Förslag till vidare forskning

Resultaten i undersökningen har analyserats med hjälp av teorier av Goodlad och Broady men svaren i undersökningen öppnar också för nya frågor där nya analyser med hjälp av andra teoretiska modeller skulle kunna vara behjälpliga. Det finns någonting att undersöka vidare i svaren kring att lärare och elever inte riktigt möts i klassrummet i full utsträckning kring begreppet anställningsbarhet. Båda grupperna bekräftar i syftesfrågan att de anser att anställningsbarhet hör hemma i ämnet. De bekräftar också att de gärna vill se undervisning som driver anställningsbarhet. Men i synen på om det verkligen kommer till uttryck i undervisningen och vilka faktorer det handlar om så är synen delvis olika. Denna skillnad skulle kunna vidareundersökas och även analyseras med andra teoretiska ramar än vad som använts i denna undersökning. Här finns mer att utforska. Undersökningen i sig ska möjligtvis också ses som något av en pilotstudie i syfte att skaffa underlag för en större studie. Med mer tid till förfogande vore det intressant att öka undersökningens omfattning och även skapa undergrupper för vilka svaren kunde analyseras. Svaren från eleverna är relativt spridda och det vore intressant att dela upp dem i undergrupper. Även bland lärare vore detta intressant, till exempel utifrån erfarenhet i yrket och i andra yrken, ålder och kön. Eller att jämföra med lärare i andra ämnen än företagsekonomi. Det skulle också vara möjligt att analysera

formuleringarna av påståendena i del A för att få en bild av varför samtliga fyra påståenden, trots skillnader mellan grupperna ända bekräftas så pass starkt. Från del A i undersökningen vore det också intressant att gå vidare med att undersöka varför båda grupperna – lärare och elever - tror att den andra gruppen är mindre intresserad av anställningsbarhet än vad den

Genom att utöka studien till flera skolor skulle det också kunna gå att nå statistiskt

säkerställda resultat. En större studie med mer tid skulle också kunna gå djupare i urvalet av de olika kunskaper, förmågor och kompetenser som valts ut för att säkerställa att det inte blivit någon bias på undersökningsresultatet därifrån. Som en konsekvens av undersökningen i framtida yrkesutövande skulle frågor kring anställningsbarhet och vad som driver det kunna diskuteras mer öppet i klassrummen än idag.

Referenslista

Litteratur, forsknings- och akademiska arbeten

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Ankerhag och Dahl (2018). Anställningsbarhet. Högskolan i Gävle. Akademin för utbildning och ekonomi.

Bengtsson och Krogh (2014). Upplevelse av anställningsbarhet på PAO-programmet. Stockholms Universitet. Psykologiska Institutionen.

Bengtsson, M. och Pellby, L. (2015). De anpassningsbara: En kvalitativ studie om strategier för anställningsbarhet. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Berglund, G. & Fejes, A. (2009). Anställningsbarhet - Perspektiv från utbildning och

arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.

Berntson, E., Sverke, M. & Marklund, S. (2006). Predicting perceived employability - Human capital or labour market opportunities? Economic and Industrial Democracy 2006, Arbetslivsinstitutet. Vol. 27, Nr. 2, s. 223-244.

Berntson, E. (2008) Employability perceptions. Nature, determinants, and implications for health and well-being. Stockholm University.

Broady, D. (1981). Den dolda läroplanen. Krut-artiklar 1977-80. Stockholm: Symposium Bokförlag.

Broady, D. (2007). Trettio år efteråt – ett återbesök hos den dolda läroplanen. KRUT nr 127 (3/2007).

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Carlbaum, S. (2012). Blir du anställningsbar lille/a vän? - Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971–2011. Umeå Universitet:

Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.

Cerna, C. & Dalin, R. (2012) Begreppet grundläggande anställningsbarhet - Ett psykosocialt perspektiv. FoU Västernorrland: Kommunförbundet Västernorrland.

Denscombe, M. (2014). Good Research Guide - For Small-Scale Social Research Projects. Maidenhead: Mc-Graw-Hill Education.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Diener & Crandall (1978). Ethics in Social and Behavioral Research. Chicago: University of Chicago Press.

Dolge, J. (2010). Anställningsbarhet hos elever i gymnasiets industriprogrammen - intervjuundersökning med företag och lärare. Göteborgs Universitet:

Eklund, M. (2003). Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Luleå Tekniska Universitet. Institutionen för Lärarutbildning Avdelningen för Forskarutbildning

Ericsson, C. (2006). Anställningsbarhet för biblioteksarbete bland barn och unga – vad säger platsannonser? Paper. Borås: Konferensen mötesplats inför framtiden

Eriksson Åslin, M. (2012). Vad betyder anställningsbar? - En studie om hur man ser på anställningsbarhet i bageribranschen. Linnéuniversitetet: Institutionen för teknik. Fogde, M (2011). Att göra sig anställningsbar, Sociologisk Forskning, 48(4), s. 25 - 43. Forrier, A. & Sels, L. (2003). The concept employability: A complex mosaic. Int. J. Human

Resources Development and Management

Fullan, M. & Quinn, J. (2016), Coherence – The Right Drivers in Action for Schools, Districts, and Systems. Thousand Oaks: Corwin.

Gazier, B. (2006). Promoting employability in the context of globalisation in the EU and Japan. Background paper. 11th EU-Japan Symposium. European Commission; Japanese Ministry of Health, Labour and Welfare; The Japan Institute for Labour Policy and training.

Gazier, B. (1999). Employability. Concepts and policies. Berlin: European Commission, Employment and Social Affairs.

Goodlad, Klein & Tye (1975). Perspectives of Curriculum: · a Paper presented at the American Educational Research Association Annual Meeting, Washington, D.C. (https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED103959.pdf)

Gunnarsson 2014 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:764130/FULLTEXT01.pdf Gustafsson, B. (2009). Den dolda läroplanen och skolsvårigheter – en analys av forskning.

Publicerad i Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, B. (2009). Det oavsiktliga lärandet – om den dolda läroplanen i sjukvården. Publicerad i I M. Hansson Scherman & U. Runesson (red.). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur.

Haasler, S. R. (2013). Employability skills and the notion of ”self”. International Journal of Training and Development 17:3.

Heikka, L. (2015) Matematiklärares målkommunikation - En jämförelse av elevernas uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen. Luleå

Tekniska Universitet: Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Avdelningen för pedagogik, språk och lärande.

Hillage, J. & Pollard, E. (1998), Employability: Developing a framework for policy analysis. Research Report RR85, Department for Education and Employment.

Holm, D (2014). Skolans uppdrag över tid. En analys av de tre senaste läroplanerna för svensk grundskola. Göteborgs Universitet: Statsvetenskapliga institutionen

Holmberg, C. & Johansson, I. (2005). Vägen till arbete - Uppföljningsstudie av studenter med examen vid Växjö universitet. Växjö Universitet. Institutionen för samhällsvetenskap. Hultin, E. (2007). Svenskämnets traditioner som dold läroplan. Örebro universitet. Utbildning

och demokrati.

Häggebrink, E. (2011). Anställningsbarhet –en oklar självklarhet? En analys av diskursen på Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Lunds universitet:

Statsvetenskapliga institutionen.

Liedman, S-E. (2001). Ett oändligt äventyr. Avesta: Albert Bonniers förlag.

Lindquist, J. & Svensson, P. (2010). Utbildningens roll i anställningsbarhet - En studie om de generella akademiska examinas vikt för anställning. Lunds Universitet: Sociologiska institutionen, Avdelningen för pedagogik.

Lundgren, U. P. (1981). Att organisera omvärlden – En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber Förlag.

Lundälv och Lindqvist. http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:712678/FULLTEXT01.pdf

Nordin, A (2008). Lära för (arbets)livet - om löften och begränsningar i talet om ett livslångt lärande, Nordic Studies in Education, 2008-02-10.

Rhodes, G. L. (1978). Five perspectives of the economic education curriculum. University of Hawaii – Manoa: Marine Social Studies Project, Curriculum Research and Development Group.

Schwieler, A. (2007). Anställningsbarhet - Begrepp, principer och premisser. Stockholms Universitet: Universitetspedagogiskt Centrum.

Sparrhoff, G. & Fejes, A. (2016). Anställningsbarhet - Perspektiv från utbildning och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.

Tomlinson, M. (2007). Graduate employability and student attitudes and orientations to the labour market. Journal of Education and Work, 20(4), s. 285-304.

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5., [moderniserade och rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Tsagalidis, H. och Terning, M. (2016). En kvalitativ yrkesutbildning – en utbildning mot kvantitet eller kvalitet? Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.

Versloot, Glaude, & Thijssen (1998) refererat i Thijseen, J.G.L., Van der Heijden, B.I.J.M. & Rocco, T.S. (2008). Toward the employability-link model: Current employment

transition to future employment perspectives. Human Resource Development Review, Vol. 7, No. 2.

Widerberg, Karin (1994), Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Yorke, M. (2006). Employability in higher education - what it is, what it is not. Learning and Enployability series one. The Higher Education Academy. Esect.

Övriga källor

Bolognadeklarationen (1999). Besökt 2019-12-26. http://www.magna-

charta.org/resources/files/BOLOGNA_DECLARATION.pdf

Enkäter om anställningsbarhet ifyllda december 2019.

EU-Kommissionen (1999). The European employment strategy: A strategy for full employment and better Jobs for all.

EU-Kommissionen. (2012). The European Higher Education area in 2012: Bologna Process Implementation Report

Fransson, Ola. Föreläsning i Läroplansteori. Besökt 2019-11-01.

https://mau.instructure.com/courses/1490/pages/forelasning-om-laroplansteori?module_item_id=24043

KK-stiftelsen och Svenskt Näringsliv (2006). Företagens kompetensbehov – en utmaning för Sverige. En undersökning av svenska företags kompetensbehov.

Krut.se. Besökt 2019-12-05. http://krut.a.se/pdf/Krut_127.low.pdf Om den dolda läroplanen av Donald Broady

Larsson, Hans. Föreläsning 2019-11-11. Att skriva examensarbete.

Lärarnas tidning. Jobb styr skolan mer. Besökt 2019-11-30. https://lararnastidning.se/jobb-styr- skolan-mer/

Malmö Universitet. Besökt 2019-12-01. https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/ls- exarb-fore2011/Natresurser-till-examensarbetet/Natresurser-till-examensarbetet/Enkat-som-metod/

Malmö Stad. Besökt 2019-12-27. https://malmo.se/Fakta-och-statistik/Befolkning.html

Ny värld – ny högskola (2004). Proposition (Prop. 2004/05:162). Regionfakta. Besökt 2019-12-27. http://www.regionfakta.com/skane-

lan/utbildning/grundskolan/gymnasiebehorighet-11/

SCB. Besökt 2019-12-27. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/

Skola och Samhälle. Liedman. Bildning, betyg och demokrati. Besökt 2019-11-30.

https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/sven-eric-liedman-bildning-betyg-och-demokrati/ Skolinspektionen. (2017). Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar /2017/yrkesgymnasium/helhet-i-utbildningen-pa-gymnasiets-yrkesprogram_2017.pdf

Skollagen (2010), SFS2010:800.

Skolverket. (2016). Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram. Skolverket. Arbetslivet efter skolan. Besökt 2019-10-30.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c561/1553967036357/pdf3688.pdf Skolverket. Det livslånga och livsvida lärandet. Besökt 2019-11-07.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovriga-trycksaker/2000/det-livslanga-och-livsvida-larandet

Skolverket. Fler elever söker ekonomiprogrammet. Besökt 2019-11-29.

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-08-23-fler-elever- soker-ekonomiprogrammet

Skolverket (2011). Läroplan ämne företagsekonomi.

%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_F%C3%96RF%C3%9 6R01

Skolverket. Organisera arbetet med att anordna Prao. Besökt 2019-11-07.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/forbereda-elever-for-studier-och- arbetsliv/organisera-arbetet-med-prao--i-grundskolan-och-specialskolan

Skolverket. Statistik om sökande till gymnasieskolan. Besökt 2019-12-27.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2018-10-25- statistik-om-sokande-till-gymnasieskolan-2018-19

Svenskt Näringsliv. Besökt 2019-11-01.https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvalitet-i-grund-och- gymnasiet/skolan-maste-forbereda-unga-for-arbetslivet_696340.html

Sveriges Riksdag. Proposition: Ny värld – ny högskola. Prop. 2004/05:162

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.