6 Metod 17
8.6 Förslag till vidare forskning 42
Det insamlade materialet väcker en hel del tankar om olika förslag till fortsatt forskning.
Genom att vidareutveckla det bearbetade materialet skulle det vara intressant att rikta in sig på
genusperspektiv. Med tanke på att Mona Sahlin är kvinna och Fredrik Reinfeldt är man skulle
det vara intressant att undersöka om det skiljer sig hur de använder sig av de retoriska
verktygen på grund av deras kön och i sådana fall vad detta beror på.
113
43
Något som också vore intressant att undersöka är att granska om det finns någon övertygelse
mellan raderna. Genom att fokusera på textanalyser och titta på partiledarnas argument samt
att analysera vad som gömmer sig mellan raderna som därmed inte framgår tydligt.
Ett ytterligare förslag till vidare forskning skulle kunna vara att jämföra två partiledare från
olika eller samma politiska parti i ett tidsperspektiv för att se om retoriken har förändrats i takt
med att politiken har förnyats. Det vore även intressant att titta på om det finns en ideologisk
skillnad mellan olika partiers retorik.
Istället för att analysera partiledardebatter och webb-tv skulle det vara intressant att analysera
en av partiledarna i olika medier och via andra forum på Internet för att se hur denne
44
Referenser
Litteratur
Augoustionos, Martha. Lecouteur, Amanda. Soyland, John. Self-sufficient arguments in
political rhetoric: construction reconciliation and apologizing to the Stolen
Generations,(2002) Article from University of Adelaide. Sage publications, London
Burke, Gunilla. R Den borgerliga webbretoriken: en retorikanalys av de borgerliga
partiledarnas nyhetsbrev på webben, (2002) C-uppsats. Lunds universitet, sociologiska
institutionen
Elmelund Kjeldsen, Jens. Retorik idag – introduktion till modern retorikteori, (2008) Jens
Elmelund Kjeldsen och Studentlitteratur, Lund
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Wängnerud, Lena. Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad, (2007) Tredje upplagan, Norstedts juridik
AB, Stockholm
Frogel, Shai. Rhetoric of Philosophy, (2005) John Benjamins Publishing Company.
Philadelphia, PA,USA
Halmari, Helena (Editor). Persuasion Across Genres. A linguistic approach, (2004) John
Benjamins Publishing Company. Philadelphia, PA, USA
Hartman, Jan. Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori, (2004) Andra
upplagan, Studentlitteratur, Lund
Hellspong, Lennart. Konsten att tala – Handbok i praktisk retorik, (2004) Andra upplagan,
Lennart Hellspong och Studentlitteratur, Lund
Hägg, Göran. Praktisk retorik – med klassiska och moderna exempel, (1998) Fjärde upplagan,
Wahlström & Widstrand, Stockholm
Johannesson, Kurt. Retorik eller konsten att övertyga, (1998) Andra upplagan, Norstedts
Förlag, Stockholm
Karlberg, Maria & Mral, Brigitte. Heder och påverkan – Att analysera modern retorik, (1998)
Natur och Kultur, Stockholm
Larsson, Daniel. Sverigedemokraterna – en retorisk studie, (2007) D-uppsats. Lunds
universitet, statsvetenskapliga institutionen
Lindqvist Grinde, Janne. Klassisk retorik för vår tid, (2008) Janne Lindqvist Grinde och
Studentlitteratur, Lund
45
Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt. Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitativa metoder, (2006) Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund
Sigrell, Anders. Att övertyga mellan raderna – En retorisk studie om underförståddheter i
modern politisk argumentation, (2001) Diss. Umeå Universitet 1999. Rhetorförlag, Åstorp
Stenbakken A.Takita Annelén. What makes a politician persuasive? A study of ideology,
rhetoric and modality in speeches by Tony Blair and George W. Bush, (2007) Diss.
University of Oslo
Östbye, Helge, Knapskog, Karl, Helland & Knut. Larsen, Leif-Ove. Metodbok för
medievetenskap, (2004) Liber Ekonomi, Malmö
Elektroniska källor
Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2008) Fredrik Reinfeldt. Tillgänglig:
<http://www.nationalencyklopedin.se/artikel/630869> (2008-11-25)
Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2008) Mona Sahlin. Tillgänglig:
<http://www.nationalencyklopedin.se/artikel/298679/298679> (2008-11-25)
Sveriges riksdag (senast uppdaterad 2008) Webb-tv-arkivet. Tillgänglig:
<http://www.riksdagen.se/templates/R_ExternalPage____3383.aspx> /utökad
sökning/Riksmöte 2007-08/Partiledardebatt/Talare: Sahlin/Datum: 2007-10-01 – 2008-06-30
(2008-11-10)
Sveriges riksdag (senast uppdaterad 2008) Partiledardebatt.
Bilagor
Analysguide Bilaga 1
1. Läs igenom texten helt oberoende
2. Läs igenom igen och svara på frågan vad syftet är med debatten är samt vilken effekt som
eftersträvas. Syftet kan vara outsagt eller utsagt.
3. Läs igenom texten igen. Fortsättningsvis kommer analysen att utgå från tesen.
4. Hur försöker talaren i inledningen, exordium, göra publiken uppmärksam? Vilka metoder
och knep används?
5. Hur gör talaren för att sätta in publiken i ämnets bakgrund, narratio?
6. Vad är tesen, det bakomliggande? Den kan vara outsagd eller utsagd.
7. Vilka argument finns för att styrka tesen? Vilka motargument finns? Finns det en antites i
texten där talaren argumenterar för sin sak och emot motståndarsidans.
8. Vilka är huvudargumenten samt stödargumenten?
9. Hur avslutar talaren sitt tal? Har han/hon någon slutkläm?
10. Avslöjar talaren något om sin personlighet, bakgrund eller sitt förhållande till ämnet för
att stärka ethos? Vilka grepp använder talaren för att skapa förtroende för sin person?
11. I vilken mån använder sig talaren av fakta och andra former av saklig argumentering för
att övertyga? Är de fakta som finns relevanta eller ovidkommande?
12. Vilka känslor vill talaren väcka med sitt tal: hur gör han/hon?
13. Vilka stilgrepp är karaktäristiska för talet? Finns det exempel på troper och ornament?
14. Hur använder talaren sin röst, är den övertygande?
Protokoll Reinfeldts anföranden (RA)
Bilaga 2
Partiledardebatt (1) 17 oktober 2007
Anf. 18 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):
1. Herr talman! Ska människor in på eller ut från arbetsmarknaden? Det är förmodligen denna hösts och
kommande mandatperiods viktigaste fråga i svensk politik.
2. Ut, säger de som helt vill avskaffa lagen om anställningsskydd, naturligtvis i syfte att det därmed ska bli
lättare att säga upp folk, eller vill platta till skatten för dem som tjänar mest och därmed indirekt rulla över beskattningen mer på dem som tjänar lite och som då kommer att få svårare att hävda sig i arbetslivet. Ut, säger Socialdemokraterna som tar bort allting som nu ger jobb i sitt ekonomiska alternativ, som ger mer i bidrag till den som inte jobbar. In, säger regeringen som försöker att analysera hur den svenska arbetsmarknaden ser ut och lära sig vilka grupper som riskerar även i en god konjunktur att stå vid sidan av.
3. Jag har nu under åtta resor besökt arbetsförmedlingar över hela Sverige. Man kan skämta om att det är jag som
borde söka nytt jobb. Jag bjuder på det. När man väl har tagit sig förbi de socialdemokrater som står och demonstrerar utanför och talar om depressionen och arbetslösheten som nu har drabbat allt och alla och kommer in till verkligheten förmedlas en annan bild av ett Sverige i arbete, av folk som får jobb, av ett läge som inte någon kan påminna sig tidigare. Det spelar ingen roll om det är i Norrbotten, Blekinge, Västerbotten eller var det än må vara. Alla ser det, alla utom Socialdemokraterna.
4. Men vi går åter till att vissa grupper även i en god konjunktur riskerar att bli stående vid sidan av. Yngre har
svårare att komma in på arbetsmarknaden. Äldre har svårare att bli kvar. Människor som har kommit från andra länder har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Kvinnor jobbar i mindre utsträckning än män. Funktionshindrade och människor som lever med psykisk ohälsa har svårt även i goda konjunkturer att hävda sig i det svenska arbetslivet. Det är uppgiften.
5. För detta har vi utformat verkningsfulla instrument för att rikta skattelättnader och särskilda åtgärder som ska
nå fram till de grupper som även ser den goda konjunkturen passera den egna dörren, och det fungerar. Det fungerar.
6. Vi har sagt oss: Låt oss inte gå fram med lägre löner, men låt oss samtidigt inse att om man sänker
totalkostnaden för en arbetsgivare blir det fler som får jobb. Det kan man göra genom att ta bort
arbetsgivaravgiften för den som anställer någon som länge har stått utanför. Det kallar vi för nystartsjobb. Det fungerar. Över 12 000 har på det sättet kommit in. Det fungerar för funktionshindrade. Det fungerar för grupper som har kommit från andra länder.
7. Vid sidan av det säger vi om instegsjobb: Låt oss bryta med en princip som har satt sig alldeles för mycket,
nämligen att kommer man till Sverige ska man först sättas på skolbänken och länge, länge försöka lära sig svenska. Först därefter ska man försöka använda sina kunskaper från sitt gamla hemland, som vid det tillfället oftast har blivit lite omoderna. Signalen är: Du ska inte stå på egna ben.
8. Nu bryter vi med den politiken. Nykomna ska in i jobb. Vi ska ge ett stöd så att man samtidigt kan studera.
Det har börjat fungera. Det kom vid halvårsskiftet.
9. Vi inför riktade lättnader till den som anställer någon som är ung. Vi inför särskilda morötter för äldre som
fortsätter att arbeta. Detta är en politik som ser vilka människor som står utanför, en politik som nu faktiskt för fram instrument som gör något åt det.
10. Det ska löna sig att arbeta. Det är viktigt att de som jobbar känner att det ger något tillbaka i plånboken.
Lyssna på dem som jobbar i Sverige så ska ni höra hur det känns att slita och att tycka att man får för lite för det!
11. Allt vill Socialdemokraterna stoppa. Alltihop är de emot, därför att detta är fel inriktning på politiken.
12. Låt mig säga en sak, efter att häromdagen ha träffat personer som jobbar med psykiskt funktionshindrade, till
13. Vad tror ni att människor som inte har levt ett perfekt liv, som kanske inte har den utbildning som andra har
kunnat tillgodogöra sig och som kanske inte har samma förmåga som vi andra, ska jobba med? Eller ska de inte jobba – är det det som är beskedet? Är det en utslussningspolitik vi alltså ser framför oss, som sorterar dem som ska få jobba bort från dem som inte ska få jobba? Är det dagens vänsterretorik, som tittar ned på den lilla människan och frågar: Är du produktiv, lille vän? Ska du få vara med?
14. Det är den fråga som nu möter en när man kommer ut på arbetsförmedlingar. Så ser gränssnittet ut mellan
jobb och inte jobb i dagens Sverige.
15. Det är vår, alliansens, förnyelse av politiken som anstränger sig utifrån en arbetslinje som säger att varje
arbetad timme är viktig, för den enskilde och för samhällsekonomin. Det gör Sverige starkare. Vi utmanar uppfattningen att det finns jobb som är oönskade och felaktiga, jobb som man kan se över axeln på, därför att vi inser att vi behöver jobb till alla och att människor är olika. Det är en värderingsskillnad mellan oss och dagens socialdemokrati.
(Applåder)
16. Det var detta som valet 2006 handlade om. Det är fortsatt detta som är verkligheten i Sverige. Ska vi ha
sorteringsmaskiner, eller ska folk få jobb? Och tro inte annat än att om man bara inriktar sig på att höja ersättningar till människor som står utanför och erbjuder det som enda alternativ, då växer utanförskapet. Då klyver vi den svenska arbetsmarknaden i tre lika delar. Två tredjedelar får vara med; en tredjedel göre sig icke besvär. Så växte det svenska utanförskapet fram. För detta finns uppenbarligen vare sig insikt eller svar när vi letar i det som socialdemokratin nu för fram.
17. Men produktiviteten då? Det är ju känt att på toppen av en högkonjunktur tenderar produktiviteten att falla.
Det är också väl känt att när grupper som länge har stått utanför arbetsmarknaden kommer in så innebär det väldigt ofta att produktiviteten sjunker. Eller låt oss prata som det låter i företagen.
18. Jag har nu anställt en kille med nystartsjobb, berättar en företagare som jag träffar för mig. Han kan inte
jobbet fullt ut, men jag ser det som ett socialt samhällskontrakt. Jag tar in en person som jag lär upp under en tid i företaget. Tack för att ni gjorde det möjligt genom att sänka mina kostnader.
19. Så kommer en person in som länge har stått utanför. Vi tar ett socialt ansvar genom socialt engagerade
företagare – det finns väldigt många sådana – och på det sättet tappar vi möjligen initialt i produktivitet, men vi får med en till.
20. Den svenska produktiviteten handlar mycket om automation, att ersätta människan med en maskin. Det har
vi inte sett slutet på, även om vi som hörde dödsdomarna att svensk industri aldrig ska anställa igen kan notera att något anställer de nog. Men tro inte att det är där som morgondagens jobb finns. Gå på industrigolven så ska ni se hur man fortsätter att anstränga sig för ytterligare automation.
21. Konkurrens ger ökad produktivitet, och hur är det med synen på konkurrens? Ja, alliansen tycker att
konkurrensen ska breddas till fler områden. Via ökad konkurrens får vi förstärkt produktivitet. Där möter vi motstånd från samma socialdemokrati och vänsterkrafter som nu talade om att produktivitet var så viktigt.
22. Men det verkliga sättet att sänka produktiviteten är att skilja bort de människor som inte är lika produktiva på
arbetsplatsen som dem som jobbar mest effektivt. Och det går att få företagare att gilla den typen av samhälle. Alla vill alltid anställa dem som är lika bra som de som presterar topp 10 procent i det egna företaget. Det är ett val man måste göra.
23. Vilket samhälle vill ni se? Ska vi ha ett samhälle där vår utgångspunkt är att alla ska kunna jobba utifrån
egen förmåga, eller ska vi ha ett hyperproduktivt samhälle där endast en liten del göre sig besvär?
24. Genom att fortsätta att avreglera viktiga marknader och sälja statliga företag säkerställer vi att konkurrens ger
ökad produktivitet. Med det förenar vi en politik som för in folk på den svenska arbetsmarknaden. Det är den fulla sysselsättningen som alliansen och det nya arbetarpartiet har gjort till sitt signum. Mot det står bara bidragstänkande och oförstående för vad den utanförskapspolitik man står för kommer att leda till. Så ser alternativen i svensk politik ut.
Partiledardebatt (2) 16 januari 2008
Anf. 1 Statsminister FREDRIK REINFELDT (m):
1. Herr talman! Ärade ledamöter! Det är 2008 och många diskuterar ekonomi, vilket inte är märkligt i en värld
där vi ser stigande råvarupriser. Det har vi gjort länge när det gäller oljan, men det sprider sig. Också spannmålspriserna stiger, vilket skapar ett internationellt pristryck uppåt världen över, så också i Sverige.
2. En stark krona och en stark euro samt en svagare dollar och ett svagare pund ger helt andra ingångar till
ekonomiska förutsättningar som vi sedan länge egentligen inte känner igen i Sverige. Köpkraften bevaras, men det är svårt för den svenska exportindustrin. Finansiell turbulens i spåren av krisen på den amerikanska
bolånemarknaden påverkar USA och spiller över till andra delar av världens ekonomier. Det är befogat att ställa många frågor om hur ekonomin utvecklar sig.
3. Det nya är hur väl Sverige stått emot åtminstone fram till nu. Det är kvittot på en bra makroekonomisk
grundstabil modell, något som Sverige valde i mitten av 90-talet. Det handlar om att inte göra av med mer pengar än vad som finns. Det handlar om en oberoende riksbank och om en bättre budgetordning i riksdagen, vilket lägger en solid grund för att det inte är här som spekulanterna och oron först knackar på dörren, givet att vi gör och fortsätter att göra vår hemläxa.
4. En ansvarsfull budget har lagts på riksdagens bord av regeringen, och den har också fått riksdagens stöd. Den
förstärker inriktningen på den politiken. Vi tar fram åtgärder för att göra det än mer stimulerande att arbeta. Det är också det bästa sättet att möta tendenser till flaskhalsar, som trots allt finns kvar i den svenska ekonomin, då det finns fler som vill jobba. Den är ansvarsfullt finansierad på ett sätt som i det korta perspektivet möter kritik från en hel del men som gör att vi inte bidrar till att späda på de finanspolitiska stimulanserna – allt för att jobben ska kunna växa till i en bra ekonomisk miljö.
5. Samtidigt får vi plats med en ansvarsfull klimatpolitik där vi i Sverige använder de styrmedel som man i andra
länder diskuterat att man kanske ska börja titta på. Sverige går före.
6. Under året kommer diskussioner om investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur, vilket är viktigt för
att lägga en grund för fler år av tillväxt och för att kunna möta produktivitetsutmaningar, att lägga en grund för det som ska komma.
7. År 2008 är ett mellanvalsår i Sverige, men så icke i USA. Det finns de i USA som brukar beskriva det som att
det är det land där vem som helst kan komma från var som helst och bli vad som helst. Och sedan tillägger de: Detta är möjligt bara i USA. Det finns emellertid också en annan bild som man skulle kunna ge. Det blir i höst 28 år utan avbrott som två familjer varit representerade, antingen som president eller vicepresident, vilket möjligen ger öppningar för en del andra kommentarer. Även i år står en medlem av en av dessa familjer på presidentvalslistan, nämligen Hillary Clinton. Det kommer att innebära ett vägval vad gäller i vilken riktning den amerikanska ekonomin ska utvecklas, vilken väg den amerikanska politiken kommer att välja. Notera också hur den frågan nu blir alltmer betydelsefull i den amerikanska presidentvalsdebatten.
8. Därför är det viktigt att veta vad Bill Clinton gjorde under åren som president och dessförinnan under tolv år
som guvernör i Arkansas. Han lade grunden för den nya politik som formade mycket av 90-talet i USA och som sedan kom att påverka Tony Blair och utvecklingen av New Labour i Storbritannien och som i Norden fått sin egen uttolkning, naturligtvis utifrån egna förutsättningar, först av Anders Fogh Rasmussen och det som utvecklats i Danmark och därefter av Nya moderaterna och Allians för Sverige i vårt land.
Clinton baserar sin politik på fem punkter. För det första en ansvarsfull ekonomisk politik. Man ska inte spendera mer än man har. Man ska se till att hålla tillbaka budgetpopulismen, antingen den kommer från höger eller vänster.
9. För det andra ska man ha en politik som tydligt markerar vägar från bidragsförsörjning till arbete samt utforma
den politiken huvudsakligen genom att rikta inkomstskattesänkningar till dem som tjänar minst. Det var den enskilt absolut viktigaste detaljen i Clintonpolitiken under 90-talet, och det är också den bärande bjälken i allianspolitiken i Sverige.
10. För det tredje ska man satsa på en utbildning med kvalitet och se till att följa upp detta så att barnen lär sig
tillräckligt. Framför allt ska man se till att börja med kvalitetsinsatserna när barnen är som yngst. Man ska också se till att förstärka innan barnen börjar i skolan. Vi behöver både se till att ha resurserna och utvärdera och följa upp dem i tidiga år.
11. Clinton sade: Låt oss göra det efter årskurs 3, 6 och 8. Detta är förvillande likt det som alliansregeringen nu
gör i Sverige.
12. För det fjärde behövs välfärdsförbättringar för att nå fram till grupper, för att också nå fram till det som var
hans idé, nämligen att markera sammanhållning och välja bort partipolitiskt käbbel och det som separerar grupper och människor från varandra.
För det femte sade Bill Clinton: Låt oss se till att få 100 000 fler poliser. Jag får medge att alliansen inte lovar det, men vi ska nå upp till 20 000 poliser. Vi vet det som Clinton visste, nämligen att ett fungerande rättsväsende är ett utmärkt sätt att skapa ett bra samhälle på för människor som kommer från miljöer med små marginaler och som ofta upplever att brott är deras vardag och att den starkes rätt gäller.
13. Det var Bill Clintons svar på 90-talet. Det är vårt svar på 2000-talet. Vilket vägval det amerikanska folket gör
får vi veta i november. Vilket vägval svensk socialdemokrati med sina partner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör får vi förmodligen inte veta i år. Det är en intressant fråga. Mitt partis besked är att fortsätta att utveckla Nya moderaterna i enlighet med den agenda som jag nu angivit.
14. Alliansen fortsätter sin fördjupning senare i år. Men vad är socialdemokratins besked? Antingen vet vi inte
alls eller också kommer förslag som går i helt annan riktning jämfört med det som jag nu har redovisat. Att