hämmar samverkansprocessen vilket resulterar i att det är klienten som drabbas. En av respondenterna beskrev att konsekvenser av en bristande samverkan kan vara att klienten endast får sina akuta behov tillgodosedda. Dessa två organisationer vill i grunden hjälpa klienten båda två, dock behöver de vara med samordnade och samverkan behöver kunna ske på ett smidigare sätt.

7.5 Slutsats

Slutsatsen från föreliggande studie är att samverkan och kunskapen om samsjuklighet inom socialtjänsten och hälso-och sjukvården, specifikt psykiatrin, är ett utvecklingsområde.

Diskussionen kring samverkan och dess utformning är en diskussion som varit aktuell i många år. Problemet att klienter faller mellan stolarna på grund av en icke-fungerande samverkan är inte heller något nytt. Begreppet "att falla mellan stolarna" har genomsyrat studien då det ofta är vad som händer klienten när varken socialtjänst eller psykiatri tar det övergripande ansvaret. Det är klienterna som är i behov av mest hjälp som drabbas värst när samverkan brister. För att klienten faktiskt ska få sina behov tillgodosedda ställs det höga krav på att de olika professionerna kan samverka med varandra. Psykiatrins rutin om krav på drogfrihet för att klienten ska kunna erhållas en psykiatrisk utredning är inte heller något nytt.

Psykiatrins höga tröskel går inte i linje med tidigare forskning som förespråkar integrerade behandlingsmetoder. Klienten ska genom integrerade behandlingsmetoder erhållas behandling som riktar sig mot både beroendeproblematiken och den psykiska ohälsan och detta kan enbart ske om olika professioner samverkar med varandra. En bristande samverkan som resulterar i att klienter faller mellan stolarna har som tidigare nämnts pågått under en lång tid och flertal studier har dragit liknande slutsatser. Någon behöver ta ansvar för ett förändringsarbete kring rutiner och riktlinjer, för att inte fortsätta att låta klienter falla mellan stolarna.

8. Referenslista

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Avery. J., Dixon. L., Adler, D., Oslin, D., Hackman, A., First, M., Goldman, B., Koh, S., Nossel, I., & Siris, S. (2013) Psychiatrists’ Attitudes Toward Individuals With Substance Use Disorders and Serious. Mental Illness. Journal of Dual Diagnosis, Vol (4): 322.326.

DOI:10.1080/15504263.2013.835165

Brady, S., Hiam, C.M., Saemann. R., Humbert. L., Fleming. M.Z. & Dawkins-Brickhouse. K., (1996) Dual diagnosis: A treatment model for substance abuse and major mental illness. Community Mental Health Journal, Vol (6): 573-8

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt. Örebro: Läromedia.

Drainoni, M-L & Bachman, S.S (1995) Overcoming Treatment Barriers to Providing Services for Adults With Dual Diagnosis: Three Approaches. Journal of Disability Policy Studies, Vol (1): 43-55. DOI: 10.1177/104420739500600103

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl. s. 13-37) Stockholm: Liber.

Gotham, H.J., Claus, R.E., Selig. K., & Homer. A.L. (2010) Increasing program capability to provide treatment for co-occurring substance use and mental disorders: Organizational characteristics. Journal of Substance Abuse Treatment, Vol (2): 160-169.

Jepson Wigg, U. (2009). Att analysera livsberättelser. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl. s. 198-215). Stockholm: Liber.

Jonhed, A.L & Bennich, M. (2018). Samverkansrelationer mellan socialarbetare och andra yrkesgrupper. I Bruhn, A. & Källström, Å. (red.). Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. (Första upplagan s. 262-276). Stockholm: Liber.

Kommittédirektiv 2020:68. Samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/samordnade-insatse r-vid-samsjuklighet-i-form-av_H8B168

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Matscheck, D & Piuva, K. (2020). Integrated care for individuals with mental illness and substance abuse – the example of the coordinated individual plan in Sweden. European Journal of Social Work, DOI: 10.1080/13691457.2020.1843409

Mueser. K.T & Gingerich. S. (2013) Treatment of Co-Occurring Psychotic and Substance Use Disorders. Social Work in Public Health, vol. (3-4): 424-439.

DOI:10.1080/19371918.2013.774676

O´hare. T. (2002) Evidence-Based Social Work Practice with Mentally Ill Persons Who Abuse Alcohol and Other Drugs. Social Work in Mental Health, vol. (1): 43-62.

DOI: 10.1300/J200v01n01_04

Skau, G.M. (2007). Mellan makt och hjälp: [om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare]. (3.,[uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

Socialstyrelsen (2019a). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-1 1-6481.pdf

Socialstyrelsen (2019b). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-rik tlinjer/2019-1-16.pdf

Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stockholm: Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-rik tlinjer/2020-9-6936.pdf

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten & Sveriges kommuner och regioner (2020). Begrepp inom området psykisk hälsa Version 2020.

https://skr.se/download/18.4d3d64e3177db55b1663b360/1615533855867/PM_Begrepp-inom -omradet-psykisk-halsa.pdf

SOU 2016:2. Effektiv vård-Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso-och sjukvården.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/01/sou-201 62/

SFS 1988:870. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm. Socialdepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2017:612. Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Stockholm. Socialdepartementet.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-ino m-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html

Westlund, I (2009). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl. s. 62-79) Stockholm: Liber.

9. Bilagor

9.1 Intervjuguide

Presentation av vårt arbete “Vi undersöker samverkansprocessen mellan socialtjänst och psykiatrin i ärenden där klienten har en samsjuklighet av beroendeproblematik och psykisk ohälsa”

Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete. Dina

personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med GDPR. Fram till dess att arbetet har examinerats, godkänts och publicerats har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på person, platser och verksamheter kommer att ersättas med pseudonymer.

Fråga: Har du läst informationen om hur det är att delta i denna studie

Bakgrundsfrågor

● Vad är din position i verksamheten?

● Hur länge har du arbetat inom den här verksamheten?

Dagliga arbetet

● Hur ser en arbetsdag ut för dig?

● Kan du beskriva dina huvudsakliga arbetsuppgifter? ● Vilka klienter möter du oftast?

● Vilka är de mest vanligt förekommande orsakerna att du träffar en klient?

Klienten

● Hur skulle du vilja beskriva en typisk livssituation ser ut för en genomsnittlig klient? ○ Vad kan du se är de största behoven hos klienten?

● Hur vanligt förekommande upplever du att samsjuklighet av beroende och psykisk ohälsa är hos de klienter du träffar?

● Upplever du svårigheter alternativt möjligheter hos en samsjuk klient, jämfört med andra klienter?

○ Om ja, kan du beskriva några sådana?

● Vilken direkt påverkan har ditt dagliga arbete på klienten?

Nu kommer vi ställa en del frågor om samverkan med andra professionsområden, och hur du upplever att detta fungerar i det dagliga arbetet.

● Finns det formella riktlinjer för samverkan med psykiatrin? ○ Om ja, har du tillgång till dessa?

○ Är riktlinjerna utformade på ett sätt som gör det lätt att följa dessa i praktiken? ● Upplever du att det finns ett behov av en vardaglig samverkan med psykiatrin?

○ Om ja, hur ofta, och på vilket sätt sker de här kontakterna?

● Är dessa kontakter tillräckliga för det du behöver för att utföra ditt eget jobb? ○ Om inte kan du beskriva vad du tycker saknas?

● Hur upprättas en samverkansprocess med psykiatrin?

● Vad är de vanligaste förekommande insatserna som ges till en samsjuk klient? ○ Sker dessa insatser i samverkan med psykiatrin?

● Hur påverkas klienterna av samverkan med psykiatrin?

● Har du upplevt några specifika svårigheter i arbetet med psykiatrin?

● Ser du några förändringsmöjligheter i arbetet med psykiatrin, vad skulle underlätta samverkan?

Innan vi avslutar, är det något du tycker att vi missat att fråga om för att bättre förstå hur samverkan fungerar?