Förslag till val av laktester

I tabell 4.1 nedan sammanfattas ett antal viktiga laktester som kan utföras inom ramen för riskbedömning av förorenade områden med syfte att beskriva utlakning- en av föroreningar från jorden på kort och lång sikt. Enstaka tester eller en kombi- nation av olika av tester kan väljas beroende på de aktuella frågeställningarna. För större förorenade områden där spridning av föroreningar är betydande bör man överväga att utföra samtliga tester som föreslås i tabell 4.1.

Frågeställningarna som dessa tester besvarar lyftes fram i avsnitt 2.2–2.3 och diskuteras ytterligare i detta avsnitt. Provberedning och utförandet av lakmetoderna ska ske enligt framtagna standarder, se underlagsrapport 1 och sammanfattningen i kapitel 2.

Tabell 4.1 Sammanfattning av laktester som kan utföras vid riskbedömning av förorenad mark.

Typ av test Syfte Resultat från laktest

Tvåstegs skaktest EN 12457-3

Testet beskriver den aktuella utlak- ningen från materialet används vanli- gen för översiktliga undersökningar av ett större antal prover.

Resultaten kan användas för be- stämning av indata till modeller.

Testet syftar till att ge en jämviktskoncentration av föroreningar i eluaten och utlakade mängder vid L/S 2 och L/S 10.

Perkolationstest pr EN 14405

Testet beskriver utvecklingen av utlakningen från materialet med tiden och används vanligen för att ge en mer detaljerad bild av utlakningsför- loppen i ett mindre antal prover. Resultaten kan användas för bedöm- ning av utlakningen på kort och lång sikt, t ex för bestämning av styrande processer och indata till modeller.

Testet syftar till att ge en jämviktskoncentration av föroreningar i eluaten och utlakade mängder vid 7 L/S-tal1_{) (L/S 0.1, 0.2, 0.5,}

1, 2, 5 och 10).

Bestämning av ANC Test för att bedöma materialets syraneutraliserande förmåga, dvs. buffertkapaciteten. Testet kan an- vändas för en bedömning av utlak- ningen på lång sikt.

Mängd syra som krävs för att styra pH till 4. Samordnas eventuellt med pH-stattestet nedan.

pH-statiskt test enligt prEN 14997 vid tre olika pH (4.5, 6 och 7.5)

Test för att bedöma effekten på utlakningen vid pH-förändringar. Testet kan även användas vid tolk- ning av styrande processer.

Halter av föroreningar i laklösning vid olika pH.

1 _{Beroende på syftet med testet kan färre L/S-tal analyseras. L/S 2 och 10 kan vara användbara}

4.5.1 Laktester

Skak- och perkolationstester kan utföras var för sig eller i kombination för att be- döma lakbarheten av föroreningar och för att ta fram indata till platsspecifika rikt- värdes- och utsläppsmodeller, t.ex. Kd-värden. Skaktester är snabbare och billigare

än perkolationstester. Förenklat kan sägas att skaktester kan användas för översikt- liga undersökningar av ett större antal prover medan perkolationstester vanligen används för att ge en mer detaljerad bild av utlakningsförloppen i ett mindre antal prover.

Perkolationstester beskriver utlakningen vid lägre L/S-tal än skaktester. På ett förorenat markområde har jorden vanligtvis redan utsatts för lakning pga. infiltra- tion och grundvattenströmning under tiotals år. Detta gör att utlakningen från ett laktest vid låga L/S-tal (kort tid) inte alltid har samma relevans för förorenad jord som t ex för ett avfall som inte tidigare utsatts för utlakning före deponering. Per- kolationstesterna kan dock även ge information som underlag för tolkning av ut- lakningsprocesser (kinetik, löslighetsbegränsningar, m.m.) och ger i många fall upphov till en halt i lakvätskan vid L/S 0–0,1 l/kg som är högre än eluathalten från skaktester.

Standarden för laktesterna baseras på lakning med avjonat vatten. I ett förslag till standardlaktester för förorenad jord (ISO-standard) föreslås lakning med 0,001 M CaCl2 saltlösning, som bättre bedömts representera de kemiska förhållandena i ett markporvatten. Tills vidare rekommenderas lakning med avjonat vatten men detta kan komma att ändras om den nya standarden införs.

4.5.2 Bestämning av ANC

För att få en uppfattning om den möjliga utlakningen på längre sikt på grund av eventuella förändringar i jordens buffringskapacitet föreslås att en bestämning av jordens syraneutraliserande förmåga/buffertkapacitet (ANC) utförs. En standard- metod för detta planeras.

Välbuffrade jordar, vanligen karbonatbuffrade, har ett nära neutralt pH och därmed en låg lakbarhet för många oorganiska föroreningar. Jordmaterialets buff- ringskapacitet är ett mått på förmågan att motstå förändringar av pH, exempelvis till följd av försurningspåverkan i ett längre tidsperspektiv. Om jordmaterialet har en hög buffringskapacitet är förändringar av lakbarheten mindre trolig, även på lång sikt. Om jordmaterialet däremot har en låg buffringskapacitet kan påtagliga förändringar av lakbarheten förväntas i framtiden. I det senare fallet riskerar därför ett laktest utfört under mycket kort tid att underskatta den långsiktiga lakbarheten. En ANC-bestämning är därför ett viktigt komplement till laktest.

4.5.3 pH-statiska tester

Förändringar av pH-värdet i den naturliga miljön är viktigt för den långsiktiga utlakningen av föroreningar. pH-statiska tester föreslås utföras på förorenad jord för att förutsäga förändringar av lakbarheten vid pH-ändringar. pH-statiska tester kan även ge information vid tolkning av styrande processer.

Tester föreslås utföras enligt standard prEN 14997, men bör kunna begränsas till pH-värden som täcker in ett intervall som är relevant för naturliga jordar. Styr-

ning av pH föreslås ske till 4.5, 6 och 7.5 (dvs. färre pH-justeringar än i det stan- dardiserade testet).

Bestämning av ANC kan ske inom ramen för detta test genom att syratillsatsen för att styra pH-värdet till pH 4 noteras.

4.5.4 Övriga tester

Utöver ovanstående standardiserade tester kan olika platsspecifika förhållanden eller krav från myndigheter, deponiägare, m.m. medföra ett behov av att utföra andra tester. För en bedömning av hur förorenad jord ska deponeras kan en jämfö- relse av resultaten från ovan föreslagna skak- och perkolationstester även ske med gränsvärden för avfall (NFS 2004:10). Gränsvärden baseras på halter och utlakade mängder från både skaktester och perkolationstester (gränsvärden finns för L/S 0,1 och L/S 10).

4.5.5 Kemiska analyser på lakvätskan

Efter utfört laktest bestäms halten av aktuella föroreningar i de uttagna eluaten. Mätningar av pH, konduktivitet, m.m. sker i övrigt enligt standard. Utöver detta kan även analysparametrar som möjliggör tolkning och utvärdering av laknings- processerna bestämmas, t ex DOC, alkalinitet, sulfat, klorid, natrium, kalium, mag- nesium, kalcium, järn och mangan. Val av tilläggsanalyser kan variera beroende på syftet med testet.