Utifrån denna rapport anses att man skulle kunna undersöka vilka krav arbetsgivaren ska ställa på aktörerna för att motivera dessa till att ändra sitt arbetssätt. Man skulle även kunna undersöka i hur AB04 och ABT 06 kan anpassas till det BIM-baserade arbetssättet.
29
Referenser
Abrahamsson, D., Petersson, O. (2017). Anbud – faktorer och förbättringsmöjligheter i
anbudsprocessen. Akademin för textil, teknik och ekonomi Sektionen för resursåtervinning
och samhällsbyggnad, Högskolan i Borås.
AEC AB. (2019). Effektivare projekt med 5D. https://www.aec.se/wp- content/uploads/2013/03/AEC_referens_PEAB.pdf (Hämtad 2019-05-20).
Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket, Riksdagsförvaltningen, Specialfastigheter Sverige AB och Statens fastighetsverk. (2014). Riktlinje – BIM i projekt.
https://www.bimalliance.se/library/2272/riktlinjer_bim_i_projekt.pdf (Hämtad 2019-05-23). Al-Medana, A., Knutsson, J. (2015). Krav och hinder med kalkylering i BIM. Byggnadsteknik, Högskolan i Jönköping.
Bell, J. (2015). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
BIM Alliance, Byggherrarna, Installatörsföretagen, Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Byggindustrier. (2016). BIM – påverkan på affär och avtal.
ttps://www.bimalliance.se/library/2886/bim_paverkan_pa_affar_och_avtal_foerstudierapport_ rev_a_7_april_2016.pdf (Hämtad 2019-06-13).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber.
Byggandets Kontraktskommitté. (2004). Allmänna bestämmelser AB04 för byggnads-,
anläggnings- och installationsarbeten. Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Byggandets Kontraktskommitté. (2006). Allmänna bestämmelser ABT06 för
totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Stockholm:
Svensk Byggtjänst.
Svensk Byggtjänst. (2015). MER Hus 14: mät- och ersättningsregler för husbyggnadsarbeten. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Byggrådet. (2018). Kostnadskalkylering. Malmö universitet.
https://mau.instructure.com/courses/650/files/8406/download?verifier=MGKFqc7df2vGbOV 9s6F2GOilJ7G7sP41dxa2mWKt&wrap=1 (Hämtad 2019-05-12).
Dilan, K., Elewi, S. (2015). Kalkylarbete för byggnadsprojekt med Vico Office. Bygg- energi- och miljöteknik, Högskolan i Gävle.
Företagarna. (2018). Förfrågningsunderlag. https://www.foretagarna.se/juridisk-faq/offentlig- upphandling/forfragningsunderlag/ (Hämtad 2018-05-01).
Jacobsson, J. (2016). BIM - Detaljeringsnivåer av byggnadsmodeller. Byggteknik, Umeå universitet.
30
Jongeling, R. (2008). BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt, En jämförelse mellan dagens
byggprocesser baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM. Institutionen för
samhällsbyggnad, Avdelningen för Byggproduktion, Luleå tekniska universitet. Konkurrensverket. (2016). Tröskelvärden. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161145-om-offentlig-upphandling_sfs- 2016-1145 (Hämtad 2018-05-03).
Kylén, J. (1994). Fråga rätt: vid enkäter, intervjuer, observationer, läsning. Stockholm: Libris.
Linder, V. (2013). BIM – Tillämpning och effekt i byggprocessens olika skeden. Byggteknik, Umeå universitet.
Lagen.nu. (2018). Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på
förmögenhetsrättens område. https://lagen.nu/1915:218 (Hämtad 2020-02-19).
Mälardalens högskola. (2019a). Reliabilitet. https://www.mdh.se/student/stod-
studier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/reliabilitet-1.29074 (Hämtad 2019-09- 22).
Mälardalens högskola. (2019b). Validitet. https://www.mdh.se/student/stod-
studier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/validitet-1.29071(Hämtad 2019-09- 22).
Nolliplan. (2019). En mjukvara, en integrerad arbetsprocess - Vico Office. Nolliplan. http://www.nolliplan.se/vico-office-konceptet?fbclid=IwAR2cjFxp6dNxki3nHC- xjAYXP5aWEFVQ5X91sAvbOwXE2345tI2oXPNgkyc (Hämtad 2019-04-28). Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber.
NyTeknik. (2015). Satsning på digitalisering av byggbranschen.
https://www.nyteknik.se/bygg/satsning-pa-digitalisering-av-byggbranschen-6336034 (Hämtad 2019-11-26).
Revai, E. (2012). Byggstyrning. Stockholm: Liber.
Smith, P. (2014). BIM & the 5D Projcet Cost Manager. Procedia - Social and Behavioral Science 119, 475–484.
Svensk byggtjänst. (2018). Administrativa föreskrifter. https://byggtjanst.se/acdmy/ama/de- administrativa-foreskrifterna/ (Hämtad 2018-04-29).
Trafikverket. (2013). BIM – byggnadsinformationsmodellering. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/teknik/ny-teknik-i- transportsystemet/informationsmodellering-bim/ (Hämtad 2019-03-14).
Vico software. (2019). Vico Software optimerar byggprojektet. Virtual Construction Software Sweden AB.
https://www.mynewsdesk.com/material/document/12276/download?resource_type=resource_ document (Hämtad 2019-06-21).
31
Viklund, F. (2011). Modellbaserad mängdavtagning med hjälp av BIM. Byggteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
32
Bilaga 1
Studiens Intervjufrågor
1. Hur arbetar ni med anbud och hur ser er anbudsprocess ut?
2. Hur ser ett anbudsunderlag normalt ut vid en utförandeentreprenad? 3. Hur ser ett anbudsunderlag normalt ut vid en totalentreprenad? 4. Hur stor del av era anbud faller under LOU?
5. Skiljer sig anbuden åt mellan den privata och den offentliga sektorn? 6. Använder ni er av 3D-modeller i anbudskalkylering?
7. Har ni använt er av det traditionella arbetssättet med utgångspunkt från ritningar vid anbudskalkylering?
8. Vad är fördelarna med att tillämpa BIM i anbudkalkylering med utgångspunkt från 3D- modeller jämfört med manuella arbetssätt där man utgår från ritningar?
9. Vad är nackdelarna med att tillämpa BIM i anbudkalkylering med utgångspunkt från 3D- modeller jämfört med manuella arbetssätt där man utgår från ritningar?
10. Vilka av dessa arbetssätt är lättast att arbeta med vid utformning av anbudskalkylering? 11. Varför eller på vilket sätt är det ena arbetssättet lättare än det andra?
12. Vilka av dessa två arbetssätt är mest tidseffektiva (med hänsyn till arbetstiden) vid beräkning av anbudet?
13. Varför eller på vilket sätt är det ena arbetssättet är mer tidseffektiv?
14. Har ni kunnat se eventuella skillnader i resultatet av mängdavtagningen mellan 3D- modeller och det traditionella arbetssättet?
15. Vad beror dessa skillnader på enligt er?
16. Ställs det några krav på modellen för att den ska kunna användas som underlag för mängdavtagning?
17. Om det ställs krav vad är det för krav som ställs?
18. Är det optimalt att använda sig av 3D-modeller för mängdavtagningen av projekt av alla omfattningar/storlekar och av olika komplexitet?
33
Bilaga 2
Respondent 1 intervjusvar
Profilfrågor
1. Jag heter ---- och är 28år gammal 2. Anbudsingenjör
3. Ca 16 månader
4. Räkna fram ett anbud som NCC kan lämna till en kund. I stora drag så sätter man en budget för ett projekt innan man vet om man har fått det och ofta utan att alla detaljer är på plats.
Intervjufrågor
1. Detta varierar mycket inom olika regioner och affärsområden. Men för mig som sitter på Building i avdelning sydväst så omfattar min region Helsingborg, Halmstad och Kristianstad.
Våra chefer och affärschefer har marknadsmöten där de beslutar om NCC ska räkna på ett projekt eller inte. Är det ett projekt vi vill göra och hur många andra tror vi
kommer lämna på det. En kalkyl från NCC ligger på några hundra tusen kronor då all vår tid kostar pengar och får vi inte jobbet så har det brunnit inne plus att vi kanske kunde fått ett annat jobb som vi räknat på.
När ett beslut är fattat har vi ett startmöte. På detta möte samlas alla som är med i anbudet. Till exempel affärschefen, tilltänkte platschefen, installationssamordnaren (folk som är experter på el, vs & ventilation), anbudsingenjör, eventuellt en inköpare som sköter vissa offertförfrågningar. På detta möte görs en generell gränsdragning över vem som gör vad. Under detta möte bokas avstämningsmöten då man går igenom hur anbudet går och vilka frågor som kommit upp.
Till sist har man en anbudsgenomgång där vi går igenom kalkylen i varje detalj och ser till att inget saknas och är fel. Sedan sker en prövning där en chef ska skriva på anbudet som lämnas. Olika chefer har olika mandat att skriva på. Det går alltså upp till högre instanser ju större projektet är. Likadant så är prövningen mer omfattande. Det kan till exempel vara en divisionschef som ska skriva på och själva anbudsprövningen är en kort beskrivning för honom vad vi har räknat på, risk och möjligheter etcetera Sen brukar han eller hon komma med frågor till de som varit med under anbudsskedet, hur har vi tänkt här? Hur ska vi göra om det blir såhär? Och så vidare.
2. Nästan som bygghandlingar. Det är ibland så att konsulterna glömmer eller tänker fel men generellt så är det ofta mycket bra kvalité på handlingarna. Beställaren uttrycker ofta i klartext vad den vill ha.
3. Kan variera väldigt mycket beroende på hur ”styrd” totalentreprenaden är. Det kan vara allt från grova skisser till nästan som en utförandeentreprenad. Här är det mer ofta upp till entreprenören att själv tänka vad beställaren ska ha som uppfyller kraven han ställt.
34
4. Än så länge 2018 på NCC Building Sydväst så är det ungefär 60% LOU och 40% privat. Det kan variera mycket och beror på vilka sorts jobb vi är ute efter. Men offentliga aktörer är en stor kund till oss.
5. Det är tydligt i en LOU hur man kommer att utvärderas. Är det bara lägst pris eller är det andra faktorer som vägs in. Åt en privat aktör vet man aldrig riktigt hur eller varför man fick eller inte fick jobbet. Själva anbudet vi lämnar följer anbudsformuläret som beställaren skickar med i sitt förfrågningsunderlag. Så just själva offerten är den samma. Själva processen för att räkna på ett anbud är den samma.
6. Ja, varje anbudsingenjör för göra på sitt sätt så vi gör det lite olika. Min chef ritar egna 3D-modeller och använder för att mäta ytor.
7. Jag brukar använda mig av Bluebeam och mäta i 2D. Jag printar även ut alla ritningar i 2D och lägger i pärmar för varje projekt. Händer att man mäter något här och där med skalstocken men det som är skönt med att printa ut de är att man kan anteckna och ha det framför sig.
8. Jag har använt mig av modeller som jag får från arkitekt och konstruktör i
anbudsskedet. Fördelen är att man kan väldigt snabbt och enkelt ta fram ytorna. Det är även väldigt enkelt att orientera sig i en 3D modell och man kan enkelt tända och släcka vissa delar.
9. Om man får en modell från en arkitekt eller konstruktör kan man inte lita på att värdena man mäter ut stämmer då de kan ha ritat fel och namngett saker fel. Så man behöver kontrollmäta själv lite här och där. Det är inte ofta man får en 3D modell från arkitekten och konstruktören utan man brukar bara få 2D-ritnignar i PDF. I så fall måste man överväga om det är snabbast och enklast att mäta i 2D eller att rita i 3D för att sen göra mängdavtagningar i 3D. I detta fall föredrar jag 2D men det är en
smaksak.
10. Förutsatt att man inte får en färdig modell i sitt förfrågningsunderlag så tycker jag 2D. Jag förutsätter att jag inte får en färdig modell i frågorna nedan. Får man en färdig modell i 3D så är en blandning av 2D och 3D lättast tycker jag.
11. Det kräver mindre förkunskap att använda sig av 2D. Nästan alla underentreprenörer och varuleverantörer som vi kontakter för priser använder sig av 2D och inte 3D. Det är först när modellen är färdig som du kan ta ut mängden från din modell, det vill säga du måste rita färdigt alla innerväggarna i din 3D modell innan du får ut antalet
kvadratmeter, längd, höjd, antal öppningar med mera. Men i ett anbudsskede så är det ofta så att prioritering ett är att skicka ut en förfrågan till alla underentreprenörer och varuleverantörer så snabbt du bara kan för att du måste få in deras priser i god tid innan du ska lämna ditt anbud. Vissa av dessa kommer att behöva hjälp med lite mängder, mått med mera och vissa kommer inte lämna pris så vidare du ger dem antal kvadratmeter till exempel. Så för att kunna serva dem direkt är det enklare att bara snabbt mäta upp det du behöver i 2D utan att behöva göra en modell i 3D först. 12. Jag tycker 2D. Som sagt, med en färdig modell så brukar jag blanda lite här och där
35
13. Jag tycker det är snabbt och tydligt i 2D. Det flesta byggnader man räknar på har raka väggar och 90 graders hörn vilket gör att det är inte så komplicerat i 2D.
14. Nej.
15. Frågan kan inte besvaras på grund av det är en följdfråga till fråga 14 där respondenten inte kan se eventuella skillnader.
16. Ja. NCC har även riktlinjer för projektering när det kommer till 3D modellering. Vi brukar styra projekteringen först efter att vi har fått ett jobb vilket brukar vara efter att anbud redan har räknat.
17. Jag kan det själv inte så väl. Men det har att göra med hur man namnger olika saker, vilka kategorier man lägger det i och ser till att alla komponenter hamnar på rätt våningar.
18. Nej. Är det väldigt små projekt är det i min åsikt onödigt med 3D då man kan se allt man behöver väldigt enkelt i 2D. I större projekt och i projekt där husen har konstiga former så kan det vara bekvämare med 3D. Generellt är det onödigt vid
renoveringsprojekt men vid nybyggnation är det mer lämpligt.
19. Förövrigt så är själva kalkylerna den samma om man gör 2D eller 3D. Det görs sen i samma kalkylprogram. De olika metoderna är hur man väljer att mäta alla mängder som krävs för en kalkyl. Det finns metoder för att exportera en 3D modell till en kalkyl, där väggarna blir kalkylrecept. Själva kalkylerna är de samma men olika sätt att komma fram till sitt resultat.
36
Bilaga 3
Respondent 2 intervjusvar
Profilfrågor
1. Jag heter ---- och är 33år gammal mamma till en och bonusmamma till två. Bor i Höör.
2. Jag är anbudsingenjör.
3. Jobbat som anbudsingenjör sen 1 december 2014.
4. Från dess att man får underlaget till att trycka på knappen och lämna priset. Förfrågningsunderlag, inköpsarbete, mängdavtagningar allt.
Intervjufrågor
1. NCC är en väldigt stor organisation och därav blir vår anbudsprocess relativt avancerad. Det finns en hel del olika beslutstagare. Ju större ett projekt blir desto högre upp inom bolaget måste besluten fattas. I de allra största projekten är de upp till styrelsen att fatta beslut om man ska gå vidare eller inte. Till att börja med hålls det ett marknadsmöte där man beslutar om det är aktuellt att räkna på ett anbud eller inte, om det är ett projekt av intresse för oss och om det är ekonomiskt fördelaktigt. När man sedan har bestämt att det är ett anbud som är aktuellt att räkna på håller man ett startmöte där man fördelar allas arbetsuppgifter. Deltagarna på detta möte kan till exempel vara en anbudsingenjör, affärschefen och den platschef som är tänkt till att få projektet, man bokar också in nya möten för att kunna stämma av hur långt alla är komna samt om det har förekommit några problem. När alla har utfört sina utvalda arbetsuppgifter har man en genomgång där man går igenom anbudskalkylen i detalj för att eventuellt upptäcka fel eller att man glömt bort något. Efter det har man en anbudsprövning där man förklarar för till exempel en divisionschef hur man har räknat och vad detta projekt medför för risker samt möjligheter, man för även en dialog med divisionschefen och kan komma och behöva justera vissa saker i sitt anbud. Till sist skriver divisionschefen på anbudet och man skickar iväg det.
2. Väldigt mycket papper. Om du inte får en modell också, då är det väldigt mycket papper och modellen. För dom ska ju ha skrivit allt som du behöver. Ofta bristfälligt, och för att minska risken för att det ska vara bristfälligt så kan det vara en total entreprenad. Då är det som att det är en utförandeentreprenad fast dom har skrivit att det är en totalentreprenad för att om det finns något fel så har de tagit bort den risken. 3. Det är samma sak det är massa papper, det heter totalentreprenad fast egentligen är det
en utförandeentreprenad fast de har tagit bort sitt eget ansvar. Men det kan vara också väldigt lite handlingar och så säger dom det här ska göras. Det är inte ofta det händer att det är en ren totalentreprenad, inte i dagens samhälle. För att oftast är det
kommunen eller region Skåne, då vill dom gärna veta att dom får med sig allt. Då har dom haft konsulter med sig från början som sitter och skriver ihop vad som ska vara med. Då är det ritningar in i minsta detalj. Så det är mer om det skulle vara en privat beställare. Ifall det inte finns några handlingar alls så anlitar vi egna konsulter. Tyréns eller WSP till exempel och då får dom rita upp enkla skisser, säga hur mycket stål som behövs, hur mycket armering, vad det ska vara för grund ifall det ska vara platta på mark. Då får dom göra det jobbet och NCC får stå för kostnaden.
37
4. Ja det är nog 70–80 procent utan problem, fall det inte är ännu mer just nu. 5. Ja vi skulle nog inte gå så mycket på en privat beställare om det hade varit en
utförandeentreprenad det beror på storleken. Är det en utförande så måste man ha haft inne konsulter som utfört handlingarna. Det är ingen privat som klarar det själv. Sen finns det ju mindre förfrågningar till exempel som HSB bostadsrättföreningar som skickar till oss. Då har de hittat något utdrag som dom har kunnat använda sig av och så skickar dom iväg det till oss. Det kan ju funka men då är det inte så stort. Det är olika nivåer på dem om det är en privat eller om det är en offentlig. Den privata är väldigt grundläggande, de behöver ju inte vara bristfälliga.
6. Ja det händer till exempel så var Kärråkra (Tågdepå i Hässleholm) en
utförandeentreprenad och där fick vi modeller. Dock fick vi lova att inte använda de som underlag till mängdavtagningen. Men vi använde en hel del till
mängdavtagningen ändå för vi hade inte kunnat hinna med annars. Jag har gjort ett annat projekt där jag kalkylerade och en annan kille satt bara och ritade upp det från 2D ritningar till en 3D modell på hur huset skulle se ut. Det gjorde vi för att det skulle kunna gå snabbare och för att vi skulle kunna presentera modellen för själva
beställaren senare. För att det var ett privat ägt hyreshus och han skulle bygga ett till. Sen får man göra ett riktigt stort arbete för att riktigt sälja projektet till han. Men då ska det vara lite större projekt det kan inte vara ett litet projekt på 10 miljoner. Utan det måste vara kanske över 100 miljoner för att vi ska lägga ner det jobbet. Vi hade då modellen för att locka honom men vi använde också modellen för mängdavtagningen. Då dela vi även det på hur många trapphus och hur många våningar det var så att vi fick en väldigt detaljerad kalkylering våningsplan och trapphus vis.
7. Det gör vi för det mesta och det fungerar jättebra.
8. Fördelarna är väl om du får en färdig modell och du kan plocka mängderna från denna och att man inte behöver stå för dem, då är det ju en fördel. Men det finns en risk att du missar saker när du bara plockar. För att oftast står det ju inte att det ska vara teleskopanslutning eller att väggen är mer än 3 meter. Därför ska man lägga till en viss procent i mängdavtagningen för att efter 3 meter tar det längre tid att gipsa en vägg. sådana saker ser man ju inte i modellen när dom har gjort den. Utan du får en helt annan känsla för det när man sitter med 2D-ritningar. En annan fördel är att man får en bättre bild av hur byggnaden kommer till att se ut. Ibland kan det vara jättesvårt för att förstå de här 2D-ritningarna. Man får titta och jämföra med sektioner och
fasadritningar för att verkligen få en bild av hur det här ska se ut egentligen. Den processen slipper du när du sitter i en 3D-modell.
9. Ja det är att man missar saker teleskopanslutningar, höjdtillägg för gipsväggar brandisolering kanske inte finns med i en 3D-modell eller akustikreglar. Vissa saker kan de ha missat i modellen. Om det är jättestora projekt som Kärråkra till exempel där var det inte ritat på bultnivå på stålkonstruktionen. Utan de hade bara balkar men de hade inte ritat in några livavstyvningsplåtar, inga fot och topp plåtar. Då får man ta sin erfarenhet. Jag kommer från stål sidan och när jag räknade på det så visste jag ju om att ungefär så många procent lägger man alltid i plåtar. Även stålentreprenörerna kom tillbaka och sa så här många procent har vi lagt till i plåtar för att det är de som
38
krävs. Sen är det också så att om du gipsar en vägg med ett dörrhål så gipsar du hela väggen och skär ut dörrhålet. Sedan slänger du den delen du skärt ut. Sådana saker missas ju totalt i mängdavtagning med 3D-modell för hålet finns där och då får du inte en hel yta vägg.
10. Det kvittar. Det beror på hur stort det är.
11. Det beror på hur noggrann du ska vara och vem som ska stå för det i slutändan. Det kan ju vara jobbigt. Det finns ju en fördel med 2D-riningar det är lättare att säga att i