7. Sammanfattning och slutsatser
7.1 Förslag till vidare forskning
Något vi inte belyst i denna studie är ungdomens uppfattningar om sociala insatsgrupper. Det skulle det vara lärorikt och intressant att ta del av hur projektet påverkade och upplevs av ungdomarna. Det skulle även vara intressant att ta del av vårdnadshavarnas erfarenheter eftersom att sociala insatsgrupper påverkar föräldrarna och deras relation till sina barn i hög grad. Det har inte genomförts någon övergripande utvärdering om vad socialtjänstens ökade ansvar för ungdomars kriminalitet innebär (Jfr Edvall, s.174). Forskning som undersöker var detta innebär för ungdomarna, samt vad det innebär för socialtjänstens verksamhet är viktigt och intressant.
Referenser
Litteratur
Backman, Christel. (2011). Övervakning i kontrollsamhällena. I Larsson, Bengt., & Engdahl, Oskar. (red.), Social kontroll - övervakning, disciplinering och självreglering (1 uppl.) (s.104-124). Malmö: Liber.
Blom, Björn & Grape, Ove., (2006). Nyinstitutionalism – en teori med stor potential. I Blom, Björn., Grape, Ove., & Johansson, Roine., (red.). (2006). Organisation och omvärld:
nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 7-17) Lund:
Studentlitteratur.
Claes Levin., (1996). Misslyckade projekt och framgångsrika organisationer. I Sahlin, Ingrid (red.) (1996). Projektets paradoxer (s. 85-114). Lund: Studentlitteratur.
Clevesköld, Lars., Thunved, Anders., & Thunved, Birgit., (2010). Samhället och de unga lagöverträdarna (4., [rev.] uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.
Edvall-Malm, Disa., (2012). Det socio-polisiära handlingsnätet: Om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbruk (avhandling för
doktorsexamen)., Umeå universitet.
Eriksson-Zetterquist, Ulla., (2009). Institutionell teori: idéer, moden, förändring (1 uppl.) Malmö: Liber.
Estrada, Felipe., (1999). Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem: utveckling,
uppmärksamhet och reaktion (avhandling för doktorsexamen.). Stockholm: Universitet.
Estrada, Felipe., & Flyghed, Janne., (Red.). (2007). Den svenska ungdomsbrottsligheten.
Lund: Studentlitteratur.
Forkby, Torbjörn., & Larsen, Theresa., (2005). Katalysatormodellen i brottspreventiv samverkan: utvärdering av Ung och Trygg i Göteborgs första fas (1 uppl.) FoU i Väst.
Garland, David., (2001). The Culture of Control: crime and social order in Contemporary society. Oxford: Oxford Univ. Press.
Grape, Ove., (2006). Domänkonsensus eller Domänkonflikt? I Blom, Björn., Grape, Ove., &
Johansson, Roine., (red.). (2006). Organisation och omvärld: nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s.47-73). Lund: Studentlitteratur.
Grape, Ove., Johansson, Roine., (2006). Ytterligare en svensk nyinstitutionalism. I Blom, Björn., Grape, Ove., & Johansson, Roine., (red.). (2006). Organisation och omvärld:
nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 203-219). Lund:
Studentlitteratur.
Hammare, Ulf., (2013). Mellan löften om särart och krav på evidens: en studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer
(avhandling för doktorsexamen.). Stockholm: Stockholms universitet, 2013.
Hvinden, Bjørn., (1994). Divided against itself: study of integration in welfare bureaucracy.
Oslo: Scandinavian University Press.
Ineland, Jens., (2006). Konst, funktionshinder och frågan om legitimitet. I Blom, Björn., Grape, Ove., & Johansson, Roine., (red.). (2006). Organisation och omvärld:
nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 97-119). Lund:
Studentlitteratur.
Jacobsson, Maritha., (2006). En ritual som ger tyngd – om muntliga förhandlingar i mål om tvångsvård. I Blom, Björn., Grape, Ove., & Johansson, Roine., (red.). (2006). Organisation och omvärld: nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 119-147).
Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Roine., (2006). Nyinstitutionell organisationsteori - från sociologi i USA till socialt arbete i Sverige. I Blom, Björn., Grape, Ove., & Johansson, Roine., (red.). (2006).
Organisation och omvärld: nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 17-47). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Susanna., (2011). Rätt, makt och institutionell förändring - en kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus (avhandling för doktorsexamen). Lund: Lunds universitet, 2011.
Kassman, Anders., Oscarsson, Lars., Wollter, Filip., (2012). Utvärdering av sociala insatsgrupper. Individinriktad samverkan kring unga i riskzonen. Stockholm: Ersta Sköndal Högskola, institutionen för socialt arbete.
Levin, Claes., (1996). Barnen mellan straff och behandling. I Armelius, Bengt-Åke., (red.) (1996). Vård av ungdomar med sociala problem: en forskningsöversikt (s. 51-92). (1 uppl.). Stockholm: Liber utbildning.
Lingvall, Per., (2012). Unga i Riskzonen? Social insatsgrupp i Södertälje. (Examensarbete).
Ersta Sköndal Högskola, Institutionen för socialvetenskap, Stockholm.
McMurphy, Suzanne., (1996). Olika modeller för unga lagöverträdare - erfarenheter från forskning. I Armelius, Bengt-Åke., (red.). (1996). Vård av ungdomar med sociala problem: en forskningsöversikt (s. 92-111). (1 uppl.). Stockholm: Liber utbildning.
Mallander, Ove., Anna Meeuwisse., Sunesson., Sune (1998) Normalisering. I Denvall, Verner
& Jacobson, Tord (red.) (1998). Vardagsbegrepp i socialt arbete: ideologi, teori och praktik (s. 157-174). (1 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik
Meeuwisse, Anna., (1996)., Projektets dolda funktioner. I Sahlin, Ingrid., (red.). (1996).
Projektets paradoxer (s. 35-54). Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, Ingrid., (red.). (1996). Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Skrinjar, Monica., (2005). Bilder av och åtgärder mot narkotika(miss)brukare - en reflexiv studie (Rapport 2005:1, Kriminologiska Institutionen). Stockholm: Stockholms
Universitet.
Svensson, Kerstin., (2001). I stället för fängelse?: en studie av vårdande makt, straff och socialt arbete i frivård (avhandling för doktorsexamen)., Lund: Universitet., 2001.
Puhakka, Olavi., (2001). Den våldsrelaterade ungdomskriminaliteten i Stockholm: åtgärder och insatser. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklings enheten.
Sernhede, Ove., (2006). Förortens “hotfulla” unga män. Andrafieringens geografi och behov av alternativ till stigmatisering. I SOU: 2006:73., Den segregerade integrationen. Om social sammanhållning och dess hinder (s. 91-125). Stockholm: Fritzes.
Von Hofer, Hans., (2007) Samhällets reaktioner och åtgärder. I Estrada, Felipe., & Flyghed, Janne., (Red.). (2007). Den svenska ungdomsbrottsligheten (s. 297-315). Lund:
Studentlitteratur.
Weber, Max (1983). Ekonomi och samhälle: förståendesociologins grunder. 1, Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Argos
Metodlitteratur
Backman, Jarl., (2008). Rapporter och uppsatser (2uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl) Malmö: Liber.
Dalen, Monica., (2008). Intervju som metod (1 uppl.). Malmö: Gleerups utbildning.
Eliasson-Lappalainen, Rosmari., (1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, Sam., Lilja, John., & Mannheimer, Katarina., (red.). (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Lincoln, Yvonna S., & Guba, Egon G., (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif:
Sage.
Meeuwisse, Anna., Swärd, Hans., Eliasson-Lappalainen, Rosmari., & Jacobsson, Katarina., (red.). (2008). Forskningsmetodik för socialvetare (1 utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Merriam, Sharan B., (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Payne, Malcolm., (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Richards, Lyn., (2005). Handling qualitative data: a practical guide. London: SAGE.
Sohlberg, Peter., & Sohlberg, Britt-Marie., (2011). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Liber AB: Malmö.
Offentligt tryck
Botkyrka kommun. (2012). Sociala insatsgrupper för barn och unga i riskzon för kriminalitet.
(Slutrapport för perioden september 2011 till och med oktober 2012. Botkyrka kommun, Socialförvaltningen.
Myndigheten för skolutveckling., Rikspolisstyrelsen., & Socialstyrelsen., (2007). Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Västerås: Edita Västra Aros AB.
Rikspolisstyrelsen (2008) Samverkan Polis och kommun - för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen. (2012). Redovisning av regeringsuppdrag – sociala insatsgrupper.
Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2006). Samverkan kring barn som far illa - Uppföljning av lagändring enligt prop. 2002/03:53., Stärkt skydd till barn i utsatta situationer. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Barn och unga som begår brott: handbok för socialtjänsten.
Västerås: Edita Västra Aros AB.
Socialstyrelsen. (2012a). Samverkan i sociala insatsgrupper – vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen. (2012b). Kartläggning av samverkansinterventioner med syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga. Socialstyrelsen.
Förarbeten
Justitiedepartementet 1994:E. Karlägga hur sekretessreglerna tillämpas i samarbete mellan polis, åklagare, socialtjänst och frivård. Stockholm: Justitiedepartementet,
Regeringskansliet.
Justitiedepartementet Ds 2008:38. Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten: överväganden och förslag. (2008). Stockholm: Justitiedepartementet, Regeringskansliet.
Ju2011/1906/KRIM. Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper m.m. (2011). Stockholm:
Justitiedepartementet, Regeringskansliet.
Justitieutskottets betänkande 2012/13: JuU5. Samverkan för att förebygga
ungdomsbrottslighet. Lagrådsremiss, Stockholm: Justitiedepartementet, Regeringskansliet.
Offentlighets- och sekretesskommittén. (2003). Ny sekretesslag: huvudbetänkande.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Regeringens Proposition 1996/97:124. Ändring i socialtjänstlagen. Stockholm:
Regeringskansliet.
Regeringens Proposition 2005/06:165. Ingripanden mot unga lagöverträdare. Stockholm:
Regeringskansliet.
Regeringens Proposition 2011/12:171. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet.
Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringsbeslut 1:6. Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper. (2013). Stockholm: Justitiedepartementet, Regeringskansliet.
SOU 2004:122. Ingripanden mot unga lagöverträdare: betänkande. Stockholm: Fritze.
SOU 2010:15. Kriminella grupperingar: motverka rekrytering och underlätta avhopp:
betänkande. Stockholm: Fritze.
Lagrum
SFS 1984:387. Polislag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1986:223. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Elektroniska källor
Arbetsförmedlingen (2013) Arbetslöshetsstatistik http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Tidigare-statistik.html (hämtad den 30/4-2013)
Botkyrka kommun (2011) http://www.botkyrka.se/Nyheter/Sidor/Pilotverksamhet-för-unga-i-Botkyrka.aspx (hämtad den 16/5-2013)
Botkyrka kommun (2013) Områdesinformation
http://www.botkyrka.se/besokare/ombotkyrka/kommunfakta (hämtad den 25/4-2013) Brottsförebyggande rådet 2013:1 Om utsatthet, trygghet och förtroende
http://www.bra.se/download/18.65a2909f135a9f5a1cb80004059/2012_2_ntu2011.pdf (hämtad den 7/5- 2013)
Brottsförebyggande rådet (2011:21) Strategiska brott bland unga på 00-talet
http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2012-02-07-strategiska-brott-bland-unga-pa-00-talet.html (hämtad den 25/4- 2013)
Brottsförebyggande rådet (2013) Brottsstatistik
http://statistik.bra.se/solwebb/action/start?menykatalogid=1 (hämtad den 5/4-2013) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (hämtad den 16/4- 2013) Socialstyrelsen (2013) Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade
bedömningsmetoder.
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/Documents/savry-granskning.pdf Socialstyrelsen (2013) Ester Bedömning. (Hämtad den 26/5- 2012)
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/ester bedomning (hämtad den 26/5-2013)
Stockholm Stad (2007) Rapport Rinkeby- Kista stadsdelsförvaltning
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=111443 (hämtad den 7/4- 2013) Stockholm Stad (2012) Rapport om arbetet med sociala insatsgrupper i Stockholm stad
http://insyn.stockholm.se/soc/document/2012-12-18/Dagordning/15/15_%20bilaga.pdf (hämtad den 15/4-2013)
Stockholm Stad (2012) EU-Rapport: utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Stadsdelssajter/Rinkeby-Kista/Jarvaandan/Artiklar/Rapport-om-samverkan-i-Jarva/ (hämtad den 10/4-2013) Stockholm Stad (2013) Områdesinformation, arbetslöshetsstatistik, Rinkeby- Kista och
Spånga- Tensta http://www.statistikomstockholm.se/index.php/omradesfaktax (hämtad den 10/4- 2013)
Södertälje kommun (2013) Områdesinformation Södertälje
http://www.sodertalje.se/Kommun-demokrati/Om_Sodertalje/Statistik/ (hämtad den 11/4-2013)
Bilaga 1
Semistrukturerad Intervjuguide Bakgrundsfrågor
Ålder?
Kön?
Hur länge har de jobbat inom sitt yrke?
Hur länge har de jobbat inom SIG?
Hur många ungdomar har de jobbat med inom SIG?
Hur gamla är ungdomarna de jobbat med?
Vilken grupp har de arbetat med inom SIG (Styrgrupp, delprojektledare, arbetsgrupp eller utförargrupp) Vilket geografiskt område?
Samverkan
Fråga 1. Kan du berätta hur samverkan mellan polis och socialarbetare ser ut inom SIG? Ge exempel!
Följdfrågor
1a. Ge exempel när samverkan fungerat bra 1b. Ge exempel när samverkan fungerat mindre bra
1c. Berätta, hur uppmärksammar ni ungdomar som är i riszon för kriminalitet? Ge exempel!
Yrkesroller
Fråga 2. Hur uppfattar ni era roller inom SIG?
Följdfrågor
2a. Hur tänker du kring att det är olika yrken som möts?
2b. Har samarbetet ändrat några rollfördelningar?
2c. Finns det ansvarsområden som är socialtjänstens/polisens, men inte borde vara det?
2d. Finns det ansvarsområden som inte är socialtjänstens/polisens, som borde vara det?
2e. Finns det aktörer inom SIG som underlättat socialtjänstens/polisens arbete?
2f. Finns det aktörer inom SIG som försvårat socialtjänstens/polisens arbete? Ge exempel!
Stöd- och kontrollaspekter
3a. Hur ser arbetet med ungdomen ut när det gäller stödaspekter inom SIG?
3b. Hur ser arbetet med ungdomen ut när det gäller kontrollaspekter inom SIG?
3c. Hur uppfattar du din egen yrkesroll inom SIG, i första hand som stödjare eller kontrollant?
3d. Hur uppfattar du de andra aktörernas roller inom SIG, i första hand som stödjare eller kontrollant?
3e. Har samarbetet ändrat detta?
Förutsättningar för SIG
Fråga 4. Rikspolisstyrelsen inrättade SIG, socialtjänsten bär huvudansvaret. Hur ser ni på det?
Följdfrågor
4a. Hur uppfattar du svensk politik när det gäller åtgärder mot ungdomskriminalitet?
4b. Tror du att det är några skillnader på hur projektet sociala insatsgrupper har tagits emot av socialarbetare, polis och skolpersonal? (Ex. när det gäller målsättningar) I så fall vilka?
4c. Vad ser ni som motgångar i arbetet med sociala insatsgrupper?
4d. Vad ser ni som framgångar i arbetet med sociala insatsgrupper?
Bilaga 2
Samtyckesformulär
Vi är två studenter från Ersta Sköndal Högskola som genomför en C-uppsats. Studiens övergripande syfte är att utforska hur samverkan mellan socialarbetare och polis ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Med fokus på hur dessa yrkesroller uppfattas, samt om och hur de förhåller sig till stöd- och kontrollaspekter inom ramen för projektet sociala insatsgrupper.
Vi kommer att genomföra intervjuer med socialarbetare och poliser varav du är en av dessa.
Vi vill informera dig om att:
· Du i uppsatsen kommer att vara anonym
· Vi som genomför intervjun har tystnadsplikt
· All information kommer att behandlas konfidentiellt och när uppsatsen är klar kommer intervjumaterialet att förstöras
· Deltagandet i studien är frivilligt och du kan avbryta intervjun och ditt deltagande när som helst under processens gång
· Du har rätt att ta del av det slutgiltiga resultatet
Mvh Andrea Martinez och Henrik Ekberg/Ersta Sköndal högskola
Jag har tagit del av denna information: ... Signatur
Bilaga 3
ska sluta med sitt kriminella beteende
Närvarande: NN, mamma, pappa, lots, fältare, kontaktperson, familjebehandlare, praktiksamordnare (Mini Maria och soc.sekr på semester, Kontaktpolis ej tillsatt ännu)
Områden Mål Genomförande Ansvarig
Skola/Sysselsättning Gå klart utbildningen på X Vara i skolan 8.30-‐15.30.
Meddela frånvaro till
Ha en fritid som inte förstör skolarbetet
Träffa kontaktpersonen minst 2 ggr/vecka
Vara hemma 22 på vardagar och sova runt 23, vara hemma senast 24 på helger. (Fältarna
Kriminalitet Genomföra en medling Träffa medlingsverksamheten
på ett förmöte inför en ev
missbruksbedömning 5 möten på Mini Maria ca
1g/vecka NN, Mini Maria och
föräldrarna
Bilaga 4
Samtycke – den unge över 15 år
Jag samtycker till att socialtjänst, skola, arbets- och praktikplats och polis samverkar kring mig när det gäller gemensamma insatser.
Jag medger därför att berörda inom de olika verksamheterna får utbyta information (prata med varandra i frågor som rör min sociala situation). Detta får ske utan hinder av sekretess.
Samtycket gäller tills något annat överenskommes.
Samtycket gäller även att insatserna får följas upp efter 6 månader, 1 år och eventuellt 2 år.
Ort och datum:___________________________________________
Underskrift:_____________________________________________
Den unges namn:_________________________________________
Den unges personnummer:__________________________________
Samtycke – vårdnadshavare
Jag/vi samtycker till att socialtjänst, skola, arbets- och praktikplats och polis samverkar kring mitt barn när det gäller gemensamma insatser.
Jag/vi medger därför att berörda inom de olika verksamheterna får utbyta information om mitt/vårt barn utan hinder av sekretess.
Samtycket gäller tills något annat överenskommes.
Samtycket gäller även att insatserna får följas upp efter 6 månader, 1 år och eventuellt 2 år.
Ort och datum:___________________________________________
Underskrift 1 :___________________________________________
Namnförtydligande:_______________________________________
Underskrift 2:____________________________________________
Namnförtydligande:_______________________________________
Den unges namn:_________________________________________
Den unges personnummer:__________________________________
Bilaga 5
Bedömningskriterier
• Riskbedömning
• Bostadsområde
• Kriminell aktivitet (begår strategiska brott)
• Relation till andra kriminella ungdomar eller äldre
• Kriminalitet inom familj – släkt
• Den unges egen inställning
• Vårdnadshavarnas inställning
• Bedömningsgruppens samlade bedömning
Bilaga 6
BEHOVSSAMMANSTÄLLNING
Källa:
Namn:
Person:
Adress:
Tel:
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 Namn: Namn:
Adress: Adress:
Tel: Tel:
Aktuell problematik
Bakgrund
• Uppväxtförhållanden
• Antisocial utveckling
Individuella faktorer
• Kriminalitet
• Antisociala attityder och värderingar
• Alkohol/narkotika
• Temperament/personlighet
• Psykiatrisk problematik
Sociala sammanhang
• Familj
• Kamrater
• Skola/utbildning
• Tillgångar/Resurser
• Övrigt