Förslag till vidare forskning

Utifrån föreliggande studies resultat och slutsatser går det att konstatera att forskningsläget lämnas relativt oförändrat, då det fortfarande inte finns ett konkret svar på frågan varför HRV särskiljs från VINR. Emellertid innebär slutsatserna i den här studien en indikation på hur det ser ut inom socialtjänsten vad gäller stereotypa föreställningar om HRV och VINR. Med tanke på studiens begränsningar sett till omfattning och tidsram är bedömningen att mer forskning behövs med liknande fokus. För att få en större förståelse för hur socialtjänstens särskiljning av HRV och VINR kan innebära konsekvenser för den enskilda individen behövs studier som undersöker klienternas perspektiv. Hur uppfattas socialsekreterares bemötande och eventuella stereotypa föreställningar kring HRV av klienter? Vad betyder

socialsekreterares konstruktion av HRV för den enskilda? Ytterligare ett förslag till vidare forskning som också kan ta avstamp i denna studie är att göra en bredare undersökning av socialsekreterares föreställningar om HRV. Detta skulle kunna göras med hjälp av bland annat fiktiva vinjetter där socialsekreterare får läsa utsagor om HRV respektive VINR för att sedan besvara enkätfrågor relaterade till vinjetten. På så vis skulle socialsekreterares föreställningar om HRV och VINR lättare gå att fånga och synliggöras än när endast kvalitativa intervjuer används. Sammanfattningsvis, för att kunna hävda att “allt våld är våld” eller att

hedersbegreppet helt bör bortses från måste omfattande forskning också visa att begreppet kan vara skadligt och i sådant fall för vem.

32

7. Referenslista

Ahmedi, I., Larsson, S., & Englund, C. (2004). Debatten om hedersmord: Feminism eller

rasism. Stockholm: Svartvitt.

Altınbaş, N. (2013). Honor-related Violence in the Context of Patriarchy, Multicultural Politics, and Islamophobia after 9/11. The American Journal of Islamic Social

Sciences; Herndon, 30(3), 1–19. DOI: 10.35632/ajiss.v30i3.299

Aplin, R. (2017). Exploring the role of mothers in ”honour” based abuse perpetration and the impact on the policing response. Women’s Studies International Forum, 60, 1–10. DOI: 10.1016/j.wsif.2016.10.007

Baianstovu, R. Í., Strid, S., Särnstedt Gramnaes, E., Cinthio, H., & Enelo, J.-M. (2019). Heder

och samhälle: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. Örebro University Press. ISBN: 978-91-87789-32-8

Björktomta, S.-B. (2007). Personalens möten med utsatta flickor: Arbete mot hedersrelaterat

våld. Ersta Sköndal högskola. http://uu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1154679&dswid=6200

Björktomta, S.-B. (2019). Honor-Based Violence in Sweden – Norms of Honor and Chastity.

Journal of Family Violence, 34(5), 449–460. https://doi.org/10.1007/s10896-019-

00039-1

Blum, E., Braiden, R., & Heinonen, T. (2016). Service Delivery Considerations in Dealing with Honour-based Violence. Canadian Ethnic Studies; Calgary, 48(3), 129–148. http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1353/ces.2016.0029

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Dickson, P. (2014). Understanding victims of honour-based violence. Community

33

Eshareturi, C., Lyle, C., & Morgan, A. (2014). Policy Responses to Honor-Based Violence: A Cultural or National Problem? Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 23, 369–382. https://doi.org/10.1080/10926771.2014.892048

Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fornäs, J. (2012). Kultur. Malmö: Liber.

Förenta Nationerna. (u.å.). What is Domestic Abuse? Hämtad 04 december 2020, från https://www.un.org/en/coronavirus/what-is-domestic-abuse

Gill, A. K., Cox, P., & Weir, R. (2018). Shaping Priority Services for UK Victims of Honour‐ Based Violence/Abuse, Forced Marriage, and Female Genital Mutilation. The Howard

Journal of Crime and Justice; Oxford, 57(4), 576–595.

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1111/hojo.12287

Grewal, I. (2013). Outsourcing Patriarchy: FEMINIST ENCOUNTERS, TRANSNATIONAL MEDIATIONS AND THE CRIME OF ”HONOUR KILLINGS”. International

Feminist Journal of Politics, 15(1), 1–19.

https://doi.org/10.1080/14616742.2012.755352

Grzyb, M. A. (2016). An explanation of honour-related killings of women in Europe through Bourdieu’s concept of symbolic violence and masculine domination. Current

Sociology; London, 64(7), 1036–1053.

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1177/0011392115627479 Hall, S., Evans, J., & Nixon, S. (2013). Representation. London: SAGE.

Idriss, M. M. (2017). Not domestic violence or cultural tradition: Is honour-based violence distinct from domestic violence? Journal of Social Welfare & Family Law, 39(1), 3– 21. https://doi.org/10.1080/09649069.2016.1272755

34

Kamali, M. (2004). Media, experter och rasismen. I I. Ahmedi, S. Larsson, & C. Englund (Red.), Debatten om hedersmord: Feminism eller rasism (s. 21–33). Stockholm: Svartvitt.

Keskinen, S. (2011). Troublesome Differences-Dealing with Gendered Violence, Ethnicity, and ”Race” in the Finnish Welfare State. Journal of Scandinavian Studies in

Criminology and Crime Prevention, 12(2), 153–172.

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/14043858.2011.622075

Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren, & M. Nilsson (Red.),

Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 31–41). Malmö: Gleerup.

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning.

Mayeda, D. T., & Vijaykumar, R. (2016). A Review of the Literature on Honor-based Violence. Sociology Compass; Hoboken, 10(5), 353–363.

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1111/soc4.12367

Meetoo, V., & Mirza, H. S. (2007). ”There is nothing ’honourable’ about honour killings”: Gender, violence and the limits of multiculturalism. Women’s Studies International

Forum, 30(3), 187–200. http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1016/j.wsif.2007.03.001

Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data—Halvstrukturerade intervjuer. I M. Hjerm, S. Lindgren, & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 149–165). Malmö: Gleerup.

Payton, J. (2014). ”Honor,” Collectivity, and Agnation: Emerging Risk Factors in ’Honor’- Based Violence. Journal of Interpersonal Violence, 29(16), 2863–2883.

35

Reddy, R. (2008). Gender, Culture and the Law: Approaches to ”Honour Crimes” in the UK.

Feminist Legal Studies; Dordrecht, 16(3), 305–321.

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1007/s10691-008-9098-x

Salter, M. (2014). Multi-Perpetrator Domestic Violence. Trauma, Violence, & Abuse: A

Review Journal, 15(2), 102–112.

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1177/1524838013511542

Sev’er, A., & Yurdakul, G. (2001). Culture of Honor, Culture of Change: A Feminist

Analysis of Honor Killings in Rural Turkey. Violence Against Women, 7(9), 964–998. https://doi.org/10.1177/10778010122182866

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet

Socialstyrelsen. (2013). Vänd dem inte ryggen—Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld

och förtryck (Nr 2014-1–6; s. 58).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-1-6.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Ett liv utan våld och förtryck (Nr 2019-3–17; s. 98). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-17.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed (s. 81). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Wenneberg, S. B., & Nilsson, B. (2010). Socialkonstruktivism: Positioner, problem och

perspektiv. Malmö: Liber.

Wikström, H. (2009). Etnicitet. Malmö: Liber.

World Health Organization. (2012). Femicide (Understanding and Addressing Violence against Women, s. 8). World Health Organization.

36

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/77421/WHO_RHR_12.38_eng.pdf;js essionid=72D350EDCFD9E7AFB072EA9FCBD1F6B2?sequence=1

Yourstone, J., Axelsson, J., Kellgren, F., Söderberg, J., & Eriksson, L. (2018).

Hedersrelaterat våld och förtryck—Mot förbättrad kunskap om förövarna (s. 55).

Kriminalvården. https://www.kriminalvarden.se/om-

kriminalvarden/publikationer/forskningsrapporter/hedersrelaterat-vald-och-fortryck- mot-forbattrad-kunskap-om-forovarna/

37

Bilagor

Bilaga 1

MISSIVBREV Hej!

Vi är två socionomstudenter vid Örebro Universitet som precis påbörjat termin 6. Det är nu dags för oss att skriva vår kandidatuppsats och vi behöver därför yrkesverksamma socionomer inom Socialtjänsten att intervjua. Vi hittade dina kontaktuppgifter på XXX Kommuns

hemsida och kontaktar dig därför i egenskap av enhetschef. Förhoppningsvis finns det möjligheter för dig att efterhöra om det finns några socialsekreterare inom din enhet som är intresserade av att delta i vår undersökning, eller om du själv är intresserad såklart. Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av hedersbegreppet inom socialtjänsten och hur detta påverkar insatser och bemötande gentemot berörda klienter. Vi önskar därför intervjua socialsekreterare som arbetar eller har arbetat med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Socialsekreterare som arbetar med såväl ungdomar som vuxna är av intresse. Detta mail är en intressekoll då vi tänker att intervjuerna kommer att äga rum först i

mitten/slutet på november. För oss fungerar ett digitalt möte lika bra som ett fysiskt möte, det blir upp till intervjupersonen. Om det är så att du inte har möjlighet att svara på vår förfrågan får du gärna tipsa om andra personer vi kan kontakta inom Socialtjänsten.

Med vänliga hälsningar, Alice Stenström

mail: XXX / tel. nr: XXX Hilda Lindblom

mail: XXX / tel. nr: XXX

38

Bilaga 2

INTERVJUGUIDE

Inledande frågor:

1. Skulle du kunna berätta lite kort om vad du arbetar med, hur länge du arbetat med det, tidigare erfarenhet?

2. Skulle du vidare kunna berätta kort om vilken kunskap du har om VINR och HRV? 3. Var har du fått kunskapen ifrån? Grundutbildningen, intern kompetensutveckling? 4. Anser du att du har tillräckliga kunskaper om HRV?

Vad är det som kännetecknar HRV respektive VINR enligt socialsekreterare?

5. Vad tänker du när jag säger hedersvåld? (offer, förövare, omständigheter, typiska fall?) 6. Vad tänker du när jag säger VINR?

Utredning, bemötande och insatser.

7. Vilka riskbedömningsmallar använder ni er av? Eller andra riskbedömningsinstrument? 8. Vad är det som gör att en klient får FREDA respektive PATRIARK? (Eller andra)

9. Om det är lite oklart eller luddigt i ett våldsärende, dvs om det är hedersrelaterat eller inte, vad är det som gör att det hanteras som ett sådant?

10. Vilka insatser är kopplade till HRV? 11. Vilka insatser är kopplade till VINR?

12. Vilka är de viktigaste skillnaderna i form av insatser skulle du säga?

13. Finns det skillnader i hur du/dina kollegor bemöter klienten baserat på om det rör sig om HRV eller VINR? I sådant fall hur och vilka är de viktigaste skillnaderna?

14. Skulle du säga att det är vanligare att “allvarsgraden” stiger när ett ärende bedöms vara hedersrelaterat i högre utsträckning än ärenden som bedöms röra VINR? (mer skyndsamma åtgärder osv?)

a) Om ja - vilka möjliga förklaringar kan finnas till det?

Vilka poänger ser du med att särskilja HRV från VINR?

15. Varför tror du att visst våld benämns som, och utreds som, hedersrelaterat? 16. Tycker du att hedersbegreppet behövs? Varför/varför inte?

17. Kan det finnas en poäng i att se bortom begreppet heder och istället definiera alla typer av relationsvåld som just det? Utveckla…

Föreställningar

18. Kan socialsekreterares föreställningar kring religion/kultur/etnicitet påverka hur ett våldsärende först definieras eller “rubriceras”? I sådant fall på vilka sätt?