Ett tema som kom upp under intervjuarbetet var huruvida språket har betydelse för det pedagogiska arbetet, om språket påverkar verksamheten och i så fall på vilket sätt. Det är en spännande tanke som det vore intressant att spinna vidare på. Mollberger Hedqvist (2006) valde i sin avhandling att bland annat fokusera på frågeställningen om hur pedagogens yrkeskunnande utvecklas genom samtal. Här ser jag flera möjligheter till vidare forskning inom området. Bland annat skulle man kunna belysa frågan ur ett historiskt perspektiv och se på skillnader mellan då och nu. Vidare skulle man kunna undersöka i vilken utsträckning utbildningen kommit att forma förutsättningarna för yrkesspråk. Syftet med detta arbete har lett till att jag enbart fokuserat på språket i samtal mellan vuxna. Jag har undersökt språket pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Som en utveckling skulle även barn och elever kunna fokuseras som samtalspartners och man skulle även kunna intervjua dem. Det skulle bli ett annat fokus men likväl handla om språket i förskola och skola.
41
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Handledning för förändring? I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i
pedagogiskt arbete (s. 241-268). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ainscow, M. (2000). The next step for special education: Supporting of inclusive practices. British
Journal of Special Education, 27(2), 76-80.
Alexandersson, M. (1995). Profession och reflektion. I Lärarprofessionalism: om professionella
lärare (s. 21-26). (4. uppl.) Stockholm: Lärarförbundet.
Alnervik, K. (2007). Att utveckla pedagogisk dokumentation med hjälp av handledning. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 269-290). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text: om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. Göteborg.
Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en kommun. Diss. Göteborg : Göteborgs Universitet, 2006. Göteborg.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt
uppdrag. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Malmö.
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. Becker, S. (2010). Badder than “Just a Bunch of SPEDs”: Alternative Schooling and Student Resistance to Special Education Rhetoric. Journal of Contemporary Ethnography, 39(1), 60–86. Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i
förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning
och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers
handledningssamtal. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2005. Karlstad.
Bladini, K. (2007). Specialpedagogers handledningssamtal som verktyg för rum och reflektion. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 199-224) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2003). Skolförbättring – i en skola för alla. I G. Berg & H-Å Scherp (Red.),
Skolutvecklingens många ansikten (s. 97-135). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
42
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). I problembarnens tid: förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlsson.
Colnerud, G. & Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk och yrkesetik. ([Ny, rev. och uppdaterad utg.]). Stockholm: HLS förlag.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog,
samspel och lärande (s. 7-27). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.), Dialog,
samspel och lärande (s. 75-94). Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner?: en studie om ett nytt utvärderingsverktyg i
förskolan. Stockholm: Lärarhögskolan.
Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Folkesson, L. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och
med andraspråkselever i klassrummet. (2. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Gindis, B. (1999). Vygotsky´s vision: Reshaping the practice of special education for the 21st
century. Remedial and Special Education, 20(6), 333-340.
Granström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Heimersson, M. (2009). Elevers särskilda behov – en analys enligt Nancy Fraser. I A. Ahlberg (Red.),
Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning (s. 59-79). (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Helldin, R. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.),
Etik i specialpedagogisk verksamhet (s. 21-48). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hermann, S. (2004). Michel Foucault. I S. Gytz Olesen & P. Møller Pedersen (Red.), Pedagogik i ett
sociologiskt perspektiv: en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Focault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens (s.
83-113). Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i
den svenska skolan. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Hofvendahl, J. (2006). Förpapprade samtal och talande papper. I E. Forsberg & E. Wallin (Red.)
Skolans kontrollregim - ett kontraproduktivt system för styrning?: en antologi (s. 77-98). Stockholm:
HLS förlag.
Isaksson, J. (2009). Särskilja eller inkludera? Kritisk utbildningstidskrift, 136(4), 39-49.
Johansson, T. (2009). Språk och diskurser i pedagogisk forskning om lärande. Pedagogisk forskning i
43
Kroksmark, T. (2005). Förskollärarnas kompetens imponerar. Lärarnas nyheter. Hämtad från: http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2005/09/13/forskollararnas-kompetens-imponerar Lundström, E. (2010). Föräldraskap och yrkesroll. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i
specialpedagogisk verksamhet (s. 189-214). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Läraresyrkesetik.se, http://lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/doc/0032E54B
Myndigheten för skolutveckling (2008). Att lyfta den pedagogiska praktiken [Elektronisk resurs] :
vägledning för processledare. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Mollberger Hedqvist, G. (2006). Samtal för förståelse: hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. Stockholm.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" [Elektronisk resurs] : vad betyder
det och vad vet vi?. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum [Elektronisk resurs] : diskurser i grundskolans
matematikundervisning. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, Stockholm.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs] : om olikheter inom förskolan som
diskursiv praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011. Malmö.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Piaget, J. (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerup.
Riddersporre, B. (2011). Vem ska ha makten att beskriva läraryrket? Hämtad 3 november 2011 från: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/02/25/vem-ska-ha-makten-beskriva- lararyrket
Runswick-Cole, K. & Hogde, N. (2009). Needs or rights? A challenge to the discourse of special education. British Journal of Special Education, 36(4), 198-203.
Skolverket (2008). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad 19 maj, 2011 från: http://libris.kb.se/bib/11598770
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, information om lärarlegitimation, hämtad 21 oktober, 2011 från: http://www.skolverket.se/fortbildning_och_bidrag/lararlegitimation/2.2820
Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10 [Elektronisk resurs]. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Svensson, M. (2000). Översättandets etik, hämtad 3 november 2011 från: http://www.psykoanalys.org/files/Oversattandets%20etik.pdf
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts. Tottmar, M. (2011, 28 september). Förskolorna får icke godkänt betyg. Dagens Nyheter, s. 6.
44
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen [Elektronisk resurs] : FN:s konvention om barnets
rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vehmas, S. (2010). Special needs: a philosophical analysis. International Journal of Inclusive
Education, 14(1), 87-96.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2009). Forskning pågår - förskola [Elektronisk resurs] : aktuell
utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
46