BIM-baserad anbudskalkylering
BIM-based bid calculation
Examensarbete, 15 hp, Byggnadsingenjör
VT 2020
ii
Förord
Examensarbetet utgör den avslutande delen av författarens utbildning inom byggingenjörsprogrammet med inriktning projekt- och produktionsledning.
Jag vill tacka alla som gjort detta examensarbete möjligt, speciellt Basam Behsh, du var vägledande inom hela arbetsgången. Jag vill även tacka samtliga respondenter från NCC Helsingborg samt respondenterna från NCC Kristianstad för att de tog sig tid och ställde upp på intervjuer och gav ingående svar.
Utan er, och övriga intressenter, hade detta arbete aldrig gått att genomföra. Ni har bidragit med nyttig information och detta är jag mycket tacksamma för.
iii
Sammanfattning
Idag finns det många aktörer inom byggsektorn som fortfarande använder sig av traditionell anbudskalkylering, trots möjligheterna och fördelarna som digitaliseringen medbringar byggprocessens olika skeden. Den traditionella arbetsmetoden anses vara tidskrävande och osäker. Detta eftersom att det baseras på ritningar och beskrivningar som tillhandhållas med ett förfrågningsunderlag. Det har pågått en utveckling i byggbranschen från att framställa ritningar eller digitala 2D-ritningar till att skapa 3D-modeller med tillhörande information om de ingående byggkomponenterna. Arbetsprocessen för framställandet av dessa 3D-modeller kallas för Byggnadsinformationsmodellering (BIM). 3D-modellerna med tillhörande information om ingående byggkomponenterna kallas för BIM-modeller. Dessa BIM-modeller används bland annat för anbudskalkyleringssyfte med hjälp av kalkyleringsprogram som exempelvis Vico Office och medbringar många fördelar. Därför är det intressant att det moderna och digitaliserade arbetssättet inte används av många aktörerna idag.
Med anledning av ovanstående syftar denna studie till att undersöka om BIM kan bidra till en förbättrad anbudskalkylering. Studien syftar även till att identifiera faktorer som förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkyleringen. Detta uppnås genom att besvara studiens frågeställningar. Studiens frågeställningar tar upp fördelarna med tillämpningen av BIM i anbudskalkylering och ifall det förekommer skillnader i anbudskalkyleringsresultat vid tillämpning av BIM jämfört med det traditionella arbetssättet. Studiens frågeställningar tar även upp kraven som ställs på en kalkylerbar BIM-modell och faktorerna som förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkyleringen.
Resultatet och slutsatsen av studien är att BIM effektiviserar anbudskalkyleringen med hänsyn till arbetstiden, ökar precisionsgraden i mängdavtagningen och bidrar till en bättre förståelse av det man räknar ut. BIM underlättar även kommunikationen mellan de olika parterna och ger möjlighet att återanvända anbudskalkylen i byggprocessens senare skeden. Kraven som ställs på BIM modellen är objektens namngivning, klassificering och benämning. BIM-modellen ska även vara korrekt uppbyggd med korrekt detaljeringsgrad, och att de ingående objekten är på rätt ställe och med rätt mängd. Det som förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkyleringen är aktörer som känner sig bekväma med traditionella arbetssättet och har kompetensbrist inom BIM. En annan faktor som förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkyleringen är att det inte finns standardavtal som är anpassade till en BIM-modell. Därför saknas bestämmelser som reglerar ägarskapet och juridiska ansvaret av BIM-modellen. Detta skapar osäkerhet mellan beställare och entreprenör, därför kan tvister som uppstår mellan dessa bli svåra att lösa.
iv
Abstract
Despite the opportunities and benefits that the digitalization brings to the construction process different stages, there are many participants in the construction sector who performs their bid calculation using a traditional method. The traditional working method is considered time consuming and imprecise. There has been a development in the construction industry from producing digital 2D drawings to creating 3D models which is associated with information about each included building component. These 3D models are called building information models or BIM models and are used for, among other things, bid calculation purposes. BIM models entails the bidding calculations great advantages. Therefore, it is Interesting that this modern and digitized working method are not used by many participants today.
This study aims to investigate whether BIM can contribute to an improved bid calculation. The study also aims to identify which factors prevent the implementation of BIM in the bid calculation. The purpose of the study is achieved by responding to the three questions of the study. These three questions handle the advantages of BIM in bid calculation and differences in the results of calculation by each method. The study's questions also handle the requirements that are set on the used BIM model for bid calculation.
The result and conclusion of the study is that BIM streamlines the work on bid calculation, increases the precision of the quotation and contributes to a better understanding of what have been calculated. BIM also facilitates communication between the participants and provides the opportunity to reuse the bid calculation in the later stages of the construction process. The requirements set on the BIM model are how detailed the model should be created and the designation and classification of the objects. The BIM-model should also be correctly drawn, the included objects are correctly placed and with the right amount. What prevents the implementation of BIM in the bid calculation are participants who are comfortable with the traditional working method and have a lack of skills within BIM. Another factor that prevents the implementation of BIM in the bid calculation is that there are no standard agreements adapted to a BIM model. Which makes it difficult to resolve any disputes that may arise between the entrepreneur and the client.
v
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar... 2
1.4 Avgränsningar ... 3
1.5 Metodbeskrivning och genomförande ... 3
1.5.1 Litteraturstudie ... 3
1.5.2 Kvalitativa intervjuer ... 4
1.5.3 Reliabilitet och validitet ... 5
1.5.4 Metodkritik ... 5
2 Teoretisk referensram ... 6
2.1 Entreprenadformer och entreprenadjuridik ... 6
2.1.1 Entreprenadformer ... 6
2.1.2 Entreprenadjuridik ... 6
2.1.3 Lagen om offentlig upphandling ... 7
2.2 Traditionell anbudskalkylering ... 8
2.2.1 Mätregler vid traditionell mängdavtagning ... 10
2.3 BIM:s implementeringsnivåer i anbudskalkyleringen ... 10
2.4 Framställandet av en kalkylerbar BIM-modell... 11
2.5 BIM-baserad anbudskalkylering med Vico Office ... 14
2.6 Räkneexempel från tidigare litteratur ... 20
3 Resultat och analys ... 22
3.1 Resultat av litteraturstudie ... 22 3.2 Resultat av intervjustudie ... 23 4 Diskussion... 25 4.1 Resultatdiskussion ... 25 4.2 Metoddiskussion ... 26 5 Slutsatser ... 28
5.1 Förslag till vidare studier ... 28
Referenser ... 29
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Den svenska staten och näringslivet satsar på att digitalisera samhällsbyggandet. Målet är att minska samhällsbyggnadssektorns miljöpåverkan, förkorta planerings- och byggtid samt minska de totala byggkostnaderna (Nyteknik, 2015). Den höga konkurrensen som idag finns inom byggsektorn ställer högre krav på just anbudskalkylen, det är inte längre tillräckligt att räkna lågt för att få ett konkurrenskraftigt anbud. För att kunna behålla vinstprocenten i ett anbud måste alla kalkylposter vara precisa och noga kalkylerade. En bra utförd anbudskalkylering lägger därför grunden till ett bra anbud (Abrahamsson & Petersson, 2017). Anbudskalkylering innebär att kostnaden för den planerade byggnaden beräknas under vissa angivna förutsättningar, och ofta måste denna kalkyl genomföras under tidspress. En anbudskalkyl utgörs av kostnader som är direkt eller indirekt kopplade till ett byggprojekt. De direkta kostnaderna avser kostnaderna för byggnadsmaterial såsom gips, reglar och så vidare. Medan de indirekta kostnaderna kan vara sådant som inte direkt kan kopplas till projektet, med andra ord, det som inte syns när byggnaden står färdig. Exempel på indirekta kostnader är kostnaden för bodar, liftar, administrativa kostnader och dylikt. En anbudskalkyl består följaktligen av direkta och indirekta kostnader samt ett påslag för vinst och eventuella risker som bedöms (Revai, 2012).
Utvecklingen i byggbranschen har pågått från att framställa ritningar för hand till att digitalt skapa 2D-ritningar och senare även 3D-modeller. Idag kopplas dessa 3D-modeller med information om befintliga byggkomponenter som finns i modellen. I samband med detta uppdateras 3D-modellen till en så kallad BIM-modell (Trafikverket, 2013). Byggnadsinformationsmodellering (BIM) handlar om att skapa och använda en 3D-modell för projektering, anbudskalkylering, visualisering, simulering och för samordningssyfte. Vilket detta medför större tydlighet för alla intressenter under hela projektets livscykel (Akademiska Hus AB, 2014). Vid anbudskalkylering kopplas mängderna som framställs från 3D-modellen med tid och kostnader. I samband med detta uppgraderas 3D-modellen till en 4D- och 5D modell. Samordningsexperten på AEC Ante Bergsten hävdar, att övergå från 3D till 5D BIM är ett minst lika stort steg som övergången från 2D-ritningar till 3D-modellering (AEC AB, 2019).
Tillämpningen av BIM är inte lika framskriden i Sverige jämfört med Storbritannien, Norge och Finland. I Sverige har det genomförts en del pilotprojekt för att pröva hur det nya arbetssättet tillämpas i byggprocessen (BIM Alliance, 2016). Patrik Mälarholm, som är verkställande direktör för Vico Office Sweden, påstår att med 5D BIM är det fullt möjligt att lägga sitt anbud tio procent lägre än konkurrenternas på en order värd tio miljarder (AEC AB, 2019). Anbudskedet och därav anbudskalkyleringen är ett strategiskt och viktigt skede i byggprocessen. Därför väcks det många tankar och frågor gällande varför BIM än idag inte har tillämpats i anbudskalkyleringen. Kan det bero på att BIM bär på ett negativt rykte eller att det
2
inte är tillämpningsbart då en anbudskalkyl framställs? Det kanske beror på kompetensbrist inom BIM hos aktörerna eller brist på motivation och vilja att förändra det traditionella arbetssättet.
1.2 Problemformulering
BIM är inget nytt begrepp inom byggbranschen, utan något som de flesta känner till. Trots att BIM blir allt vanligare i den svenska byggindustrin har företag som ligger i framkant endast delvis tillämpat BIM i sitt arbete. Det finns fortfarande många aktörer inom byggsektorn som använder sig av det traditionella arbetssättet vid genomförandet av sin anbudskalkylering (Jongeling, 2008). Den traditionella anbudskalkyleringen kan utföras på två olika sätt. Där det ena sättet är att via en ritning använda sig av skalstock för att mäta fram mängderna och utifrån dessa mängder räkna på kostnaderna. Det andra sättet är att med hjälp av en ritning i PDF format använda sig av digitala mätverktyg för att kunna mäta och på så sätt få fram mängderna (Dilan & Elewi, 2015). Den traditionella anbudskalkyleringen är tidskrävande, då uppskattningar görs direkt från ritningar och beskrivningar. Vid den traditionella anbudskalkyleringen uppkommer många felaktiga mätningar med hänsyn till avstånd, areor och volymer. Detta beror oftast på att kalkylatorerna gör förenklingar i de större mängderna för att mängden blir lätthanterlig (Jongeling, 2008). Men det kan även bero på att kalkylatorerna avsiktligt överskattar mängderna för att motverka produktionsstopp. Detta leder givetvis till att kostnaderna överskattas och avfallet vid produktionsskedet ökar (Viklund, 2011).
Det är under arbetet med anbudskalkyleringen som information framställs. Bland annat om hur stor mängd olika material det finns i en viss byggnadsdel, när materialet ska levereras och hur stor arbetskraft som krävs. När projektet sätts igång blir minsta detalj väsentlig, därför krävs det att ett mindre riskfyllt och mer effektivt arbetssätt används när anbudskalkyleringen genomförs (Revai, 2012). Detta examensarbete handlar därför om hur BIM kan tillämpas vid anbudskalkyleringen, vilka fördelar som medbringas i samband med denna tillämpning, samt vilka faktorer som förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkyleringsskedet.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om BIM kan bidra till en förbättrad anbudskalkylering. Ett annat syfte med denna studie är att definiera faktorer som förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkylering. Studiens frågeställningar är följande
1. Vad är fördelarna med att tillämpa BIM i anbudskalkyleringen?
2. Förekommer skillnader i resultatet av anbudskalkyleringen vid tillämpning av BIM jämfört med det traditionella arbetssättet?
3. Vilka krav ställs på BIM-modellen för att den ska kunna användas för anbudskalkylering samt vilka faktorer förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkyleringen?
3
1.4 Avgränsningar
Studien avgränsas till det förberedande arbetet med avseende till anbudskalkylering. Arbetet utförs som ett examensarbete, vilket därför begränsas i tid och omfattning. Studien avgränsas även till nybyggnation av fastigheter. Arbetet avgränsas också till NCC i Kristianstad- och Helsingborgkoncernens synvinkel på BIM-baserad anbudskalkylering men förhoppningsvis kan studiens resultat omfatta även andra byggföretag med liknande förutsättningar. Studien kommer att fokusera på anbudskalkyleringen som utförs med hjälp av kalkyleringsprogrammet Vico Office. För att avgränsa ytterligare kommer studien även vara fokuserad på anbudskalkyleringen av byggobjektets inbyggnadsmaterial som utförandeentreprenören genererar. Detta för att byggobjektet ifråga redan är specificerat.
1.5
Metodbeskrivning och genomförande
I detta avsnitt beskrivs de metodval och tillvägagångssätt som tillämpats för att besvara syftet med detta examensarbete. Två olika metoder har tillämpats för att kunna besvara frågeställningarna. Den första metoden är en litteraturstudie och den andra metoden är kvalitativa intervjuer. Anledningen till att dessa metoder valdes är på grund av att de är välbeprövade forskningsmetoder.
1.5.1 Litteraturstudie
I litteraturstudien har fokus företrädesvis lagts på att undersöka hur den BIM-baserade och den traditionella anbudskalkyleringen tillämpas och hur en BIM- modell framställs för anbudskalkyleringssyfte samt vilka krav som ställs på en kalkylerbar BIM-modell. Informationen samlas från, bland annat, tidigare utförda examensarbeten, undervisningsmaterial och dokument. All litteratur som använts berör samma ämnesområde som detta arbete behandlar. Dokumenten är framtagna av BIM Alliance som är en sektorsdriven ideell förening som arbetar för bättre samhällsbyggande med hjälp av BIM. Undervisningsmaterialet beskriver hur kalkyleringsprocessen, för beräkning av kostnader för inbyggnadsmaterial, går till med hjälp av kalkyleringsprogrammet Vico Office och är framtagen genom ett samarbete mellan Malmö Universitet och Byggrådet. Syftet med litteraturstudien är att det ska ge en referensram för bedömning av respondenternas svar på intervjufrågorna. Nedananstående figuren illustrerar examenarbetets metodutformning.
4
Figur 1. Studiens metodbeskrivning.
1.5.2 Kvalitativa intervjuer
I kvalitativa intervjuer formulerades frågorna allmänt för att inte påverka studiens resultat. Empirin har följaktligen blivit samlad via semistrukturerade kvalitativa intervjuer som har en benägenhet att vara mindre strukturerade än surveyintervju, som i annat fall också kallas för strukturerad intervju. I en semistrukturerad intervju behöver frågorna inte besvaras i sin ursprungliga ordning och ger även möjlighet till att ställa spontana frågor (Bryman, 2011). Intervjuerna utfördes med anbudsingenjörer på företaget NCC i Kristianstad och Helsingborg. Huvudanledningen till att denna metod valdes är för att komma i kontakt med verkligheten och därigenom ta del av erfarenheter från de verksamma aktörerna inom anbudskalkyleringen. I början av intervjuerna informeras respondenterna om rapportens syfte och frågeställningar. Intervjuerna utfördes på respektive respondents arbetsplats och spelades in för att transkriberas. Detta för att undvika missförstånd samt för att resultatet ska bli så utförligt som möjligt. Vid eventuella oklarheter eller svar som öppnar upp för följdfrågor ställs dessa till respondenten. Efter intervjun sammanställs svaren och skickas till respondenten för kommentarer angående feluppfattningar eller ändringar, respondenten ges även här möjligheten att komplettera sina svar. Eventuella frågor som dyker upp efter intervjutillfället ställs via telefon/mail till Respondenten. Respondenterna valdes på grund av att deras yrkesroller innebär att de aktivt arbetar med anbudskalkylering. Därför anses de ha kunskap av arbetet som krävs för att utföra
5
en anbudskalkyl. Samtliga respondenter hade erfarenheter av BIM i deras arbete, detta i olika utsträckningar.
1.5.3 Reliabilitet och validitet
Validitet kan kort definieras som relevansen av införskaffade data för den givna problemställningen. God validitet innebär också att datainsamlingen och dess bearbetning utförs på ett korrekt sätt. God validitet uppnås i denna rapport genom att undersöka respondenter som har direkt kontakt med ämnesområdet. En kopia på transkriberingen av respektive intervju skickats till respektive respondent. Detta för att undvika felaktiga uppgifter i respondenternas svar och för att ge respondenterna en möjlighet att korrigera sina svar. Vid skrivandet av litteraturstudien har marknadsassistenten för Vico Office Sweden kontaktas, detta för att förstå hur BIM-modellen kompletteras med tid och kostnader. Med hjälp av detta kunde relevant data insamlas till studiens givna problem. En hög validitet förutsätter en hög reliabilitet (Mälardalens högskola, 2019).
Reliabilitet innebär att samma eller liknande resultat ska kunna uppnås av en annan mätning eller undersökning, samt detta resultat ska även kunna uppnås av olika utredare. I en kvalitativ studie uppnås god reliabilitet genom att man som utredare kan beskriva sitt tillvägagångsätt på ett begripligt och pålitligt sätt. Detta uppnås i denna studie då ämnesområdet har studerats noggrant därigenom har relevanta och pålitliga teorier valts ut. Rapportens teoridel utgör grunden till intervjufrågorna. På detta sätt uppnår därför rapporten en god reliabilitet (Mälardalens högskola, 2019).
1.5.4 Metodkritik
Risken för vinkling av respondenternas svar kan vara stor eftersom att vid kvalitativa intervjuer används en subjektiv teknik. I denna studie har detta försökts att motverkas genom att skicka en kopia på transkribering av intervjusvaren till respektive respondent. Vid en kvalitativ intervju kan respondenternas svar vara svåra att analysera. När en litteraturstudie utförs kan en del av informationen falla bort eftersom all tidigare kunskap som finns inte alltid är lättillgänglig. Det finns således en risk att man tröttnar och missar relevant information (Bell, 2015; Kylén 1994).
6
2 Teoretisk referensram
I detta avsnitt kommer processen för traditionell anbudskalkylering och BIM-baserad anbudskalkylering med hjälp av kalkyleringsprogrammet Vico Office att beskrivas. I samband med detta kommer fördelarna med BIM-baserad anbudskalkylering att identifieras. Vad BIM innebär och dess mognadsnivåer kommer även att beskrivas i detta avsnitt, detta för att kunna bedöma hur väl respondenterna har implementerat BIM i sitt arbete. Hur en kalkylerbar modell framställs kommer även att beskrivas här, på så sätt kommer kraven som ställs på BIM-modellen att identifieras. I detta avsnitt kommer även entreprenadjuridik samt entreprenadformer som är anknutna till anbudskalkyleringen att förklaras.
2.1 Entreprenadformer och entreprenadjuridik
Anbudskalkylering skiljer sig åt beroende på vilken entreprenadform ett byggprojekt har och om beställaren är en privat eller statlig sådan. Det finns allmänna lagar att följa då beställare och entreprenör ingår i ett avtal med varandra. I detta avsnitt förtydligas därför sambandet mellan dessa.
2.1.1 Entreprenadformer
Det finns i princip två huvudformer av entreprenadformer, där den ena kallas för utförandeentreprenad och den andra totalentreprenad. Utförandeentreprenören får ett färdigt förfrågningsunderlag för sin anbudskalkylering, eftersom beställaren tillsammans med andra projektörer är ansvariga för framtagandet av kalkyleringsunderlaget. Förfrågningsunderlaget vid en utförandeentreprenad består normalt av ritningar, tekniska beskrivningar och administrativa föreskrifter. Vid utförandeentreprenad underlättas anbudskalkyleringen eftersom det utgår från beställarens förfrågningsunderlag och anses vara komplett vid anbudsinfordran (Revai, 2012).
Tidsökningen för att framställa och leverera en kalkylerbar BIM-modell vid utförandeentreprenad kan bli upp till ca 50 %, jämfört med framställandet och leveransen av ritningar och tekniska beskrivningar (Al-Medana & Knutsson, 2015)
2.1.2 Entreprenadjuridik
Entreprenadjuridiken är ett viktigt instrument vid anbudskalkylering eftersom det reglerar vad entreprenören behöver ta med i sin kalkyl utifrån de handlingar som tillhandahållits. Till exempel om det i en och samma handling förekommer motstridande uppgifter så ska den uppgift som innebär lägst kostnad för entreprenören vara den uppgift som denna tar med i sin kalkyl. Detta gäller dock enbart om omständigheterna inte föranleder annat. Måttuppgifter som anges i siffror eller bokstäver och som inte är uppenbart felaktiga gäller före skalmått (Byggandets Kontraktskommitté, 2004; Byggandets Kontraktskommitté, 2006).
Trots att det finns avtalslag som berör de grundläggande reglerna för att ingå avtal och avtalsgiltighet försöker parterna i byggbranschen minimera risken för osäkerhet vid upphandling av ett avtal. Detta genom att gemensamt ta fram standardavtal för att få en lämplig riskfördelning i avtalen. Dessa standarder består av Allmänna bestämmelser för utförande entreprenad och Allmänna bestämmelser för totalentreprenad. Dessa standardavtal förkortas till AB04 och ABT06 (Lagen.nu, 2018).
7
AB04 och ABT06 innehåller bestämmelser om hur omfattning av kontraktarbetarna, utförandet av arbeten, organisation, tider, ansvar vid uppförandet och förvaltningen av byggnaden definieras. Dessa standardavtal reglerar även bestämmelser om ekonomi med avseende på kontaktarbetena, ÄTA-arbeten, besiktning, hävning av kontrakt och tvistlösning mellan beställare och entreprenören (Byggandets Kontraktskommitté, 2004; Byggandets Kontraktskommitté, 2006).
I AB04 finns det dock inga bestämmelser som tillräckligt väl beskriver hur man ska agera då BIM-modeller används i förfrågningsunderlaget. Detta eftersom att BIM-modellen inte finns rangordnad i kontrakthandlingarnas hierarki. Vid utförandeentreprenad har beställaren ett avtal med konsulten och ett med entreprenören, i avtalet med konsulten regleras hur förfrågningsunderlaget ska levereras. Vanligtvis levereras ritningar och beskrivningar men givetvis kan även BIM-modeller levereras i förfrågningsunderlaget. När förfrågningsunderlaget är bestämt medför alla justeringar i BIM-modellen att mängder och kvaliteter i projektet ändras, vilket i sin tur leder till kostnadskonsekvenser på grund av ÄTA-arbeten. Vid eventuella fel och problem med BIM-modellen kan entreprenadjuridiken bli svår att tillämpa. Naturligtvis skapar detta osäkerhet mellan beställaren och entreprenören. Därför måste dessa parter komma överens om vem som äger BIM-modellen samt vem som har det juridiska ansvaret för eventuella fel och problem med modellen genom hela projektet (Al-Medana & Knutsson, 2015).
I Norge förordnades 2013 en kommitté inom Norsk Standard som lämnade synpunkter på behovet av ändrade standardavtal med hänsyn till BIM. Kommitténs huvudslutsats var att det inte finns anledning att endast på grund av BIM omarbeta standardavtalen. Men på sikt bör man se över beställarens möjligheter att bland annat få tillgång till den digitala informationen, ansvarsfrågor, samt nyttjanderätt. Tillsvidare avser man istället reglera dessa frågor i uppdragsbeskrivningarna (BIM alliance, 2016).
2.1.3 Lagen om offentlig upphandling
När statliga och kommunala myndigheter samt offentliga företag upphandlar entreprenader måste de följa Lagen om offentlig upphandling (LOU). LOU inkluderar upphandlingen av såväl tjänster och varor som olika entreprenader. I LOU finns det skillnader mellan upphandlingar över eller under vissa värden, dessa värden kallas för tröskelvärden. De upphandlingar som är över dessa tröskelvärden måste följa vissa EG-direktiv och för de upphandlingarna som faller under tröskelvärden gäller förenklade regler. Dessa tröskelvärden är något som är viktigt att vara informerad om då anbudskalkylen skapas, detta eftersom det finns olika regler att följa och därav kalkylera utifrån (Konkurrensverket, 2016).
I lagen om offentlig upphandling finns det gemensamma regler på hur förfrågningsunderlaget ska vara utformat, dock finns det inga bestämmelser om hur en BIM-modell ska vara framställd. Förfrågningsunderlaget ska vara komplett utformat och innehålla allt som krävs för att entreprenören ska kunna utforma sin anbudskalkyl. Den tekniska beskrivningen i förfrågningsunderlaget ska, där det är passande, hänvisa till europeiska standarder. När det kommer till prövning av anbuden vinner det anbud som är mest ekonomiskt gynnsamt med avseende på pris, driftkostnader, miljöpåverkan och funktion. Om det finns andra faktorer av betydelse ska detta tydligt framgå i förfrågningsunderlaget (Nordstrand, 2008).
I Storbritannien har vissa offentliga byggherrar börjat ställa krav på BIM i sina upphandlingar. Den brittiska regeringen har satt som mål att under 2016 ska allt offentligt byggande baseras på BIM. Enligt en grov uppskattning har BIM i 80 % av de projekt där det används enbart informativt syfte (BIM alliance, 2016).
8
2.2 Traditionell anbudskalkylering
Kalkylen som tas fram, i samband med att entreprenören ska lämna in sitt anbud till beställaren, är oftast under tidspress vilket innebär att det är viktigt för entreprenörerna att använda sig av en kalkylmetod som är systematiskt uppbyggd. Entreprenörerna måste även kunna organisera sitt anbudsarbete för att utföra detta på ett effektivt sätt (Révai, 2012).
Figur 2. Arbetsgången med traditionell anbudskalkylering (Nolliplan, 2019).
Anbudskalkyleringen inleds med att kalkylatorerna genomför en mängdavtagning av byggprojektets inbyggnadsmaterial som redovisas i ritningar och beskrivningar, se Figur 3. Dessa ritningar och beskrivningar levereras av beställaren i ett förfrågningsunderlag som dessutom innehåller administrativa föreskrifter, AF. De administrativa föreskrifterna består av regler för både upphandling av entreprenörer och avtal. Därför finns det en stark koppling mellan AF, allmänna bestämmelserna för utförandentreprenad och total entreprenad (Svensk byggtjänst, 2018). Ritningar och beskrivningar redovisar den färdiga byggnaden i detalj (Révai, 2012). Förfrågningsunderlaget måste vara entydigt så att anbudsgivarna inte tolkar det på olika sätt (Företagarna, 2018). Informationen i ett förfrågningsunderlag ska vara redovisad på ett sätt som underlättar kalkyleringen. Det måste även vara fullständigt för att entreprenören inte ska ta onödiga risker, samtidigt som beräkningen av kostnaden blir mer korrekt och rimlig. Ju bättre förfrågningsunderlag, desto lättare är det för beställaren att jämföra anbuden som denna har fått in av samtliga entreprenörer (Nordstrand, 2008).
Byggobjektets stomme mäts från konstruktörensritningar. Stomkompletteringar, ytskikt och inredning mäts huvudsakligen från arkitektensritningar. Yttertaket och fasader mäts från både arkitektens-och konstruktörensritningar. Informationen som krävs för att upprätta en traditionell anbudskalkyl är således utspridd mellan olika ritningar och beskrivningar. Kalkylatorerna prickar av varje mängdpost som mäts upp på dessa ritningar och beskrivningarna. Skalstock, kartmätare, mallar, blanketter och räknedosa används vid traditionell mängdavtagning. Det går även att mäta ritningsmått digitalt från PDF-filer i samband med IT-områdets utveckling. Det finns olika datorstödda mätmetoder såsom Bluebeam, Revu, PlanGrid och mätbord är ett exempel på en sådan datorstödd mätmetod. När
9
ritningen placeras på mätbordet kan man med hjälp av ett mätdon styra datorn till att beräkna längder, ytor och volymer utifrån exempelvis hörnpunkter (Révai, 2012).
Mängdavtagningen vid traditionella anbudskalkyleringen är tidskrävande, då uppskattningar görs direkt från ritningar och beskrivningar. Det uppkommer ofta flertalet felaktiga mätningar med hänsyn till avstånd, areor och volymer. Många gånger handlar det om att kalkylatorerna gör förenklingar i de större mängderna för att mängden blir lätthanterlig vilket bidrar till att arbetsmetoden blir osäker och inkonsekvent (Jongeling, 2008). När ritningarna ändras i byggprojektets senare skeden uppdateras inte mängderna automatiskt, utan en ny mängdavtagning måste genomföras vilket leder till extra arbete (Dilan & Elewi, 2015).
Mängderna som mäts upp med tillhörande och förklarande texter redovisas i en mängdförteckning. En mängdförteckning utgör ett underlag bland annat för beräkning av kostnader för inbyggnadsmaterial, nedanstående figur redovisar ett utdrag från en mängdförteckning. För att en mängdförteckning ska kunna användas för de syften den är avsedd till, krävs att varje enskild mängdpost innehåller en kod, beskrivande text, läge, ritningsnummer, mängd och enhet (Révai, 2012).
Figur 3. Utdrag ur en mängdförteckning sorterad enligt AMA (Révai, 2012).
Kostnaden för inbyggdmaterial beräknas på två olika sätt. Det ena går ut på att entreprenören skickar ett förfrågningsunderlag till flera materialleverantörer för att få reda på kostnaderna. Inkomna offerter från de olika materialleverantörerna sammanställs och analyseras. Priset som den mest gynnsamma offerten har är det som entreprenören för in i sin anbudskalkyl. För att beräkna övriga materialkostnader, som finns i mängdförteckningen, multipliceras den beräknade mängden med ett åtgångstal och en förväntad enhetskostnad (kronor/enhet) för varje mängdpost, se Figur 4. Enhetspriset kan även hämtas från materialleverantörens prislistor eller från ett tidigare projekt, som i ett annat fall även kallas för referensprojekt. Syftet med åtgångstalet är att hantera spillmaterialet och på så sätt motverka produktionsstopp. Kostnaden för inbyggnadsmaterial kan även kalkyleras med hjälp av datorstödda kalkyleringsprogram, normalt används kalkyleringsprogrammet Bidcon för detta avseende. När kalkylatorerna är färdiga med mängdavtagningen kan dessa mängder flyttas in och kopplas till de färdiga prissatta byggdelarna som finns i programmet (Révai, 2012).
10
Figur 4. Formel för beräkning av materialkostnader.
2.2.1 Mätregler vid traditionell mängdavtagning
Då det kommer till att mängdberäkna olika poster i sitt anbud finns det mätregler som måste efterföljas. Dessa regler återfinns i svensk byggtjänstspublikationen MER (mät- och ersättningsregler) HUS. Syftet med MER HUS är till exempel att skapa enhetliga regler för ersättning och uppmätning av arbete, men också att ge ett underlag för likartade mängdförteckningar. Dessa regler kan till exempel beskriva i vilken enhet ett produktionsresultat ska beräknas i och när det behövs göras avdrag för öppningar, slitsar och dylikt. Dessa mätregler är viktiga att följa då man ska göra en mängdberäkning av ett tänkt byggprojekt. Till exempel ska inget avdrag göras i en betongvägg då arean av en öppning, slits eller dylikt inte överstiger 0,1m2. Då arean för en öppning eller slits överstiger 0,1m2 skall
avdrag göras med den aktuella volymen. Ytterligare ett exempel är för tätning av fogar i hus, detta arbete mäts då i längd (Svensk Byggtjänst, 2015).
2.3 BIM:s implementeringsnivåer i anbudskalkyleringen
BIM är en förkortning av byggnadsinformationsmodellering och är ett arbetssätt som handlar om att skapa, lagra och använda digitala modeller. En BIM-modell består av sammansatta byggdelar eller objekt som redovisar den färdiga byggnaden. Utifrån dessa objekt tar kalkylatorerna fram produktionsaktiviteter. Alla detaljer som exempelvis lister, sockel och hängrännor finns normalt inte modellerade i BIM-modellen. Varje objekt innehåller tre olika typer av information som beskriver objektets egenskaper, geometri och status. Den angivna informationen om varje objekt används för bland annat anbudskalkyleringssyfte, en balk kan till exempel utgöra ett objekt, där balkens geometri visualiseras i BIM-modellen. Informationen som anger balkens egenskaper beskriver mått, yta, och material, dessa egenskaper utgör då ett underlag för anbudskalkylering. Informationen som anger balkens status beskriver om den till exempel är granskad, beställd och monterad. Det är lätt att förväxla en 3D-modell som är ritad i AutoCad med en BIM-modell som är uppbyggd i BIM-verktyg som Revit, ArchiCAD och Tekla. En 3D-modell som består av sammansatta linjer som bildar olika figurer utgör inte en BIM-modell, eftersom dessa linjer inte känner till sitt sammanhang samt saknar information som finns tillgänglig i ett objekt (Trafikverket, 2013).
Implementeringen av BIM i aktörernas arbete beskrivs av fyra etapper, se Figur 3. I Nivå 0 projekteras byggnaden med hjälp av ritningar och de inblandade aktörerna arbetar med ritningar i CAD-format. Informationsbäraren i Nivå 0 är utskrivna ritningar och beskrivningar som utgör en huvudhandling och används för juridiskt syfte samt som underlag för anbudskalkylering. Det vill säga att i Nivå 0 använder kalkylatorerna sig av den traditionella anbudskalkyleringen eftersom underlaget består av ritningar och beskrivningar. I Nivå 1 framställs ritningar, beskrivningar och 3D-modeller, ritningarna och beskrivningarna används för juridiskt- och
11
anbudskalkyleringssyfte, 3D-modellerna som innehåller låg grad av informationsstandard används i visualisering- och granskningssyfte. Även i nivå 1 används den traditionella anbudskalkyleringen och varken i Nivå 0 eller Nivå 1 beskrivs någon form av samordning mellan de olika inblandande disciplinerna (BIM Alliance, 2016; Jacobsson, 2016).
När Nivå 2 är uppnådd börjar BIM delvis tillämpas och arbetet blir BIM-baserad, varje konsult arbetar i sin egen BIM-modell som under flera förutbestämda tillfällen levereras och integreras till en gemensam BIM-modell. Den gemensamma BIM-modellen används för kollisionskontroller, anbudskalkylering samt för att granska samordningen mellan disciplinerna. Även i Nivå 2 framställs ritningar och beskrivningar i juridiskt syfte men anbudskalkyleringen kan bli BIM-baserad och utgå från den gemensamma modellen. Under Nivå 2 är öppna standarder ett krav, det vill säga att varje enskild modell ska hålla sig till ett och samma filformat, IFC och COBie är de filformat som används i detta avseende. I Nivå 3 som är den högsta nivån blir arbetssättet mer integrerat och samordnat och de inblandade disciplinerna arbetar i en gemensam BIM-modell. Spårbarheten i Nivå 3 behandlas genom att de inblandande disciplinerna låser den delen av modellen som ska revideras, när revideringen slutförts låses upp delen igen. Idag siktar den svenska byggbranschen på att BIM-användningen uppnår gränsen mellan Nivå 2 och Nivå 3 (BIM Alliance, 2016; Jacobsson, 2016).
Figur 5. Etapper som beskriver BIM:s implementering i aktörerna arbete (BIM Alliance, 2016).
2.4 Framställandet av en kalkylerbar BIM-modell
För att en BIM-modell ska användas som underlag för anbudskalkylering, är det viktigt att ställa krav på hur modellen ska vara uppbygg, vilka objekt som ska vara modellerade och hur detaljerad informationen ska vara. Det absolut viktigaste när anbudskalkylering utförs är att modellen är konsekvent uppbyggd i hela byggnaden (Viklund, 2011). För att mängderna ska kunna användas ur BIM-modellen vid anbudskalkyleringen är det även viktigt att ställa krav på BIM-modellens kvalité (Smith, 2014). Därför måste BIM-modellen vara korrekt uppbyggd, med ingående komponenter på rätt ställe och med rätt mängd (Al-Medana & Knutsson, 2015). Dessutom är det viktigt att BIM-modellen har en tillräcklig detaljeringsnivå, därför bör beställaren och konsulterna fastställa följande:
12
• Vilka byggdelar eller objekt ska hämtas ur konsulternas modeller till kalkylen? • Vilka egenskaper hos byggnadsdelarna är kostnadsdrivande för en kalkyl?
• Vilka objekt med speciella egenskaper som till exempel brandklass, ljudklass och fuktklass vill man mängda tidigt? Detta eftersom dessa objekt kommer vid anbudskalkyleringen få egen typ och värde.
• Hur ska objekten klassificeras och littereras?
För att säkerställa att detta händer krävs det att arbetet med framställandet av en kalkylerbar BIM-modell delas upp i två olika etapper. Den fösta etappen består av förberedande arbete där det fastställs vad som ska ingå i BIM-modellen och hur arbetet med framställandet av BIM-modellen ska gå till. Den andra etappen består av själva arbetsprocessen (Akademiska Hus AB, 2014).
Det förberedande arbetet börjar med att projekteringsledaren, i samarbete med andra aktörer, identifierar tillämpningsområden för BIM i det aktuella projektet. I Figur 6 framgår BIM:s tillämpningsområden i ett byggprojekt. Anledningen till att tillämpningsområden bestäms är för att olika tillämpningsområden ställer olika krav på uppbyggnaden av BIM-modellen. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede bestämma vad som ska levereras till anbudskalkyleringen från BIM-modellen (Akademiska Hus AB, 2014).
Figur 6. BIM:s tillämpningsområden i ett byggprojekt (Akademiska Hus AB, 2014).
När tillämpningsområden har valts, vilket i detta sammanhang blir anbudskalkylering, framställs en samordnad tidsplan. Den samordnade tidsplanen beskriver hur och när leveransen av konsulternas BIM-modeller ska utföras, eftersom att arbetet med BIM omfattar många leveranser för samgranskningssyfte. Det är även viktigt att bestämma detaljeringsgraden på respektive modell vid varje leveransskede. Vid färdigställandet av tidsplanen och tillämpningsområden finns det tillräckligt med underlag för att upprätta kravställande dokument (Akademiska Hus AB, 2014).
13
De kravställande dokumenten består av en BIM-manual, mall för kontraktskrivande, leveransspecifikationer och objektdefinitioner. BIM-manualen kan exempelvis innehålla information om BIM-modellernas detaljeringsgrad, leveransformat, benämningar på filer och objekt samt hur objekten ska klassificeras. Den kan även innehålla information om vilka programvaror som ska användas och vilka krav som ställs på dem. Slutligen framställs en kvalitetsplan som beskriver rutiner för egenkontroll, mottagningskontroll och hur rapporteringen ska gå till vid brister och kollisioner i BIM-modellen (Akademiska Hus AB, 2014).
Arbetsgången för att skapa en BIM-modell för anbudskalkyleringssyfte börjar med att varje konsult skapar en egen BIM-modell med arkitektens- och konstruktörensmodell som utgångspunkt. Vid framställandet av dessa modeller ska hänsyn tas till de krav som anges i BIM-manualen. Innan modellen levereras till det gemensamma projektets server ska varje enskild konsult göra en egenkontroll. Konsulterna ska se till att modellen levereras enligt de leveranstillfällen som har överenskommits under det förbredandearbetet. Modellen ska levereras till projektservern även vid ändringar som bedöms påverka övriga konsulters modeller (Akademiska Hus AB, 2014).
Den andra fasen börjar med att en mottagningskontroll genomförs för att ytterligare säkerställa att konsulterna har följt leveranskraven som har överenskommits. Modellerna skickas tillbaka ifall det finns eventuella avvikelser. När mottagningskontrollen är genomförd sätts modellerna från de inblandade disciplinerna ihop till en gemensam BIM-modell för samgranskning- och anbudskalkyleringssyfte. Vid samgranskning av den gemensamma BIM-modellen försöker man hitta felaktiga data och eventuella kollisioner mellan disciplinernas modeller. Vid eventuella avvikelser skickas en samgranskningskontroll till berörda parter, för att uträtta de uppstådda avvikelserna. När avvikelserna är uträttade, säkerställs att en färdig och komplett BIM-modell kommer att levereras till entreprenören som ska utföra sin anbudskalkylering. Detta genom att plocka ut mängder från BIM modellen och komplettera dessa mängder med tid (4D) och kostnader (5D). Samgranskningskontrollen och anbudskalkylering kan till exempel genomföras i kalkyleringsprogrammet Vico Office. Med programmet kan både manuella och automatiska kollisionskontroller genomföras (Akademiska Hus AB, 2014).
I den tredje fasen publiceras modellerna i frysta filer för extern användning utanför projekteringsgruppen. Efter uppförandet av byggnaden börjar den fjärde fasen där entreprenören ska leverera underlag för relationshandlingar och underhållsinstruktioner som behövs i förvaltningsskedet (Akademiska Hus AB, 2014).
14
Figur 7. Arbetsgången i ett BIM-projekt (Akademiska Hus AB, 2014).
2.5 BIM-baserad anbudskalkylering med Vico Office
Vico Office är den enda integrerade kalkyleringsprogram som upprättar 5D-modeller. Programmet är moduluppbyggt plattformsneutralt system som importerar BIM-modeller från Revit, Tekla och ArchiCAD. Utifrån dessa modeller upprättas en mängdförteckning av modellens ingående komponenter och sedan kompletteras mängderna med tid och kostnader. Vico Office är uppbyggt av moduler som framgår i Figur 8 (Nolliplan, 2019).
Enligt Vico Office verkställande direktör Patrik Mälarholm går det att spara upp till 25% i både tid och pengar när 5D-modeller upprättas i ett projekt. Dessutom sparas 20% av kalkyltiden eftersom mängdavtagningen endast görs en gång, sedan återanvänds beräkningen när modellen uppdateras (AEC AB, 2019). Vico Office underlättar mängdavtagningen och sammanställning av kostnaden för inbyggnadsmaterialen samtidigt som programmet bidrar till högre precision och kan vara till nytta i anbudskedet (Linder, 2013).
15
Anbudskalkyleringen med hjälp av Vico Office börjar med att ett projekt skapas för att reservera plats i programmet och publicera den importerade BIM-modellen, se Figur 9. Ett projekt i Vico Office kan innehålla en eller flera importerade BIM-modeller, arkitektmodellen kan vara skapad i ArchiCad och MEP-modellen kan vara skapad i Revit och konstruktionsmodellen kan vara skapad i Tekla. När ett nytt projekt skapas är det viktigt att justera programmets inställningar och enheter för längdmått (m), viktmått (kg) och kostnader (SEK). Vid export av BIM-modellen från modelleringsprogrammet är det viktigt att definiera vilka objekt i modellen som ska omfattas av exporten. Exporteringen bör endast omfatta objekt som ingår i anbudskalkyleringen och objekt som endast avser att bidra till visualiseringen bör filtreras bort (Byggrådet 2018; Viklund, 2011).
Figur 9. Arbetsgången i Vico Office för att framställa en Anbudskalkyl (Vico software, 2019).
När modellen publiceras in i Vico Office sätts analyseringsskedet i gång. Under detta skede kan man, med hjälp av programmet, granska BIM-modellen automatiskt. Detta genom att utföra kollisionskontroller för varje disciplin och mellan de olika disciplinerna. Man kan även manuellt granska modellen med hjälp av bland annat filterkombinationer. Syftet med detta är att ytterligare säkerställa att modellen är komplett, alla önskvärda objekt är med i BIM-modellen samt att objekten är korrekt modellerade. Men även att de är korrekt klassificerade och tillhör rätt våningsplan (Nolliplan, 2019). Det vill säga att exempelvis en vägg inte är klassificerad som pelare. I Figur 10 visas alla objekt i det tredje våningsplanet, här kan man enkelt se att trappan för den andra och fjärde våningen är kopplad till den tredje våningen. Det finns flera filterkombinationer att använda sig av, Figur 10 visar även hur alla dörrar och fönster för ett visst våningsplan har isolerats. Med hjälp av dessa filterkombinationer kan man enkelt granska att exempelvis antal dörrar och deras egenskaper stämmer (Byggrådet, 2018).
Felen som identifierats vid analyseringsskedet kan dokumenteras i text och bild samt rapporteras till de berörda parterna, detta bidrar till en tydlig förbättring i kommunikationen och förståelse mellan kalkylatorerna samt övriga aktörer se Figur 11. Ett ärende eller en fråga skapas, prioriteras och illustreras för varje fel som upptäcks. Syftet med prioriteringen av ärendet är att meddela beställaren och projekteringsgruppen hur snabbt felet ska var åtgärdat, detta för att undvika förseningar då det kan handla om ett objekt som har stor betydelse för att arbetet med anbudkalkyleringen ska drivas framåt (Nolliplan; 2019).
16
Av dessa ärenden skapas sedan en rapport, som kan skickas till projekteringsgruppen som i sin tur korrigerar felen och skickar modellen på nytt. En del av felen kan korrigeras i programmet, men av säkerhetsskäl bör felet rapporteras till respektive part som äger rätten och skyldigheten att justera i modellen på egenhand (Nolliplan, 2019).
Figur 11. Figuren illustrerar hur ett ärende skapas, beskrivs och prioriteras vid upptäckande av en kollision mellan en dörr och ett bjälklag (Nolliplan, 2019).
Mängdavtagning i Vico Office sker automatiskt när BIM-modellen importeras in i programmet, resultatet av mängdavtagningen presenteras i en mängdförteckning med de objekten som valdes att exporteras från modelleringsverktygen (Byggrådet, 2018; Viklund 2011). Därför är det viktigt, vid framställandet av BIM-modellen, att den byggs upp korrekt, med rätt detaljeringsgrad och att de ingående objekten är korrekt littererade på rätt plats, med rätt mängd samt korrekt klassificerade. I Vico Office är det enkelt att se de aktuella mängderna och även kunna kontrollera att inga fel har inträffat genom att mängden som markeras i listan syns i modellen, se Figur 12. Detta bidrar även till bättre visualisering och förståelse av det man räknar ut (Nolliplan, 2019; Viklund 2011).
17
Eftersom mängdavtagningen sker automatiskt vid BIM-baserad anbudskalkylering, ägnas en del av arbetet i mängdavtagningsskedet åt att hitta rätt detaljeringsgrad och namngivning i mängdförteckningen (Nolliplan, 2019). Om mängdlistan exempelvis presenteras och namnges på familjenivå kommer alla objekt av samma familj slås samman och presenteras som en mängdpost. Detta innebär att alla väggar, oavsett om det är en yttervägg, innervägg, våtrumsvägg eller schaktvägg, presenteras under en gemensam mängdpost. Ifall det krävs en ännu mer detaljerad mängdlista kan till exempel namngivningen ”familjtyp” användas, då kommer innerväggar och ytterväggar ha en egen mängdpost (Byggrådet, 2018).
En annan central del av mängdavtagningsarbetet är att bearbeta mängdförteckningen för att få den bli så enkel och komplett som möjligt. Det vill säga att byggdelar av samma typ slåss ihop, exempelvis alla fönster eller dörrar av samma typ men öppnas åt olika riktningar slåss ihop till en mängdpost eftersom dessa har samma enhetspris eller kalkylrecept (Nolliplan 2019; Byggrådet, 2018). Med hjälp av programmet kan man även hitta objekt som saknar mängdposter vilket underlättar kalkylatorernas arbete med bearbetning och komplettering av mängdlistan. Vissa mängder som saknas kan direkt mätas ur modellen med hjälp av programmets kraftfulla funktioner, se Figur 13 (Viklund 2011).
18
Figur 13. Manuell mängdavtagning av yttertaket med hjälp av ”måla in”, det vill säga mängda in (Nolliplan, 2019).
När mängdförteckningen har bearbetats och kompletterats kan BIM-modellen platsindelas för att få mängderna per önskad plats, detta skapar en förutsättning för att kunna hantera de aktuella mängderna på ett korrekt sätt för bland annat inköpsplanering (Viklund, 2011). Här är det viktigt att rätt objekt är kopplad till rätt våning för att resultatet av platsindelningen ska bli korrekt. När mängderna platsindelas så blir även kostnaderna indelade per plats. Platsindelningen kan ske per rum, lägenhet, våning eller huskropp, om det exempelvis ingår två huskroppar, se Figur 14. Med hjälp av platsindelningen kan en lokalitetsbaserad tidplan i byggprocessens senare skedet att skapas (Nolliplan 2019).
När mängderna har platsindelats så kan man med hjälp av programmet skapa rapporter med de aktuella mängderna, rapporten omfattar alla mängder även de manuellt inlagda. Dessa rapporter kan exporteras i de vanligaste formaten såsom PDF, därefter kan entreprenören skicka rapporterna till materialleverantörer för att få reda på kostnaderna på de önskade mängderna (Viklund 2011).
19
Kostnaden för inbyggnadsmaterial beräknas genom att färdiga kalkylrecept eller enhetspriser importeras in i programmet och kopplas till mängder som finns i mängdförteckningen. Mängderna från BIM-modellen driver kostnaderna, det som sedan definierar och konkretiserar kostnaden är uppbyggnaden av kalkylreceptet. Detta kan antingen vara baserat på erfarenhet, alternativt att man använder sig av de olika receptregister som finns på marknaden eller hämta kalkylrecept från tidigare projekt och något kalkylprogram som Bidcon. I dessa receptregister definieras även ett genomsnitt av tiden som tar att bygga byggdelen (Nolliplan 2019). Genom att använda sig av färdiga recept hanteras spillmaterialet för respektive komponent, utan att någon ytterligare hänsyn behövs tas vid mängdavtagningen (Viklund, 2011).
De enhetspriser eller kalkylrecept som ska användas i kalkylen flyttas enkelt över med ”dra och släpp” från referenskalkylen till den aktuella projektkalkylen enligt figuren ovan. En länk mellan kalkylreceptet och objektet att skapas automatiskt om enhetspriset i ett referensprojekt har en bestämd koppling till en mängdenhet av en klassificerad objekt och detta objekt återfinns i aktuella projektets mängdförteckning. Detta medför att kalkyleringsarbetet förenklas och effektiviseras med hänsyn till arbetstiden som läggs ner på anbudskalkyleringen (Byggrådet, 2018; Nolliplan 2019).
Även manuella kalkylrecept kan skapas i kalkylen för objekt som handlas upp till ett fast pris från exempelvis materialleverantörer. Detta genom att mata in kostnadsuppgifter för byggdelar, produktionsresultat, resurser, spill och enhetspriser. När dessa kalkylrecept ska kopplas till objekten och dess mängd är det viktigt att kontrollera att enhetspriset och mängden definieras med samma enhet. Eftersom vissa mängder kan beskrivas med två olika enheter. Till exempel när enhetspriset ska beskriva kostnader för en innervägg är det inte lika självklart vilken mängdenhet det avser eftersom kostnaden för en innervägg både kan beskrivas per kvadratmeter och per längdmeter. Kostnaden för en omålad dörr kan exempelvis länkas till mängdenheten styck för objektet dörr, vilket helt enkelt anger priset per dörr. Kostnaden för målning av samma dörr kan istället vara länkad till mängdenheten yta, alltså antal kvadratmeter. När länken mellan kalkylreceptet och mängden i objektet är skapad kan kostnaden för respektive resurs, produktionsresultat och byggdel räknas ut. Om modellen uppdateras vid genomförandet av produktionskalkylen, i ett senare skede av byggprocessen, så uppdateras och justeras även mängderna automatiskt när en ny version av BIM-modell importeras in i programmet. Därför är det viktigt att även använda mängder från modellen trots att de kan anges manuellt. Detta
Kalkyl Referens
20
eftersom vid uppdatering av modellen kommer de manuellt angivna mängderna förbli oförändrade (Byggrådet, 2018).
2.6 Räkneexempel från tidigare litteratur
I en studie utförd av Viklund (2011) jämfördes den traditionella mängdavtagningen med den BIM-baserad mängdavtagningen, studien grundades på ett färdigställt byggprojekt. Viklund (2011) valde fyra olika byggdelar att mängda med hjälp av Vico Office och Ilink. Mängderna som beräknades med hjälp av de angivna kalkyleringsprogrammen komparerades med de manuellt beräknade mängderna i byggprojektets anbudsskede. Resultatet av mängdavtagningen för respektive metod framgår i Tabell 1. Viklund förklarar att skillnaden beror på att de manuella mängderna är framtagna enligt nedanstående princip:
”Vi har tagit i lite extra för att hantera spill och produktionsstopp”
Tabell 1. Skillnaden mellan manuellt hanterade mängder och mängderna som kalkylerades med hjälp av Vico Office (Viklund, 2011).
Viklund förklarar även att den manuella mängdförteckningen är daterad till 2009-10-14, därför har det skett en viss förändring i bygghandlingarna. Antalet lägenheter har förändrats från 83 till 87, detta resulterade i en skillnad på antalet innerdörrar som framgår i Tabell 1.
I en annan studie utförd av Khazan Dilan och Susanna Elewi (2015) jämfördes den traditionella kalkyleringsmetoden med den BIM-baserade genom att beräkna kostnaden för inbyggnadsmaterial för en konstruktionsmodell av ett flerbostadshus. Resultatet av kalkyleringen med kalkyleringsprogrammet Vico Office framgår i Tabell 2. Resultatet av den traditionella kalkyleringen som hämtades från det färdigställda projektet representeras i Tabell 3.
Tabell 2. Resultat av kalkyleringen med Vico Office (Dilan & Elewi, 2015).
21
Dilan och Elewi (2015) har genom sin studie även kunnat representera för- och nackdelar med respektive kalkyleringsmetod. Jämförelsen är baserad på de kriterier som framgår i Tabell 4.
Tabell 3. Resultatet av kalkyleringen med traditionell metod (Dilan & Elewi, 2015).
22
3 Resultat och analys
I detta avsnitt framställs och analyseras resultatet som uppnåtts via littereraturstudien och intervjustudien.
3.1 Resultat av litteraturstudie
Enligt Nolliplan (2019) sker det en tydlig förbättring i kommunikationen mellan kalkylatorerna och övriga aktörer vid den BIM-baserade anbudskalkyleringen, ett bra exempel på detta är när ett fel identifieras i modellen och ett ärende av varje enskilt fel skapas, prioriteras och illustreras, se Figur 11. Viklund (2011) och Nolliplan (2019) påstår att förståelsen för det man räknar ut ökar genom att mängden som markeras i mängdlistan även syns i modellen, se Figur 12. En annan fördel med BIM-baserade anbudskalkylering enligt Dilan och Elewi (2015) är att all information är samlad på en och samma plats, det vill säga att information som krävs för att upprätta en anbudskalkyl finns i en BIM-modell, se Tabell 4. Enligt Révai (2012) är informationen vid den traditionella anbudskalkyleringen utspridd mellan olika ritningar och beskrivningar. Därför är kalkylatorerna tvungna att hoppa mellan olika ritningar och beskrivningar för att få fram alla mängder.
Jongeling (2008) skriver i sin rapport att det uppkommer ofta flertalet felaktiga mätningar med hänsyn till avstånd, areor och volymer vid den traditionella anbudskalkyleringen. Oftast handlar det om att kalkylatorerna gör förenklingar i de större mängderna för att mängden blir lätthanterlig, vilket bidrar till att arbetsmetoden blir osäker och inkonsekvent. Men Viklund (2011) menar att det kan även bero på att man tar hänsyn till spillmaterialet och produktionsstopp genom att multiplicera mängden med åtgångstalet. Enligt Akademiska Hus AB (2014) kvalitetssäkras BIM-modellen redan vid projekteringsskedet när ämnesområdet bestäms, kravställande dokument samt kvalitetsplaner framställs. Först fastställer man BIM-modellens detaljeringsgrad, vilka objekt ska modelleras, hur dessa ska littereras samt klassificeras. Sedan genom en väl strukturerad arbetsprocess säkerställer man att konsulterna följer det som överenskommits. Man säkerställer även att BIM-modellen är korrekt uppbyggd, med ingående objekt på rätt ställe och med rätt mängd. Nolliplan (2019) förklarar att under anbudskalkyleringen kan BIM-modellen ytterligare kvalitetssäkras med kalkyleringsprogrammet Vico office, då med hjälp av programmets olika kommandon kan eventuella kollisioner mellan olika discipliner automatiskt upptäckas. Men det finns även möjlighet till att granska modellen manuellt via de olika filterkombinationerna som finns i programmet. På så sätt säkerställs att alla objekt är med i modellen och att de är rätt klassificerade samt korrekt modellerade.
Jongeling (2008) anger att mängdavtagningen vid traditionella anbudskalkyleringen är tidskrävande, då med hjälp av Skalstock, kartmätare och räknedosa görs uppskattningar direkt från ritningar och beskrivningar. Byggrådet (2018) och Viklund (2011) förklarar att den BIM-baserade mängdavtagning i Vico Office sker automatiskt när BIM-modellen importeras in i programmet, resultatet av mängdavtagningen presenteras i en mängdförteckning med de objekten som valdes att exporteras från modelleringsverktygen. Enligt AEC AB (2019) förklarar Vico Office verkställande direktör Patrik Mälarholm att med BIM-baserad anbudskalkylering går det att spara upp till 20% av kalkyltiden eftersom mängdavtagningen
23
endast görs en gång, sedan återanvänds beräkningen när modellen uppdateras. Dilan och Elewi (2015) förklarar att mängderna i kalkylen förblir oförändrade vid justeringar i ritningarna i byggprocessens senare skeden, därför måste en ny mängdavtagning genomföras vilket naturligtvis medför extra arbete. Byggrådet (2018) förklarar att vid justeringar i BIM-modellen, i byggprocessens senare skeden, uppdateras mängderna automatiskt när en ny BIM-modell importeras in i kalkyleringsprogrammet Vico Office.
En annan påtaglig skillnad mellan traditionella och BIM-baserade anbudskalkylering är kalkyleringen av kostnaden för inbyggnadsmaterial. Révai (2012) menar att vid den traditionella arbetsmetoden beräknas kostnaderna via formeln som framgår i Figur 4. Nolliplan (2019) förklarar att kostnaderna av direkta material vid BIM-baserad anbudskalkylering beräknas genom att färdiga kalkylrecept från receptregister, referensprojekt eller något kalkylprogram som BidCon, kopplas med mängdposterna som hämtas ut från modellen, se Figur 15. Byggrådet (2018) och Nolliplan (2019) anger att när kalkylreceptet i ett referensprojekt har en bestämd koppling till en mängdenhet av ett klassificerat objekt och detta objekt återfinns i aktuella projektets mängdförteckning så kommer en länk mellan kalkylreceptet och objektet att skapas automatiskt. Detta bidrar naturligtvis till effektivisering av anbudskalkyleringsarbetet.
Enligt Dilan & Elewi (2015) och Viklund (2011) kan det förekomma skillnader mellan BIM-baserad och traditionell anbudskalkylering vid tillämpningen av respektive metod, se Tabell 1, Tabell 2 samt Tabell 3. Detta med anledning av att den BIM-baserade anbudskalkylering utgår från en objektbaserad och kvalitetssäkrad BIM-modell, där varje objekt innehåller all nödvändig och relevant information. En mängdlista skapas automatiskt av dessa objekt när BIM-modellen importeras in i kalkyleringsprogram som Vico Office, därför blir mängdlistan detaljerad. Vid det traditionella arbetssättet överskattar kalkylatorerna vissa mängder för att ta hänsyn till spillmaterial och minimera risken för produktionsstopp under byggskedet. Viklund (2011) påstår att vid användningen av färdiga kalkylrecept vid BIM-baserad anbudskalkylering hanteras spillmaterialet för respektive kompentent eller byggobjekt, utan att någon ytterligare hänsyn behövs tas vid mängdavtagningen.
Akademiska Hus AB (2014) förklarar att kraven som ställs på modellen ska finnas i BIM-manualen för respektive byggprojekt. Förutom att BIM-modellen ska vara korrekt uppbyggd med korrekt detaljeringsgrad så ska de även levereras med korrekt leveransformat. Al-Medana & Knutsson (2015) menar att de ingående objekten ska vara modellerade på rätt ställe och även innehålla rätt mängd. Objektbenämningar och klassificeringar är också ett krav som ska framgå i BIM-manualen förklarar Akademiska Hus AB (2014).
3.2 Resultat av intervjustudie
Enligt respondenterna medbringar den BIM-baserade anbudskalkyleringen många fördelar. Respondenterna är enade om att den BIM-baserade anbudskalkyleringen underlättar samt effektiviserar mängdavtagningen, skapar bättre förståelse av det som räknas ut samt bidrar till en bättre samordning mellan kalkylatorerna. Detta på grund av den ökade visualiseringen som BIM-modellen bidrar med. För att beskriva hur snabbt och enkelt mängdavtagningen blir vid tillämpningen av BIM i anbudskalkylering påstår Respondent 3 att mängdavtagningen
24
genomförs via ett knappklick, se svaret på fråga 12 i Bilaga 4. Även Respondent 4 påstår att mätningsfel på grund av mänskliga faktorn minimeras. Detta för att mängderna hämtas direkt ur den kvalitetssäkrade BIM-modellen som är uppbyggd av sammansatta objekt och innehåller all nödvändig samt relevant information, se svaret på fråga åtta i Bilaga 4.
Enligt respondenterna medbringar tillämpningen av BIM i anbudskalkyleringen även nackdelar. Respondent 1 och Respondent 3 är enade om att objekten kan vara fel modellerade och felklassificerade. Till följd av det blir även mängderna felaktiga, se svaret på fråga nio i Bilaga 2 och Bilaga 4. Enligt Respondent 2 försvåras spårbarheten när det är en utförandeentreprenad, eftersom det tillhandhållas en färdig BIM-modell istället för ritningar och beskrivningar. Därigenom förhindras tillämpningen av entreprenadjuridiken vid en tvistlösning mellan beställare och entreprenör. Detta eftersom att det inte finns några bestämmelser som reglerar ägarskap av modellen och det juridiska ansvaret över BIM-modellen, se svar på fråga 18 i Bilaga 3. En ytterligare nackdel med tillämpningen av BIM i anbudskalkyleringen, enligt Respondent 2 och Respondent 3, är att kalkylatorerna kan missa viktiga faktorer som påverkar tidsplaneringen. Till exempel kan kalkylatorerna missa att det tar längre tid att gipsa en vägg när väggen blir högre än tre meter. Därför kan detta leda till missbedömning i hur lång tid aktiviteterna tar, se svaret på fråga nio i tredje och fjärde bilagan. Respondent 2 förklarar att hänsyn inte tas till spillmaterialet vid tillämpningen av BIM på samma sätt som vid traditionella arbetssättet. Detta påverkar prissättningen i slutändan, se svaret på fråga 14 i den tredje bilagan. Respondent 1 förklarar att alla materialleverantörer inte har tillgång till BIM-verktyg. Även detta kan påverka och försvåra materialleverantörers prissättning av byggkomponenterna, se svar på fråga 11 i Bilaga 2. En annan nackdel med BIM enligt Respondent 3 är att det finns så många olika BIM-verktyg, se svar på fråga 10 i Bilaga 4.
Respondent 1 påstår att det inte förekommer skillnader i anbudskalkyleringens resultat vid tillämpning av respektive metod, se svaret på fråga 14 i Bilaga 2. Respondent 2 och Respondent 3 förklarar att skillnader kan förekomma vid tillämpning av respektive metod eftersom kalkylatorerna kan missa att ta hänsyn till spillmaterialet. Detta leder till att kalkylatorerna även gör missbedömningar i tidsplaneringen vid tillämpningen av BIM, se svaret på fråga 14 i Bilaga 3 och Bilaga 4.
Respondenterna förklarar att det även ställs krav på BIM-modellen för att den ska användas som underlag för anbudskalkylering. Respondent 1 och Respondent 4 var enade om att namngivning, klassificering och litterering av objekt är några av dessa krav, se svar på fråga 17 i Bilaga 2 och Bilaga 5. Respondent 1 förklarar att objekten ska även vara korrekt placerade. Respondent 4 förklarade att dessa krav fastställs redan under projekteringsskedet.
25
4 Diskussion
Kapitlet ger en kort sammanfattning av studiens resultat och en diskussion om vad studien har kommit fram till, hur jag har arbetat och konsekvenserna av arbetet.
4.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien har uppnåtts genom att fördelarna med tillämpningen av BIM i anbudskalkyleringen identifierats samt att faktorerna som förhindrar implementeringen av BIM i anbudskalkyleringsskedet belysts. Resultatet av litteraturstudien överensstämde i vissa punkter med resultatet av intervjustudien men i andra punkter var det helt olika. De flesta fördelarna med BIM-baserad anbudskalkylering som identifierades av litteraturstudien överensstämde med de fördelarna som identifierades av intervjustudien. Det vill säga litteraturstudien och intervjustudien var enade om att BIM-baserad anbudskalkylering bidrar till bättre kommunikation och förståelse. Litteraturstudien och intervjustudien var även enade om BIM bidrar till en ökad samordning mellan aktörerna, BIM förenklar och effektiviserar mängdavtagningen samt att mätningsfel som orsakas av den mänskliga faktorn elimineras genom att framställa en kvalitetssäkrad BIM modell.
Litteraturstudien och intervjustudien var också enade om att det kan förekomma skillnader i resultatet av anbudskalkyleringen, men de var inte enade om orsaken som bidrar till detta. Enligt litteraturstudien förekommer dessa skillnader på grund av att kalkylatorerna överskattar mängderna för att hantera spillmaterialet och motverka produktionsstopp. Men enligt intervjustudien förekommer dessa skillnader på grund av att kalkylatorerna inte tar hänsyn till spillmaterialet då mängdavtagningen sker direkt från de byggkomponenterna som finns modellerade i BIM-modellen. Anledningen till att intervjustudien och litteraturstudien anger motsägande orsaker kan vara respondenternas kompetensbrist inom BIM. Det vill säga att respondenterna använder 3D-modeller som innehåller en låg grad av informationsstandard i sin anbudskalkylering. Därmed tillhör dessa respondenter gruppen som befinner sig på andra nivån av de fyra etappnivåerna som framgår i Figur 5.
Till följd av respondenternas kompetensbrist inom BIM angav dessa även vissa nackdelar med BIM-baserad anbudskalkylering som redan var eliminerade. Nackdelarna som respondenterna angav var att objekten var fel modellerade eller klassificerade och att kalkylatorerna kan missa viktiga faktorer som påverkar tidsplaneringen. Respondenterna angav även att materialleverantörernas prissättning försvåras då de inte har tillgång till BIM-verktyg och att det finns för många olika BIM-verktyg. Vid återblick på litteraturstudien anses dessa nackdelar vara eliminerade. Detta eftersom att fel modellerade och felklassificerade objekt undviks genom att BIM-modellen anpassas till ett specifikt område, vilket i detta sammanhang blir anbudskalkylering. Utifrån det framställs kravställande dokument och kvalitetsplaner. Detta för att säkerställa att BIM-modellen som levereras till anbudsskedet bland annat är korrekt uppbyggd med rätt mängd och att de ingående objekten är rätt placerade och klassificerade. Dessutom utförs en egenkontroll, mottagningskontroll och flera kollisionskontroller av disciplinernas BIM-modeller vid varje leveranstillfälle, se Figur 7. BIM-modellen kan även granskas ytterligare en gång under anbudskalkyleringen med hjälp av Vico Office. Med hjälp av programmet kan kalkylatorerna kontrollera att alla önskvärda objekt finns med i
