• No results found

Förslag till vidare forskning

6.2 Fortsättningen följer

6.4.1 Förslag till vidare forskning

Flera intressanta frågor och funderingar har besvarats i studien som kan skapa fortsatt intressant utveckling i förskolan. För vidare forskning hade det varit intressant att genomföra en studie på ett ungefärligt vis, det hade varit intressant att få ta del av hur arbetslag arbetat mer ingående med digitala

40

verktyg i leken. Det hade även varit intressant vid val av tema som förskolor utgått ifrån och vad som inspirerar dem till att fortsätta, samt hur de gör för att kontinuerligt använda digitala verktyg i leken och vilken stöttning de har av rektorn. Det hade varit bättre att få vara på plats för att kunna observera en situation när en förskola använder digitala verktyg i leken.

41

REFERENSER

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. [Avhandling. Göteborgs universitet].

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (red.) (2015). Fenomenografi. Fejes, A., Thornberg, R. Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 2). Liber.

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. (1. uppl.) Liber.

Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling.

(Första upplagan). Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 2). Liber.

Forsling, K. (2020). Design för lärande med digitala verktyg i förskolan. Kapet. (16:1, 26-45).

Hanell, F. (2018). What is the ‘problem’ that digital competence in Swedish teacher education is meant to solve? Nordic Journal of digital literacy, Vol.

13, No. 3-2018, p. 137–151. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-943x-2018-03-02

Jäverbring, K. (2019). Den digitala resan har börjat. Förskoletidningen Praktisk pedagogik, 19 (#5).

Kjällander, S. (2016) Plattan i mattan - Digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan. Stockholms universitet.

Kroksmark, T. (2007) Fenomenografisk didaktik- en didaktisk möjlighet, Vol. 17, (#2–3). Jönköping University.

Lagergren, A. & Holmberg, K. (2019). Barn och förskollärare i digitala aktiviteter. I Lek och lärande i digitala aktiviteter i nordiska förskolor: Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015–2019.

42

Lundgren Öhman, U. (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Lärarförlaget.

Masoumi, D. (2015). Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of practice. Contemporary Issues in Early Childhood, Vol. 16, (1)5– 17). http://dx.doi.org/10.1177/1463949114566753

Nikolopoulou, K. & Gialamas, V. (2015). Barriers to the integration of computers in early childhood settings: Teachers’ perceptions. Education and Information Tecnologies. 20, (2):285–301.

http://dx.doi.org/10.1007/s10639-013-9281-9

Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. [Akademisk avhandling, elektronisk resurs].

Petersen, A. (2016). Rektors ledarskap i ett IT-skolutvecklingsprojekt. Acta Didactica Norge, Vol. 10, Nr. 3, Art. 11.

https://doi.org/10.5617/adno.3873

Pihlgren, A. (2018). Stöttande miljö bäst för barnen. Förskoletidiningen, 18 (#1).

Regeringen (2002). Regeringens skrivelse 2001/02:188: Utbildning för kunskap och jämlikhet: regeringens utvecklingsplan för

kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen. Regeringen. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.

Utbildningsdepartementet. Regeringen.

Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens förändring. (Första upplagan). Studentlitteratur.

Skolverket. (2018) Digitaliseringen i skolan- möjligheter och utmaningar. Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2016. Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer.

(Första upplagan). Gleerups.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Regeringskansliet.

43

BILAGOR

Bilaga 1

Informationsbrev

“Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar om digitala verktyg kopplat till lek och lärande som förskollärare ger uttryck för”.

Hej. Jag utbildar mig till förskollärare, går sista terminen och skriver mitt examensarbete. Det är en undersökning som pågår under 10 veckors tid och det ska vara klart i början av juni 2021. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur digitala verktyg uppfattas i förskolan. Det som är intressant för mig är hur ni använder er av digitala verktyg och hur ni resonerar kring hur det bidrar till/påverkar barns lek. Därför vill jag intervjua dig för att se hur ni arbetar med digitala verktyg i verksamheten.

För att ha möjlighet att genomföra denna studie behöver jag material som stödjer det jag beskriver i mitt syfte. Därför är min tanke att jag ska intervjua er för att få bukt på området och behöver därför samtycke från var och en som deltar. Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket betyder att du som deltar sekretessbeläggs, ditt namn eller ditt svar kan inte identifieras. Det som jag synliggör i mitt examensarbete är intervjuernas innehåll för att förstärka undersökningen. Deltagandet är frivilligt och du har alltid möjlighet att dra dig ur. Det material som sedan används av mig kommer ej spridas vidare. Du kommer att spelas in, när mitt arbete är godkänt tas allt bort via Karlstads universitets studieregister. Användningen av materialet sker under 2021 insamlingstillfället- fram till examensarbetet är godkänt.

”Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.”

44

Bilaga 2

Samtyckesblankett

Samtycke för deltagande i en undersökning för examensarbete i förskollärarprogrammet: “Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar om digitala verktyg kopplat till lek och lärande som förskollärare ger uttryck för”.

Med detta sagt vill jag få ditt samtycke inför ditt deltagande så snart du kan.

Jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information. Jag är medveten om att deltagandet är frivilligt och kan därmed avsluta när jag vill.

Jag ger samtycke om deltagande i undersökningen.

Datum

45

Bilaga 3

Intervjuguide

Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver hur en intervju bör gå till väga. • Inledningsvis presenterar mig och mitt projekt.

• Berättar vad frågorna handlar om.

• Uppmana om konsekvenserna för att delta i studien.

• Beskriver hur dokumentationen går till och vad som händer när studien är avslutad. • Garantera att det är anonymt.

• Informera om att deltagaren alltid har rätt att avbryta. • Beskriva hur lång tid en intervju tar.

Intervjun består sedan av fakta, introduktion och generella frågor om ämnet till start. Till en början är det enkla frågor för att introducera ämnet, sedan ställs övergångsfrågor och nyckelfrågor. Då har deltagaren möjlighet till fördjupning och kan rikta frågorna mot syftet och frågeställningarna. Några komplicerade frågor använde jag mig inte av utan avslutade intervjun genom att fråga deltagaren om eventuella övriga funderingar. En möjlighet att reda ut oklarheter eller något annat genom följdfrågor om hur de menar?

Enkla frågor:

Vilken ålder är det på barnen du arbetar med?

Vilka digitala verktyg har ni tillgång till i verksamheten? Hur skulle du beskriva vad digitala verktyg är?

Hur skulle du beskriva din kompetens utöver din utbildning?

Övergång/tematiska frågor:

Kan du se några fördelar/nackdelar med att använda digitala verktyg i verksamheten? Hur ofta används digitala verktyg och i vilka samband? (mejl, dokumentation, bildhantering, uppgifter, undervisning, frånvaro/närvaro, osv.)

Vad behövs i verksamheten för att underlätta det pedagogiska arbetet med barnen?

Nyckelfrågor:

Om du fick beskriva övergripande vad digitala verktyg betyder för er och vad ni använder det till?

Har ni påverkats av att digitaliseringen har en tydlig roll i uppdraget? Vilket synsätt har ni på digitala verktyg?

Hur har ni arbetat tidigare med digitala verktyg?

Related documents